Kv. Fägnaden 1, Franzéngatan 33 Stockholm

Kv. Fägnaden 1, Franzéngatan 33 Stockholm Teknisk utredning av fyra lägenheter i trapphus 33. Ulf Gunnarsson och Mikael Sandberg 2013-04-04 SKADETEKNIKGRUPPEN AK Konsult Indoor Air AB Karlsbodavägen 9-11 Stormbyvägen 2-4 168 67 Bromma. 163 29 Spånga

Sammanfattning I dagsläget förekommer negativa synpunkter på inomhusmiljön i respektive bostad från hyresgästerna i lägenheterna 221, 252, 262 samt 263 i trapphus 33. Skadeteknikgruppen AB och AK Konsult Indoor Air AB har därför fått i uppdrag från Einar Mattsson att utföra en inomhusmiljöutredning kring tekniska faktorer i lägenheterna. Utförda undersökningars avsikt har varit att identifiera eventuella tekniska avvikelser, fel och andra omständigheter som kan ha ett samband med negativa upplevelser av inomhusmiljön hos lägenhetsinnehavarna. Syftet med denna felsökning är således att hitta tekniska parametrar som kan påverkas i syfte att förbättra inomhusmiljön rent tekniskt i bostäderna. Mätvärden som erhållits vid undersökningen har jämförts med tekniska börvärden från referensmaterial som visar hur olika parametrar ser ut i byggnadsbeståndet i stort. Således kan inte utifrån erhållna mätvärden direkta slutsatser om eventuell hälsopåverkan dras på gruppnivå och framförallt inte på individnivå - då den medicinska kunskapen saknas i dessa frågor. Resultatet av de tekniska undersökningarna visar: Emissioner från ammoniak och/eller aminer från golvbjälklagen har påträffats på vissa platser i de aktuella lägenheterna, med indikativa mätmetoder. Mätmetoderna har stora osäkerhetsfaktorer, men från bjälklagen luktar ammoniak då betongen friläggs. Ammoniak/amin-förekomst kan styrkas via indikationsmätningar till stort djup i bjälklagen. Något förhöjda emissioner av flyktiga kolväten förekommer i rumsluften vid mätningar i lägenheterna. Uppmätta nivåer ligger i närheten av diskuterade börvärden, 200-300 μg/m³, som WHO med flera diskuterar som en rekommendation för icke industriella inomhusmiljöer. Det är specifikt ett ämne, n-butanol, som avviker i luftproverna som kan vara en indikator på kemisk förändring av mattlim. Något absolut gränsvärde för kemiskt innehåll och totalnivåer i luft saknas för inomhusmiljön. I syfte att kontrollera fuktnivån i bjälklagen utfördes fuktmätning på åtta provplatser där linoleummatta respektive lamellparkett legat som ytskikt i de fyra lägenheterna. Utförda fuktmätningar visar att bjälklagen nu har förväntad och normaltorr fuktnivå för konstruktionen och byggnadens ålder, d.v.s. kring 70-80 % RF, men granskning av fuktmätningsprotokoll, samt produktinformation för mattlimmet visar att betongen kan ha varit för fuktig för limning av linoleummattan på vissa platser i lägenheterna. Utförda undersökningar av ytterväggarna har inte kunnat påvisa några tekniska fel. Samtliga kontrollerade punkter var normaltorra och synligt oskadade. 2(20)

Vad gäller emissionsskador på limmade golvbeläggningar är det inte ovanligt att ammoniak påträffas i samband med vanlig nedbrytning av mjukgörare i limskikt och matta p.g.a. alkalisk hydrolys tillsammans med förhöjda nivåer av flyktiga kolväten. I aktuellt fall har även förhöjda flyktiga kolväten kunnat påvisas vid indikativa mätningar med gasanalysator, men även vid riktad mätning mot betongen med pumpad provtagning på kolrör, på golvytor där mattor under byggnadens livstid aldrig limmats. Från den pumpade provtagningen kan slutsatsen vidare dras att emissionskällan är betongen. Orsaken till dessa förhöjda nivåer av flyktiga kolväten och ammoniak i betongen är okänd. Under utredningsarbetet har representanter för Cement- och betonginstitutet (CBI), Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP) samt Lunds tekniska högskola (LTH) kontaktats angående aktuellt forskningsläge. En hypotes inom forskningen är att det kan vara förekomst av olika betongtillsatser där olika kemikalier skall ge betongen särskilda egenskaper t.ex., frostskydd, luftporbildare, retarder, accelerator, flyttillsatser, malhjälpmedel mm. Något som inte har kunnat bekräftas i det aktuella fallet. Baserat på ovanstående bedöms betongbjälklagen emittera olika kemiska ämnen till rumsluften vilka misstänks kan ge komfortstörningar och ligga bakom rapporterade inomhusmiljöproblem och ohälsa hos delar av lägenhetsinnehavarna. Ur ett inomhusmiljömässigt försiktighetsperspektiv rekommenderas fastighetsägaren att vidta byggnadstekniska åtgärder i de aktuella lägenheterna i syfte att hindra emissioner från bjälklagen att nå rumsluften. Vanligen åtgärdas liknande inomhusmiljöproblem med mekaniskt ventilerade golv, som hindrar emissioner från betongen att nå rumsluften. Detta är ett väl beprövat och effektivt sätt att åtgärda bjälklag som ger ifrån sig oönskade kemiska ämnen. Efter montaget och driftsättningen av de ventilerade golven bör uppföljande mätningar utföras i aktuella bostäder i syfte att verifiera att åtgärden som vidtagits varit framgångsrik. Rekommendationen lämnat för beslut till Einar Mattsson Byggnads AB. 3(20)

