Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun



Relevanta dokument
Brännvinbergets skyddsvärda skogar hotas av avverkning

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Akut begäran om reservatsbildning av gammal skyddsvärd naturskog sydost Grosjön, södra Mora kommun

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Rödlistade svampar knutna till död ved vid Effaråsen norr. En undersökning av svampfloran på tallved i nyligen avverkad tallskog.

Arter och död ved utan värde?

UTFLYKTSTIPSET Värmderåsen i Orsa jättetallarnas skog Bengt Oldhammer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Förslag till nytt naturreservat

INVENTERING AV SVAMPAR I

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturvärdesinventering i skogsområden söder om Ängersjö

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Kan vi återskapa naturvärden?

Morakärren SE

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Linnégatan

Naturreservat i Säffle kommun

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök

Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

räd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog

Rövarna vid Rövarberget

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

Bevarandeplan för Natura 2000-området Böda backar

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura område!

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Bevarandeplan för Natura 2000-område

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

BESLUT Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från även om de överklagas.

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

NATURINVENTERING SKUTHAMN

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

Motion till årsmöte Birdlife Sverige 2016.

Rödlistade svampar knutna till död ved vid Effaråsen syd. En undersökning av svampfloran på tallved i gammal tallskog

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: /

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden a multi-scale approach. Historiska källmaterial

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Anmälan (complaint) avseende FSC-certifierat skogsbruk

Yttrande i mål M

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE i Kristianstad kommun

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Naturreservat MOSSLUNDA

Bevarandeplan för Natura 2000-område

MINNESANTECKNINGAR Datum Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

Skogar norr om Öjaby, kompletterande inventering 2017.

Skyddsvärda statliga skogar. Samråd om områden på Sveaskogs markinnehav i Norrbottens län

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

BESLUT. Datum. Skogsvårdsstyrelsens beslut. E-posl Postgiro Organisationsnr Fax

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008

Naturvärdesinventering inom planerad vindkraftpark på Söderåsen.

Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Västra Götalands läns författningssamling

Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård. Graninge stiftsgård, Nacka kommun

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala

Åtgärdsprogram för hotade arter

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Värdefulla. räd. TBroaryd. Inventerare: Hanna Torén, Biolog

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Min skog. Fastighet: TÄRNA-SANDVIK 1:1 Kommun: STORUMAN

Bevarandeplan Natura 2000

Våneviks gammelskog framtidens skog

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

Oreskogen. Ett levande skogslandskap i norra Rättvik

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Grönt kuvert. Skapad: Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2

Information och utbildningsmaterial

RAPPORT Naturvärdesbedömning för området kring Karbosjön,

Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Naturvärdesinventering av skogsområdet vid Övre Storsätern, underlag till detaljplan för stugby (Floåsen 13:2)

Transkript:

Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun År 2013 släppte Naturskyddsföreningen i Rättvik rapporten om de skyddsvärda skogarna i Ore skogsrike. Här har föreningen pekat ut ett skogslandskap som fortfarande håller liv i ett levande skogsekosystem på landskapsnivå. Det är få landskapsområden nedan fjällskogarna i länet som har denna funktion kvar. I den mellanboreala zonen i Sverige är Ore skogsrike det största sammanhängande tallnaturskogslandskapet som finns kvar. Det är inte för inte som det på Ejhedens ekoparks informationsskylt står att området är unikt för insekter i ett Europaperspektiv. Trots kunskap som delgivits Sveaskog, via Ore skogsrike rapporten, om de äldre tallskogarna av naturskogstyp med höga biologiska värden är nu stora delar av Brännvinsbergets skogar (i rapporten Ore skogsrike utpekat som ett 831 hektar stort skyddsvärt skogsområde, område 15), avverkningsanmälda och planerade för avverkning. Efter ett samrådsmöte med Sveaskog på Brännvinsberget har Naturskyddsföreningen i Rättvik gjort ännu ett besök i avverkningsplanerade områden för att påvisa de höga naturvärdena i Brännvinsbergets tallskogar. Vårt besök utgör endast ett stickprov, som visar att här finns höga naturvärden och resten av området är av samma karaktär. (Se kartan här nedan med artfynd i den avverkningsplanerade skogen. Artfynden i Brännvinsbergets storområde samt bilder från dessa skogar finns längre ner i detta dokument. Hela storområdet är översiktligt inventerat till skillnad mot den avverkningsanmälda skogen där mer tid lagts ned för att bevisa skogen höga biologiska värden. Skulle resten av skogarna på Brännvinsberget inventeras på samma sätt skulle mest troligen liknande artlistor bli till, så fina tallskogar finns det här.) Skogsområdena är talldominerade och är mellan 120-140 år i beståndsålder. Det finns dessutom flera tallar som passerat 200 års ålder insprängda i det dominerande trädbeståndet. Mest troligen är dessa skogar uppkomna efter skogsbrand och hårda plockhuggningar på 1800-talet. Skogarna har blivit negativt påverkade av en gallring utförd för ca 20 år sen men de flesta naturskogselementen finns

