Bilaga Sty 2010:11 Dnr KUR 2010/5938 Kulturrådets strategi för regionala tillväxtfrågor 2011 2013
Sty 2010:11 2(18) Inledning I regleringsbrevet 2010 har Kulturrådet fått i uppdrag att ta fram en långsiktig intern strategi som ska vägleda myndigheten i dess arbete med regionala tillväxtfrågor. Strategin ska grunda sig på förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete samt på den Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013. Då flera myndigheter har samma uppdrag har samverkan skett med kulturmyndigheterna. 1 Förhoppningen är att det ska bidra till att tydligare få en samlad bild av hur kulturen och kulturarvet kan betraktas i det regionala tillväxtarbetet. Bakgrund Kulturen har sedan långt tillbaka lyfts fram som en kraft för regional utveckling. Under de senaste åren har arbetet intensifierats genom det riksdagsbeslut som togs 2001 om den regionala utvecklingspolitiken där kulturfrågorna lyftes fram som en viktig del av den regionala utvecklingen. 2 När den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013 beslutades 2006 3 pekades också kulturpolitiken ut som ett viktigt område för att nå målet om hållbar tillväxt. Kulturrådet har under de senaste åren aktivt medverkat i uppdrag som rört det regionala utvecklingsarbetet. 4 De olika uppdragen har medfört en ökad kunskap om och förståelse för andra politikområdens mål och prioriteringar samt en ökad förståelse för regionala förutsättningar rörande kulturverksamhet i ett vidare regionalt sammanhang. Uppdragen har också medfört att Kulturrådet byggt upp en nära samverkan med andra myndigheter både inom och utanför kulturområdet, men också med landsting och regioner. Handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar, som beslutades 2009 5 och där Kulturrådet är utpekad som samverkanspart tillsammans med de andra kulturmyndigheterna, är det senaste uppdraget där kulturen lyfts fram 1 Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Svenska Filminstitutet 2 Prop. En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (2001/02:4). Riksdagsbeslut om en ny regional utvecklingspolitik (bet.2001/02:nu4) 3 Regeringsbeslut den 6 december 2006, dnr N2006/11184/RUT, samt regeringsbeslut den 6 september 2007, dnr N2007/7152/RT, avseende revidering av den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013 4 Exempel på uppdrag: Sektorsuppdraget 2003, RUP-metodutvecklingsuppdraget, Tematiskt myndighetssamarbete 2007 2009 5 Promemoria 2009-09-16 Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar
Sty 2010:11 3(18) för att öka den regionala tillväxten. Handlingsplanen, som bygger på intentionerna i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013, utgår från ett behov av att utveckla entreprenörskap och företagande inom kulturella och kreativa näringar samt behov av ökad samverkan mellan kultur och näringsliv. Regeringen menar att förbättrade förutsättningar för kulturskapare och entreprenörer inom kulturella och kreativa näringar och ökad samverkan med näringslivet kan bidra till såväl regioners tillväxt som till ökad svensk konkurrenskraft. 6 Utgångspunkter Utgångpunkterna för Kulturrådets strategi är Kulturrådets av regeringen angivna verksamhet och uppdrag i förhållande till den regionala tillväxtpolitikens inriktning och styrning. Kulturrådets uppdrag och roll Kulturrådets övergripande uppdrag är att bidra till att förverkliga de nationella kulturpolitiska mål som regering och riksdag beslutar om. Kulturrådet har en central roll i genomförandet av den nationella kulturpolitiken. Detta uppfylls bland annat genom bidragsgivning, kunskapsuppbyggnad, informationsinsatser och genom samverkan med andra aktörer. Enligt Kulturrådets regleringsbrev för 2010 är målet att myndighetens bidragsgivning ska bidra till att uppnå ett omfattande och varierat kulturutbud för alla i hela landet. Kulturrådets långsiktiga mål för verksamheten innebär att skapa förutsättningar bland annat för ett brett utbud av konstnärliga uttryck av hög kvalitet i alla län, bidra till förnyelse och utveckling inom myndighetens ansvarsområden, ge förutsättningar för att internationellt utbyte och samarbete utvecklas samt att bidra till regional utveckling och tillväxt. 7 Förordning (2007:1186) med instruktion för Statens kulturråd beskriver Kulturrådets uppdrag och den långsiktiga inriktningen. Kulturrådets tre huvuduppgifter är för närvarande att: Följa utvecklingen inom kulturområdet 6 Promemoria 2009-09-16 Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar 7 Beslut om Kulturrådets verksamhetsplan för 2010 (Dnr Adm 2009/106)