Ordlista: N-butanol/1-butanol: N-butanol/1-butanol är en alkohol som används som lösningsmedel i vattenbaserade färger och limmer, men kan även bildas då golvlimmet utsätts för alkalisk fukt. VOC: : VOC (Volatile Organic Compounds) definieras av WHO som flyktiga organiska ämnen med kokpunkter mellan 50 och 260 C. TVOC: TVOC (Total Volatile Organic Compounds) definieras som den totala halten av alla flyktiga organiska kolväten (VOC) som förekommer i ett prov. Ammoniak/aminer: Ammoniak bildas vid nedbrytning av organiskt kvävehaltigt material och är en färglös gas med stickande lukt. Aminer är organiska föreningar som innehåller kväve. De har sitt ursprung i ammoniak, NH 3, genom utbyte av en eller flera av dess väteatomer mot kolvätegrupper. RF-värde: Relativ fuktighet - talar om hur stort ångtrycket är i förhållande till mättnadsångtrycket. Ju fler vattenmolekyler det finns inom en viss volym luft desto högre blir ångtrycket. Varm luft kan innehålla mer vattenånga än vad kallare luft har kapacitet att göra. Flytspackel: Flytspackel är en typ av cementbaserad avjämningsmassa som flyter ut på golvet och jämnar till underlaget. Bjälklag: Ett bjälklag är en horisontell bärande skivkonstruktion inom byggnadstekniken. Gränsvärden: Gränsvärdet är ett tekniskt mätvärde, en fast bestämd nivå för ett ämne. Till exempel ett hygieniskt gränsvärde. Börvärden: Börvärde är en ungefärlig rekommenderad nivå och inte ett fast bestämt gränsvärde. Det är en referens till vad som är vanligt förekommande nivåer. Flyktiga kolväten: Flyktiga kolväten är enkla kolväten som i naturligt tillstånd är i gasform. Flyktiga kolväten ingår i gruppen flyktiga organiska ämnen, som förkortas VOC. Förstörande prov: Vid ett förstörande prov förstörs det material, exempelvis betong, som man gör provet på. Indikativ mätmetod: Endast indikation, mätosäkerheten är stor och säger endast att man påträffat en viss ämnesgrupp. Kemisk emission: Avgivning av kemiska ämnen till luften från ett material. Emissioner kan förekomma naturligt från ett byggmaterial när det är nyproducerat, men även uppstå p g a en kemisk reaktion från exempelvis fuktpåverkan. 4(20)

Objekt Kv. Fägnaden 1, Franzengatan 33, Stockholm. Uppdragsgivare Einar Mattson Byggnads AB Box 17143 104 62 Stockholm Referens: Jan Eriksson Uppdrag Rapport Att utföra en inomhusmiljöutredning kring tekniska faktorer i byggnaden som kan förklara rapporterade inomhusmiljöproblem i fyra lägenheter i trapphus 33. Baserat på undersökningsresultaten upprätta ett förslag på eventuellt korrigerande åtgärder. Undersökningen utförd av I ett samarbete mellan Skadeteknikgruppen AB och AK Konsult Indoor Air AB. Från Skadeteknikgruppen har Ulf Gunnarsson, Alexander Andreasson och Hans Elmqvist arbetat med uppdraget. AK Konsult har genomfört undersökning via Mikael Sandberg och Josua Klingberg samt Olle Sundström. Undersökningen utförd Löpande under februari månad 2013 samt nov-dec 2012. Tillgängliga handlingar Ritningsunderlag, A och K ritningar. Brev från miljöförvaltningen 2012-10-10 (DNR: 2012-013975) Rapport från tidigare utredning av AK-konsult, daterad 2013-01-18, ordernr: 21692. Fuktmätningsprotokoll upprättat av Dry-IT, nr: 16556. 5(20)

