Specialkurs SPÅR. utarbetad av. Anne-Marie Folkesson och Centrala Hundägarutbildningssektorn. 1997 03 01 reviderad 2008 06 19



Relevanta dokument
Specialkurs SÖK utarbetad av Centrala Hundägarutbildningssektorn

Instruktörskurs med fokus på kunskap och lärande. Användarmanual

Mentalkunskapskurs 4 Mentalfigurant A

Mera Mentalkunskap (M 3)

Schack4an ur ett strategiskt perspektiv - en ungdomsledarkurs

Utbildningsplan - Regional utbildning (distrikt eller rasklubb)

Kursutvärdering. Samhällskunskap A

Distriktskonferens oktober 2015

Välkommen till LJS! Medlemsbrev Mars ( 5)

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken

Vanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016

En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD

Svenska Brukshundklubbens Utskott för hundägarutbildning

Eleven ska lära sig förstå och motivera följande: Eleven ska förstå vikten av och motivera varför kamratkontroll utförs:

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

ANSÖKAN OM VALIDERING INOM LÄRARLYFTET VT15

Svenska Brukshundklubbens Utskott för hundägarutbildning

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

Temavecka det mångkulturella samhället

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

Marie Andersson, IKT-centrum E-post: (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard

Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11

Vill du bli lärare i Brukshundklubben?

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf

Visions utbildning för valutskott

SOMMAR I VIARP Jump Camp juli 300 kr + beroende på tränare Dressage Camp juli 300 kr + beroende på tränare

Kartläggning och åtgärder vid dyslexi

Mentalkunskapskurs 5 a Testledare MH

Lära och utvecklas tillsammans!

Rådslag om Vår Framtid

KNYPPELKURSER I VADSTENA 2016

viktigt att ni, var och en, behåller era egna enkäter så att ni kan följa er egen utveckling.

Protokoll från styrelsemöte Plats: Stockholmsavdelningen Protokoll nr 8

Kartläggning inför validering. Namn:...

En lathund inför utvecklingssamtalet

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Kungälvs Brukshundklubb

Integrering i praktiken

GRUPP 1 GRUPP 2. Social gemenskap Ansvar & engagemang. - Marknadsföring centralt - Uppskattning - Enklare - Samarbete distrikt - Fler aktiva

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

6 kap. Elever. Urval. Gymnasieförordningen (1992:394) 6 kap. Elever

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

för spejarscoutprogrammet

Vad tycker du om sfi?

Att mäta hastighet - kursplan för funktionärsutbildning

Vilket program och årskurs läser du? Respondenter: 5. Översikt alla Frågor - Verksamhetsstyrning FÖ5007 FÖ5009 FÖ6007 FÖ

Anmälan mot Göteborgs universitet angående nekande att rätta inlämnade uppgifter

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012

Arbetsordning sektorer SBK Skaraborgsdistriktet

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Sammanställning kursutvärdering

Uppdragsutbildning - Pedagogisk utredning av elevers läsoch skrivutveckling 1

Utlysning av sommarkurser för utländska svenskstuderande 2016

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Använd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening.

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Att eventuellt lägga in en extra gäst föreläsning med någon aktiv i arbetslivet som arbetar med animering i webb miljö.

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi).

Utvärdering APL frågor till handledare VT2014

Dagverksamhet för äldre

Mentalkunskapskurs 3 Mera mentalkunskap

Anmälan till SBK Instruktör Bruks/Tävlingslydnad

SOMMARKONFERENS OCH TRÄNINGSCAMP 5 7 AUGUSTI 2016 i GRÄNNA

Introduktion till apoteksfarmaci platsbesök på öppenvårdsapotek

Arbetsgruppen består av Helen Rönning (sammankallande), Kerstin Lundblad, Linda Ashman, Linda Ternrud (gravledig), Helene Lindberg och Ewa-Lena Bratt.

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

<< Huvudmeny Logga ut. Resultat. Tabell. Skriv ut STATISTIK. Antal svar : 19 Antal inbjudna : 39. svarsdatum. antal

Utveckla registratorsrollen En utbildning för dig som vill bredda och fördjupa din kompetens som registrator

13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer?