Sty 2010:11 4(18) Ta fram underlag för kulturpolitiska beslut Bistå regeringen vid genomförandet av kulturpolitiken Instruktionen för Kulturrådet kommer dock troligtvis att ändras i och med att den nya analysmyndigheten på kulturområdet inrättas den 1 januari 2011. Kulturrådet följer utvecklingen inom kulturområdet på flera sätt. Det görs exempelvis i dialoger med bidragsmottagare, genom anordnande av och/eller deltagande i konferenser och seminarier, genom möten med kulturlivets aktörer, i dialoger med regioner och län samt i mediebevakning och andra typer av omvärldsbevakning. Kulturrådet tar fram underlag för kulturpolitiska beslut genom bland annat uppföljningar och utvärderingar av områden som omfattas av bidragsgivningen, särskilda regeringsuppdrag och genom statistikrapporter. Kulturens betydelse för regional tillväxt har blivit en allt viktigare del i regionala utvecklingsplaner och lyfts också fram i de kulturplaner som tas fram inom ramen för den nya samverkansmodellen. Kulturrådet har regeringens uppdrag att föra dialoger med regionerna med utgångspunkt i de regionala kulturplanerna. Andra berörda myndigheter/organisationer finns samlade i ett samverkansråd under Kulturrådets ledning. Rådets uppgift är att diskutera regionernas kulturplaner och strategifrågor av central betydelse för samverkansmodellen. Landsting och regioner samverkar i sin tur med respektive kommun/kommuner och samråder med länets kulturliv och det civila samhället. Kulturrådets utgångspunkt för arbetet med kultur och regional tillväxt är att en grundförutsättning är att värna om kulturens egenvärde, det vill säga en stark kulturpolitisk infrastruktur som främjar konst och kultur och som värnar om allas rätt till ett varierat kulturutbud av hög kvalitet i hela landet. Det är bara i ett sådant perspektiv som kulturen på olika sätt kan ge näring till andra verksamheter och andra politikområden och därmed bidra till att utveckla olika delar av samhället. Det handlar också om att i vissa avseenden se hur kulturen kan utvecklas som en näring i sig (kulturella och kreativa näringar). Resonemanget kan illustreras på följande vis:
Sty 2010:11 5(18) Den regionala tillväxtpolitiken Riksdagen beslutade 2008 om en ny regional tillväxtpolitik. 8 Målet för den regionala tillväxtpolitiken är att skapa utvecklingskraft i alla delar av landet med en stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Den regionala tillväxtpolitiken bygger både på individers handlingskraft och på ett stärkt lokalt och regionalt ansvar och inflytande över statliga tillväxtresurser. Europeiska unionens sammanhållningspolitik är en integrerad del i den regionala tillväxtpolitiken. Det nationella strukturfondsprogrammet och de regionala strukturfondsprogrammen är instrumenten för genomförandet av sammanhållningspolitiken och utgör betydelsefulla delar i det regionala tillväxtarbetet. 9 En förutsättning för att skapa utvecklingskraft i alla delar av landet är att politiken är hållbar. Det handlar om att den ska bidra till att nuvarande och kommande generationer kan erbjudas sunda sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållanden. 10 De nationella dokument som styr det regionala tillväxtarbetet är förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete samt den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013. 8 Budgetpropositionen för 2008, utgiftsområde 19 Regional utveckling (prop.2008/09:1, bet.2008/09:nu2, rskr.2008/09:139) 9 Regeringens skrivelse 2009/10:221 Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 10 Ibid
Sty 2010:11 6(18) I förordningen (2007:713) finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete, regionala utvecklingsprogram och statliga myndigheters roll i det regionala tillväxtarbetet. Nationella prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet tydliggörs i strategin och avser innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet samt strategiskt gränsöverskridande samarbete. Det regionala tillväxtarbetet kräver därmed samverkan mellan ett stort antal aktörer på olika nivåer inom olika ansvarsområden.