ännu kvar. Dessa naturskogselement utgörs av de äldre tallarna, den döda veden i form av högstubbar av tall, brandstubbar, gamla mossiga lågor och nyare lågor av tall (självgallring, vindfällen samt insektsangrepp av mindre märgborre vilken är en viktig art i den gamla tallskogens ekosystem). Vid en inventering av vedlevande skalbaggar påträffades även flera följearter till den mindre märgborren i Brännvinsbergets tallskogar. Arterna mörksömmad barksvartbagge Corticeus suturalis NT, tallbarksvartbagge Corticeus fraxini VU och avlång barksvartbagge Corticeus longulus EN som alla är rödlistade hittades i de avverkningsanmälda skogarna. Den avlånga barksvartbaggen är på senare år endast funnen på 5 lokaler i hela landet trots idoga eftersök. C. fraxini och C. longulus är också utpekade arter i Åtgärdsprogrammet för skalbaggar på nydöd tall som nyligen fastställts av Naturvårdsverket. De inventeringar som utförts av mossor, lavar och svampar som indikatorarter på skogens höga biologiska värden visade på en uppsjö av signal- och rödlistade arter som är knutna till äldre tallskogar av naturskogstyp. Det upptäcktes även ett troligt tjäderspel och på flera platser fanns spår av tretåig hackspett NT. Sveaskog säger sig ha de allra bästa ambitionerna när det gäller att bevara biologisk mångfald i sina skogar. De har också tagit ett extra stort ansvar för att se till att inte avverka skogar med höga biologiska värden. Att det nu uppdagar sig att Brännvinsbergets höga naturvärden är avverkningsplanerade rimmar inte väl med de höga ambitionerna hos bolaget. Det sektorsansvar som ligger på Sveaskog samt den miljöcertifiering, via FSC, som Sveaskog säger sig följa betyder att skogar med nyckelbiotopskvaliteter inte ska avverkas. Här bör Sveaskog visa att ambitionerna är trovärdiga genom att avsätta all skog som ligger på deras mark på Brännvinsberget som frivilliga avsättningar, så kallade naturvårdsskogar. Dessa tallskogar med sina höga biologiska värden borde

utan problem klassas som nyckelbiotoper/no-områden och därmed ingå i bolagets 10 % naturvårdsskogar. Sveaskog hävdar att eftersom skogarna gallrats och gödslats så har de per definition inga höga naturvärden. Naturskyddsföreningen anser att förekomsten av alla rödlistade arter är ett tydligt bevis för motsatsen även om vissa naturskogsstrukturer minskat på grund av skogsbruksåtgärderna. Eftersom det till och med förekommer flera starkt hotade (EN) arter bör naturvärdena inte kunna ifrågasättas. För naturvärdena vore det katastrof om dessa tallskogar görs om till plantager. Detta är sannolikt ett av Nordens största sammanhängande icke-plantage-områden i mellanboreal zon. Ett uttag av virke i dessa bestånd tar undan förutsättningar för självgallring, vilket är en nödvändig process för de hotade arterna som lever på nydöd tall, inkl. de två hotade ÅGP-arterna som är funna i området. Dessa arter kräver stora områden, och en reducering av arealen naturskog är ett direkt hot mot dessa. De artfynd som Naturskyddsföreningen presenterat är bara ett stickprov och stora delar av skogen i Brännvinsberget har samma kvalitéer. Artinventeringar har dock inte utförts på varje hektar utan ska betraktas som ett exempel på vilka arter som förekommer i skogen. Mängden substrat är likartad och förekomsten av rödlistade arter kan förväntas vara av samma kvalité överallt. Fynd av signal- och rödlistade arter I Brännvinsbergets tallskogar har 40 olika arter som indikerar på höga naturvärden påträffats. Av dessa är 26 olika arter rödlistade. Lavar Svampar Mossor/Insekter/ Kärlväxter/Fåglar garnlav NT dropptaggsvamp vedtrappmossa NT violettgrå tagellav NT talltaggsvamp mindre märgborre skuggblåslav motaggsvamp NT knärot NT bårdlav taigataggsvamp EN (foto) tretåig hackspett NT liten spiklav gulporing NT tjäderspelplats blanksvart spiklav NT nordtagging NT Corticeus suturalis NT blågrå svartspik NT vaddporing VU Corticeus fraxini VU kortskaftad ärgspik gräddporing VU Corticeus longulus EN kolflarnlav NT fläckporing VU (foto) vedskivlav spadskinn VU vedflamlav vedticka dvärgbägarlav NT (foto) gränsticka NT knottrig blåslav NT jordporing varglav NT (foto) laxticka VU lunglav NT vitplätt NT skinnlav talltagel

Bildkavalkad från Brännvinsbergets skyddsvärda skogar

Karta över Brännvinsberget Kartan visar de fynd som gjorts av arter som finns i artlistan. Stickproven visar att både avverkningsanmäld skog såväl som ännu inte avverkningsanmäld skog håller likartade naturvärden vilket stärker argumenten för att bevara hela skogsområdet intakt.

Karta på en av de hotade skogarna i Brännvinsberget Detaljkarta på avverkningsanmälan A 20473-2013 där en stor mängd signal- och rödlistade arter påträffats vilket torde indikera nyckelbiotopskvaliteter.