KVALITETSUTVECKLINGSPLAN FÖR HIPPOLOGPROGRAMMET

Sommarträning office 2015

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Studiehandledning. gör en annan värld möjlig

Kursplan för SBK allmänlydnadsinstruktör

Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

UTBILDNINGSKATALOG. SKÅNES FRIIDROTTSFÖRBUND Våren 2012

Lokal löneprocess på ABB Sverige för medlemmar i Sveriges Ingenjörer/akademikerförbunden

Min väg till framtiden. Att arbeta med process i grupper

JURIDISKA INSTITUTIONEN

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007


Dalaoffensiven Utfall gruppdiskussioner. Falun 29 november

UTVÄRDERING. Sammanställning av utvärderingsresultat. Historia /2015 S2ab. Utvärdering Hi2 2014/15" 1

Valideringsansökan. Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens. September 2009

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se

Regler och riktlinjer för CUA och CUA-H

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID

Ansö kningsblankett, Validering

Transkript:

Specialkurs SPÅR utarbetad av Anne-Marie Folkesson och Centrala Hundägarutbildningssektorn 1997 03 01 reviderad 2008 06 19

Varför specialkurs? Specialkurser är ett steg i vidareutvecklingen från allmänlydnadsinstruktör till instruktör. Syftet är att uppnå grundläggande kunskaper i specialgrenen spår. Använd kursplanen som stöd och hjälp... Kursplanen syftar till att skapa ett raminnehåll för utbildningen. Det är ett förslag som avser att vara stöd och hjälp för kursledaren. Litteraturen är en rekommendation och är referens för arbetet, sök gärna alternativ litteratur och sök info på nätet. Följ raminnehållet - målet med utbildningen Eftersom utbildningen ingår i instruktörsutbildning ska alla som gått igenom specialkurs spår ha uppnått en grundläggande kunskap. Därför är det viktigt att utbildningen läggs upp utifrån angivet MÅL - DELMÅL och INNEHÅLL, men sedan är det fritt fram att göra det bästa möjliga av kursen. Det är tillåtet att överträffa målet och att deltagarna lär sig mer än vad målet rekommenderar. Lycka till med utbildningen önskar Centrala hundägarutbildningssektorn

Raminnehåll för specialkurs spår Övergripande mål: Krav för deltagande: Kursarrangör: Lärare: Delmål: Omfattning: Deltagare: Innehåll: Allmänt: Efter genomförd kurs ska elev kunna hålla grundläggande utbildning i spår för hundägare, med stöd av instruktör. Allmänlydnadsinstruktör. Hållit minst en allmänlydnadskurs. Lokalklubb eller distrikt. SBK Lärare eller erfaren spårhundsförare. Elev ska inom specialområde spår ha god kunskap och färdighet i följande: - om spårhundens arbetssätt - om spårhundens önskade egenskaper - att analysera hunds lämplighet - att utifrån lämplighetsbedömning, rekommendera och planera grundläggande övningar - om inlärning och stegringsplan från grundövning till appellklass spår - att motivera hundägare till målinriktad träning - att vid problem kunna söka lösningar gällande grundläggande övningar 20 timmar fördelade på kvällar, hel- eller halvdagar. Valfritt antal, lämpligt är sex - åtta personer/lärare. Spårläggares uppgift och kunskaper Förares arbete/ uppgift Hunds arbete/ uppgift Hunds lämpliga egenskaper Analys av lämplighet Förstärkningsmetoder Stress och motivation Inlärning Stegringsplan till appellklass Problemlösning Känna till tävlingsregler Kursintyg tilldelas elev som fullföljt utbildningen Egna hundar kan medföras och användas i utbildningen Referenslitteratur: Spårhunden av Inki Sjösten och Roland Sjösten Litteraturen används efter önskemål och behov.

Till kursansvarig Förbered utbildningen Begär tillstånd hos markägare och jakträttsvårdsinnehavare för träning under två dagar. Sänd ut PM till kursdeltagare. Informera om program, utrustning m.m. Ev. medtagande av kaffe och lunch. Inbjud - Hundägare med hundar enligt förslagsvis följande: Tre hundägare med hundar som ej prövat på spår. Helst skall det vara tre skilda typer av hundar. En hund och ägare som planerar att tävla appellklass kommande säsong, de behöver således träna inför tävling. En hund som behöver träna uthållighet. En hund som tävlat minst lägre klass. En hund som skall läras spårupptag. En hund som behöver övas i störningsträning. Flera hundar med olika typer av problem. Informera hundägarna om planerade tider. Medtagande av ev. kaffe och lunchkorg. Utrustning till hund... vatten o.s.v. Inbjud eventuellt klubbens erfarna spårhundsförare För medverkan i diskussioner under framförallt fredagskväll och söndag efter lunch. Utbildningens uppläggning Lägg upp utbildningen genom gruppdiskussioner - aktiv inlärning Utbildningen är i denna plan upplagd genom en mängd frågeställningar. Tanken är att gruppen under fredagskvällen arbetar med dessa frågeställningar genom att i smågrupper diskutera. Inbjud gärna klubbens erfarna spårhundsförare och låt dem medverka i slutdiskussionerna och fungera som bollplank till elevernas gruppdiskussioner. En annan variant är att en lärare leder utbildningen och använder frågeställningarna efter behov. Men - se till att det inte blir föreläsning. Välj den undervisningsform som är mest naturlig för deltagarna och läraren/ledaren. Sträva dock efter att skapa mesta möjliga aktivitet i gruppen, det är genom det aktiva lärandet vi människor bäst lär. Den som själv söker sig fram till ny kunskap blir motiverad och kommer bättre ihåg vad man lärt! Det finns många metoder att träna en hund i spår. Det handlar om att hitta rätt metod för varje hund och hundägare.