Sty 2010:11 7(18) Sambandet mellan den regionala tillväxtpolitiken, kulturpolitiken och Kulturrådets verksamhet Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013 vidareutvecklar samordningen och binder samman den regionala tillväxtpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och den europeiska sammanhållningspolitiken i Sverige. 11 Regional tillväxtpolitik Utgångspunkten för den regionala tillväxtpolitiken är att alla delar av landet ska bidra till Sveriges tillväxt och hållbara utveckling. Statens viktigaste roll är att skapa goda förutsättningar för en hållbar regional utveckling. 12 För Kulturrådet, men också för kulturpolitiken i stort, blir den nya samverkansmodellen med ökat regionalt ansvar en central utgångspunkt. Modellen ger förutsättningar för ett stärkt samarbete mellan myndigheter på den nationella nivån samt mellan regionala och lokala företrädare inom det kulturpolitiska området. Detta ger i sin tur goda förutsättningar att bidra till den regionala utvecklingspolitikens mål om väl fungerande och hållbara arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. Arbetsmarknadspolitik Det övergripande målet för arbetsmarknadspolitiken i Sverige är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Det handlar om att bryta utanförskapet på arbetsmarknaden, skapa fler jobb och företag samt göra det mer lönsamt att arbeta för att på så sätt säkra välfärden. 13 Kulturrådet menar att de utgångspunkter som beskrivits ovan om - en fortsatt stark och utvecklad kulturpolitik, - en utveckling av kulturens kraft i förhållande till olika delar av samhället och politikområden samt - en utveckling av kulturen som näring tillsammans bidrar till en väl fungerande arbetsmarknad. Europeiska unionens sammanhållningspolitik Den Europeiska unionens sammanhållningspolitik har som mål att bidra till social och ekonomisk sammanhållning inom EU. Den syftar till att minska 11 En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013 Regeringens skrivelse 2009/10:221 12 Ibid 13 Ibid
Sty 2010:11 8(18) regionala skillnader och ojämlikhet mellan människor och dess främsta styrinstrument är strukturfonderna. Kulturrådet medverkar främst till sammanhållningspolitiken genom att vara representerat i de övervakningskommittéer som är knutna till strukturfonderna. Kulturmyndigheterna med Kulturrådet som samordnare sammanställer också en årlig rapport om hur många projekt med kulturanknytning som får stöd från strukturfonderna, landsbygdsprogrammet och EU:s territoriella samverkansprogram. Nationella prioriteringar I den nationella strategin tydliggörs fyra nationella prioriteringar som är vägledande för det regionala tillväxtarbetet. Dessa sektorsövergripande prioriteringar utgör grunden för statliga myndigheters deltagande i tillväxtarbetet och avser: - innovation och förnyelse, - kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, - tillgänglighet samt - strategiskt gränsöverskridande samarbete 14 Innovation och förnyelse Med innovation och förnyelse avser regeringen insatser som ska stärka regioners förnyelseförmåga samt stimulera ett förbättrat klimat för entreprenörskap och företagande. Bland annat lyfter regeringen också fram att kultur och kulturmiljöer kan ha en betydande roll för regioners innovativa utveckling och attraktionskraft samt att attraktiva livsmiljöer skapar förutsättningar för regional konkurrenskraft och sysselsättning. 15 Den attraktionskraft och de immateriella värden som kulturen skapar är viktiga ur både ett nationellt och internationellt perspektiv. Närvaron av kulturinstitutioner, fria grupper och konstnärer inom skilda konstområden samt konstnärliga utbildningar och forskningsinstitutioner inom området är viktiga både för en god livsmiljö för invånarna på en ort eller i en region och för att attrahera besökare och bidrar till att utveckla en region. Det i sin tur bidrar tillsammans till att förmedla en bild av Sverige som ett kreativt, öppet land där kultur och konstnärligt skapande tas tillvara, vilket kan bidra till ökad handel och investeringar. 14 Regeringens skrivelse 2009/10:221 Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 15 En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013
