INLEDNING... 3 HANDLINGSPLANENS UTFORMNING... 4 ÅTAGANDE... 4 HANDLINGSPLANENS ÅTAGANDEN OCH MALMÖ STADS STYRMODELL... 5 ANSVARSFÖRDELNING... 5 UPPFÖLJNING... 5 REVIDERING OCH NY HANDLINGSPLAN... 5 TILLGÄNGLIGHET FÖR EN KULTURELLT HÅLLBAR STAD... 6 1. ÖKA TILLGÅNG TILL KULTUR FÖR BARN I SKOLA OCH FÖRSKOLA... 7 2. ÖKA TILLGÅNG TILL KULTUR I VÅRD, OMSORGS OCH STÖDVERKSAMHETER... 8 3. KULTUR PÅ FLER PLATSER I MALMÖ... 9 PROFESSIONELLA KULTURAKTÖRER... 10 4. INKLUDERA DET PROFESSIONELLA KULTURLIVET... 11 5. ARBETA FÖR GODA LEVNADSVILLKOR FÖR KULTURSEKTORN I STADEN... 12 6. ÖKA TVÄRSEKTORIELL SAMVERKAN... 13 MALMÖ STAD... 14 7. INFÖR KULTURPERSPEKTIV I PLANERINGS- OCH UTVÄRDERINGSPROCESSER... 15 8. SKAPA KULTURPORTAL FÖR ARBETE MED KULTURSTRATEGI... 16 9. ÖKA KOMPETENS OCH KUNSKAP PÅ KULTUROMRÅDET I MALMÖ STAD... 17 10. INITIERA SAMARBETE OCH INKLUDERA KULTURAKTÖRER FÖR EN KULTURELLT HÅLLBAR STAD... 18 DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 2
Inledning Kulturstrategi 2014-2020 antogs i Kommunfullmäktige 2014-06-17 att gälla för hela Malmö stads organisation. Kulturstrategin är den första i sitt slag i Malmö med det övergripande målet att Malmös hållbarhet ska stärkas med hjälp av konstnärliga och kulturella processer och uttryck 1. Hela staden ska arbeta utifrån Kulturstrategins mål i syfte att öka livskvalitén och livsmöjligheter för Malmöbor och på så sätt bidra till att skapa ett jämställt och jämlikt Malmö. Barn och unga är en prioriterad målgrupp i arbetet med strategin. (Malmö Kulturstrategi 2014-2020, 2014) I samband med beslut kring Kulturstrategi 2014-2020 uppdrog kommunfullmäktige åt Kulturnämnden att i samverkan med stadens övriga nämnder och styrelser utforma ett förslag till handlingsplan för kulturstrategin för beslut i Kommunstyrelsen. Med Kulturstrategin kompletteras stadens kulturpolitiska uppdrag, som i huvudsak är kulturnämndens ansvar, med en gemensam plattform att ha som utgångspunkt för samarbeten mellan nämnder, förvaltningar och bolag inom kulturområdet. Detta behov blev än tydligare i samband med att kommunfullmäktige i budgeten för 2015 formulerade ett övergripande mål för kultur och fritid, som ett av nio målområden. Handlingsplanen för kulturstrategi 2016-2018 beskriver de gemensamma åtaganden som ska genomföras för att Malmö stad ska uppnå de av kommunfullmäktige beslutade kulturmålen i strategin. Handlingsplanen gäller för åren 2016-2018 och inkluderar dels åtaganden som kan genomföras på kortare sikt och dels åtaganden som kan genomföras på längre sikt. Ny handlingsplan 2019-2020 för stadens kulturmål är planerad att tas fram under 2018 och kommer på sikt att utformas utifrån ett mer långsiktig perspektiv. Åtaganden beskrivna i Handlingsplan för kulturstrategi 2016-2018 är ett resultat av ett gemensamt förvaltningsövergripande arbete som stadens samtliga förvaltningar och bolag deltagit i under våren 2015. Kulturförvaltningen arrangerade förvaltningsövergripande dialogmöten med utgångspunkt i Kulturstrategins huvudmål: 2020 har Malmös hållbarhet stärkts med hjälp av konstnärliga och kulturella processer och uttryck, samt de delstrategier som anges i Kulturstrategi 2014-2020. Totalt arrangerades fem dialogmöten där följande delmål diskuterades: 1. I Malmö är det lätt att vara med 2. I Malmö vill människor vara 3. I Malmö är det lätt att vara kulturaktör 4. I Malmö är tanken och ordet fria 5. I Malmö är det lätt att utvecklas och vara kreativ Förslaget till Handlingsplan för kulturstrategi 2016-2018 består av tio prioriterade åtaganden kopplade till delstrategierna ovan. Huvudansvaret för att realisera handlingsplanen är kulturnämndens, men