Metoder Okulärbesiktning och fotodokumentation. Ritningsgranskning. Konstruktionsingrepp i golv- och väggkonstruktioner. Subjektiva luktbedömningar i rumsluft och av uttagna materialprov. Fuktindikering har utförts med hjälp av fuktindikator av fabrikat Gann Uni-1 Fuktmätning i trä med fuktmätare Protimeter Mini. Fuktmätningar i betong har utförts på utborrade provkroppar. Relativa fuktigheten (RF) har bestämts på laboratorium med hjälp av fuktgivare av Testo. Mätosäkerheten på totala mätningen är ± 3 % RF. Pumpad VOC i rumsluft. Rumsluft pumpas över ett kolfilter vilket senare analyseras i GC/MS av Pegasus lab. Baserat på totalhalt och ingående ämnen kan en bedömning göras av eventuella föroreningskällor som kan påverka rumsluften vid mätpunkten. Riktad emissionsmätning av VOC med kolrör och exsickatorlock. Med ett flöde av 0,5l/s har luft pumpats genom ett exsickatorlock placerat mot frilagt limskikt. Luften filtrerades genom ett kolrör vilket sedan har analyserats av Pegasus Lab. Indikering med detektionsrör, Dräger, Kitagawa och gasanalysator B & K 1302. Bedömningsgrunder och metodbeskrivningar Kritisk nivå för mikrobiologisk tillväxt i organiskt material eller oorganiskt material som förorenats med organiskt material (damm, jord, träspån etc.) är en relativ luftfuktighet (RF) överstigande 70-75 %. Detta motsvarar en fuktkvot uppmätt i trämaterial på 16-17 %. Mikrobiell växt kan resultera i okulära missfärgningar och avvikande lukt av mikrobiell karaktär (mögellukt) från byggnadsmaterialen. Såväl lukt som andra emissioner från mikrobiell påväxt misstänks bidra till de hälsoproblem som är förknippade med fuktiga byggnader. Vid fuktkvoter > 20-25 % har ofta rötsvampar möjlighet att etablera sig och tillväxa. Rötsvamparna bryter ofta ned trä med hållfasthetsförändringar av virket som följd. Även rötsvamparna kan producera mikrobiell lukt vid tillväxtprocessen. Mikrobiell växt av mikroorganismer styrs utöver fuktnivån av en mängd faktorer vilka både kan begränsa och medge snabbare och mer omfattande skadeutveckling. Exempel på sådana faktorer är temperatur, alkalitet hos byggmaterialet, nedsmutsning och eventuella kemiska behandlingar av byggnadsmaterialen mm. Kritisk nivå för täta limmade mattbeläggningar mot betong är 85 % RF enligt svenska byggregler. Detta gäller initialt även för linoleummattor men med tanke på att linoleummattor är att betrakta som ett organiskt material bör fuktnivån något år efter beläggning vara nere mot RF <70 % för att skador i form av mikrobiologisk tillväxt inte skall kunna ske. Vid fuktnivåer > 90 % RF kan PVC-mattor och limskikt brytas ner varvid avgivningen av kolväten (TVOC) ökar. Erfarenhetsmässigt vet vi, genom undersökningar i andra objekt, att förhöjd kolväteemission från limmade golvbeläggningar kan orsaka inomhusmiljöproblem. 6(20)

Från betong kan ammoniak avges i varierande grad beroende på torktid, fuktighet och vilka tillsatser som använts. I vissa fall har ökad ammoniakavgång från betong lett till missfärgning av ekparkett och sägs även kunna leda till inomhusmiljöproblem. Forskningsprojekt pågår inom området och det är inte helt klarlagt vad som ibland orsakar förhöjda halter av ammoniak. Olika teorier om tillsatser som flygaska, amininnehållande medel vid cementmalning och andra kvävehaltiga källor har lyfts fram som tänkbara orsaker. Ett känt skadefall med ammoniak är området Dalen i Stockholm där kaseinhaltigt flytspackel var orsak. Efter sanering eftersträvades att från golv skulle inte högre halter än 4-5 ppm ammoniak avges. Detta värde används som referens i denna utredning för att beskriva förhöjda halter av ammoniak (> 4 ppm). Från normal fullt uttorkad betong avges sällan halter över 1-2 ppm även på djupet från utborrade betongkärnor. En VOC-analys innebär att den adsorbent luften pumpats genom analyseras med avseende på flyktiga organiska föreningar. Enligt WHO:s definition från 1989 räknas flyktiga organiska ämnen med kokpunkter mellan 50 och 260 C till VOC. De uppfångade föreningarna frigörs under uppvärmning och analyseras därefter med hjälp av gaskromatograf och masspektrometer. Vid analysen bestäms dels de förekommande föreningarna, men också den totala mängden flyktiga föreningar, TVOC. Uppmätta halter inomhus understiger normalt hygieniska nivågränsvärden med ett antal 10-potenser. Enligt vår bedömning finns, i de halter som normalt uppmäts i icke-industriella miljöer, inga kända samband mellan TVOC eller enskilda VOC och ohälsa. Dock kan resultaten från VOC-mätningar indikera tekniska fel eller brister vilka erfarenhetsmässigt kan kopplas till upplevelsen av dålig inomhusmiljö. För att underlätta analysen antas alla ämnen ge samma utslag som toluen och den förekommande mängden anges i g toluen-ekvivalenter per m 3, g tol.ekv./m 3. Något absolut gränsvärde för kemiskt innehåll och totalnivåer i luft saknas för inomhusmiljön. WHO med flera diskuterar nivåer kring 200-300 µg/m³som ett börvärde i icke industriella inomhusmiljöer. Vid renovering eller nyproduktion förekommer ofta förhöjda totalhalter upp till sex månader efter färdigställandet av lokalerna. För metodbeskrivning av emissionsindikeringar med gasanalysator B & K 1302, se vidare bilaga 1. 7(20)