Sty 2010:11 9(18) Kulturrådet fördelar årligen cirka 1,7 miljarder kronor till kulturverksamhet i hela landet, vilket bidrar till ett varierat kulturutbud av hög kvalitet. En stor del av medlen går till regionala och lokala kulturinstitutioner runt om i landet. I Kulturrådets bidragsgivning är samverkan mellan statlig, regional och lokal nivå vanligt förekommande. Från och med 2011 införs successivt en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. Riksdagen har, efter regeringens förslag, beslutat om en ny modell för samverkan mellan staten och den regionala nivån när det gäller statliga bidrag till regional och lokal kulturverksamhet. Modellen utgår från att landsting och regioner ska ges ett ökat inflytande och ansvar för fördelning av statliga bidrag samtidigt som staten ska ha ett övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken. Genom den nya samverkansmodellen ges förbättrade förutsättningar att genom en fördjupad dialog mellan Kulturrådet och regionerna verka för ett brett utbud av konstnärliga uttryck av hög kvalitet i alla län samt till ökade möjligheter för förnyelse och utveckling inom myndighetens ansvarsområden. För Kulturrådet är det viktigt att vara lyhörd för de behov och förutsättningar som finns i respektive region. Det handlar inte minst om att se kulturen i ett större perspektiv och på vilket sätt kulturen kan bidra till regional utveckling och tillväxt. I detta sammanhang är EU:s strukturfonder av stor betydelse. Kulturrådet har inget inflytande på fördelningen av strukturfondernas medel, men medverkar på andra sätt för att tillvarata potentialen som finns för kulturen. För 2010 var Kulturrådets målsättning att kännedomen om EU:s strukturfonder skulle öka inom kultursektorn. Därför har rapporten till regeringen om stöd från EU:s strukturfonder till svenska projekt med kulturanknytning också utökats med information om utvecklingen för de kulturprojekt som tidigare fått stöd. Vidare är barns och ungas kreativitet av avgörande betydelse för Europas framtida innovationsklimat. Kulturrådet menar därför att det är viktigt att verka för att barn och unga får möjligheter att delta i det konstnärliga och kulturella livet, att de får uppleva kultur och att de själva får skapa. När Kulturrådet fördelar bidrag har kultur för barn och unga hög prioritet. Kulturrådet arbetar främjande inom flera konst- och kulturområden. Ett prioriterat område för Kulturrådet är kultur i skolan genom stödet Skapande skola. Syftet med stödet är att stärka professionell kulturverksamhet för och med eleverna i skolan så att konstnärliga och kulturella uttryck integreras i grundskolans ordinarie verksamhet. Kulturrådet har också regeringens uppdrag att utveckla sitt utåtriktade arbete med kultur för barn och unga.
Sty 2010:11 10(18) I den nationella strategin har regeringen särskilt betonat de kreativa och kulturella näringarnas betydelse för hållbar tillväxt, bland annat genom den handlingsplan för kulturella och kreativa näringar som beslutades av regeringen 2009. Handlingsplanens övergripande syfte är att skapa goda förutsättningar för entreprenörer samt potentiella och blivande företagare inom kulturella och kreativa näringar att utveckla sina affärsidéer och sitt företagande. Inom kulturområdet och angränsande områden finns många små företag. Det är framför allt inom ramen för handlingsplanen som Kulturrådet utvecklar och medverkar i insatser för att främja kulturella och kreativa näringar. Kulturrådet medverkar som samverkanspart i åtta av de nio deluppdragen, men stödjer också aktivt kulturella och kreativa näringar genom det stöd som myndigheten fördelar till litteratur- och musikbranscherna samt indirekt genom att stödja institutioner, fria grupper, arrangörer, konsulenter m.fl. inom kulturområdet. Genom arbetet med handlingsplanen kan Kulturrådet konstatera att samarbetet fördjupats mellan de olika deltagande myndigheterna inom såväl kultur- som näringssidan. Det har också lett till en fördjupad förståelse av kulturens betydelse i ett regionalt utvecklingsperspektiv samt för hur kultur i vissa avseenden kan utvecklas som näring. Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Enligt regeringen är tillgången till kunskap och kompetens samt fri rörlighet mellan sektorer, arbetsmarknadsregioner och länder en förutsättning för individers utvecklingskraft samt företags konkurrenskraft. I en global kunskapsekonomi blir tillgången till kunskap och kompetens en stark konkurrensfördel. 16 Kulturrådet har tidigare redovisat att den kulturella infrastruktur som finns i landet även är en förutsättning för att generera framgångsrika, näringsinriktade verksamheter inom kulturområdet. 17 I samma redovisning tar Kulturrådet upp de insatser som myndigheten kan göra för att stödja entreprenörskap och företagande för att på så sätt bidra till en ökad kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud. Det som lyftes fram var 16 En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013 17 Dnr KUR 2009/3177. Regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013. Redovisning av Kulturrådets insatser den 1 januari 2008 30 juni 2009.