en förutsättning för att detta ska vara möjligt är att Malmö stad tar ett gemensamt ansvar och aktivt söker samarbeten, 1 Med konst menar vi här i första hand uttryck, utövare och verksamheter inom konstarterna litteratur, musik, scenkonst, bildkonst och film. Med kultur menar vi även kulturarv (som museer, arkiv, kulturminnen, kulturmiljöer, kulturhistoria och så vidare), verksamheter som bibliotek och folkbildning, verksamheter som ligger nära konstarterna (som design, hantverk, arkitektur), populärkulturella uttryck och verksamheter och människor eget skapande inom dessa områden. 3
såväl inom den kommunala organisationen, som med externa lokala och regionala aktörer och inte minst Malmöbor. Genom att i fruktbara samarbeten, mellan exempelvis olika förvaltningar eller bolag, kan de resurser som finns inom kulturområdet utnyttjas mer effektivt och på så vis bli än mer tillgängliga för de som bor eller befinner sig i Malmö. Detta kan ytterligare bidra till stadens hållbara utveckling. Under hösten 2015 var den föreslagna handlingsplanen ute på remiss hos samtliga nämnder och styrelser. De inkomna remissvaren har sedan behandlats i kulturnämnden och kulturförvaltningen har nu reviderat handlingsplanen utifrån dessa. Den reviderade handlinsplanen har behandlats i Kulturnämnden och skickats till Kommunstyrelsen för beslut. Handlingsplanens utformning Åtagande Handlingsplanen innehåller tio åtaganden, listade utan inbördes ordning. De åtaganden som beskrivs i handlingsplanen är alla kopplade till de delstrategier som finns i Kulturstrategi 2014-2020. Handlingsplanen är indelad i tre arbetsområden; Tillgänglighet för en kulturellt hållbar stad, Professionella kulturaktörer och Malmö Stad. Under respektive område presenteras ett antal åtaganden. Varje arbetsområde inleds med en intentionstext som beskriver på vilket sätt respektive område bidrar till uppfyllnad av de kulturstrategiska målen. Varje åtagande är även relaterat till de olika delstrategier som ingår i Kulturstrategin. En ansvarig person per åtagande kommer att tillsättas inom kulturförvaltningen, med uppdrag att initiera samarbeten med övriga förvaltningar och bolag och på så sätt ska arbetet drivas på ett gemensamt vis. Kulturstrategin tillsammans med denna handlingsplan kan och bör ligga till grund för respektive nämnds och styrelses mål på kulturområdet, under exempelvis kommunfullmäktiges målområde om En kreativ stad. Därigenom skapas förutsättningar för en gemensam inriktning för staden på kulturområdet vilket gynnar möjligheter till olika typer av samarbeten. Det är dock respektive nämnds eget ansvar att tolka och bryta ned de övergripande kulturmålen till sina verksamheter. Men för att säkerställa en gemensam kraftsamling, tar kulturförvaltningen på sig ansvaret för att bjuda in till förvaltnings- och bolagsövergripande dialoger. Kulturstrategi 2014-2020 syftar till att skapa ett mer jämlikt och jämställt Malmö där barn och unga är en prioriterad målgrupp. Vid nedbrytning till åtaganden ska barnperspektivet och jämställdhetsperspektivet särskilt beaktas. 4
Handlingsplanens åtaganden och Malmö stads styrmodell Handlingsplanens utformning har sin utgångspunkt i Riktlinjer för utformning av Malmö Stads styrdokument, och utgår från definitionen om handlingsplan som anges i handboken. Med kommunfullmäktiges mål om en kreativ stad blev det tydligt att kultur och fritid är ett område som berör samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Kulturmålen, som de är beskrivna i Kulturstrategin, är dock ett nytt uppdragsområde för flera nämnder och bolag. Ambitionen med handlingsplanen för kulturstrategin är