Författare/Föredragare Ingvar Utterström Fastställd av/roll Mikael Schönström /CI - Installationsdokumentation Verksamhetsområde/Organisation AL Led 1(16) Dokumentbeteckning 020-05-00-002 Installationsdokumentation Tele- och datainfrastruktur Fasta anläggningar Denna beskrivning är framtagen av Försvarets materielverk i syfte att ge en översikt kring utformningen av installationsdokumentation för tele- och datainfrastruktur samt tekniska system i fasta anläggningar vilken baseras på standarden SS 455 12 01 [2]. Krav i form av designregler och annan information inom området finns i POINT informationsportal.
- Installationsdokumentation 2(16) Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 AVGRÄNSNING... 3 1.4 REVISIONSHISTORIK... 3 1.5 REFERENSER... 3 1.6 BEGREPP OCH FÖRKORTNINGAR... 4 2 DOKUMENTATION AV TELETEKNISKA ANLÄGGNINGAR... 5 2.1 ALLMÄNT OM SS 455 12 01... 5 2.2 STRUKTURERING AV TELENÄTET... 5 2.2.1 PLACERINGSASPEKT... 6 Numrering i telerum... 10 Numrering i övriga utrymmen... 10 2.2.2 FUNKTIONSASPEKT... 11 2.2.3 PRODUKTASPEKT... 12 2.2.4 KABLAR... 13 2.3 DOKUMENTATIONSFRAMTAGNING... 14 2.3.1 VAD SKA TAS FRAM?... 14 2.3.2 ORDNINGSFÖLJD DOKUMENTFRAMTAGNING... 15 2.3.3 DOKUMENTKLASSIFICERINGSKODER... 15 2.3.4 SYMBOLSAMLING... 15 2.4 ANPASSNING TILL AKTUELL STANDARD... 15
- Installationsdokumentation 3(16) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Genom samordningsavtalet [1] mellan Försvarsmakten och Försvarets Materielverk (FMV) har FMV åtagit sig tekniskt designansvar för de tekniska system som FMV anskaffar och som används inom Försvarsmakten. Som ett led i detta ansvar och arbete upprättar FMV designregler och olika stöddokument. För mer information, se FMV:s informationsportal POINT. Portalen går att finna på följande webblänk https://point.fmv.se alternativt via denna QR-kod: 1.2 Syfte Denna beskrivning är framtagen för att ge en översikt över hur standarden SS 455 12 01 [2] används i samband med dokumentering av tele- och datainfrastruktur samt tekniska system i fasta anläggningar. De sammanhang och förhållanden som beskrivs här ska fungera som en kortfattad guide och beskrivningen innehåller inte några formella krav. Målgrupp är framför allt de som vill ha en enkel överblick över hur dokumentering går till när SS 455 12 01 [2] används, till exempel projektör/leverantör av tele- och datainfrastruktur. Genom POINT informationsportal är det möjligt att få information om vilka designregler och andra dokument, så som exempelvis ritningsmallar, som rör området. 1.3 Avgränsning Denna beskrivning ger endast en översikt över området med fokus på installation av tele- och datainfrastruktur. För en mer detaljerad beskrivning av dokumentation av teletekniska anläggningar hänvisas till SS 455 12 01 [2]. 1.4 Revisionshistorik Nedan beskrivs beskrivningens revisionshistorik: Utfört av Första utgåva Kari Lehto 1.5 Referenser Nedan visas en sammanställning av de referenser vilka används i denna beskrivning: Ref Dok.Nr FM2018-22640:1 SAMO 2019 [1] 18FMV8760-1:1 Överenskommelse mellan Försvarsmakten och FMV [2] SS 455 12 01 Dokumentation av teletekniska anläggningar [3] SS-EN 81346 Struktureringsprinciper och referensbeteckningar Hemsida för dokumentmallar från Installatörsföretagen [4] https://www.installatorsforetagen.se/installationsteknik/tele-data-ochsakerhet2/tele-dokumentmallar/ SS-EN 61355 Klassificering och beteckning av dokumentslag för anläggningar, system [5] och utrustning [6] IEC 60617 Grafiska symboler för elscheman