Sty 2010:11 11(18) entreprenörskapsutbildningar vid de konstnärliga högskolorna, en branschguide för kulturföretagare samt kompetensutvecklingsinsatser för berörda myndigheter. Samtliga förslag finns nu med i den handlingsplan som regeringen beslutade om 2009 för kulturella och kreativa näringar där Kulturrådet, tillsammans med de andra kulturmyndigheterna, ingår som en samverkanspart och arbetar aktivt för att utveckla och förstärka vissa delar av dessa stödsystem (se Innovation och förnyelse). Det råder sedan länge en permanent obalans på kulturarbetsmarknaden där antalet kulturutövare inom alla konstområden vida överstiger tillgången på arbetstillfällen. Merparten av kulturlivet är idag en frilansmarknad. Det övergripande målet för arbetsmarknadspolitiken i Sverige är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Arbetsförmedlingens viktigaste uppgift ska vara att matcha arbetssökande med lediga jobb. En sådan matchande funktion har också de så kallade centrumbildningarna inom kulturområdet. De tolv centrumbildningar som får ekonomiskt stöd av Kulturrådet för sin verksamhet spänner över flera konst- och kulturområden och bidrar till att bredda arbetsmarknaden för kulturskapare. Andra arbetsmarknadspolitiskt och kulturpolitiskt viktiga instrument är Teater-, Musik- och Dansallianserna som erbjuder grundanställning till frilansande professionella konstnärer. En av alliansernas huvuduppgifter är artistförmedling. Även regeringens satsning Skapande skola (se Innovation och förnyelse) öppnar arbetsmarknaden mot skolan på ett nytt sätt för kulturskapare/företagare och entreprenörer. Tillgänglighet Regeringen framhåller att förbättrad tillgänglighet bland annat kan erhållas genom insatser som leder till en hållbar regionförstoring och ett utvecklat informationssamhälle. Tillgänglighet kan också avse tillgång till grundläggande service. 18 En viktig del i Kulturrådets arbete är att verka för att medborgarna har god tillgång till ett brett utbud av konstnärliga uttryck av hög kvalitet. Genom bidragsgivning till olika konst- och kulturområden bidrar Kulturrådet till att göra konst och kultur tillgänglig i hela landet. Bedömningen av huvuddelen av ansökningarna görs med hjälp av arbets- och referensgrupper med kvalificerade ämnesexperter från olika delar av landet. Samtal förs 18 En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013
Sty 2010:11 12(18) kontinuerligt med representanter från kommuner och landsting om fördelningen av bidrag och som underlag för bidragsgivningen ligger uppföljning av tidigare lämnade bidrag. Genom den nya samverkansmodellen kommer en fördjupad dialog mellan stat och landsting/region att uppnås. Den stora fördelen med den nya modellen är att fler parter i regionen blir involverade. Även kulturskapare och civila samhället bjuds in till dialog. God tillgänglighet till kultur handlar inte enbart om att medborgarna har god tillgång till ett brett utbud av konstnärliga uttryck av hög kvalitet. Det handlar också om att det utbud som finns ska vara tillgängligt för alla, oavsett funktionsförmåga. I den nationella handikappolitiken, som bygger på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, har Kulturrådet enligt sin instruktion ett särskilt sektorsansvar. I detta sektorsansvar ligger att Kulturrådet ska vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter inom verksamhetsområdet. Som stöd för arbetet mot de handikappolitiska målen och regeringens strategi för att uppnå dessa, har Kulturrådet antagit sex delmål. 19 I de regionala planerna för en hållbar utveckling tas också ofta folkhälsofrågorna upp som en betydelsefull faktor. Kulturens betydelse för människors välfärd uppmärksammas allt mer. Det finns forskningsresultat som visar att ökat deltagande och delaktighet i kulturlivet kan bidra till förbättrad folkhälsa. Det finns behov av att i större utsträckning arbeta förebyggande, bland annat inom gruppen yngre äldre för att minska trycket på vården framöver. Men också för att främja en aktiv och hälsosam livsstil och bättre livskvalitet, bl.a. med stöd av hälsocoacher. I allt detta arbete har kulturen och kulturdeltagandet en viktig roll att fylla. En aspekt av detta är att kulturlivet blir tillgängligt för alla, med eller utan funktionsnedsättning och oavsett kön, ålder och etnicitet. På regeringens uppdrag har Kulturrådet beslutat om en strategi för sitt arbete med kultur och hälsa 2010 2012. 20 Kulturrådet har därutöver ett särskilt uppdrag att utveckla sin utåtriktade information om pågående arbete inom kultur och hälsa. 19 Förslag på delmål samt en struktur för uppföljning inför en nationell handikappolitisk strategi för åren 2011 2016 (Dnr KUR 2010/3276). 20 Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa (Dnr KUR 2010/2273)