därför att denna kan utgöra ett stöd och bidra med inspiration till stadens nämnder och styrelser i deras arbete med att formulera mål på kulturområdet. Ansvarsfördelning Det är kulturförvaltningens ansvar att samordna arbetet med handlingsplanen och vara ett stöd för övriga förvaltningar och bolag. Kulturförvaltningen kommer att tillsätta personer med särskilt ansvar för att initiera samarbeten och arbeta tillsammas med övriga förvaltningar och bolag. Kulturförvaltningen har till uppgift att driva arbetet framåt och har ett huvudansvar för att realisera handlingsplanens åtaganden. En förutsättning för att uppfylla åtagandena är dock att staden i en gemensam ansats aktivt söker samarbeten. Uppföljning Kulturförvaltningen har ansvar för uppföljning av handlingsplanens genomförande för att i samarbete med övriga förvaltningar och bolag forma den fortsatta utvecklingen. Denna uppföljning kommer att ske årligen i samband med att årsanalys upprättas och kommer delvis att grunda sig i den ordinarie uppföljningen av respektive fullmäktigemål, som leds av Stadskontoret, samt respektive nämnds eller styrelses mål. Revidering och ny handlingsplan En ny handlingsplan för Kulturstrategi som omfattar arbetet fram till 2020 tas fram under 2018 utifrån en förvaltningsövergripande dialog och uppföljning av den tidigare handlingsplanen. 5
Tillgänglighet för en kulturellt hållbar stad Kultur ger mening och känsla av delaktighet i staden och skapar sammanhang. Malmö stad ska därför arbeta för att tillgängliggöra kulturen och konstnärliga uttryck samt skapa förutsättningar för malmöbor att ta del av kulturen i staden. Att tillgängliggöra kultur och konst handlar om arbete för ett diversifierat utbud av konstnärliga och kulturella upplevelser, för ökat medborgarinflytande, ökad tillgång till arenor för konstnärliga och kulturella upplevelser samt ökade möjligheter för det egna skapandet. Arbetet med att tillgängliggöra konst och kultur för fler syftar till att skapa jämlik tillgång till kultur oavsett position i samhället, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att alla i Malmö ska kunna ta del av konstnärliga och kulturella upplevelser och aktiviteter behöver vi arbeta brett, med fler målgrupper, med ett diversifierat utbud av konstnärliga och kulturella upplevelser på fler platser i staden. Kommunens verksamheter med daglig kontakt med medborgare kan direkt arbeta med ökad tillgång till kulturupplevelser och aktiviteter inom ramen för den egna verksamheten. Andra satsningar på ökad tillgänglighet kräver långsiktigt utvecklingsarbete. 6
1. Öka tillgång till kultur för barn i skola och förskola Åtagandet kopplas till delstrategi: 1, 2, 5 Skolan är en viktig plattform för barn och ungas tillgång till kulturella upplevelser och arbetar redan idag för att tillgängliggöra och föra in konstnärliga och kulturella uttryck i det pedagogiska arbetet. Trots det har unga malmöbor mycket olika förutsättningar att ta del av kulturen i skolan. Samordning mellan skolförvaltningarna behövs i syfte att säkerställa att barn och unga får likvärdig tillgång till kultur genom hela skolgången oavsett ålder. Satsningar på kultur i skolan finns idag inom ramen för skapande skola, men behöver breddas till att omfatta även förskolans verksamhet vilket också är i linje med den statliga kulturpolitikens ambitioner. Det är stor skillnad mellan i vilken utsträckning barn i de yngre åldrarna har tillgång till kulturutbudet jämfört med de äldre ungdomarna. Kulturförvaltningen har ett väl upparbetat samarbete med grundskole- och förskoleförvaltningen. Här finns etablerade forum för kommunikation och för att förmedla