- Installationsdokumentation 4(16) 1.6 Begrepp och förkortningar Nedan sammanställs de begrepp och förkortningar vilka används i denna beskrivning: (För en mer komplett sammanställning inom området hänvisas till SS 455 12 01 [2].) Begrepp/förkortning Aspekt Förklaring Visar hur dokumenteraren sett på ett system eller objekt vid strukturering av ett nät eller system. Det finns tre olika aspekter, och referensbeteckningen påvisar vilken som använts med ett tecken (+,- eller =), vad de betyder beskrivs i 2.2. B.R.A Bild och Ritningshantering för Anläggningsdokumentation, FMV databas FMTIS Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband Objekt Avser enheter/utrustningar vilka ingår i telesystem. Objekt klassificeras enl. Bilaga A - Objektskoder i SS 455 12 01 [2]. POINT Projekterings- och installationsanvisningar för tele- och informationstekniska anläggningar. Försvarets materielverks regelverk för anläggningar, tillhandahålls via informationsportal. Referensbeteckning Beteckning som visar var ett objekt är anslutet (+), vilken funktion den har (=) eller vad det är för produkt (-). Struktur Hur man ordnar ingående objekt i ett system på ett överskådligt och tydligt sätt. System En uppsättning inbördes relaterade objekt. System klassificeras enligt Bilaga B - Infrastrukturobjekt i SS 455 12 01 [2]. QR kod Quick Response kod VHL FMV verksamhetsledningssystem
- Installationsdokumentation 5(16) 2 Dokumentation av teletekniska anläggningar 2.1 Allmänt om SS 455 12 01 Sedan 2005 är den aktuella standarden rörande dokumentation av teletekniska system SS 455 12 01 [2], vilken harmoniserar med internationella dokumentationsregler. Standarden omfattar en översikt avseende uppbyggnaden av beteckningar för användning i dokumentation och på utrustningar för tele- och datanät. Standarden visar också exempel på utformningen av dokumentation för dessa system och deras användning. Standarden omfattar även nät utanför byggnad. Vidare baseras standarden på referensbeteckningssystemet enligt SS-EN 81346 [3]. Hur dokumentation enligt denna standard går till beskrivs förenklat i detta dokument. Vid komplettering av befintliga anläggningar se 2.4. 2.2 Strukturering av telenätet Innan dokumentationen kan påbörjas behöver systemet struktureras upp. För delarna i ett system kan detta göras enligt tre principer beroende på vad dokumentationen ska användas till. De olika principerna kallas i standaren för Aspekt och i referensbeteckningen, som ger information om varje del i ett nät, framgår aspekten av det första tecknet. Det finns tre olika aspekter att använda, nämligen; Aspekt Tecken Placeringsaspekt + Funktionsaspekt = Produktaspekt - Placeringsaspekten utgår ifrån var utrustning ansluten till en enhet är placerad och var enheten är ansluten. Funktionsaspekten utgår ifrån vilken funktion en enhet har och vilket system den hör till. Produktaspekten utgår ifrån vilka produkter som ingår i ett system. Hur de olika märkningarna fungerar beskrivs nedan med exempel. Det är upp till personen som dokumenterar att bestämma vilken aspekt - placering, funktion eller produkt - som är relevant för det som ska dokumenteras.