Sty 2010:11 13(18) Strategiskt gränsöverskridande samarbete För att säkerställa en hållbar tillväxt menar regeringen att det regionala tillväxtarbetet ska sättas i ett större geografiskt sammanhang. För detta krävs att berörda aktörer har ett funktionellt förhållningssätt till olika typer av frågor och att dessa kan sättas i ett större sammanhang oberoende av kommun-, läns- eller nationsgräns. 21 En väsentlig förutsättning för utvecklingen är en god dialog såväl inom som utanför Sveriges gränser. Kulturrådet arbetar kontinuerligt för att öka internationella och interkulturella samarbeten inom kulturlivet. Detta sker genom bidragsgivning, samordning och samarbeten med olika politikområden, institutioner och organisationer. Omvärlden får på så sätt ta del av svensk kultur och människor i Sverige får tillgång till en mångfald av konst och kultur från hela världen. Kulturrådet strävar efter att det internationella perspektivet ska genomsyra hela myndighetens verksamhet så att Kulturrådet bidrar till att stödja och stimulera ökad internationalisering av kulturlivet. Kulturrådets utgångspunkt är att kulturlivets internationalisering ökar när: - fler konst- och kulturutövare i Sverige ges möjlighet att presentera sin verksamhet, vara närvarande och efterfrågade i utlandet, - fler konst- och kulturutövare ges möjlighet att ta del av internationella kulturmöten som bidrar till att utveckla deras konstnärliga uttryck, - fler människor i Sverige ges tillgång till en mångfald av konst och kultur från hela världen, - den kulturella dimensionen i Sveriges samlade utlandskontakter stärks. Kulturrådet har sedan 2007 arbetat utifrån en plan för sina internationella insatser. En rad omvärldsförändringar har skett sedan dess. År 2011 ska därför en ny internationell strategi beslutas som vägledning för det fortsatta arbetet. 21 En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013
Sty 2010:11 14(18) Kulturrådets mål och arbetsinriktning Målsättningar Med Kulturrådets utgångspunkt, som beskrivits ovan, tar myndighetens målsättningar för det regionala tillväxtarbetet avstamp från följande tre delar: En fortsatt stark och utvecklad kulturpolitik En utveckling av kulturens kraft i förhållande till olika delar av samhället och olika politikområden En utveckling av kulturen som näring Den övergripande visionen är att kulturen utgör en betydande resurs för regional utveckling och tillväxt. Med dessa utgångspunkter är Kulturrådets långsiktiga mål att: Mål 1. Kulturrådet skapar förutsättningar för ett brett utbud av konstnärliga uttryck av hög kvalitet i alla län Det innebär att Kulturrådet i detta sammanhang särskilt ska följa utvecklingen av kulturen och dess infrastruktur genom den nya samverkansmodellen. Enligt 6 i förordningen om regionalt tillväxtarbete (2007:713) ska den som är ansvarig för tillväxtarbetet i respektive region löpande följa utvecklingen i länet och de funktionella analysregionerna i länet i förhållande till regionala och nationella mål. För kulturområdet borde detta innebära att regionen (eller länsstyrelsen där det inte finns regionalt självstyrelseorgan) i det regionala utvecklingsprogrammet ska synliggöra den kulturella infrastrukturen eller bristen på sådan på funktionell analysregionnivå. Vad som ska betraktas som kulturell infrastruktur bör lyftas fram genom den nya samverkansmodellen. Även Kulturrådet ska utifrån sitt ansvarsområde följa upp och analysera tillgången till kultur i hela landet utifrån denna aspekt. Det innebär också att Kulturrådet ska verka för ett utbud som ska vara tillgängligt för alla, oavsett funktionsförmåga. Kulturrådets utgångspunkt är att samhället ska utformas utifrån en mångfald av behov enligt begreppet design för alla eller universell utformning. Kulturrådet menar att man ska se till människors skilda behov i livet, inte fokusera på särlösningar för vissa grupper. Detta är en kreativ utmaning inte bara för designers, arkitekter och
