Föreläggande om försiktighetsåtgärder vid vindkraftspark Brahehus, Jönköpings kommun

Sida 1/16 Berit Lundberg Miljö- och samhällsbyggnadsavd. Telefon 010-2236314 berit.lundberg@lansstyrelsen.se Brahehus Vind AB c/o O2 Box 2299 103 17 STOCKHOLM Föreläggande om försiktighetsåtgärder vid vindkraftspark Brahehus, Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förelägger Brahehus Vind AB (orgnr 556720-7443), nedan kallat bolaget, att vidta följande försiktighetsåtgärder vid vindkraftspark på fastigheterna Uppgränna 7:6, Barkarp 1:1 och Vretaholm 6:2: BULLER 1. Den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder får på grund av vindkraftsanläggningen inte överstiga 40 db(a). Den ekvivalenta ljudnivån ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar eller genom immissionsmätningar vid bostäder. Kontroll ska ske senast den 28 februari 2014. Kontroll ska därefter ske så snart det föreligger förändringar i verksamheten som kan medföra ökade ljudnivåer, dock minst en gång vart femte år. Om de angivna bullervärdena överskrids ska bolaget vidta omedelbara åtgärder så att begränsningsvärdena inte överskrids. Detta ska verifieras genom kontrollmätning efter genomförda åtgärder SKUGGOR 2. Rörliga skuggor från vindkraftsanläggningen får inte överstiga 8 timmar per år på störningskänslig plats vid bostäder. Som störningskänslig plats räknas uteplats, eller en yta på 25 m 2, som används för t ex rekreation, vila eller arbete, i anslutning till bostaden. Kontroll av villkoret ska utföras genom att den faktiska skuggtiden mäts och registreras för de bostäder som teoretiskt kan utsättas för rörliga skuggor överstigande 8 timmar per år. C:\Users\751020-002\Desktop\Arbetsmapp vkv\pågående\brahehus\555-4025-12bl.doc(2045216)_tmp.doc Telefon 010-22 36 000 Fax 036-12 15 58 E-post jonkoping@lansstyrelsen.se Webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping

Sida 2/16 HINDERBELYSNING 3. Hinderbelysningens ljusintensitet ska reduceras på natten så mycket som gällande bestämmelser medger. ISBILDNING 4. Varningsskyltar om risk för nedfallande is ska uppföras på relevanta platser om risk för isbildning kan förväntas. HANTERING AV KEMIKALIER OCH AVFALL 5. Kemiska produkter och farligt avfall ska lagras och hanteras så att spill och läckage inte förorenar omgivningen. Flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska förvaras inom invallning som rymmer minst den största behållaren samt 10 % av övrig lagrad volym. Saneringsutrustning ska finnas tillgängligt då arbeten utförs i vindkraftverken. 6. Farligt avfall som uppstår vid verksamheten får inte lagras i området utan ska transporteras bort till godkänd anläggning för omhändertagande av sådant avfall. KONTROLL 7. För verksamheten ska det finnas skriftliga rutiner för kontroll. Rutinerna ska göra det möjligt att följa upp verksamhetens miljöpåverkan och bedöma om försiktighetsåtgärderna följs. I rutinerna ska mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder anges. 8. Bolaget ska till tillsynsmyndigheten redovisa resultat av genomförda utredningar och mätningar avseende ljud och skuggor senast tre månader efter genomförd utredning. 9. Eventuell påverkan på sträckande och svärmande fladdermöss ska inventeras under en tre-årsperiod med början 2014. Resultatet av inventeringen ska redovisas till tillsynsmyndigheten senast 3 månader efter att den genomförts. 10. Förstagångsundersökning av verksamheten ska utföras av opartisk besiktningsförrättare senast den 31 maj 2014. Därefter ska periodisk undersökning utföras vart femte år. Förslag till besiktningsförrättare och program för undersökningen ska lämnas in till tillsynsmyndigheten i god tid före undersökningen. Besiktningsförrättarens rapport från undersökningen ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter datum för undersökningen.