- Installationsdokumentation 6(16) 2.2.1 Placeringsaspekt När man vill utgå ifrån var utrustning ansluten till en enhet är placerad samt var enheten är ansluten används placeringsaspekten. För att enkelt kunna se var en enhet är ansluten ges/märks den med ett referensnummer enligt Figur 1. I Figur 3 och Figur 4 visas detta mer detaljerat. Aspekt Fördelning Fält Panelplacering uppifrån Uttag på panel Uttag ute +D1S2M9:4.1 Figur 1 - Exempel på referensbeteckning för placeringsaspekt Referensbeteckningen börjar med vilken Aspekt som refereras till, i detta fallet Placering, därefter vilket rum, eller Fördelning anslutningen finns i. Sedan vilket skåp den är ansluten till, eller vilket Fält anslutningen går till (ett fält kan vara ett stativ, ett skåp eller en väggyta med maxbredd 900 mm och en maximal höjd på 2200 mm). Därefter påvisas det på vilken panel i fältet sett uppifrån som anslutningen finns på. Nästa tecken beskriver vilket uttag på panelen som anslutningen går till. Sista siffran, efter punkten, är vilket i ordningen seriekopplat uttag som åsyftas (om någon skarv finns mellan uttaget och utrustningen, i Figur 4 visas detta grafiskt). I exemplet ovan finns nätet endast inom en byggnad.
8 U +S1 4 9cm, +M9 :4 8 U +S2 4 Nätverksuttag 1 Nätverksuttag 2 / - Installationsdokumentation 7(16) Om nätet finns i ett större geografiskt område med flera områden kan detta markeras med bokstäverna C för område och B för vilken byggnad enheten finns i. I Figur 2 syns ett nät med tre områden, C1,C2 och C3. I varje område finns olika byggnader. Område C1 har tre byggnader B1, B2 och B3. Samma löpnummer kan återfinnas för byggnader i olika områden. Samma referensbeteckning som i Figur 1 blir +C1B2D1S2M9:4.1 sett till det större området om det är inom byggnad 2 i område 1. +C1 +D1 +B1 +B2 +B3 +C2 +B1 +C3 +B1 +B2 +B2 / Figur 2 - Nätkarta med tre områden
8 U 42U 8 U 42U - Installationsdokumentation 8(16) Om nätet som ska struktureras finns inom en och samma byggnad behöver inte områdes- eller byggnadsbeteckningar tas med i referensbeteckningen. Från exemplet i Figur 1 är Nätverksuttag 1 anslutet utan seriekoppling (.1), till Port 4 (:4), i panelen 9 cm från toppen (M9) som är placerad i Fält 2 (S2) vilket finns i Fördelning 1 (D1). Detta är tydliggjort i Figur 3 och Figur 4. +S1 9cm, +M9 :4 +S2 Nätverksuttag 2 +D1S2M9:5.1 +D1S2M9:4.1 +D1 Nätverksuttag 1 Aspekt Fördelning Fält Panelplacering uppifrån Uttag på panel Uttag ute +D1S2M9:4.1 Figur 3 - Exempelinstallation med referensbeteckning för placeringsaspekt I Figur 4, vilket är en förstorad bild av Fält 2 (S2), visas även principen för uttag i serie, vilket används vid t.ex. anslutningsstolpar i öppna kontorslandskap. Figur 4 - Förstorad bild av fält 2
- Installationsdokumentation 9(16) Om en panel inte börjar mot vänsterkanten av fältet, så påvisas detta genom att lägga till avståndet efter ett understreck bakom avståndet till toppen i hela cm. Exempelvis M9_5 visar på en utrustning som är placerad med sitt övre vänstra hörn 9 cm från toppen och 5 cm från den vänstra kanten i ett fält. Detta visas i Figur 5. 9 cm 5 cm Figur 5 - Exempel på placering i fält
- Installationsdokumentation 10(16) 2.2.1.1 Fältnumrering enligt FMV Numrering i telerum Väggarna numreras löpande, 01, 02, 03 osv medurs med början på vägg med ingångsdörr som får 01. Om det förekommer fler ingångsdörrar, väljer man den mest lämpliga, och numrerar utifrån den. Om dörren är placerad mitt på väggen, och möjlighet finns att placera stativ/fält på båda sidor om dörr, numreras dessa som två olika väggar. Fältplatser i telerum markeras med fyrsiffriga nummer på följande sätt. Fältrad monterad mot vägg får väggens nummer, exempelvis fältrad vid vägg 01 betecknas rad 