Sty 2010:11 15(18) kreatörer av olika slag utan också för planerare och beslutsfattare i samhälle och näringsliv. Kulturrådet kommer att aktivt verka för detta nya förhållningssätt. Mål 2. Kulturrådet ger förutsättningar för att ett internationellt utbyte och samarbete utvecklas Kulturrådet tar i detta sammanhang avstamp i delar av myndighetens plan för internationell verksamhet 2011 2013. Det innebär Kulturrådet särskilt ska arbeta för att de politikområden och de myndigheter som sorterar under Utrikesdepartementet ser potentialen i att samarbeta med konst- och kulturutövare, samt tar tillvara den kompetens som finns inom kulturområdet. På samma sätt som regionaliseringen kräver att kulturmyndigheterna kan samverka och utarbeta prioriteringar, bör även internationaliseringen kunna uppnå samordningsvinster genom ökad samverkan. Kulturrådet ska också arbeta för ett ytterligare stärkt svenskt deltagande inom EU:s olika samarbeten. Arbetet inom EU påverkar i hög grad möjligheterna för en stärkt internationalisering inom Kulturrådets verksamhetsområde. Kulturprogrammet, men även andra EU-program som de regionala strukturfonderna, Socialfonden, Landsbygdsprogrammet m.fl. blir allt viktigare källor till stöd för kulturaktörer. Inom EU drivs också utvecklingsfrågor som påverkar Kulturrådets interna arbete. Kulturrådet ska också använda den nya samverkansmodellen som en informationskanal om strukturfonderna och EU:s kulturprogram för att på så sätt bidra till sammanhållningspolitiken. Utvecklingen inom sammanhållningspolitiken med EU 2020 ska självklart beaktas i detta sammanhang. Mål 3. Kulturrådet verkar för att kulturen påverkar delar av välfärds- och utbildningssektorerna Det innebär att Kulturrådet i detta sammanhang särskilt ska arbeta för att utveckla de uppdrag som myndigheten idag har: kultur i skolan med Skapande skola samt kultur och hälsa. Från och med 2011 kommer Skapande skola att omfatta hela grundskolan, årskurs 1 9 och uppgå till 150 miljoner kronor. Intresset för bidraget är stort, särskilt i de kommuner där man har, eller har utvecklat, en struktur för samordning och organisation, där skolan tar ansvar för och kulturen stödjer
Sty 2010:11 16(18) kulturverksamheten i skolan. Även kulturlivet har kommit igång med verksamhet som riktas mot skolan. I det fortsatta arbetet kommer Kulturrådet verka för att alla kommuner ska arbeta med Skapande skola samt eftersträva att samtliga samarbetar med professionella kulturskapare. För att säkerställa detta kommer Kulturrådet att utveckla återrapporteringen av Skapande skola och sätta bidragsgivningen i ett större sammanhang. Detta kommer bland annat att ske genom samverkan med Ungdomsstyrelsen kring deras uppdrag om ungas kulturutövande. Kulturrådet kommer också fortsätta arbeta med att utveckla sitt utåtriktade arbete för att sprida kunskapen om hur kulturen kan ta plats i skolan och stärka dess samarbete med det professionella kulturlivet. Kulturrådets utgångspunkt för arbetet med kultur och hälsa är att öka människors delaktighet i samhällslivet. Arbetet bygger på övertygelsen om att konst och kultur kan bidra till att förändra individer och samhällen. Kulturrådets arbete bygger därmed på ett ökat/vidgat deltagande i kulturlivet samt en utvecklad utåtriktad information om pågående arbete inom området kultur och hälsa. Kulturrådet kommer att verka för att myndigheter inom det socialpolitiska området tar ett ökat ansvar, även avseende resurser, för frågor kring kultur och hälsa. Kulturrådet kommer också att utveckla samarbetet med landsting och kommuner (SKL) när det gäller kultur och hälsa inom sjukvården och äldreomsorgen för att samla och sprida information om pågående arbete, goda exempel och nya arbetsmetoder. Arbetet tar avstamp i den strategi som Kulturrådet beslutat för kultur och hälsa. Mål 4. Kulturrådet ska ge goda förutsättningar för att kunna verka som kulturföretagare och kulturutövare Det innebär