Sida 3/16 11. Bolaget ska varje år i miljörapporteringen redovisa hur man uppfyller försiktighetsåtgärderna och hur dessa kontrolleras. AVSLUTNING AV VERKSAMHETEN 12. Anmälan till tillsynsmyndigheten ska ske i god tid innan hela eller delar av vindkraftsparken har tagits ur drift. Inom sex månader från meddelad tidpunkt för verksamhetens upphörande ska tillståndshavaren till tillsynsmyndigheten redovisa en åtgärds- och tidsplan för återställning av platserna. Återställandet ska vara genomfört inom ett år från det att vindkraftverken tagits ur drift. Ett vindkraftverk anses ha tagits ur drift om elproduktion inte bedrivits under en sammanhängande tid av ett år efter det att kommersiell drift har påbörjats. Länsstyrelsens beslut ska gälla omedelbart även om det överklagas. Bakgrund Vindkompaniet i Mörbylånga AB inkom den 19 maj 2008 till Miljönämnden i Jönköpings kommun med anmälan om uppförande och drifttagande av vindkraftsanläggning i området öster om Brahehus på fastigheterna Vretaholm 6:2 och Uppgränna 7:6. Miljönämnden förelade bolaget genom beslut den 26 augusti 2008 att iaktta ett antal försiktighetsmått. Nämndens beslut innehåller felaktiga uppgifter om när bolagets anmälningshandlingar inkom till kommunen. En anmälan om ändrad utformning av vindkraftsanläggningen inkom till Miljönämnden den 29 september 2008 och innebar bland annat att även fastigheten Barkarp 1:1 omfattades av anmälan. Stadsbyggnadsnämnden i Jönköping har beviljat bygglov för de nio vindkraftverken genom beslut den 11 december 2008 och den 22 januari 2009. Med anledning av inkommen anmälan om ändring förelade Miljönämnden bolaget genom beslut den 5 februari 2009 att iaktta ett antal försiktighetsmått. Även här innehåller nämndens beslut felaktiga uppgifter om när anmälningshandlingarna inkom till kommunen. På grund av ändringar i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd som trädde i kraft den 1 augusti 2008 blev vindkraftsparken Brahehus tillståndspliktig. Vindkompaniet i Mörbylånga AB inkom den 5 oktober 2009 till Miljönämnden i Jönköpings kommun med en anmälan om

Sida 4/16 ändring av placering av ett vindkraftverk. Nämnden översände ärendet till Länsstyrelsen för fortsatt handläggning. Bolaget inkom sedermera med en uppdaterad karta över vindkraftverkens placering enligt nedan: Vindkraftverk Koordinater Fastighet 1 1424576 6438127 Uppgränna 7:6 2 1423980 6437769 Barkarp 1:1 3 1424447 6437433 Uppgränna 7:6 4 1424617 6436965 Uppgränna 7:6 5 1424208 6436066 Vretaholm 6:2 6 1423986 6436616 Vretaholm 6:2 7 1423203 6436355 Vretaholm 6:2 8 1423033 6435894 Vretaholm 6:2 9 1423448 6435432 Vretaholm 6:2 Skuggberäkningar har genomförts på en yta av 5x5 meter 2 meter över mark. Vid 3 av 18 skuggmottagare överskrids normvärdet på 8 skuggtimmar per år. Vindkraftsparken består av nio stycken vindkraftverk med en totalhöjd om 149,9 meter. Total installerad effekt uppgår till 20,7 MW. Den 22 oktober 2010 anmälde Brahehus Vind AB att de är nya verksamhetsutövare för vindkraftsparken Brahehus. Länsstyrelsen har kommunicerat ett beslutsförslag med bolaget, som den 26 november 2013 inkom med ett yttrande över föreslagna försiktighetsåtgärder. Bolaget framför följande: BULLER 1. Motivering: Vindkraftverken vid Brahehus vindkraftpark går att ställa in i olika inställningar, så kallade modes, som påverkar produktionen och ljudnivån. Vindkraftverk #3 har under hösten 2013 utrustas med vortex generators vars funktion är att minska ljudemissionen från vindkraftverken. En oberoende konsult från ÅF genomförde emissionsmätningar vid Brahehus vindkraftpark den 5 november 2013. Under ljudmätningarna mättes ljudnivån i alla möjliga modes på ett verk med och ett verk utan vortex generators monterat. ÅF kommer nu modelera parken med hjälp av de uppmätta mätvärdena för att optimera parkens modes med målet att den ekvivalenta ljudnivån inte ska överstiga 40dB (A) vid bostäder. Mellan Brahehus vindkraftpark och bostäderna vid Ängsholmen är det en stor höjdskillnad, skog som dämpar och motorvägen E4 vilken genererar ett kraftigt bakgrundsljud. ÅFs utlåtande bör ligga till grund för om