01. Första fältplatsen i raden betecknas 0101, nästa 0102 osv räknat från vänster till höger. Fristående stativ/fältrader betecknas med tvåsiffriga nummer med början på 11. Första raden är sålunda rad 11, nästa rad 12 osv. Fält i dubbelrad räknas som två rader. Numrering av fältplatser blir då; första platsen 1101, nästa 1102 osv. Numreringen av platserna utgår från framsidan och alltid från en och samma vägg vinkelrätt mot stativ/fältraden. I dubbelrader blir sålunda numreringen omväxlande från vänster till höger och från höger till vänster. Om fält inte nyttjas hoppas stativ/fältplatsnumret över. Figur 6 visar exempel på numrering av väggar och stativ/fält i ett telerum. Figur 6 - Fältnumrering enligt FMV Numrering i övriga utrymmen För fristående stativ och skåp placerade i utrymmen som ej kan definieras som ett telerum nyttjas separat numreringsstandard. Exempel på sådana utrymmen är maskinrum, grindmiljöer, inslag, master/torn, korridorer, elnicher, och liknande. Skåp och stativ placerade i sådana utrymmen numreras med löpande numrering av fälten, exempelvis för +S001, +S002 o.s.v.
- Installationsdokumentation 11(16) 2.2.2 Funktionsaspekt För att visa vilken funktion varje del i ett system har används funktionsaspekten vid referensbeteckningen. Nedan, i Figur 7, visas ett exempel på en referensbeteckning användandes funktionsaspekten. I Figur 8 visas ett exempelsystem strukturerat med utgång i funktionsaspekten. =B3K1X1 Aspekt Grundsystem Objektslagskod Löpnummer Objektslagskod Löpnummer Figur 7 - Exempel på referensbeteckning för funktionsaspekt Referensbeteckningen börjar med = för att påvisa att det är funktionen hos delarna som beskrivs. Sedan tas systembeteckningen från Bilaga B - Infrastrukturobjekt i SS 455 12 01 [2]. I exemplet från Figur 8 är grundsystemet B3 Gemensamt ledningsnät, tele-och datakommunikation. Därefter tas objektslagskoden för de olika enheternas funktion från Bilaga A - Objektskoder i SS 455 12 01 [2], t.ex. K för Behandling av signaler, därefter följer ett löpnummer likt placeringsbeteckningen. Finns det fler nivåer tas även dessa objektslagskoder från samma tabell. Finns flera objekt av samma typ eller funktion, likt patchpanerna X1 och X2 ( X för funktionen att förbinda objekt) tillämpas löpnumrering. Om samma funktion finns på flera nivåer i strukturen kan ett extra löpnummer läggas till för att skilja nivåerna, detta kan ses vid nätverksuttagen (X10 och X11) vars löpnummer börjar på 10 för att skilja dom från patchpanelerna. =B3 =K1 =X1 =B3 =K1 CU =B3 =K1 =X1 =X10 =X11 =X2 =G1 Patchpanel 1 =X1 Nätverksuttag =X10 =X11 Patchpanel 2 =X2 UPS/Strömkälla =G1 =X10 =X11 =X2 =G1 Figur 8 - Exempelsystem med referensbeckning för funktionsaspekt Varje enhet får sin referensbeteckning baserat på alla nivåer innan, patchpanel 1 får =B3K1X1, medan nätverksuttag 2 får referensbeteckning =B3K1X1X11
8 U 42U 8 U 42U - Installationsdokumentation 12(16) 2.2.3 Produktaspekt När produkter, eller komponenter, som ingår i ett system sorteras ut används produktaspekten, vilken betecknas med -. Produkterna beskrivs med systembeteckning från Bilaga B - Infrastrukturobjekt i SS 455 12 01 [2], följt av vilket objekt det är från Bilaga A - Objektskoder i SS 455 12 01 [2] och ett löpnummer. I Figur 9 visas samma system som tidigare exempel, fast med produkterna markerade. Det är likt funktionsaspekten, men kopplingar mellan enheter hoppas över. Det är endast system och funktion på enheten som efterfrågas. +S1 +S2 +D1 Aspekt Produktbeteckning Funktionsbeteckning Löpnummer -B3X1 Nätverksuttag 1 -B3X2 Nätverksuttag 2 Figur 9 - Exempelinstallation med referensbeteckning för produktaspekt Här får nätverksuttag 1 beteckningen -B3X1, medan nätverksuttag 2 får -B3X2.