att Kulturrådet i detta sammanhang särskilt ska delta i utvecklingsarbetet för kulturella och kreativa näringar inom ramen för regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. För att handlingsplanens intentioner ska kunna förverkligas menar Kulturrådet att det behövs långsiktiga och hållbara strukturer som stöds från de olika politikområdena. Kulturrådet har identifierat ett antal olika behov och möjligheter för att skapa goda förutsättningar för entreprenörer samt potentiella och befintliga företagare. Det handlar både om att stärka det internationella perspektivet genom att stödja kulturexporten samt om utveckling av stöd till mellanhänder i form av producenter, curatorer m.fl. Kulturrådet avser därför att lyfta fram dessa två tydligt identifierade behov
Sty 2010:11 17(18) och utvecklingsmöjligheter som kan bidra till en ökad svensk konkurrenskraft samt att säkra tillgången till kultur, dess marknadspotential och på sikt tillväxten. Kulturrådet ska också verka för att det skapas ett bättre samspel mellan kultur och näringsliv i linje med den strategi som myndigheten antagit för icke-offentlig finansiering. I den sägs att Kulturrådet bland annat ska uppmärksamma kopplingar mellan frågor om offentlig respektive icke offentlig finansiering, regional tillväxt och främjande av kulturella och kreativa näringar. Kulturrådet kommer också att arbeta för att stärka kulturutövarnas och kulturföretagarnas arbetsmarknad genom stödet till centrumbildningarna och alliansverksamheterna samt genom att följa upp de samlade arbetsmarknadspolitiska och kulturpolitiska åtgärderna. Förutsättningar Samarbetet mellan olika aktörer på olika nivåer är en grundförutsättning för hållbar regional tillväxt. För Kulturrådet är det av avgörande betydelse att det finns en god samverkan mellan myndigheten och berörda aktörer på nationell, regional och lokal nivå, men också på internationell nivå. Dessa är bland annat: - myndigheter som ingår i Samverkansrådet, - myndigheter och organisationer som arbetar med handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar, som exempelvis Tillväxtverket, Tillväxtanalys och Vinnova, - myndigheter som Kulturrådet samverkar med genom EU:s kulturkontaktkontor, som exempelvis Riksantikvarieämbetet, - myndigheter som Kulturrådet har samverkan med i frågor som berör kulturpolitiken i förhållande till övriga politikområden, som exempelvis Handisam, Statens folkhälsoinstitut, Skolverket, Ungdomsstyrelsen, Svenska institutet, Exportrådet m.fl., - samtliga landsting/regioner och genom dem kommuner, - organisationer som Kulturrådet har samverkan med som exempelvis SKL och bransch- och intresseorganisationer inom Kulturrådets ansvarsområde m.fl., - regionala och lokala kulturinstitutioner samt andra berörda kulturaktörer m.fl. För att kunna uppnå målen är det också en förutsättning att Kulturrådet har tillräckligt med personella resurser för myndighetens arbete med regional
Sty 2010:11 18(18) utveckling och tillväxt samt att strategin kan omsättas i konkreta insatser som formuleras i en handlingsplan. Förväntat resultat Det förväntade resultatet är att strategin integreras i Kulturrådets arbete och bidrar till att Kulturrådet på olika sätt skapar förutsättningar för en hållbar regional tillväxt ur ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Förväntade effekter De förväntade effekterna är att kulturen lyfts fram som en viktig förutsättning för den regionala tillväxten och att kulturpolitiken har samma prioritet som övriga politikområden i den regionala tillväxtpolitiken. Uppföljning Strategin ska följas upp parallellt med Kulturrådets verksamhetsplan och revideras vid behov. En utvärdering av strategin ska ske senast vid utgången av 2013. Strategin är också formulerad vid en tidpunkt då förberedelser pågår för en successiv övergång till en ny modell för kultursamverkan mellan staten och landstingen samt att bland annat den nya myndigheten för kulturanalys ska starta den 1 januari 2011. Detta kommer att innebära delvis nya förutsättningar för Kulturrådet och en översyn bör därför göras av strategin i början av 2011. Strategin bygger också på andra strategier inom myndighetens verksamhet som därmed också måste följas.