det kulturutbud som finns tillgängligt för barnen. En motsvarande plattform finns inte i nuläget för de elever som går i gymnasieskolan. Detta bör utvecklas för att säkerställa ett deltagande i kulturella aktiviteter även för de äldre ungdomarna. Konstnärliga och kulturella uttryck kan i skolan och förskolan användas som effektiva verktyg för ökad måluppfyllelse. I samverkan med kulturaktörer kan skolförvaltningarna pröva olika sätt att nyttja kulturella uttryck i det pedagogiska arbetet och på så sätt även bidra till utveckling av barns kreativa förmåga. Huvudansvarig: Kulturnämnden Ansvarig för genomförande: Kulturnämnden i samarbete med Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Stadsområdesnämnder samt Tekniska nämnden 7
2. Öka tillgång till kultur i vård, omsorgs och stödverksamheter Åtagandet kopplas till delstrategi: 1,2,5 Malmökommissionens rapport initierade ett omfattande arbete för en socialt hållbar stad, där syftet är att utjämna skillnader i hälsa bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i staden. Ett led i arbetet för en socialt hållbar stad är att tillgängliggöra kulturella och konstnärliga upplevelser för alla malmöbor. Inom ramen för den kommunala verksamheten finns möjlighet att arbeta för ökad tillgång till kultur bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper samt grupper i behov av stöd och omsorg. Det kan exempelvis vara inom äldrevården, LSS verksamheter samt individ- och familjeomsorgen, då med särskilt fokus på barnfamiljer. Det framtida arbetet med kultur i vård, omsorgs och stödverksamheter kommer att innebära behov av nya metoder och arbetssätt, för att anpassa till såväl målgruppens som verksamhetens behov. Konkret kan arbetet innefatta att erbjuda stöd och hjälp för att låta individer ta del av kulturutbudet eller till eget skapande. Det kan även innebära riktade aktiviteter för ekonomiskt utsatta familjer, eller satsningar för att skapa bättre förutsättningar för denna målgrupp att ta del av det ordinarie kulturutbudet. En möjlighet är att undersöka ett särskilt riktat stöd med syfte att säkerställa att ekonomiskt utsatta barnfamiljer får tillgång till kultur. Huvudansvarig: Kulturnämnden Ansvarig för genomförande: Kulturnämnden i samarbete med Stadsområdesnämnder, Sociala resursnämnden. 8
3. Kultur på fler platser i Malmö Åtagandet kopplas till delstrategi: 1,2,4,5, I syfte att skapa ett ökat och utbrett kulturdeltagande samt utövande, finns ett behov av att kartlägga hur kulturutbudet fördelar sig över stadens olika områden. Ett större utbud av kulturverksamheter utanför de centrala delarna av Malmö har potential att skapa nyfikenhet, leda till fler möten och större rörlighet i staden. Närhet till kulturverksamheter höjer ett områdes attraktionskraft och skapar en känsla av trygghet och tillhörighet, samtidigt som fler får möjlighet att på ett enkelt sätt ta del av kulturutbudet i staden. För att realisera detta åtagande är det viktigt att etablera former för samverkan mellan stadens förvaltningar/bolag och kulturinstitutionerna, det fria kulturlivet och civilsamhället. En förutsättning för att få detta till stånd är ett mer effektivt nyttjande av redan befintliga lokaler och ett tydligt kulturperspektiv i samband med planering av utbyggnadsområden, men också att planera för nya mötesplatser. Generationsöverskridande mötesplatser som utgör ett andra vardagsrum (likt Garaget och Folkets park) både inom- och utomhus bör vidareutvecklas och fler bör skapas. Här ska Malmö stad arbeta för ett öppet och tillåtande klimat där medborgare blir delaktiga och får stort inflytande över utbudet, i skapandet av nya arrangemang och mötesplatser. Staden ska arbeta för ett bredare utbud genom vidareutveckling av befintliga mötesplatser samt utveckling av nya kreativa mötesplatser (exempelvis kreativa återbruksverkstäder). Huvudansvarig: Kulturnämnden Ansvarig för genomförande: Kulturnämnden i samarbete med Stadsområdesnämnder, Stadsbyggnadsnämnden, Miljönämnden, Tekniska nämnden, Servicenämnden, Fritidsnämnden, Grundskolenämnden, MKB samt Räddningstjänsten Syd. 9
