19 mars 2015 Ansvarig: Matz Widerström Triagehandbok 2014
Innehållsförteckning Manual... 5 Inledning... 5 Struktur... 6 Definitioner... 7 Nyckel till hänvisningsnivåer... 8 Vitalhistoria och vitala funktioner/parametrar... 10 Vitalhistoria och symtombeskrivning... 10 Bedömning av vitala funktioner... 10 Exempel på kompletterande frågor som kan belysa påverkade vitala funktioner... 12 Infektioner... 14 Allmänt... 14 Feber (38 grader eller däröver) utan andra symtom... 14 Symtom vid luftvägsinfektioner... 15 Halsont... 15 Förkylning... 16 Hosta/andningsbesvär... 17 Öronvärk... 19 Rörelseapparaten... 21 Symtom från nacken efter trauma... 21 Symtom från nacken utan trauma... 21 Symtom från bröst-ländrygg och bröstkorg efter trauma... 22 Symtom från bröst-ländrygg och bröstkorg utan trauma... 23 Symtom från armar/ben efter trauma... 24 Symtom från armar/ben utan trauma... 25 Skalle-hjärna-nervsystem... 28 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma... 28 Trauma mot skalle/nacke... 28 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem utan trauma (Neurologiska symtom)... 29 Allmänna symtom... 29 Nytillkomna neurologiska fokala symtom... 30 Huvudvärk... 33 Yrsel... 34 Hjärta och lungor... 36 Bröstsmärta... 36 Andnöd... 37 Svimning... 39 Hjärtklappning... 39 Mage-Tarm-Urinvägar-Manliga genitalia... 41 Buksmärta... 41 Främmande kropp i mage-tarm... 42 Kräkning/diarré... 43 Mag-tarmblödning... 45 Symtom från ändtarmen... 45 Förstoppning... 46 Vattenkastningsbesvär... 47 Urinläckage/sängvätning... 49 Penissymtom... 49 Testikelsymtom... 50 Region Skåne 2/87
Obstetriska och gynekologiska symtom... 52 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet... 52 Smärta/blödning... 52 Minskade fosterrörelser... 53 sveda/urinträngningar... 53 Flytning... 53 Illamående/kräkningar... 53 Utslag/blåsor/sår/klåda genitalt... 54 Gynekologiska symtom... 54 Smärta... 54 Onormal blödning... 55 Flytning... 56 sveda/urinträngningar... 56 Utslag/blåsor/sår/klåda genitalt... 57 Oskyddat samlag/abortönskan... 58 Urinläckage/sängvätning/enures... 58 Mensrelaterade/klimakteriella besvär... 58 Symtom från bröstkörteln... 59 Spänning/rodnad/knuta... 59 Öron-näsa-mun-svalg... 60 Främmande kropp öron-näsa-svalg... 60 Öronsymtom efter örontrauma... 60 Hörselnedsättning/Tinnitus... 61 Öronvärk/Öronflytning... 61 Yrsel... 61 Näsblödning... 61 Allergiska symtom från näsa... 62 Halsont... 62 Heshet... 62 Munhålebesvär... 63 Tandbesvär... 63 Ögon... 65 Synpåverkan... 65 Trauma/främmande kropp/frätskada... 66 Smärta/ögonrodnad... 66 Tårflöde... 68 Huden... 70 Brännskador (inkl elolycka och lungbrännskada)... 70 Sårskador (inkl frätskada)... 71 Djur-/insektsbett... 72 Hudförändringar... 74 Spontant uppkomna sår (sår utan föregående trauma)... 74 Utslag och prickar... 75 Psykiska symtom... 78 Aggressivitet... 78 Sömnstörningar... 79 Ätstörningar... 79 Depression/nedstämdhet... 80 Fobi/tvång... 81 Förvirring/Desorientering/Minnesstörning... 81 Kris... 82 Region Skåne 3/87
Missbruk/beroende... 82 Oro/ångest... 83 Psykotiska symtom... 84 Suicidtankar/planer... 85 Appendix... 87 Förgiftning intag/inandning... 87 Elolycka... 87 Region Skåne 4/87
Manual Inledning Grundläggande för en välfungerande sjukvård är möjligheten att efter bedömning av vårdbehovet kunna prioritera och hänvisa vårdsökande till lämplig vårdnivå på ett snabbt och säkert sätt. Det är viktigt att detta sker på gemensamma grunder oavsett hur den initiala kontakten med sjukvården sker. Som ett stöd i detta arbete har därför ett gemensamt beslutsstöd arbetats fram. Beslutsstödet består dels av denna Triagehandbok, dels av ett vidare triagesystem på akutmottagningarna. Beslutstödet kan bidra till samsyn och samverkan vid det akuta medicinska omhändertagandet. Målet är att ge ökad kvalitet, tillgänglighet, patientsäkerhet och trygghet för våra medborgare. Vid akut sjukdom eller olycksfall sker ofta den första kontakten per telefon med SOS Alarm (112) eller första linjens sjukvård/sjukvårdsrådgivningen. I andra fall vänder sig den vårdsökande direkt till akutverksamheten inom primärvård eller sjukhusens akutmottagningar. Innehållet kommer att uppdateras fortlöpande (för mer information, se www.skane.se/triage). Triagehandboken kan användas på samtliga vårdnivåer. Den är symtombaserad och utgår från det beslutsstöd som har använts vid Sjukvårdsrådgivningen och som fortlöpande granskas av företrädare för respektive medicinsk specialitet inom Region Skåne. Bedömning av vitala funktioner (allmäntillstånd) är central och fångas upp i den så kallade vitalhistorian. Handboken omfattar majoriteten av de symtom som den vårdsökande anger som orsak till sjukvårdskontakten men den gör inte anspråk på att vara heltäckande. Sekundärtriagesystemet på akutmottagningarna fokuserar, liksom Triagehandboken, på vitala funktioner i form av, symtombeskrivning och vitalhistoria men där sekundärtriagesystemet även använder sig av mätbara vitala parametrar. Detta system ska också kunna utvecklas för att användas såväl prehospitalt som inom första linjens sjukvård. Dessa båda beslutsunderlag ska finnas tillgängliga på alla vårdnivåer och ska komplettera varandra för att öka vårdkvaliteten i Region Skåne. De ska ses som ett stöd vid den bedömning som rådgivande sjukvårdspersonal gör utifrån sin egen kompetens och erfarenhet. Revidering/uppdatering av innehållet i den digitala triagehandboken sker kontinuerligt och systematiskt i samarbete mellan företrädare för respektive specialitet och primärvården. Region Skåne 5/87