Kortfattad bakgrund och konstruktionsbeskrivning Aktuell byggnad är ett flervåningshus med bostadslägenheter uppfört kring 2008-2010. Byggnadens bjälklag består av prefabricerade plattbärlag av betong, s.k. Filigran, som pågjutis med ca 200 mm betong med VCT- 0,5. Enligt uppgift förekommer ingen golvavjämning med avjämningsmassor, d.v.s. med undantag för fallspacklingar i badrum. Stommen i övrigt består i ytterväggar av stålpelare och utfackningsväggar med träregelstomme. Fasadbeklädnaden har utförts som en s.k. enstegstätad odränerad putsad fasad. Lägenheternas ytskikt på golv är keramiska plattor med tätskikt i badrum medan limmade linoleummattor ovan stegljudspapp monterats i köken. Övriga golvytor i lägenheterna har belagts med stegljudsdämpare av PE-folie och lamellparket i vitlaserad ek ovan betongbjälklaget. Enligt tillgängligt mätprotokoll för trapphus 33 har kritisk RF i bjälklagen satts till 90 % RF innan ytskikten monterats på golvbjälklagen. På övriga protokoll från mätningar i de andra trapphusen är kritisk RF angivet till 85 %. Det aktuella trapphuset avviker alltså mot övriga byggnaden. Uppföljande fuktmätning har utförts via extern konsult under byggtid. Vid granskning av produktblad för aktuellt golvlim, CascoLin 3449, har konstaterats att leverantören uppger kritisk RF till 85 %. I dagsläget förekommer från hyresgästerna i lägenheterna 221, 252, 262 samt 263 negativa synpunkter på inomhusmiljön i bostäderna. Bostädernas allmänventilation utgörs av tilluft via ytterväggsventiler samt mekanisk frånluft i kök och våtrum, d.v.s. badrum och toaletter. Problem med injustering av allmänventilationens flöden har förekommit enligt uppgift. Inga ventilationsflöden har kontrollerats vid aktuell undersökning. Uppvärmningen av byggnaden sker via vattenburna radiatorer på traditionellt sätt och golvvärmeslingor i badrummen. 8(20)

Undersökningsresultat Lägenhet 262, Bernstone, 6 tr. Lägenheten undersökt av Skadeteknikgruppen AB. Vid undersökningstillfället var inredning demonterad och övergolven av lamellparkett utrivna men stegljudsdämparen kvar ovan betongen. Linoleummattan var riven men stegljudspappskiktet var kvar mot betongen. Vid inträde i bostaden kunde i rumsluften svagt avvikande lukt av kemisk karaktär noteras subjektivt bedömt. Lukten är närmast att likna vid en rå lukt av ohärdad cement. Visuellt kunde inga indikationer på fuktpåverkan noteras på väggar och frilagda golvytor. Golvytorna fuktindikerades och erfarenhetsmässigt förhöjda fuktnivåer för ett mellanbjälklag med aktuell konstruktion och ålder påträffades. (Se bedömning av detta på nästa sida.) Konstruktionsingrepp i golv och vägg utfördes jämte indikationsmätningar med gasanalysator och VOC-mätning genom pumpad provtagning på kolrör. Dessa provtagningsplatser framgår av figur 1 nedan. I syfte att indikera eventuell förekomst av kemiska ämnen på betongens överyta utfördes en indikationsmätning med bärbar gasanalysator B & K 1302. Dessa provpunkter framgår av figur 1 nedan med röd markering. Mätningen utfördes genom att ett 10x10 cm hål skars upp i den kvarvarande stegljudsdämparen och mätning av emissionen från betongytan utfördes under exsickatorlock och i rumsluften. Subjektivt bedömt av undertecknad upplevdes avvikande lukt under stegljudsdämparen av kemisk karaktär. Sammanfattningsvis visar ovanstående kemiska indikationsmätningar förhöjda emissioner av ammoniak NH 3 i en punkt vid riktad mätning och i tre punkter då skillnader mellan riktad mätning och rumsluft räknas ut. I rumsluften kunde förhöjda nivåer av NH 3 uppmätas i en punkt, se vidare bilaga 1, Emissionsindikeringar. I syfte att utreda kemiskt innehåll i betongbjälklaget då förhöjda kolvätenivåer indikerats utfördes en riktad mätning mot frilagd betong 10x10 cm där parkettgolv legat historiskt, se vidare lila markering figur 1 nedan. Analyserna av rumsluftsmätning och den riktade mätningen mot frilagd betong visar enligt Pegasus Lab höga TVOC-halter och avvikande ämnesprofil, se vidare bilaga 3, Pegasus Lab. Dominerande ämnen i de båda luftanalyserna är Terpener och 1-butanol. Pegasus Lab bedömer vidare att dessa kemiska ämnen som uppmätts i rumsluften härrör från emissioner från golvytan/bjälklaget. Förekomsten av terpener i provet bedöms vara orsakad av att stegljudsdämparen av plast lätt adsorberar terpener från parkettgolvens baksida av kryssfaner, d.v.s. plywood. 9(20)