Professionella kulturaktörer För att Malmö ska fortsätta vara en attraktiv kulturstad med ett rikt och varierat kulturutbud behöver vi värna om våra kulturaktörer. Staden ska kunna erbjuda goda villkor och förutsättningar för de konstnärer och kulturaktörer som väljer att vara verksamma i Malmö. Här ingår arbetet med att tillgodose lokaler, öppna upp och inkludera verksamma konstnärer och kulturaktörer i kommunala utvecklingsprocesser, ta tillvara och nyttja de kompetenser som professionella kulturutövare besitter. Dessutom bör staden arbeta med att synliggöra det konstnärliga och kulturella arbetet och dess påverkan på stadens attraktivitet. Även här är det av stor vikt att arbeta brett, inkluderande och tvärsektoriellt och att vara lyhörd för mångfalden av kulturaktörer och deras olika behov. Det är viktigt att stödja och tillsammans arbeta för att möta de utmaningar som konstnärer och kulturaktörer idag ställs inför. 10
4. Inkludera det professionella kulturlivet Åtagandet kopplas till delstrategi: 2,3,4,5 Det professionella kulturlivet bör bjudas in till att bli en självklar part i stadens planerings- och utvecklingsprocesser. Här åsyftas arbetet med långsiktig stadsutveckling där konstnärliga kompetenser kan nyttjas som metod för att skapa innovativa lösningar. Även expertkunskapen som konstnärer och kulturaktörer besitter bör tillvaratas i stadsutvecklingssammanhang, t.ex. skulle den kreativa processen kunna nyttjas i arbetet med översikts- och detaljplaner. Professionella konstnärer och kulturaktörer bör inkluderas i utvecklingsprocesser med betoning på sociala aspekter, exempelvis vid utveckling av former och metoder för medborgardialog, samrådsprocesser samt områdesutveckling. Kulturen och konsten påverkar samhällsutvecklingens dimensioner. Kommunala verksamheter bör därför samverka med kulturaktörer och konstnärer i syfte att nå ut med budskap, förändra beteende, öka medborgarinflytande, skapa debatt och dialog. Huvudansvarig: Kulturnämnden Ansvarig för genomförande: Samtliga nämnder och styrelser 11
5. Arbeta för goda levnadsvillkor för kultursektorn i staden Åtagandet kopplas till delstrategi: 2,3,5 Malmö ska vara en aktiv och attraktiv kulturstad för professionella konstnärer och kulturaktörer. Staden behöver därför arbeta med att utveckla, skapa förutsättningar och goda villkor för kulturaktörer i Malmö. Arbetet med att erbjuda goda villkor för konstnärer och kulturaktörer handlar om att möjliggöra och pröva nya former för samarbete över gränserna, se över stödsystemen inom kommunen samt komplettera och utveckla nya former av stöd. Ytterligare en riktning i arbetet med att stärka kulturaktörernas position, erbjuda stöd och främja utvecklingen är att skapa en inkubator för kultur. Ett bra exempel är företagsinkubatorn MINC, som fungerar som en hubb för nystartade Malmöföretag och entreprenörer i södra Sverige. På det sätt som MINC fungerar som en grogrund för innovation, skulle en inkubator för professionella kulturaktörer, anpassad till kulturverksamheters behov och kultursektorns specifika förutsättningar, kunna skapa förutsättningar för en utveckling som skulle gagna hela staden. I ett första skede planeras en dialog med verksamma aktörer och kartläggning av det fria kulturlivets behov samt en utredning av organisations- och finansieringsmodeller för verksamheten. Huvudansvarig: Kulturnämnden Ansvarig för genomförande: Kulturnämnden i samarbete med Kommunstyrelsen (Näringslivskontoret), Fritidsnämnden, Sociala resursnämnden, Miljönämnden, Tekniska nämnden och Servicenämnden 12