Struktur Triagehandboken utgörs av ett symtombaserat stödsystem. Utifrån den vårdsökandes beskrivna symtom ger systemet vägledning till lämplig vårdnivå. Stödsystemet har inte till syfte att ställa diagnos. Bedömning av den vårdsökandes vitala funktioner vid varje vårdkontakt är central i stödsystemet, vitala funktioner, se Vitalhistoria. Påverkade vitala funktioner ger högre prioritet. De symtom som handboken omfattar beskrivs översiktligt i den organindelade innehållsförteckningen och mera detaljerat i det alfabetiska symtomregistret som finns längst bak i handboken. Under symtomrubrikerna finns kompletterande uppgifter om vad som innefattas samt eventuella hänvisningar till andra avsnitt i handboken. Symtombeskrivning: För varje symtom finns en systematisk genomgång med kompletterande beskrivningar av symtomet vad gäller intensitet (t ex smärtgrad), duration (hur länge symtomet funnits), andra samtidiga symtom och faktorer (komplicerande sjukdom, ålder etc) som tillsammans avgör lämplig vårdnivå. Principen är att den allvarligaste symtombilden med högst prioritet beskrivs först och den med lägst prioritet sist. Vårdnivå: Anges alltid med den mest brådskande vårdnivån överst. Utifrån den vårdsökandes beskrivna symtombild, och i förekommande fall kompletterande instruktioner under respektive vårdnivå, väljes den mest lämpliga vårdnivån. Vid osäkerhet väljes den vårdnivå som har högst brådskandegrad. I de fall egenvård är mest lämpligt återfinns egenvårdsråden i samband med symtombeskrivningen. För att koppla samman rätt egenvårdsråd med rätt symtombeskrivning användes fotnötter 1), 2), 3) etc. Observera: Viktiga överväganden som ej ryms i symtombeskrivningen, men som kan vara nödvändiga att tänka på vid val av vårdnivå. Teckenförklaring: Snedstreck (/) innebär och/eller, det vill säga om en eller flera av de beskrivna förutsättningarna stämmer är beskrivningen uppfylld. Plustecken (+) innebär däremot och, det vill säga att en eller flera av de beskrivna förutsättningarna på vardera sidan plustecknet ska stämma för att beskrivningen ska vara uppfylld. Region Skåne 6/87
Definitioner För korrekt tolkning krävs kännedom om följande definitioner: Allmänpåverkan: påverkade vitala funktioner (se separat avsnitt, Vitalhistoria). Feber: >38 grader. Smärtgrad: 0 = ingen smärta. 1 = lindrig måttlig smärta utan påverkad ADL (ex kan arbeta/gå i skolan).motsv. VAS/NRS 1 3. 2 = måttlig svår smärta med påverkad ADL (ex kan ej arbeta/ej gå i skolan).motsv. VAS/NRS 4 6. 3 = svår/outhärdlig smärta med påverkad ADL/störd nattsömn.motsv. VAS/NRS 7 10. (VAS = Visuell analog skala, NRS = Numeric Rating System) Komplicerande sjukdomstillstånd: exempelvis kronisk hjärt-lungsjukdom, diabetes mellitus(dåligt reglerad eller insulinbehandlad), immunsuppression (t.ex. malignitet, cytostat-ikabehandling, peroral kortisonbehandling, transplanterade, kromosomdefekter t ex Mb Down), nedsatt autonomi (oförmåga att ta vara på sig själv). Antikoagulantiabehandling: Waran, Heparin och lågmolekylära heparinderivat av typen Fragmin, Klexane, Innohep samt även Arixtra, Xarelto och Pradaxa. Behandling med trombocythämmare som t ex ASA (Acetylsalicylsyra, t ex Trombyl) och Plavix räknas däremot inte som antikoagulantiabehandling. Högenergivåld (, vid högenergivåld alltid 112): Fall från hög höjd (>3m = 2:a vån) Oskyddad trafikant påkörd av motorfordon Kastad ur/av motorfordon Fastklämd; losstagningstid >20 min Vid bilolycka om: hög hastighet (>70 km/h)/intrång av föremål i kupén/medpassagerare avlidit/fordonet voltat. Region Skåne 7/87
Nyckel till hänvisningsnivåer 112: urakut : akutverksamhet som kräver akutsjukhusets resurser (med ambulans eller på annat rimligt säkert sätt så snart som möjligt). Innefattar såväl somatisk akutmottagning som psykiatrisk akutmottagning inklusive barn- och ungdomspsykiatrins akutmottagning. Under vårdnivåanvisningar i handboken anges särskilt när de båda senare avses. Somatisk akutmottagning innefattar olika somatiska specialiteter som ofta är samlokaliserade i en gemensam större akutmottagning men kan i vissa fall representera en enskild specialitets akutmottagning. Psykiatrisk akutmottagning (inkl. BUP) har oftast separat lokalisation. (Öppenvård akut): akutverksamhet i öppenvård som inte kräver akutsjukhusets resurser. Senast inom 24 timmar, i första hand dagtid om ingen annan tidsangivelse anges (som t ex snarast möjligt, inom 12 timmar etc). Innefattar ackrediterad vårdenhet, familjeläkarmottagning, kvälls- och helgmottagning eller motsvarande samt närakut och privat mottagning med motsvarande akutverksamhet. Möjlighet till hembesök där organisation för detta finns. (Öppenvård icke-akut): icke-akut verksamhet i öppenvård utanför sjukhus. Kontakt med ackrediterad vårdenhet, familjeläkarmottagning, privat mottagning eller motsvarande, där vidare prioritering görs vad gäller tid för besök (alternativt vid behov hembesök av) hos läkare, distriktssköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykosocialt team eller annan tillgänglig resurs. Innefattar även mödravårdscentral (MVC), barnavårdscentral (BVC) inklusive Barnhälsovårdspsykolog, ungdomsmottagning etc. Psyk/BUP: icke-akut psykiatrisk öppenvård (inkluderar sjukhusanknuten öppenvård och psykiatriska öppenvårdsteam = PÖT). Beroendeenheten är en psykiatrisk specialmottagning i Malmö. : lämpliga egenvårdsråd som i princip alltid även ska innefatta råd om vad den vårdsökande ska göra om egenvårdsråden har ingen eller dålig effekt (t ex hänvisning till om fortsatt hosta/halsont etc trots att man följt egenvårdsråden). Tidsgräns anges. Dessa hänvisningsnivåer gäller för den primära bedömningen. Vårdsökande som i denna första triagering bedöms som 112/, triageras vidare på akutmottagningen, där angelägenhetsgraden har en färgkod (röd, orange etc) som ersätter den tidigare prioriteringsskalan (1, 2, 3a). I de sammanhang där det i vårdnivåanvisningen finns ett tillägg om telefonkontakt är det avsikten att triagerande sjuksköterska själv, om inget annat särskilt anges, ringer till den rekommenderade vårdnivån för att antingen avtala om besök på den vårdnivån eller för att den vårdnivån ska ta över telefonsamtalet/ringa upp patienten. Komplicerande faktorer: detta uttryck förekommer i instruktionerna vid val av hänvisningsnivå/vårdnivå i vissa fall. Det betyder faktorer som kan påverka valet av nivå. Dessa faktorer kan gälla patienten (komplicerande sjukdomar, geografiska förhållanden etc) men även den vårdnivå som anges (bl a lokala variationer/förhållanden). Ovanstående akuta hänvisningsnivåer ska inte förväxlas med begreppet akut omhändertagande. Enligt Socialstyrelsens definition avses med detta begrepp tillstånd där patienten är i omedelbart behov av omhändertagande för vidare bedömning och åtgärd. Detta akuta omhändertagande kan ske prehospitalt (i ambulanssjukvård), på akutmottagning (somatisk/psykiatrisk) eller i i Region Skåne 8/87
akutverksamhet inom första linjens sjukvård dvs. motsvarande hänvisningsnivåerna 112, och. Region Skåne 9/87