- Installationsdokumentation 13(16) 2.2.4 Kablar Kablar får sin referensbeteckning antingen fristående eller baserat på vilket system de tillhör. I den vänstra bilden i Figur 10 skrivs endast kablarna ut, det är systembeteckningen från Bilaga B - Infrastrukturobjekt i SS 455 12 01 [2] som används, och i den högra visas även vilket system de tillhör likt produkt-ochfunktionsaspektsfallen. =B3 CU CU =W01 =W02 =W03 =B3W01 =B3W02 =B3W03 =W10 =W11 =B3W10 =B3W11 Figur 10 - Exempel på kabelreferensbeteckningar För att visa vilken kabeltyp som används, kan det också märkas ut. Dock är det viktigt att inte ha med något aspekttecken för att inte blanda ihop kabeltypen med referensbeteckningen. Ett exempel på detta syns i Figur 11, där tre olika kabeltyper kan ses. Det är även möjligt att markera både kabeltyp och referensbeteckning samtidigt. Då är det viktigt att skilja beteckningarna åt, antingen med / eller att ha de på olika rad. =B3 CU CU W1 W2 W1 =B3W01 W1 =B3W02 W2 =B3W03 W2 W3 W3 =B3W10 W3 =B3W11 W3 W1 100 2 0,5 W2 50 2 0,5 W3 10 2 0,5 W1 100 2 0,5 W2 50 2 0,5 W3 10 2 0,5 Figur 11 - Exempel på kabelreferensbeteckningar med kabeltyp
- Installationsdokumentation 14(16) 2.3 Dokumentationsframtagning 2.3.1 Vad ska tas fram? Vilka dokument som ska tas fram vid en anläggning är baserat på hur stor anläggningen är, vad det är för typ av anläggning samt vilken klass telenätet har. I bilaga C - Dokumentation från SS 455 12 01 [2] visas vilken dokumentation som ska tas fram beroende på vilken anläggning det gäller. Enligt standarden finns fyra klasser av anläggningar; 1. Nät utan korskoppling. 2. Nät med korskoppling och en fördelning. 3. Nät med korskoppling och flera fördelningar i samma byggnad. 4. Nät med korskoppling och flera fördelningar i flera byggnader, alternativt yttre nät. Figur 12 - Urklipp från mall från Installatörsföretagens hemsida [4] För system av typen B3 Gemensamt ledn.nät, tele, data Klass 4 rekommenderar standarden att följande tas fram; Dokumentförteckning Anläggningsbeskrivning Nätkarta Översiktsschema Installationsritning Fördelningslista Monteringsritning Plint-/panelkort Stycklista A (Produkttyper / Reservdelslista) Kabel-/ kanalisationslista Skarvschema Dispositionsritning Ritningsmallar, exempeldokument och översättningstabell mellan gamla och nya benämningar finns tillgängliga i POINT informationsportal.