I syfte att mäta RF i betongbjälklaget utfördes två ingrepp, P 7 och P 8, blå markering figur 1 nedan. Vid ingreppen uttogs betong för fuktmätning och emissionsmätning av NH 3 i tre nivåer, 0-20, 20-40 samt 40-60 mm. Ingreppen utfördes där limmade golvbeläggningar av linoleum förekommit och där lamellparket monterats ursprungligen. Sammanfattningsvis visar utförda fuktmätningar på uttagna betongprover att bjälklagen nu är torra, d.v.s. under kritisk nivå för limmade golvbeläggningar där gränsen för lim och mattor normalt är 85 % RF. Fuktnivåer i intervallet 66-75 % kunde bestämmas i bjälklaget. Fuktnivån i köket tangerar kritisk RF för organiska material, d.v.s. stegljudspappen, då RF i ytan bestämdes till 72 %, se vidare bilaga 2, Fuktmätningsprotokoll. Att det gavs höga utslag vid den initiala fuktindikeringen mot betongytan trots att senare fuktmätning i lab visat normala värden kan ha sin förklaring i att betongens låga VCT och eventuella kemiska sammansättning ger missvisande värden vid fuktindikering som baseras på materialens elektriska resistens. I syfte att kontrollera ytterväggarnas status utfördes fem konstruktionsingrepp, V1-5. Ingreppens placering framgår av figur 1 nedan med grön markering. Följande konstruktion påträffades vid ingreppen inifrån och ut: 2 x 13 gipsskiva (ställvis 12 kryss fanerskiva vid radiatorer) 45 liggande träreglar med mellanliggande mineralull 0,2 PE-folie 145 stående träreglar med mellanliggande mineralull 13 byggskiva, sannolikt Glasrock. Skivan är bestruken med gul difusionsöppen luftspärr av typen Sto-Guard 80 stenullsskiva Fasadputs, av okänd tjocklek och typ Vid de fem ingreppen V1-5 kunde inga indikationer på fuktpåverkan noteras visuellt, via luktbedömning eller vid fuktmätning i träregelverket. Endast normaltorra fuktnivåer för konstruktionen påträffades, d.v.s. 8-10 % FK. 10(20)

V 1 P 7 B&K 4 V 3 B&K 1 V 4 B&K 1 B&K 5 V 5 V 2 B&K 2 P 8 VOC Figur 1 visar lgh 262 platser för konstruktionsingrepp och mätplatser. 11(20)

Lägenhet 263, Appelgren, 6 tr. Lägenheten undersökt av AK Konsult. Tidigare undersökningar har påvisat emissionsskador och kemisk nedbrytning av limskikt och mjukgörare i kökens golvkonstruktioner där limmad linoleummatta förekommer. Vidare har avvikande lukt noterats vid trösklar på golvytor med lamellparkett. Indikationsmätningar av ammoniak, NH 3, har visat erfarenhetsmässigt förhöjda nivåer under parkettgolven. Vid undersökningstillfället var inredning demonterad och övergolven av lamellparkett utrivna. Vid inträde i bostaden kunde i rumsluften avvikande lukt av kemisk söt karaktär noteras subjektivt bedömt. Lukten är närmast att likna vid en rå lukt av ohärdad cement. Visuellt kunde inga indikationer på fuktpåverkan noteras på väggar och frilagda golvytor. Golvytorna fuktindikerades och erfarenhetsmässigt förhöjda fuktnivåer för ett mellanbjälklag med aktuell konstruktion och ålder påträffades. (Ett fenomen som kan bero på betongens sammansättning och låga VCT ger annorlunda utslag vid fuktindikering med fuktgivare som mäter elektrisk resistens, eftersom senare uttagna betongprover visat normala förväntade fuktnivåer.) Konstruktionsingrepp i golv och vägg utfördes jämte indikationsmätningar med gasanalysator. Dessa provtagningsplatser framgår av figur 2 nedan. I syfte att indikera eventuell förekomst av kemiska ämnen på betongens överyta utfördes en indikationsmätning med bärbar gasanalysator B & K 1302. Platsen framgår av figur 2 nedan med röd markering. Mätningen utfördes genom att ett 10x10 cm hål skars upp i den kvarvarande stegljudsdämparen och mätning av emissionen från betongytan utfördes under exsickatorlock och i rumsluften. Den riktade mätningen visar förhöjd emission av flyktiga kolväten (TOC) och ammoniak, NH 3. I rumsluften kunde förhöjda nivåer av NH 3 uppmätas, se vidare bilaga 1, Emissionsindikeringar. I syfte att mäta RF i betongbjälklaget utfördes två ingrepp, P 1 och P 2, blå markering figur 2 nedan. Vid ingreppen uttogs betong för fuktmätning och emissionsmätning av NH 3 i tre nivåer, 0-20, 20-40 samt 40-60 mm. Ingreppen utfördes där limmade golvbeläggningar av linoleum förekommit och där lamellparket monterats ursprungligen. Sammanfattningsvis visar utförda fuktmätningar att bjälklagen är torra, d.v.s. under kritisk nivå för limmade golvbeläggningar där gränsen för lim och mattor normalt är 85 % RF. I tre av åtta punkter är RF > 70-75 % RF vilket innebär att eventuell organisk smuts och byggspill under matta och stegljudsdämpare kan utsättas för mikrobiell aktivitet över tid, se vidare bilaga 2, Fuktmätningsprotokoll. I syfte att kontrollera ytterväggarnas status utfördes två konstruktionsingrepp, V1-2. Ingreppens placering framgår av figur 2 nedan med grön markering. Väggkonstruktion är densamma som i lgh 262, Bernstone. Vid de två ingreppen V1-2 kunde inga indikationer på fuktpåverkan noteras visuellt, via luktbedömning eller vid fuktmätning i träregelverket. Endast normaltorra fuktnivåer för konstruktionen påträffades, d.v.s. 8-10 % FK. 12(20)