Vitalhistoria och vitala funktioner/parametrar Såväl i triagehandboken som i sekundärtriagegrundar sig triage på vitalhistoria,symtombeskrivning och bedömningav vitala funktioner. Vitalhistoria och symtombeskrivning Den vårdsökande tar kontakt med sjukvården på grund av olika typer av besvär. Med symtomet som utgångspunkt ger riktade frågor ytterligare beskrivning av patientens tillstånd. Denna beskrivning utgör en del av underlaget för bedömning av patientens vårdbehov. Utöver detta krävs en bedömning av patientens allmäntillstånd. Därför innehåller Triagehandboken dessutom frågor som belyser patientens vitala funktioner. Den information som erhålles benämns Vitalhistoria. Symtombeskrivning och vitalhistoria utgör tillsammans grunden för bedömning av patientens vårdbehov/vårdnivå. Bedömning av vitala funktioner Med vitala funktioner menas basala fysiologiska funktioner såsom andning, syreupptagningsförmåga, blodcirkulation, medvetande och temperaturreglering. I Triagehandboken värderas de vitala funktionerna med riktade frågor strukturerade enligt ABCDE. I sekundärtriage på akutmottagning/prehospitalt värderas de vitala funktionerna via mätning av vitala parametrar strukturerad enligt ABCDE (se nedan). Vitala parametrar A Airway - luftvägar Sekundärtriage Ofri luftväg Stridor Triagehandboken Tecken till luftvägshinder är förekomst av biljud på ut- eller inandning (så kallade stridor) eller om talförmågan försämras och helt upphör. Om personen blir medvetslös finns stor risk för luftvägsobstruktion. Vitala parametrar B Breathing - andning Sekundärtriage Andn.frekv. Saturation Triagehandboken Tecken på andningspåverkan är andfåddhet vid samtal eller att patienten inte orkar tala i hela meningar vilket talar för ett ökat andningsarbete oavsett orsak och behov av snabb hjälp. Personen kan snabbt bli utmattad, förvirrad och medvetandesänkt. Vitala parametrar C Circulation - cirkulation Sekundärtriage Puls, Blodtryck, EKG Triagehandboken Tecken på sviktande cirkulation föreligger om personen beskriver hjärtklappning, kallsvettning, svimning, blekhet, kyla och förvirring. Vitala parametrar D Disability - medvetande Sekundärtriage Medvetslös Region Skåne 10/87
Somnolent Oklar Vaken Triagehandboken Tecken på grumlat medvetande är förvirring, amnesi, desorientering, oklart tal och sluddrighet under samtalet. Vitala parametrar E Exposure - inspektion Sekundärtriage Feber Triagehandboken Feber, frossa, svettningar, blödningar, sår, felställningar osv. Region Skåne 11/87
Exempel på kompletterande frågor som kan belysa påverkade vitala funktioner Frågor till vuxna 1. Är det du själv som är sjuk? Om inte be att få tala med den sjuke om möjligt. 2. Har du svårt att andas? 3. Orkar du prata? 4. Känner du dig kallsvettig, har svimningskänsla eller har svimmat? 5. Kan du vara uppe och röra dig som vanligt? 6. Äter och dricker du som vanligt? 7. Kissar och bajsar du som vanligt? 8. Är du illamående och kräks? 9. Kan du sköta ditt jobb trots att du inte mår bra? 10. Är du ensam? Frågor gällande barn 1. Andas barnet? 2. Låter det när barnet andas? 3. Är barnet slappt, blekt och svettigt? 4. Får du normal kontakt med barnet? 5. Äter och dricker barnet som vanligt? 6. Har barnet kräkts? 7. Kissar och bajsar barnet som vanligt? 8. Vad gör barnet just nu? 9. Kan barnet vara på dagis? 10. Hur sover barnet på natten? 11. Leker barnet som vanligt någon stund på dagen? Vid bedömning av barn viktigt att också vara observant på tecken talande för dehydrering, kraftiga andningsbesvär eller kraftiga buksmärtor/intervallsmärtor se s 14. Om det finns tydliga tecken på påverkade vitala funktioner bör alltid hänvisning till 112/ övervägas. Ju mer påverkade vitala funktioner desto högre angelägenhetsgrad. Den fortsatta bedömningen av dessa patienter görs med stöd avsekundärtriage. Tecken på dehydrering. Om barnet: är slött och inte reagerar som vanligt med leende/skratt kissat lite eller inte alls senaste dygnet har dålig perifer cirkulation med påtagligt kalla/bleka/blåaktiga händer/fötter gått ned i vikt under pågående besvär har påtagligt ökad törst Tecken på kraftiga andningsbesvär. Om barnet: är oroligt/ångestfyllt har dålig färg med grå-blek/blåaktig ansiktsfärg har väsande pipande/stånkande andning är ovilligt att ligga ned har kraftiga indragningar mellan revbenen/buken har påtagligt snabb andning Tecken på kraftiga buksmärtor/intervallsmärtor. Om barnet: Region Skåne 12/87
är blekt, taget, hålögt och kallsvettigt inte leker, gärna går och lägger sig är slött och inte reagerar som vanligt med leende/skratt är törstigt men inte vill dricka är medtaget även mellan smärtattackerna och blir allt sämre med tiden. Region Skåne 13/87
Infektioner Omfattar feber samt symtom vid luftvägsinfektioner (öron-näsa-hals-nedre luftvägar). För övriga infektioner (mage-tarm-urinvägar-hud-mjukdelar etc) var god se respektive avsnitt. Allmänt : Vid andra samtidiga symtom se även separata avsnitt för dessa symtom. Feber (38 grader eller däröver) utan andra symtom Opererad för mindre än 5 dygn sedan Om möjligt i första hand till opererande klinik. Barn under 6 månader (Barnakut) alla barn under 3 månader. Barn 3 6 månader om uppfödningssvårigheter/begynnande allmänpåverkan. Övriga Om barn 3 6 månader med feber utan påverkan, äter och dricker bra överväg expektans 2 3 dygn. Komplicerande sjukdom / Om möjligt i första hand kontakt med ordinarie behandlande klinik, i övrigt avgör symtomintensitet vårdnivå. Om i övrigt pigg och opåverkad överväg expektans 1 2 dygn. Se definitioner. Mer än 5 dygn Företrädesvis dagtid. Om febern är i avtagande och patienten är opåverkad kan man avvakta ytterligare 2 dygn, annars. Riklig dryck. Febernedsättande vid behov. Aktivitet efter ork. Om utebliven effekt av 2 dygns adekvat egenvård/försämring till. Vid feber och vistelse inom malariaområde senaste månaden akut telefonkontakt med infektionsklinik. Mindre än 5 dygn Företrädesvis dagtid. Region Skåne 14/87