Tidsschema fredagskväll alternativt annan kväll i veckan före helgen. 19-21.20 Inledning. Helgens program. Förväntningar. Spårhunden... Diskussion Genomgång av praktisk träning. Se förslag olika övningar. Lördag 8-12 Praktisk spårträning. 12-13 Lunchpaus 13-16.30 Praktisk spårträning 17-18 Teori, erfarenheter, planering av morgondagens övningar Ev. samkväm på kvällen Söndag 8-12 Spårträning 12-13 Lunchpaus 13-15 Teori, sammanfattning. Vad har vi lärt oss. Utvärdering av utbildningen. Hur arbetar var och en vidare på bästa sätt. Eventuell träff då kursdeltagarna diskuterar utvecklingen. Övrigt:

Genomförande: Presentation... om man inte känner varandra. Var och en berättar om sina erfarenheter gällande spårhundsutbildning. Lista deltagarnas förväntningar och ta hänsyn till dessa i programmet. Det är viktigt att var och en får svar på sina speciella frågor och problem. Inled teoripasset med att på blädderblock lista alla problem som upplevts i samband med spårhundsträning. Diskutera ej dessa problem i detta skede - lista dem enbart. Kursledaren håller en kort genomgång - ca 20 min. T ex om spårhundens uppgift och grundläggande inlärning. Diskutera utifrån föreslagna diskussionsfrågorna. Fördela eventuellt frågorna mellan smågrupperna, eller välj ut ett antal frågor. Det kan annars vara svårt att hinna med alla. Lämpligen förbereder kursledaren utbildningen genom att välja ut de frågor som känns aktuella och värdefulla att diskutera, eller helt avstå från frågorna. Vissa frågor behöver kursledaren förbereda genom att läsa i litteraturen i förväg och kunna beskriva författarnas synsätt för kursdeltagarna. Gäller fråga 13, 23, 24, 25, 26. Det är inte tänkt att kursdeltagarna skall ägna tid till att läsa i böcker under kursen, möjligen läsa kortare avsnitt som kursledaren plockat ut. Kom ihåg att utvärdera utbildningen och diskutera uppföljning. Förslag till diskussionsfrågor. 1. Beskriv hur en duktig spårhund uppträder i ett spår. Börja då med upptag av spår, beskriv sedan hur hunden beter sig vid apporter, vinklar, förledningar, störningar o.s.v. Diskutera hundens uppträdande, låt sedan en i gruppen få i uppgift att göra detta till en riktigt målande beskrivning t ex genom att tala utifrån tanken att vara hund. Jag - Fido, blir så lycklig när matte tar fram spårselen... Ge möjligheter till lite skratt och skoj i sammanhanget. 2. Beskriv hur en duktig spårhundsförare skall uppträda då hunden spårar. Börja från det att hunden tas ur bilen och skall selas på inför spårarbete, fram till det att hunden slutfört arbetet. Gör även detta till en målande beskrivning. Ge en i gruppen i uppdrag att agera och visa spårhundsförarens uppträdande. 3. Beskriv vilka kunskaper en duktig spårläggare bör besitta. 4. Beskriv vilka egenskaper en spårhund bör besitta? 5. Hur kan en hundförare utveckla dessa egenskaper hos en hund? 6. I vilken ordning prioriterar hunden sina sinnen? 7. Vilka fel gör vanligtvis en hundägare i samband med spårträning av sin hund? Lista upp. 8. Hur kan hundägaren tränas att lära av sina fel? Diskutera utifrån lista fråga 7. 9. Vilken utrustning skall en spårhund ha? Diskutera olika typer, titta på varandras utrustning.