V 1 P 2 B&K 1 P 1 V 2 Figur 2 visar mätpunkter och provtagningsplatser i lgh 263. 13(20)

Lägenhet 252, Gustafsson, 5 tr. Lägenheten undersökt av Skadeteknikgruppen AB. Vid undersökningstillfället var inredning demonterad, kökets linoleummatta och övergolven av lamellparkett utrivna. Vid inträde i bostaden kunde i rumsluften avvikande lukt av kemisk karaktär noteras subjektivt bedömt. Lukten är närmast att likna vid en rå lukt av ohärdad cement. Visuellt kunde inga indikationer på fuktpåverkan noteras på väggar och frilagda golvytor. Golvytorna fuktindikerades och även här visades förhöjda fuktnivåer som kan bero på annorlunda ledningsförmåga i betongen som ger upphov till avvikande värden. Konstruktionsingrepp i golv och vägg utfördes jämte indikationsmätningar med gasanalysator. Dessa provtagningsplatser framgår av figur 3 nedan. I syfte att indikera eventuell förekomst av kemiska ämnen på betongens överyta utfördes en indikationsmätning med bärbar gasanalysator B & K 1302. Dessa provpunkter framgår av figur 3 nedan med röd markering. Mätningen utfördes genom att ett 10x10 cm hål skars upp i den kvarvarande stegljudsdämparen och mätning av emissionen från betongytan utfördes under exsickatorlock och i rumsluften. Sammanfattningsvis visar dessa riktade mätningar förhöjd emission av kolväten (TOC) i två punkter och i en punkt ammoniak, NH 3. I rumsluften kunde förhöjda nivåer an NH 3 uppmätas, se vidare bilaga 1, Emissionsindikeringar. I syfte att mäta RF i betongbjälklaget utfördes två ingrepp, P 3 och P 4, blå markering figur 3 nedan. Vid ingreppen uttogs betong för fuktmätning och emissionsmätning av NH 3 i tre nivåer, 0-20, 20-40 samt 40-60 mm. Ingreppen utfördes där limmade golvbeläggningar av linoleum förekommit och där lamellparket monterats ursprungligen. Sammanfattningsvis visar utförda fuktmätningar att bjälklagen är torra, d.v.s. under kritisk nivå för limmade golvbeläggningar där gränsen för lim och mattor normalt är 85 % RF. Fuktnivån i vardagsrummet tangerar kritisk RF för organiska material, d.v.s. eventuellt byggspill och smuts under PE-folien, då RF i ytan bestämdes till 75 %, se vidare bilaga 2, Fuktmätningsprotokoll. I syfte att kontrollera ytterväggarnas status utfördes två konstruktionsingrepp, V1-2. Ingreppens placering framgår av figur 3 nedan med grön markering. Konstruktion likt redovisade lgh 262 här ovan påträffades. Vid de två ingreppen V1-2 kunde inga indikationer på fuktpåverkan noteras visuellt, via luktbedömning eller vid fuktmätning i träregelverket. Endast normaltorra fuktnivåer för konstruktionen påträffades, d.v.s. 8-10 % FK. 14(20)

V 1 P 4 B&K 2 B&K 1 B&K 3 V 2 P 3 Figur 3 visar provtagnings och mätplatser i lgh 252. 15(20)