Riklig dryck. Febernedsättande vid behov. Aktivitet efter ork. Om utebliven effekt av 2 dygns adekvat egenvård/försämring till liksom vid fortsatt feber mer än 5d. Vid hastigt insjuknande med återkommande frossbrytningar och allmänsymtom (svår huvudvärk/illamående/kräkning etc) särskild observans på vitala funktioner till 112/ vid påverkade vitala funktioner. Vid feber och vistelse inom malariaområde senaste månaden akut telefonkontakt med infektionsklinik. Feber + hudutslag (som inte är vattkoppor/scarlatina) hos patient över 15 år överväg hänvisning. Observans vitala funktioner. Barn under 2 år med tidigare pyelonefrit/barn med känd urinvägssjukdom (reflux/hydronefros etc) till om feber mer än 24 h. Symtom vid luftvägsinfektioner : Vid feber hos barn under 6 månader se Feber. : Vid feber + komplicerande sjukdom (se Definitioner) se även Feber. Halsont : Vid feber hos barn under 6 månader se Feber. : Vid feber + komplicerande sjukdom (se Definitioner) se även Feber. Vid dominerande förkylningssymtom se även avsnitt Förkylning. Svårt svälja saliv/dreglar/ svårt att andas 112 Vid allmänpåverkan/andningspåverkan. Övriga. Vuxnas struplocksinflammation ger ofta ej så uttalade initiala symtom men risk för snabb symtomutveckling. Svårt gapa/ensidig halssmärta Om ej tillgänglig enl nedan. Snarast möjligt (inom 12 timmar), även jourtid. Vid uttalad ensidig halssmärta och stora svårigheter att svälja/gapa - till. Region Skåne 15/87
Halsont (vid sväljning) utan samtidiga öli-symtom Företrädesvis dagtid. Bedömningen kan primärt göras av specialutbildad sjuksköterska där sådan finns att tillgå. Vid Komplicerande sjukdom (se Definitioner) - till läkare. Om avsaknad av feber och lindriga/avklingande besvär. Riklig dryck. Vila, aktivitet efter ork. Receptfria smärtstillande vid behov. Till om fortsatta/förvärrade besvär trots adekvat egenvård (3 dygn). Vid halsont med allmänpåverkan/ mycket uttalad hals-svalgsmärta/lokal halssmärta/ stora svårigheter att svälja saliv eller andas/ diarré/kräkning bör akut bedömning göras - till. Halsont + samtidigt debuterande öli-symtom (hosta/ snuva/ heshet/ ögonirritation etc) Samtidiga öli-symtom talar för virusorsak. Riklig dryck. Vila, aktivitet efter ork. Receptfria febernedsättande/smärtstillande vid behov. Till om fortsatta/förvärrade besvär trots adekvat egenvård (3 dygn), vid samtidig Komplicerande sjukdom ( se Definitioner) mer liberalt. Förkylning : Vid feber hos barn under 6 månader se Feber. : Vid feber + komplicerande sjukdom (se Definitioner) se även Feber. Kladdiga/röda ögon/skavkänsla med eller utan synpåverkan/smärta grad 3 Se avsnitt Smärta ögonrodnad. Mer än 10 dygn Ensidig värk käkhålor/panna/tänder/ensidig snuva liksom vid feber mer än 5 dygn. Förvärrade besvär trots adekvat egenvård. Företrädesvis dagtid. Om långdraget förlopp (allergi?). Om avsaknad av ensidiga symtom/feber enligt ovan. Aktivitet efter ork. Höjd huvudände i sängen. Riklig dryck. Avsvällande nässpray/droppar vid behov (max 10 dagar). Febernedsättande vid behov. Till om utebliven effekt inom några dagar/förvärrade besvär/feber mer än 5 dagar trots adekvat egenvård. Vid stark allergimisstanke (säsongsbunden): undvika allergenexposition om möjligt, överväg receptfritt lokalt/peroralt antihistamin. -kontakt om dålig effekt/osäkerhet. Vuxen med svår pannhuvudvärk/ev. allmänpåverkan tänk på frontalsinuit till / (). Region Skåne 16/87
Ensidig svullnad ögonlock/näsrot/ev. allmänpåverkan hos barn tänk på etmoidit till. Barn med ensidig snuva Tänk också på främmande kropp. Mindre än 10 dygn Feber mer än 5dygn/förvärrade besvär trots adekvat egenvård. Företrädesvis dagtid. Aktivitet efter ork. Höjd huvudände i sängen. Riklig dryck. Avsvällande nässpray/droppar vid behov (max 10 dagar). Febernedsättande vid behov. Kontakt om utebliven effekt inom några dagar/förvärrade besvär trots adekvat egenvård liksom om feber mer än 5 dygn. Vuxen med svår pannhuvudvärk/ev. allmänpåverkan tänk på frontalsinuit till / (). Ensidig svullnad ögonlock/näsrot/ev. allmänpåverkan hos barn tänk på etmoidit till. Barn med ensidig snuva Tänk också på främmande kropp. Hosta/andningsbesvär : Vid feber hos barn under 6 månader se Feber. : Vid feber + komplicerande sjukdom (se Definitioner) se även Feber. Vid svårare andningsbesvär se även Andnöd. Andningspåverkan/andningskorrelerad smärta /112 Uttalad andningspåverkan/ plötsligt påkommen smärta i bröstkorgen med efterföljande andningspåverkan/andningskorrelerad bröst-ryggsmärta grad 2 3/misstanke om främmande kropp i luftvägarna. Övriga. Vid pneumokockpneumoni ses ett snabbt insjuknande med andningspåverkan, allmänpåverkan och ofta hög feber. Pneumoni hos barn kan ofta ge buksmärtor som dominerande symtom med endast lite hosta. Barn under 6 månader särskilt känsliga observans på påverkad förmåga att äta/dricka/andas frikostigt till. Skällande hes hosta Om ej tillgänglig enligt nedan/påtaglig andningspåverkan. Vid förstagångsinsjuknande/dålig effekt av egenvård. Region Skåne 17/87
Vid recidiv av falsk krupp: pröva att stanna hemma, ta upp barnet, öppna fönstret och få in sval luft, gå utomhus. Ge nässpray/droppar, Lepheton och Desentol eller motsvarande om det finns ordinerad dosering hemma. Om utebliven effekt /. Falsk krupp relativt ovanligt efter 8 års ålder. Vid förekomst av sväljningsbesvär/dregling + svåra andningsbesvär tänk på epiglottit hänvisning 112/. Hosta mindre än 3 v Feber mer än 5 dygn/misstänkt KOL-exacerbation om ordinarie behandlande vårdgivare ej tillgänglig. Utdraget förlopp med hosta mer än 3v trots adekvat egenvård. Riklig dryck. Ev. febernedsättande/nässpray/droppar vid behov. Aktivitet efter ork. Kontakt om förvärrade besvär trots adekvat egenvård liksom om feber mer än 5 dygn. Vid utdraget förlopp mer än 3 veckor, kontakt ( om uttalade besvär). Om feber mer än 5 dygn men i avtagande och patienten opåverkad kan man avvakta ytterligare 2 dygn med egenvård. Exacerbation hos en KOL-patient kräver 2 av 3 kriterier: 1. Ökad andnöd. 2. Ökad mängd upphostningar. 3. Ökad purulens i upphostningar (från vitgrå färg till gul-grön). Främmande kropp i luftvägarna kan hos barn ge upphov till långvarig hosta. Hosta mer än 3 v Om uttalade besvär. Övriga. Långvarig hosta kan vara uttryck för bakomliggande obstruktivitet. Typiska influensasymtom (muskelvärk, feber, huvudvärk och torrhosta med retrosternal smärta under influensasäsong) Övervägas om symtom mindre än 48 timmar hos patient i riskgrupp (över 65 år eller komplicerande sjukdom). Alltid vid misstanke om komplikation eller vid snabb försämring, oavsett symtomduration eller riskgrupp. Riklig dryck. Febernedsättande/avsvällande nässpray/droppar vid behov. Aktivitet efter ork, undvik i möjligaste mån strikt sängläge. Till om utebliven effekt inom några dagar/förvärrade besvär trots adekvat egenvård liksom om feber mer än 5 dygn. Region Skåne 18/87