6. Öka tvärsektoriell samverkan Åtagandet kopplas till delstrategi: 2,3,5 I syfte att ytterligare utveckla kultursektorns ställning i staden behöver vi arbeta mer gränsöverskridande, i kunskapsallianser och bortom gränsdragningen mellan kultur och näringsliv. De kulturella och kreativa näringarna är en sektor som växer sig allt starkare i staden. Malmö som filmstad är ett allt tydligare profilområde, med ett antal årliga filmfestivaler och större filmproduktoner med Malmöanknytning. Utöver film är exempelvis designområdet och spelindustrin branscher som är under stark utveckling och som har potential att bidra med såväl arbetstillfällen som till stadens attraktivitet. Stadens satsningar på näringslivet bör breddas till att omfatta även de kulturella och kreativa näringarna. Att pröva nya modeller för samverkan över gränserna, öppna och anpassa interna system för tvärsektoriell samverkan kan leda till positiva effekter för stadens ambitioner att positionera sig som innovativ och nyfiken stad. Huvudansvarig: Kulturnämnden Ansvarig för genomförande: Kulturnämnden i samarbete med Kommunstyrelsen (Näringslivskontoret) 13
Malmö Stad För att generellt skapa bättre förutsättningar för att uppnå de åtaganden som presenterats i handlingsplanen, finns ett behov av att utveckla samarbetet inom staden. Kommunövergripande kulturmål är nya för Malmö stad, vilket innebär ett behov av utveckla nya arbetssätt, metoder och samverkansmodeller. För att Malmö ska kunna nå upp till målen är det viktigt att arbeta för ett öppet och inkluderande arbetsklimat där satsningar på kompetensutveckling, prövning av nya metoder och samarbeten uppmuntras. Kulturnämnden tar ansvar för att initiera samarbeten, dialoger samt kunskapshöjande insatser och på så vis bidra till en utveckling av den interna organisationen. Konkret kan detta innebära utveckling av kommunikationskanaler och en kommunikationsplattform, initiering av interna och externa samarbeten kring kulturmålen samt satsningar på kunskapsutveckling kring konst- och kulturområdet i samarbete med högskolan och konstnärliga utbildningar i staden. 14
7. Inför kulturperspektiv i planerings- och utvärderingsprocesser Åtagandet kopplas till delstrategi: 1,2,3,4,5, En metodik för att tydliggöra kulturens roll generellt i stadens planerings- och verksamhetsprocesser är att integrera ett kulturperspektiv. Syftet med detta är att säkerställa tillgången till kultur, vilket är en rättighet för alla Malmöbor, oavsett vilken bakgrund eller vilka förutsättningar de har. Detta kan jämföras med jämställdhetsintegrering som på motsvarande sätt har till syfte att säkerställa ett jämställdhetsperspektiv i stadens olika processer. I genomförandet av handlingsplanen för kulturstrategin skapas grunden för en utveckling som kan leda till att kulturperspektivet får en naturlig del i stadens olika verksamheter och organisationsnivåer. Representanter för kultur bör ingå i stadsövergripande arbetsgrupper, till exempel i stadsutvecklingsprocesser. Huvudansvarig: Kulturnämnden Ansvarig för genomförande: Kulturnämnden i samarbete med samtliga nämnder och styrelser 15