10.Du har fem hundägare som vill pröva på spår med sina hundar för första gången. Hur genomför Du den första pröva på övningen med hundarna? 11.Det visar sig att hundarna uppträder enligt följande: - En livlig Labrador på 8 månader som är matfixerad och okoncentrerad? Tar föremål men spottar snabbt ut. Planera övning. - En otillgänglig schäfer på 6 månader som skäller så fort husse försvinner, föremålsintresset är måttligt. Planera övning. - En slö Newfoundland på 12 månader som inte verkar intresserad för någonting, föremålet är betydelselöst. Planera övning. - En Irländsk setter på 16 månader som visar väldigt ringa intresse för markvittring. Föremålsintresset är ringa. Planera övning. - En pudel på 10 månader som ger ett stressat intryck, har dock ett bra föremålsintresse. Planera övning. 12.Beskriv tre olika metoder att betinga önskat spårbeteende hos hund. Ange vilka tre olika typer av hundar som hänvisas dessa metoder. 13.Vilka inlärningsmetoder anges i spårböckerna (se litteraturförteckningen). Vilken skillnad är det mellan dessa metoder. Diskutera styrkor och svagheter i dessa metoder. 14.Då spårbeteendet är betingat och hunden skall övas på sin uppgift gäller det att öva hunden successivt. Beskriv hur Du övar hunden för att den skall vara tävlingsklar för appellklass. 15. En spårhund skall vara väl motiverad för sin uppgift. Vad innebär det - Vad är det som motiverar hunden? 16.Hur kan motivationen förstärkas? 17.Det händer att en hundägare säger min hund är övermotiverad i sitt spårarbete. Hur tyder Du det? Vilka frågor ställer Du till hundägaren? Hur tror Du att den hunden uppträder? 18.Om Du skall lägga ett enkelt spår för en orutinerad appellklasshund, hur bör det spåret läggas? Hur lång tid bör det ligga? 19.Om Du skall lägga ett svårt spår för en mer rutinerad hund - högre klass, hur bör det spåret se ut? 20.Hur påverkar en allt för hög stressnivå hundens arbete i spår? 21.Diskutera stressdämpande åtgärder i samband med spårträning. 22.Hur kan spårkonditionen byggas upp hos en hund? 23.Hund som bakspårar är ett ständigt diskussionsämne. Diskutera orsaken till bakspår. Läs i litteraturen och se vad de olika författarna har för teorier gällande bakspår. 24.Hur lärs spårupptag in på hund. Diskutera tre olika metoder utifrån tre olika hundtyper. Läs i litteraturen och se vilka inlärningsmetoder författarna rekommenderar. 25.Vilken betydelse har spårets liggtid? Läs i litteraturen och se vad författarna säger. 26.Vilken betydelse har markvegetationen? Läs i litteraturen och se vad författarna säger. 27.Gå tillbaka till listan med alla problem. Diskutera hur dessa problem kan åtgärdas. Gör en övningsplan. 7

Olika typer av spår att arbeta med under lördag och söndag. Visning av spårhund appellklass och visning av upptag av spår och spetsvinkel. Pröva-på övningar med nybörjarhundar. Inlärning med hundar som gjort pröva på övning. Spår med inriktning att: öka föremålsintresse. träna vinklar. träna utveckling av spårbeteende. träna störningar. träna uthållighet/ kondition. träna spårupptag. lösa olika problem som finns i gruppen eller bland inbjudna hundägare. Sammanfatta! Kontrollera att god kunskap och färdighet uppnåtts i följande punkter: Elev skall ha god kunskap och färdighet: - att analysera hunds lämplighet. - att utifrån lämplighetsbedömning, rekommendera och planera grundläggande övningar. - motivera hundägare till träning. - om spårhundens arbetssätt. - om spårhundens typiska egenskaper. - gällande stegringsplan från grundövning till appellklass spår. - att vid problem finna lösningar gällande grundläggande övningar. Intyg tilldelas Den som gått specialkurs ska tilldelas ett intyg på genomförd specialkurs. Förslag, se nästa sida. Förteckning över deltagare som gått specialkursen ska sändas till klubben. Om deltagare från olika klubbar deltar på kursen, ska respektive klubb som deltagare tillhör, få en kopia av förteckningen. 8

Intyg Namn.... Tillhör klubb.. Har genomfört specialkurs spår, under tiden... Kursledare har varit.... Arrangerande klubb.. Ort.. datum. Underskrift befattning 9