Septiska tillstånd kan ibland vara svåra att skilja från svår influensa observans vitala funktioner (överväg /112). Upprepade blodiga/blodtillblandade upphostningar Observans på andra samtidiga symtom (såsom andningsbesvär, uttalad trötthet/svaghet/viktnedgång/smärtor) som kan motivera hänvisning /(). Besvär enbart vid näsandning (nästäppa) Ge råd om koksalt alternativt receptfria näsdroppar. Varna för överbruk avsvällande nässpray/droppar högst 10 dagar! Högläge. BVC kan ge ytterligare råd när det gäller de mindre barnen. Långdragna besvär (>10 14 d). Spädbarn har mycket svårt att munandas och brukar därför vara ordentligt besvärade av nästäppan. Se egenvårdsråd. Öronvärk : Vid feber hos barn under 6 månader se Feber. : Vid feber + komplicerande sjukdom (se Definitioner) se även Feber. svullet/utstående ytteröra Vid allmänpåverkan/om ej tillgänglig. Snarast möjligt. Mastoidit kan ha ett snabbt förlopp observerans på framför allt allmänpåverkan (till ). Öronvärk mer än 24 h/öronflytning Vid öronflytning/ihållande öronvärk mer än 24 h. Företrädesvis dagtid. Vid kraftig smärta bakom/vid örat eller vid utstående öra ensidigt, tänk på mastoidit till / snarast. Samtidig akut kraftig yrsel tänk på labyrintit till. Samtidig nytillkommen ansiktsförlamning till. Flytning ur öra hos barn med plaströr kan behandlas med örondroppar (Terracortril med Polymyxin B förskrivet av läkare som satt in plaströret) i 5 7 dagar. Om samtidig feber/öronvärk eller flytning mer än 5 7 dagar dock till. Region Skåne 19/87
Öronvärk mindre än 24 h utan öronflytning Feber mer än 5 dygn/komplicerande sjukdom (se Definitioner)/intensiv smärta trots adekvat egenvård. Övriga: Höjd huvudände i sängen. Febernedsättande/smärtstillande vid behov. Avsvällande nässpray/droppar vid behov om samtidig nästäppa dock högst 10 dagar! Vid fortsatta återkommande kortvariga öronsmärtor mer än 3 dygn/feber mer än 5 dygn/ dålig effekt av egenvård/ tillkomst av öronflytning/ stort lidande till, företrädesvis dagtid. Vid misstanke om främmande kropp (oftast barn) eller vid örontrauma (t ex topz/slag mot örat) se Öronsymtom efter örontrauma. Region Skåne 20/87
Rörelseapparaten Symtom från nacken efter trauma Vid trauma mot nacke/skalle se även avsnitt Symtom från skalle-hjärna-nervsystem.! Vid aktuellt högenergivåld (se Definitioner) alltid 112. Smärta grad 2-3/stickningar/domningar/svaghet i extremitet Alltid ambulans om rotpåverkan. Om flera dagar/veckor efter traumat och ingen rotpåverkan. Med rotpåverkan avses: utstrålande smärta, ev. förlamningssymtom, känselnedsättning/domningar/stickningar. Smärta grad 1 utan stickningar/domningar/svaghet i extremitet Övervägas hos patienter med reumatologiska sjukdomar (framförallt RA/Bechterew) samt äldre som har ökad frakturrisk. Om adekvat egenvård och ej bättre inom 1 v. Eftersträva normal aktivitet men undvik tunga lyft och arbete med armarna över axelhöjd de första dagarna. Ej halskrage, men ev. halsduk/ värmedyna/ispåse de första dagarna. Smärtstillande vid behov (receptfria paracetamol/nsaid). Lugnande besked läkarkontakt om progredierande besvär. Om ej bättre inom 1 v - till (läkare/sjukgymnast). Endast en liten del av de patienter som varit utsatta för whiplash-liknande våld har besvär 3 mån efter skadan i akutskedet begränsat behov av läkarundersökning hos i övrigt opåverkad person. Symtom från nacken utan trauma Vid trauma se Symtom från nacken efter trauma. Nackstelhet/svår huvudvärk + feber Se avsnitt Symtom från skalle-hjärna-nervsystem utan trauma. Smärta grad 3 Om ej tillgänglig. Snarast möjligt. Region Skåne 21/87
Om plötslig, urakut debut/andra neurologiska symtom tänk på subarachnoidalblödning hänvisning 112/ (se också Symtom från skalle-hjärnanervsystem). Samtidiga bensymtom kan vara tecken på en hög medullapåverkan till. Smärta grad 1 2 + stickningar/domningar/svaghet i extremitet Rotpåverkan med smärta grad 2. Med rotpåverkan avses: radierande smärta,ev. förlamningssymtom, känselnedsättning/domningar/stickningar. Smärta grad 1 2 utan stickningar/domningar/svaghet i extremitet Vid behov av sjukskrivning/besvär mer än 1 v trots adekvat egenvård. Eftersträva normal aktivitet men undvik rörelser som provocerar smärta. Ej halskrage, ev. halsduk/värmedyna/ispåse/massage Smärtstillande vid behov (receptfria paracetamol/nsaid). Lugnande besked om progredierande besvär/behov av sjukskrivn/besvär mer än 1 v till. Även barn kan få nackspärr till. Obs vitala funktioner. Symtom från bröst-ländrygg och bröstkorg efter trauma Vid central bröstsmärta/misstanke om kardiell smärta se avsnitt Symtom från hjärtalungor.! Vid aktuellt högenergivåld (se Definitioner) alltid 112. Andningspåverkan / Symtomintensitet etc. avgör vårdnivån. Undersökning snarast möjligt. Stickningar/domningar/svaghet i nedre extremitet Smärta grad 3 Överväges om avsaknad av neurologiska symtom. Vid trauma mot flanken - se även Buksmärta (efter trauma mot buken) Region Skåne 22/87
Smärta grad 1 2 utan stickningar/domningar/svaghet i nedre extremitet Smärta grad 2. Om dålig effekt av egenvård. Aktivitet efter förmåga. Ev. värmedyna. Smärtstillande vid behov (receptfria paracetamol/nsaid) om behov av kraftigare smärtlindring kontakt. Kontakt med om försämring/ behov av sjukskrivning/ utebliven stadigvarande förbättring inom 2 veckor. Vid trauma mot flanken - se även Buksmärta (efter trauma mot buken) Symtom från bröst-ländrygg och bröstkorg utan trauma Vid trauma se avsnitt Symtom från bröst-ländrygg och bröstkorg efter trauma. Vid bröstsmärta se även Symtom från hjärta-lungor. Smärta, svårt att kissa/domnad i underlivet Snarast möjligt. Cauda equinasyndrom= nervpåverkan med bl a blåstömningssvårigheter. Ofta kända ryggbesvär som återkommit akut eller långsamt förvärrats. Nytillkommen smärta grad 3 / Snarast möjligt, symtomintensitet, komplicerande faktorer etc får avgöra vårdnivån. Frikostig hänvisning till. Vid oklara buk-/ryggsmärtor, framförallt hos riskgrupper för hjärt-kärlsjukdom tänk på aortadissektion/hjärtinfarkt hänvisning. Smärta grad 1 2 + stickningar/domningar/svaghet i nedre extremitet/feber / Ryggsmärta + feber. Vid utebliven förbättring trots egenvård 2 v/behov av sjukskrivning. Vid smärta grad 2 överväg. Aktivitet efter förmåga. Ibland behövs sängläge första 1-2 dygnen med avlastande viloställning, ev. värmedyna. Avlastning vid gång (kryckor). Smärtstillande vid behov (receptfria paracetamol/nsaid). Kontakta sjukgymnast för rådgivning. Kontakt om utebliven förbättring trots egenvård 2 v/ behov av sjukskrivning. Kontakta sjukgymnast vid recidiv. Region Skåne 23/87