8. Skapa kulturportal för arbete med kulturstrategi Åtagandet kopplas till delstrategi: 1,2,3,4,5 Kulturnämnden planerar att utveckla en gemensam portal för information och kunskapsutbyte inom organisationen. Här kan information om kulturmålen samlas och även kontaktuppgifter till nätverket och externa aktörer samt översikt av tillgängliga lokaler i staden. En plats där dokumentation, inspiration och nyheter kring arbetet läggs upp och diskussionsforum kan skapas. En extern motsvarighet bör utvecklas samtidigt. Här kan konstnärer, lokala och regionala kulturaktörer och övriga intresserade lätt få översikt och information om det pågående arbetet. Men också komma i kontakt med personer som arbetar med kulturfrågor på respektive förvaltning/bolag. Huvudansvarig: Kulturnämnden Ansvarig för genomförande: Kulturnämnden. 16
9. Öka kompetens och kunskap på kulturområdet i Malmö stad Åtagandet kopplas till delstrategi: 1,2,3,5 För att Malmö stad ska kunna nå kulturmålen behöver kunskapen och kompetensen på kulturområdet öka inom organisationen. Det är viktigt att ta tillvara de konstnärliga akademiska utbildningar som finns i staden och den forskning som bedrivs på Malmö högskola. Det innebär att staden aktivt ska söka och initiera samarbete kring forskning och kunskapsutveckling inom konst- och kulturområdet, delta i forsknings- och utvecklingsprojekt. En satsning på kommundoktorander inom kulturområdet skulle vara värdefullt. Kulturnämnden ska i samarbete med övriga nämnder och bolag verka för att öka kompetensen och kunskapen inom kulturområdet genom att aktivt skapa, arrangera och bjuda in till forum för kompetens- och kunskapsutbyte kring konst och kultur. Huvudansvarig: Kulturnämnden Ansvarig för genomförande: Kulturnämnden 17
10. Initiera samarbete och inkludera kulturaktörer för en kulturellt hållbar stad Åtagandet kopplas till delstrategi: 1,2,3,4,5, Målet är att Malmö 2020 ska vara en kulturaktiv, attraktiv och inkluderande stad där en mångfald av konstnärliga och kulturella uttryck finns representerade. Därför ska staden aktivt samverka och utveckla arbetet med kultur genom ett öppet och inkluderande förhållningssätt. Ett sätt att pröva arbetet med kulturmålen är att initiera nya samarbetsprojekt med stadens förvaltningar och bolag, lokala kulturinstitutioner, regionala, nationella och internationella aktörer men också professionellt verksamma konstnärer och kulturaktörer i staden. Erfarenheter kring arbetet med kulturstrategin bör synliggöras, delas och dokumenteras för att ytterligare öka kunskapsutvecklingen och kompetensutbytet inom staden. Huvudansvarig: Kulturnämnden Ansvarig för genomförande: Kulturnämnden i samarbete med samtliga nämnder och styrelser 18
Definitioner av kulturbegrepp inom Handlingsplanen för kulturstrategi 2016 Kulturbegreppen är öppna för tolkning och de kan delvis få olika betydelser beroende på sammanhanget. Här är en kort vägledning till hur några av dessa begrepp brukar användas inom kulturförvaltningens område. Konst och kultur Kulturstrategi 2016-2020 ger följande definition: Med konst menar vi här i första hand uttryck, utövare och verksamheter inom konstarterna o litteratur o musik o scenkonst o bildkonst och film Med kultur menar vi även kulturarv (som museer, arkiv, kulturminnen, kulturmiljöer, kulturhistoria och så vidare), verksamheter som bibliotek och folkbildning, verksamheter som ligger nära konstarterna (som design, hantverk, arkitektur), populärkulturella uttryck och verksamheter och människors eget skapande inom dessa områden. Kultursektorn, kulturlivet, kulturverksamhet - Dessa samlande begrepp kan omfatta alla former av kulturverksamhet inom offentlig sektor, näringsliv, civilsamhälle och den personliga och privatekonomiska sfären. - Avgränsningen beror på sammanhanget om man exempelvis