Lägenhet 221, Dike, 2 tr. Lägenheten undersökt av AK Konsult. Tidigare undersökningar har påvisat emissionsskador och kemisk nedbrytning av limskikt och mjukgörare i kökens golvkonstruktioner där limmad linoleummatta förekommer. Vidare har avvikande lukt noterats vid trösklar på golvytor med lamellparkett. Indikationsmätningar av ammoniak, NH 3 har visar erfarenhetsmässigt förhöjda nivåer under parkettgolven. Vid denna undersökning var skåpinredning demonterad, samt parkettgolv och linoleummatta utriven. Vid inträde i bostaden kunde i rumsluften avvikande lukt av kemisk karaktär noteras subjektivt bedömt. Lukten är närmast att likna vid en rå lukt av ohärdad cement. Visuellt kunde inga indikationer på fuktpåverkan noteras på väggar och frilagda golvytor. Golvytorna fuktindikerades och erfarenhetsmässigt förhöjda fuktnivåer för ett mellanbjälklag med aktuell konstruktion och ålder påträffades. Detta kan som tidigare nämnts bero på att något i betongen ger upphov till annorlunda utslag och verkar inte ha varit tecken på förhöjd fuktighet. Konstruktionsingrepp i golv och vägg utfördes jämte indikationsmätningar med gasanalysator. Dessa provtagningsplatser framgår av figur 4 nedan. I syfte att indikera eventuell förekomst av kemiska ämnen på betongens överyta utfördes en indikationsmätning med bärbar gasanalysator B & K 1302. Dessa provpunkter framgår av figur 4 nedan med röd markering. Mätningen utfördes genom att ett 10x10 cm hål skars upp i den kvarvarande stegljudsdämparen och mätning av emissionen från betongytan utfördes under exsickatorlock och i rumsluften. Sammanfattningsvis visar dessa riktade mätningar förhöjd emission av kolväten (TOC) i två punkter och i en punkt ammoniak, NH 3. I rumsluften kunde förhöjda nivåer an NH 3 uppmätas, se vidare bilaga 1, Emissionsindikeringar. I syfte att mäta RF i betongbjälklaget utfördes två ingrepp, P 3 och P 4, blå markering figur 4 nedan. Vid ingreppen uttogs betong för fuktmätning och emissionsmätning av NH 3 i tre nivåer, 0-20, 20-40 samt 40-60 mm. Ingreppen utfördes där limmade golvbeläggningar av linoleum förekommit och där lamellparket monterats ursprungligen. Sammanfattningsvis visar utförda fuktmätningar att bjälklagen är torra, d.v.s. under kritisk nivå för limmade golvbeläggningar där gränsen för lim och mattor normalt är 85 % RF. Fuktnivån i vardagsrummet tangerar kritisk RF för organiska material, d.v.s. eventuellt byggspill och smuts under PE-folien, då RF i ytan bestämdes till 75 %, se vidare bilaga 2, Fuktmätningsprotokoll. I syfte att kontrollera ytterväggarnas status utfördes tre konstruktionsingrepp, V1-3. Ingreppens placering framgår av figur 4 nedan med grön markering. Konstruktion likt lgh 262 här ovan påträffades. Vid de tre ingreppen V1-3 kunde inga indikationer på fuktpåverkan noteras visuellt, via luktbedömning eller vid fuktmätning i träregelverket. Endast normaltorra fuktnivåer för konstruktionen påträffades, d.v.s. 8-10 % FK. 16(20)

V 1 V 2 B&K 2 P 5 V 3 B&K 1 Figur 4 visar provtagnings och mätplatser i lgh 221. P 6 17(20)

Resultatdiskussion och bedömning Utförd undersökning har resulterat i olika indikationer på tekniska avvikelser i golvbjälklagen vilka möjligen tekniskt skulle kunna förklara rapporterade inomhusmiljöproblem och komfortstörningar hos lägenhetsinnehavarna. Utförda indikativa mätningar av ammoniak(aminer) och flyktiga kolväten i rumsluft och riktat mot bjälklagen visar utifrån tillgängliga referenser på nivåer hos dessa ämnen förhöjda nivåer. Detta gäller således både mot delar av bjälklagen där limmad golvbeläggning av matta(kök) och övriga delar där lamellparkett förekommer. Mätningarna visar att de förhöjda nivåerna har sin källa i betongen i bjälklagen. Vid kontroll av kemin i betongen kan deponi av ammoniak(aminer) och flyktiga kolväten påträffas till stort djup, ca 60 mm generellt. Baserat på detta bedöms att förekomsten av ammoniak(aminer) kan härledas till betongen snarare än en fuktpåverkan/kemisk reaktion i ytan mellan ytskikt och betong p.g.a. hög fuktnivå. Uppmätta halter ammoniak överstiger det värde på 4-5 ppm som eftersträvades efter sanering av bostadsområdet Dalen, där nedbrytning av kaseinhaltigt flytspackel gav upphov till ammoniak. Vad gäller emissionsskador på limmade golvbeläggningar är det inte ovanligt att ammoniak påträffas i samband med vanlig nedbrytning av mjukgörare i limskikt och matta p.g.a. alkalisk hydrolys tillsammans med förhöjda nivåer av flyktiga kolväten. I aktuellt fall har även förhöjda flyktiga kolväten kunnat påvisas vid indikativa mätningar med gasanalysator, men även vid riktad mätning mot betongen med pumpad provtagning på kolrör, på golvytor där mattor under byggnadens livstid aldrig limmats. Från den pumpade provtagningen kan slutsatsen vidare dras att emissionskällan är betongen. Orsaken till dessa förhöjda nivåer av flyktiga kolväten och ammoniak i betongen är okänd. Under utredningsarbetet har representanter för Cement och betong institutet (CBI), Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP) samt Lunds tekniska högskola (LTH) kontaktats angående aktuellt forskningsläge. Sammanfattningsvis finns inga kända forskningsresultat som kan förklara oönskad emissionsavgång från betong. En hypotes inom forskningen är att det kan vara förekomst av olika betongtillsatser där olika kemikalier skall ge betongen särskilda egenskaper t.ex., frostskydd, luftporbildare, retarder, accelerator, flyttillsatser, malhjälpmedel mm. Utförda undersökningar av ytterväggarna har inte kunnat påvisa några tekniska fel. Samtliga kontrollerade punkter var normaltorra och synligt oskadade. I syfte att kontrollera fuktnivåen i bjälklagen utfördes fuktmätning på åtta provplatser där linoleummatta respektive lamellparkett legat som ytskikt i de fyra lägenheterna. Utförda fuktmätningar visar att bjälklagen nu har förväntad och normalltorr fuktnivå för konstruktionen och byggnadens ålder, d.v.s. kring 70-80 % RF, men granskning av fuktmätningsprotokoll, samt produktinformation för mattlimmet visar att betongen kan ha varit för fuktig för limning av linoleummattan på vissa platser i byggnaden. Baserat på ovanstående bedöms betongbjälklagen emittera olika kemiska ämnen till rumsluften vilka misstänks ge komfortstörningar och rapporterade inomhusmiljöproblem hos delar av lägenhetsinnehavarna. 18(20)