Tänk på metastaser ffa vid aktuell eller tidigare känd malignitet. Tidigare ryggfrisk och äldre än 50 år med förstagångsryggskott till. Smärta grad 1 2 utan andra symtom Aktivitet efter förmåga, promenader. Undvik lyft och det som gör ont. Ibland behövs avlastning i liggande ställning under kortare perioder de första 1 2 dygnen, ev. värmedyna. Man ska inte vila sig frisk från ett ryggskott snar återgång i arbete har bästa prognos! Smärtstillande vid behov (receptfria paracetamol/nsaid). Om utdragna besvär/behov av starkare smärtstillande till (läkare/sjukgymnast/kiropraktor/naprapat). Återkommande trötthet i ländrygg/bröstrygg kontakta i första hand sjukgymnast. Tänk på metastaser framförallt vid aktuell eller tidigare känd malignitet. Tidigare ryggfrisk och äldre än 50 år med förstagångsryggskott till. Vid oklara akuta ryggsmärtor, framförallt hos riskgrupper för hjärt-kärlsjukdom tänk på aortadissektion/hjärtinfarkt överväg Misstänkt herpes zoster (blåsor och smärta) - se Utslag och prickar. Symtom från armar/ben efter trauma Inkluderar händer/fötter. Vid misstanke om neurologiska fokala symtom se även avsnitt Symtom från skallehjärna-nervsystem.! Vid aktuellt högenergivåld (se Definitioner) alltid 112. Smärta grad 3 Smärta grad 0-2 + funktionsinskränkning/felställning/kraftig svullnad Vid påverkat distalstatus eller uttalad funktionssinskränkning/felställning/kraftig svullnad/barn (under 15 år) med hälta och smärtor i höft/lår/knä. Tänk på distalstatus pares/nedsatt känsel/ påtaglig perifer kyla vid tydligt påverkat distalstatus hänvisning. Observans särskilt vid misstänkt armbågsfraktur. Pig-luxation hos barn (luxation i armbågsled, oftast barn under 4 år, vill ej röra armen). Höftepifyseolys hos barn ger ibland mycket diffusa symtom från höft/lår/knä. Skada orsakad av högtrycksstråle (t.ex. hydraulolja/tryckluft/högtryckstvätt) ger ofta endast liten hudskada men risk för allvarlig djupare mjukdelsskada(särskilt händer/ fötter) alltid. Smärta grad 1 2 utan funktionsinskränkning/felställning/kraftig svullnad Om adekvat egenvård 2-3 dygn utan effekt/förvärrade besvär. Region Skåne 24/87
Vid lindriga besvär skadad kroppsdel i högläge och tryckförband första 20 min, därefter kompressionsförband första timmarna, ev. kyla skadad kroppsdel. Belastning efter förmåga. Elastisk binda/ idrottsbandage vid behov. Vid behov kontakt med sjukgymnast för information och träningsråd. En fotledsdistorsion läker helt inom 4-6 veckor. Om utebliven förbättring inom 2-3 dagar - till. Tänk på distalstatus pares/nedsatt känsel/påtaglig perifer kyla vid tydligt påverkat distalstatus hänvisning. Tänk på Greenstick-frakturer hos barn liksom båtbensfraktur hos äldre barn/vuxna frikostig hänvisning. Symtom från armar/ben utan trauma Inkluderar händer/fötter. Vid trauma se avsnitt se Symtom från armar/ben efter trauma. Vid misstanke om neurologiska fokala symtom se även avsnitt Symtom från skallehjärna-nervsystem. Smärta grad 3 / Snarast möjligt, symtomintensitet, komplicerande faktorer etc får avgöra vårdnivån. Frikostig hänvisning till. Vid samtidig feber alltid. Tänk även på möjligheten av hjärtinfarkt (vid smärta arm/axel)! Se även Symtom från hjärta och lungor. Vid plötslig debut av perifer kyla/blekhet i extremitet tänk på artäremboli alltid. Smärta grad 1 2 + plötslig debut av perifer kyla/blekhet i extremitet Tänk även på möjligheten av hjärtinfarkt (vid smärta arm/axel)! Se även Symtom från hjärta och lungor. Vid plötslig debut av perifer kyla/blekhet i extremitet tänk på artäremboli alltid. Smärta grad 1 2 + feber Om allmänpåverkan/barn med misstänkt ledinfektion/övriga om ej tillgänglig. Hos patienter med lymfödem i arm/ben (t ex hos bröstcanceropererade kvinnor) kan erysipelas snabbt utvecklas till ett livshotande tillstånd till. Smärta grad 0 2 + svullnad/rodnad/värmeökning / Snarast möjligt.symtomintensitet, komplicerande faktorer etc får avgöra vårdnivån. Vid långvarig/icke-akut bilateral bensvullnad utan rodnad/värmeökning/andningsbesvär. Region Skåne 25/87
P-piller, ärftlighet, långresenärer (flyg/buss/bil), aktuell malignitet, genomgången operation samt immobilisering vid sjukdom är exempel på faktorer som predisponerar för djup ventrombos. Diabetiker och reumatiker med fotledssvullnad kan ha fraktur! Barn under 15 år med smärta grad 1 2 + funktionsinskränkning arm/ben Alltid vid hälta. Övriga om ej är tillgänglig. Övriga. Höftepifyseolys hos barn ger ibland mycket diffusa symtom höft/lår/knä. Pigluxation (luxation i armbågsleden) hos barn(oftast barn under 4 år) kan uppstå även eftermindre trauma. Vill ej röra armen. Barn under 15 år med smärta grad 1 2 utan hälta Vid utebliven förbättring inom 3 veckor/förvärrade symtom. Lugnande besked aktivitet efter förmåga. Om utebliven förbättring inom 3 v till. Vuxen (över 15 år) med smärta grad 2 Företrädesvis dagtid. Vid misstanke om nack-/ryggutlösta besvär med rotpåverkan (=radierande smärta/känselnedsättning/domningar/stickningar i extremitet) se Symtom från nacke utan trauma respektive Symtom från bröst-ländrygg utan trauma. Vuxen (över 15 år) med smärta grad 1 Om adekvat egenvård utan effekt/förvärrade besvär. Eftersträva normal aktivitet men undvik rörelser som provocerar smärtan. Smärtstillande vid behov (receptfria paracetamol/nsaid). Vid stelhet/värk i höft/knä kontakt med sjukgymnast för information och träningsråd. Råd om ev. viktnedgång. Om försämring eller utebliven förbättring inom ca 4 veckor trots sjukgymnastkontakt till. Vid misstanke om nack-/ryggutlösta besvär med rotpåverkan (=radierande smärta/känselnedsättning/domningar/stickningar i extremitet) se Symtom från nacke utan trauma respektive Symtom från bröst-ländrygg utan trauma. Region Skåne 26/87
Region Skåne 27/87