menar det lokala kulturlivet i Malmö, den offentliga kultursektorn eller kulturverksamheten inom Malmö stad. Kulturaktör - Begreppet syftar oftast på organisationer eller andra kollektiv (t ex föreningar, företag, offentliga institutioner eller grupper) som har kultur som en framträdande del av sin profil och verksamhet. - Det kan också syfta på enskilda personer och då menas oftast professionella kulturskapare. Professionell kultur - Det kan syfta på att en kulturverksamhet bedrivs yrkesmässigt, av en organisation eller en enskild person. Det kan t ex vara att man får lön för sitt konstnärliga arbete. - Det kan syfta på kompetensnivå och kvalitet, t ex att en person har en högre utbildning och erfarenhet inom kulturområdet eller att en organisation består av personer med sådan kompetens och producerar kultur av hög konstnärlig kvalitet. - Bedömningen av professionell nivå inom kulturområdet kan handla om konstnärlig kvalitet, men kan också beröra mer generella kompetenser (administration, kommunikation etc). - Ofta används begreppet professionell kulturaktör om organisationer/personer som uppfyller flera av dessa förutsättningar. Amatörkultur, eget skapande - Amatörkulturell verksamhet bedrivs på fritiden och på ideell basis, d v s utan lön till dem som medverkar - Amatörkultur syftar ofta på organiserad verksamhet som bedrivs i föreningslivet, men har även många andra former. 19
- Med eget skapande menas ofta konstnärliga aktiviteter på amatörnivå, något barn eller vuxna gör för sin personliga utveckling eller t ex inom ramen för skolans kulturpedagogiska verksamhet. Konstnär, konstnärlig utövare - Begreppet konstnär syftar ibland specifikt på personer som arbetar med bild och form (målare, grafiker, skulptörer osv). - Konstnär kan i andra sammanhang omfatta utövare inom alla konstformer (även musik, teater, litteratur osv). - Konstnär används oftast om professionella kulturutövare och det gäller även andra uttryck som verksamma konstnärer, kulturskapare och kulturarbetare. Kulturella aktiviteter, kulturella upplevelser, kulturutbud - Kulturella aktiviteter kan t ex betyda eget skapande eller att man tar del av kultur som publik. - Begreppet kulturella upplevelser fokuserar främst på publikens roll och det man upplever med sina sinnen. - Kulturutbud syftar vanligen på alla de kulturarrangemang och andra kulturaktiviteter som man kan välja att ta del av som publik eller aktiv deltagare. Det fria kulturlivet - Fristående kulturorganisationer som inte har en offentlig huvudman (kommunal, regional eller statlig), men ofta uppbär offentligt stöd och inte bedriver verksamhet med kommersiellt syfte. - Aktörerna kan t ex ha formen av ideella föreningar, ekonomiska föreningar, stiftelser eller mindre privata företag, men kan även vara grupper och nätverk utan formell organisation. - Enskilda kulturskapare, främst professionellt verksamma som inte arbetar inom en kulturinstitution eller liknande ( frilansare ), räknas också till det fria kulturlivet. Kulturförening - Vanligen ideell förening. - Inom det kulturpolitiska området avses främst föreningar som har någon form av konst/kultur som sin övergripande profil. Kan bedriva verksamhet på amatörnivå eller på professionell nivå. - I andra sammanhang inkluderas ibland även föreningar med bredare verksamhet och med etnisk identitet som övergripande profil. Folkbildning - Begrepp med historiska rötter som främst handlar om förkovran utanför de formella utbildningssystemen, inom ramen för folkrörelser eller på andra sätt - I snävare mening används det idag ofta för att beteckna verksamheten inom studieförbunden och folkhögskolorna. 20