- Installationsdokumentation 15(16) 2.3.2 Ordningsföljd dokumentframtagning En bra början på dokumenteringsprocessen är att först utifrån en planritning placera ut central- och platsutrustningar. Planera därefter placering av fördelningar och spridningsplintar. Detta ger en bra helhetsbild över anläggningen. Underlaget kan sedan användas för att skapa ett struktur- och översiktsschema samt en fördelnings- och stycklista. För att planera upp fälten tas monteringsritningar fram. Därefter kan plint- och/eller panelkort fyllas i. Vartefter installationen fortskrider bör förbindningsscheman eller förbindningstabeller skapas och fyllas på. Plintkort bör fyllas i med hänvisningar till ansluten utrustning med till exempel utrustningsnummer, schemanummer och i tillämpliga fall korskopplingsfunktion. Det sista som görs, när all dokumentation är framtagen, är att komplettera dokumentförteckningen och kontrollera att allt som behövs finns med. 2.3.3 Dokumentklassificeringskoder För att enkelt kunna se vad ett dokument innehåller används dokumentklassificeringskoder. Dessa startar med referensbeteckning på enheten dokumentet tillhör, därefter & för att visa att det är ett dokument som hänvisas till och slutligen en klassificeringskod på tre bokstäver, exempelvis EFA för nätkartor. Eventuellt kan ett löpnummer läggas till om flera dokument av samma typ för enheten finns. Exempel; =B3&EFA2 för nätkarta nummer 2 över ett Gemensamt ledningsnät, tele-och datakommunikation. Ett antal dokumentklassificeringskoder finns i Bilaga D Dokumentklassificeringskoder i SS 455 12 01 [2]. Dessa är uppbyggda enligt standarden SS-EN 61355[5]. 2.3.4 Symbolsamling För grafiska symboler vid till exempel översiktsscheman hänvisas till standarden IEC 60617 [6]. 2.4 Anpassning till aktuell standard Sedan 2006, då SS 455 12 01 utgåva 6 [2] började gälla, ska anläggningsdokumentation för nya anläggningar följa denna. Även vid om- och tillbyggnad i befintliga anläggningar rekommenderas att använda SS 455 12 01. På grund av att beteckningar och struktur skiljer sig åt mellan nya och gamla standarder är det inte lämpligt att kombinera dem. I praktiken är det tillgängliga resurser i form av tid och personal som avgör när det är lämpligt att fortsätta dokumentera enligt en gammal standard. I de flesta fall är det tydligt, t ex vid en mindre ombyggnad som är del i en stor anläggning dokumenterad enligt en gammal standard. Tiden och resurserna som behövs för att uppdatera hela anläggningsdokumentationen skulle vara betydligt större än resurserna för dokumentation av ombyggnaden i sig. Det kan i vissa fall vara aktuellt att använda en gammal standard även vid nybyggnation. T ex om en ny nod ska byggas i ett system som är dokumenterat enligt en äldre standard. Även i förordet till standarden SS 455 12 01 [2] nämns detta: I anläggningar där tidigare utgåvor av denna standard legat till grund för beteckningar och struktur, kan det vara lämpligt att även fortsättningsvis använda dessa. Övergång till beteckningar och strukturer baserade på denna utgåva kan lämpligen göras vid stora eller totala ombyggnader.
- Installationsdokumentation 16(16) Det viktigaste när det görs avsteg ifrån aktuell standard och gammal standard används är att ett formellt beslut tas och att det dokumenteras. FMV i samråd med Försvarsmakten beslutar utifrån omfattningen av dokumentationen om SS 455 12 01 ska användas. Ansvarig för själva dokumentationen är vanligtvis projektledare/produktledare på FMV eller motsvarande i Försvarsmakten vid FMTIS. Vilken standard som används och var anges lämpligtvis även i anläggningsbeskrivningen. Inom ramen för hantering av ritningar för inläsning i B.R.A kan en särskild utredning genomföras för att bestämma hur dokumentationen ska utformas, utöver det som anges i SS 455 12 01 enligt 2.3 Dokumentationsframtagning. Detta sker i samråd med B.R.A-administrationen och ansvarig produktledare/projektledare.