Skalle-hjärna-nervsystem Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma mot rygg-extremiteter se även Symtom från rörelseapparaten. Symtom från bröst-ländrygg och bröstkorg efter trauma Symtom från armar/ben efter trauma Vid symtom från skalle-hjärna-nervsystem utan trauma, se avsnitt Symtom från skallehjärna-nervsystem utan trauma (Neurologiska symtom). Vid ansiktstrauma se även Ögontrauma samt Näsblödning. Trauma mot skalle/nacke! Vid högenergivåld (se Definitioner) alltid 112. Varit avsvimmad/minnesförlust mindre än 24 h sedan Mindre än 8 h från trauma/allmänpåverkan/neurologiska symtom. Mer än 8 h från trauma och utan allmänpåverkan/neurologiska symtom. Äldre och alkoholister drabbas oftare av blödning! Barn ofta svårbedömda: gråt, blekhet, somnar lätt men lättväckt och enstaka kräkning är normalt. Tilltagande slöhet/tilltagande huvudvärk/upprepade kräkningar till. Varit avsvimmad/minnesförlust mer än 24 h sedan + antikoagulantiabehandling. Antikoagulantia, se Definitioner. Neurologiska symtom/mindre än 72 h från traumat. Mer än 72 h från traumat/kvarstående allmänsymtom. Om patient med antikoagulantiabehandling (se Definitioner) risk för blödning akut eller i efterförloppet. Ge akt på nytillkomna neurologiska symtom dagar-veckor efter traumat till. Varit avsvimmad/minnesförlust mer än 24 h sedan, ingen antikoagulantiabehandling. Antikoagulantia, se Definitioner. Om neurologiska symtom eller tilltagande slöhet/tilltagande huvudvärk/upprepade kräkningar. Kvarstående symtom efter 1 vecka/symtomrecidiv efter symtomfrihet. Region Skåne 28/87
Aktivitet efter förmåga och återgång i arbete. Ev. smärtstillande (receptfritt). Kvarstående symtom efter 1 vecka/symtomrecidiv efter symtomfrihet till. Äldre och alkoholister drabbas oftare av blödning! Barn ofta svårbedömda: gråt, blekhet, somnar lätt men lättväckt och enstaka kräkning är normalt. Om oroliga föräldrar - till för bedömning. Blodläckage/lättrinnande vätska från näsa/öron till. Inte varit avsvimmad och ingen minnesförlust Om neurologiska symtom eller tilltagande slöhet/tilltagande huvudvärk/upprepade kräkningar. Frikostigt om patient med antikoagulantiabehandling, se Definitioner. Om kvarstående besvär trots egenvård. Vila närmaste dygnet, därefter aktivitet efter förmåga. Ev. smärtstillande (receptfritt). Tilltagande slöhet och upprepade kräkningar till. Om ej återställd efter 1 v till. Om patient med antikoagulantiabehandling se Definitioner risk för blödning akut eller i efterförloppet. Ge akt på nytillkomna neurologiska symtom dagar-veckor efter traumat till. Äldre och alkoholister drabbas oftare av blödning! Barn ofta svårbedömda: gråt, blekhet, somnar lätt men lättväckt och enstaka kräkning är normalt. Om oroliga föräldrar till för bedömning. Blodläckage/lättrinnande vätska från näsa/öron till. Symtom från skalle-hjärna-nervsystem utan trauma (Neurologiska symtom) Vid säkert trauma mot skallen/nacken se även avsnitt Symtom från skalle-hjärnanervsystem efter trauma. Allmänna symtom! Om nytillkomna pågående eller övergående neurologiska fokala symtom se även separat avsnitt Nytillkomna neurologiska fokala symtom. Övergående kramper/övergående medvetslöshet/övergående svårkontaktbarhet Symtom mindre än 2 d sedan. Symtom mer än 2 d sedan. Region Skåne 29/87
Om nytillkomna pågående eller övergående neurologiska fokala symtom se även separat avsnitt Nytillkomna neurologiska fokala symtom. Feber + svår huvudvärk/nackstelhet 112 Om begynnande allmänpåverkan/snabb symtomutveckling (mindre än 1 dygn). Petechier= blå-röd-lila hudförändringar som ej försvinner vid tryck eller stramning av huden tecken på bakteriell meningit. Kognitiva förändringar/tremor, utan andra säkra neurologiska symtom förvirring (akut kognitiv förändring) kan orsakas av olika somatiska sjukdomstillstånd bl a urinretention men också av allvarliga tillstånd observans andra samtidiga symtom, se respektive avsnitt. Se även Förvirring/Desorientering/Minnesstörning. Tänk också på möjligheten av bakomliggande kroniskt subduralhematom efter tidigare trauma se även Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma. Nytillkomna neurologiska fokala symtom Pågående eller övergående dysfasi/synbortfall/dysartri/dysfagi 112 Vid medvetandepåverkan/antikoagulantiabehandlade patienter (se Definitioner)/vid tydliga symtom på stroke med säker symtomdebut mindre än 24 h sedan. Vid misstänkt stroke om symtomdebut 24 h 2 veckor sedan/typisk TIA om symtomdebut mindre än 2 veckor sedan. Symtomdebut mer än 2 veckor sedan. TIA: samma nytillkomna neurologiska fokala symtom/symtomdebut som vid stroke men med total symtomregress vanligtvis inom 15 minuter. Vid pågående/bestående symtom är det definitionsmässigt stroke och ska handläggas som stroke. Vid tydliga strokesymtom med symtomdebut mindre än 4 h sedan urakut handläggning för möjlighet till trombolys. Dysfasi= språkliga svårigheter att uttrycka sig/förstå. Dysartri= svårigheter att artikulera/"sluddrigt" tal. Dysfagi= sväljningssvårigheter/felsväljning Pågående eller övergående förlamning/svaghet/domning arm+ben samma sida 112 Vid medvetandepåverkan/antikoagulantiabehandlade patienter, se Definitioner/vid tydliga symtom på stroke med symtomdebut mindre än 24 h sedan. Region Skåne 30/87
Misstänkt stroke om symtomdebut 24 h 2 veckor sedan/typisk TIA om symtomdebut mindre än 2 veckor sedan. Symtomdebut mer än 2 veckor sedan. TIA: samma nytillkomna neurologiska fokala symtom/symtomdebut som vid stroke men med total symtomregress vanligtvis inom 15 minuter. Vid pågående/bestående symtom är det definitionsmässigt stroke och ska handläggas som stroke. Vid tydliga strokesymtom med symtomdebut mindre än 4 h sedan urakut handläggning för möjlighet till trombolys. Pågående eller övergående förlamning/svaghet/domning en arm eller ett ben utan känt trauma/tryck överarm/knä/underben 112 Vid medvetandepåverkan/antikoagulantiabehandlade patienter se Definitioner vid tydliga symtom på stroke med symtomdebut mindre än 24 h sedan. Misstänkt stroke om symtomdebut 24 h 2 veckor sedan/typisk TIA om symtomdebut mindre än 2 veckor sedan. Symtomdebut mer än 2 veckor sedan. TIA: samma nytillkomna neurologiska fokala symtom/symtomdebut som vid stroke men med total symtomregress vanligtvis inom 15 minuter. Vid pågående/bestående symtom är det definitionsmässigt stroke och ska handläggas som stroke. Vid tydliga strokesymtom med symtomdebut mindre än 4 h sedan urakut handläggning för möjlighet till trombolys. Vid samtidiga ryggbesvär/rotpåverkan (utstrålande smärta, domningar, stickningar, känselnedsättning) kan diskbråck övervägas se Rörelseapparaten. Förlamning/svaghet/domning båda benen/armarna 112/ Symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Nytillkomna motoriska/sensoriska fokala symtom (förlamning/domning/ev. stickning) från båda benen eller båda armarna + benen, beroende på vilken ryggmärgsnivå som drabbas (diskbråck/metastaser). Förlamning/svaghet/domning ett ben + svårt att kissa/domning i perineum Snarast möjligt. Ofta kända ryggbesvär som återkommit akut eller långsamt förvärrats (diskbråck). Inga andra neurologiska fokala symtom. Cauda equinasyndrom=nervpåverkan med bl a blåstömningssvårigheter. Region Skåne 31/87