Utförda undersökningars avsikt har enligt ovan varit att identifiera eventuella tekniska avvikelser, fel och andra omständigheter som kan förklara negativa upplevelser av inomhusmiljön hos lägenhetsinnehavarna. Syftet med denna felsökning är således att hitta tekniska parametrar som kan påverkas i syfte att förbättra inomhusmiljön rent tekniskt i bostäderna. Mätvärden som erhållits vid undersökningen har jämförts med tekniska börvärden från referensmaterial som visar hur olika parametrar ser ut i byggnadsbeståndet i stort. Således kan inte utifrån erhållna mätvärden direkta slutsatser om eventuell hälsopåverkan dras på gruppnivå och framförallt inte på individnivå då kunskapen saknas i dessa frågor. Ur ett inomhusmiljömässigt försiktighetsperspektiv rekommenderas fastighetsägaren att vidta byggnadstekniska åtgärder i syfte att hindra emissioner från bjälklagen att nå rumsluften. Rent erfarenhetsmässigt brukar vanligen emitterande bjälklag enligt ovan åtgärdas via tekniska åtgärder där emissioner hindras från att nå rumsluften. Olika metoder förekommer därvidlag där den historiskt vanligaste, och därmed mest beprövade, är mekaniskt ventilerade övergolv. Det ventilerade övergolvet och ventilationslösningen projekteras av leverantören av valt golvsystem, t.ex. Isola-Platon, Floor-Dry, Mataki m.fl. Ett mindre beprövat alternativ, och därmed mer osäkert, skulle kunna vara passiva lösningar i form av olika emissionsspärrar som hindrar emissioner från betongen att nå rumsluften. Bland emissionsspärrarna förekommer plastad aluminiumfolie vilken monteras lufttätt mot betongbjälklaget samt vätskor vilka rollas ut och härdas till en tät emissionsspärr. Dessa spärrar är i första hand framtagna för att stoppa deponi av flyktiga kolväten i bjälklagen, varför dessa enligt undertecknades uppfattning är oprövade i sammanhang där gasen ammoniak skall hindras nå rumsluften. Vad gäller kemiska emissionspärrar innehåller dessa härdplaster varför särskild utbilning och omsorger med läkarundersökning mm gäller för de personer som skall arbete med utläggning av spärrskikten. Härdplaster bedöms vidare utöver arbetsmiljöaspekter diskutabelt ur ett miljöperspektiv. Båda dessa alternativ med passiva emissionsspärrar enligt ovan bedöms inte tillräckligt väl undersökta och beprövade varför goda referenser och rekommendationer kring ett sådant åtgärdande därmed inte kan lämnas av undertecknade. Utöver en åtgärd för att hindra emissioner från betongbjälklagen, så rekommenderas att allmänventilationen i byggnaden kontrolleras så att faktiska luftflöden överensstämmer med projekterade flöden och att projektering skett enligt gällande normer avseende kvadratmeteryta och antal personer. 19(20)

Stockholm 2013-04-04 Skadeteknikgruppen AB AK Konsult Indoor Air AB Ulf Gunnarsson Mikael Sandberg Tel.08-700 20 51 Tel. 08-795 43 33 uffe@skadeteknikgruppen.se mikael.sandberg@akkonsult.com Bilagor. 1. Emissionsindikeringar B & K 1302, 3 sidor 2. Fuktmätningsprotokoll, 2 sidor. 3. Resultatredovisning av kemiska analyser, 8 sidor. 4. Indikationsmätning av deponiprover på betong, 1 sida. 20(20)