Förlamning/svaghet/domning en arm eller ett ben efter tryck mot överarm eller knä/underben Om utebliven förbättring inom några dagar - 1 vecka/ökade besvär/sjukskrivningsbehov. Expektans om symtom mindre än några dagar och redan begynnande symtomregress. Om tillkomst av andra neurologiska symtom till. Alltid aktuellt tryck mot nerv på överarmen eller underben/knä. Inga andra samtidiga nytillkomna neurologiska symtom. Stroke kan debutera med exakt samma typ av symtom därför frikostig handläggning som stroke vid osäkerhet om aktuellt och rimligt trauma (till 112/ se ovan). Förlamning/svaghet/domning ansikte + kan stänga ögat 112 Antikoagulantiabehandlade patienter (se Definitioner). Symtomdebut mindre än 2 veckor sedan. Symtomdebut mer än 2 veckor sedan. Om samtidigt andra neurologiska fokala symtom med debut mindre än 24 h sedan till 112 (strokemisstanke). Vid tydliga strokesymtom med symtomdebut mindre än 4 h sedan urakut handläggning för möjlighet till trombolys. Förlamning/svaghet/domning ansikte + svårigheter att stänga ögat Företrädesvis dagtid. Om andra nytillkomna neurologiska symtom eller bara hängande mungipa (=central facialispares som inte ger svårigheter att stänga ögat/blunda) handläggning som vid stroke till 112/ (se ovan). Frikostigt vid osäkerhet. Dubbelseende utan andra neurologiska symtom Hastigt insättande. Långsamt insättande besvär. Om samtidigt nytillkommen yrsel/huvudvärk tänk på stroke till 112 om patient med antikoagulantiabehandling, se Definitioner, annars till. Om andra neurologiska fokala symtom tillkommer i väntan på bedömning hos till 112 (strokemisstanke). Vid återkommande attacker av isolerat dubbelseende till. Region Skåne 32/87
Huvudvärk om nytillkomna pågående eller övergående neurologiska fokala symtom se Nytillkomna neurologiska fokala symtom. Plötslig, svår huvudvärk 112 Om medvetandepåverkan/allmänpåverkan/ neurologiska fokala symtom/ nackstelhet. Om urakut svår huvudvärk utan andra symtom/om övergående typisk symtombild mindre än 2 veckor sedan. Om övergående typisk symtombild mer än 2 veckor sedan. Huvudvärken är av typ som patienten inte känner igen med snabb debut alltifrån "åskknallslikt" till maximal intensitet inom ett par minuter vilket är en varningssignal för allvarlig huvudvärk. Även om huvudvärken försvunnit inom 1-2 dygn kan subarachnoidalblödning vara möjlig (varningsblödning) till /. Svår huvudvärk/nackstelhet + feber 112 Om begynnande allmänpåverkan/snabb symtomutveckling (mindre än ett dygn). Petechier= blå-röd-lila hudförändringar som ej försvinner vid tryck eller stramning av huden kan förekomma vid meningokockmeningit 112. Huvudvärk + svår funktionsinskränkande yrsel 112 Antikoagulantiabehandlade patienter, se Definitioner/klar strokemisstanke med symtomdebut mindre än 24 h sedan. Vid klar strokemisstanke med symtomdebut 24 h 2 veckor sedan/oförmögen att ta hand om sig själv. Övriga. Om samtidiga neurologiska bortfallssymtom se Nytillkomna neurologiska fokala symtom. Huvudvärk + nytillkommen ensidig ögonvärk/synpåverkan Om synpåverkan. Region Skåne 33/87
Huvudvärk med eller utan ögonflimmer hos gravid efter graviditetsvecka 20 tänk på graviditetskomplikation telekontakt med Förlossning/MVC. Svår huvudvärk (smärta grad 3) + otillräcklig effekt av egenvård Smärtgrad, se Definitioner. Barn alltid akut. Vuxen om ej tillgänglig. Snarast möjligt Om nytillkomna neurologiska fokala symtom se Nytillkomna neurologiska fokala symtom. Huvudvärk med eller utan ögonflimmer hos gravid efter graviditetsvecka 20 tänk på graviditetskomplikation telekontakt med Förlossning/MVC. Huvudvärk + kognitiva förändringar/tremor förvirring (akut kognitiv förändring) kan orsakas av olika somatiska sjukdomstillstånd bl a urinretention men också av allvarliga tillstånd observans andra samtidiga symtom, se respektive avsnitt. Se även Förvirring/Desorientering/Minnesstörning. Tänk också på möjligheten av bakomliggande kroniskt subduralhematom efter tidigare trauma se avsnitt Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma. Övrig huvudvärk Om utdraget förlopp/adekvat egenvård utan effekt. Adekvat sömn/vila. Avslappning. Ev. sjukgymnastkontakt (akupunktur/avslappningsövningar). Om möjligt undvika utlösande faktorer. Receptfria smärtstillande vid behov. Om utebliven effekt inom 1 2 v till. Ovanligt med debut av migrän/spänningshuvudvärk efter 50 års ålder frikostig hänvisning till. Huvudvärk som påtagligt ändrat karaktär hos patient med känd huvudvärk (ex migrän/ spänningshuvudvärk) är ett observandum - frikostig hänvisning. Yrsel om nytillkomna pågående/övergående neurologiska fokala symtom eller huvudvärk, se separata avsnitt Nytillkomna neurologiska fokala symtom och Huvudvärk. Region Skåne 34/87
Plötslig, svår och funktionsinskränkande pågående yrsel 112 Antikoagulantiabehandlade patienter, se Definitioner. Vid klar strokemisstanke/oförmögen att ta hand om sig själv/samtidig öronvärk. Om samtidiga neurologiska fokala symtom se avsnitt Nytillkomna neurologiska fokala symtom. Långdragen yrsel/funktionsinskränkande yrsel Yrsel + kognitiva förändringar/tremor förvirring (akut kognitiv förändring) kan orsakas av olika somatiska sjukdomstillstånd bl a urinretention men också av allvarliga tillstånd observans andra samtidiga symtom, se respektive avsnitt. Se även Förvirring/Desorientering/Minnesstörning. Tänk också på möjligheten av bakomliggande kroniskt subduralhematom efter tidigare trauma se avsnitt Symtom från skallehjärna- nervsystem efter trauma. Ospecifik yrsel utan påtaglig funktionsinskränkning Vid långvariga besvär/vid begynnande funktionsinskränkning trots adekvat egenvård/ stark oro. Regelbunden fysisk aktivitet, exempelvis promenader/motionscykel samt provokation av symtomen minskar besvären/ påskyndar tillfrisknandet. Käpp etc vid behov. Vid ortostatism undvika hastiga uppresningar, resa sig i etapper. Om långvariga besvär/dålig effekt av egenvård till. Vid misstänkta läkemedelsutlösta besvär (vanligen ortostatism) kontakt med behandlande läkare. Region Skåne 35/87