Sida 5/16 immissionsmätningar vid dessa bostäder är möjliga med hänsyn till omgivningsfaktorer. ÅF kommer lämna besked huruvida immissionsmätningar är möjliga i den rapport som presenterar resultatet från emissionsmätningar som genomfördes 5 november 2013. Vid gemensamt besök BVAB och Länsstyrelsen 130511 kunde konstateras att det är osannolikt att ljudnivåer överstigande 40 db(a) skulle kunna uppstå vid dessa bostäder. Ökad ljudnivå kan ske vid förändring av bladen, maskineriet eller yttre faktorer så som skogsavverkning. En bladskada påverkar inte bara ljusbilden utan även produktionen vilket innebär att verksamhetsutövaren genomför regelbundna inspektioner av alla blad för att upptäcka skador. Vid uppkomst av skada på ett blad så lagas denna snarast möjligt. Om ljudnivån inifrån maskinhuset skulle öka tyder detta på en skada som genast bör åtgärdas. Utrustningen i maskinhuset fjärrövervakas dygnet runt och O2s samt Siemens tekniker är regelbundet på plats i vindkraftverken. Om ett fel som skulle kunna leda till förhöjd ljudnivå uppstår så kommer detta upptäckas och åtgärdas genom existerande rutiner. O2 genomför på uppdrag av BVAB en rondering av hela parken årligen varpå omgivningen kontrolleras. Om stora mängder skog har avverkats på ett sådant sätt att ljudemissionerna riskerar att bli högre en 40 db(a) vid bostad bör nya ljudmätningar genomföras. Med detta i beaktande anser BVAB att det inte finns något behov att utföra återkommande ljudmätningar om inte förutsättningarna har förändrats på så sätt att det kan misstänkas att ljudbilden från vindkraftverken har förändrats. Förslag på formulering: Den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder får på grund av vindkraftsanläggningen inte överstiga 40 db(a). Den ekvivalenta ljudnivån ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar eller genom immissionsmätningar vid bostäder som bedöms ligga inom riskzonen. Kontroll ska ske senast den 31 december 2013. Kontroll ska därefter ske så snart det föreligger förändringar i verksamheten som kan medföra ökade ljudnivåer eller om någon boende i framtiden framför nya klagomål gällande ljudstörning. Om de angivna bullervärdena överskrids ska bolaget vidta omedelbara åtgärder så att begränsningsvärdena inte överskrids. Detta ska verifieras genom kontrollmätning efter genomförda åtgärder.

Sida 6/16 SKUGGOR 2. Motivering: BVAB har låtit genomföra skuggberäkningar efter rådande praxis vilket har visat att skuggtiden överstiger 8 timmar vid två fastigheter. Framförallt är det fastigheten Påsatorpet (belägen söder om vindkraftparken) där de beräknade skuggtiderna överskrider den rekommenderade gränsen om 8 timmar med 2:22 h. Vindkraftverket som teoretiskt sett skulle orsaka skuggor är dock skymd av skog under sommarmånaderna då detta kan inträffa. Fastigheten kan heller ej klassificeras som bostad på grund av dess dåliga skick då bland annat taket har rasat in och fönstren är krossade, vilket kunde konstateras vid BVAB:s och Länsstyrelsens gemensamma besök 131105. Beräkningarna visar även att fastigheten Jorstorp överskrider 8 timmars skuggtid per år med 25 min. Skuggorna förväntas uppkomma som tidigast kl 12:05 och förekomma senast kl 14:44 i november, december och januari månad. BVABs grundinställning är att åtgärder ska genomföras om ett problem existerar. BVAB har under driftens tre år aldrig upplevt ett klagomål från boende vid Jorstorp vilket antas bero på att skuggorna faller på huset under de kallaste vintermånaderna och under dagtid då uteplatser inte antas nyttjas. BVAB har för avsikt att i ronderingsrutinerna införa besök vid Påsatorp och Jorstorp för att säkerställa att inga faktorer som kan påverka de boendes uppfattning om skuggning har ändras, dvs. kontroll att Påsatorp inte har rustas upp till beboelig standard och att kringliggande skog har avverkats samt att situationen vid Jorstorp inte förändrats så att de känner sig störda av skuggorna. Förslag på formulering: Rörliga skuggor från vindkraftsanläggningen bör inte överstiga 8 timmar per år på störningskänslig plats vid bostäder. Som störningskänslig plats räknas uteplats, eller en yta på 25 m2, som används för t ex rekreation, vila eller arbete, i anslutning till bostaden. Kontroll av villkoret ska utföras genom att skuggtiden beräknas för de bostäder som teoretiskt kan utsättas för rörliga skuggor överstigande 8 timmar per år. Om de angivna skuggvärdena överskrids ska bolaget uppföra rutiner för kontroll av de boendes upplevda störning med avseende på skuggorna från vindkraftparken. Om de boende upplever skuggorna från vindkraftverken som störande ska automatisk skuggurkoppling installeras i de vindkraftverk som medverkar till skuggeffekterna.

Sida 7/16 HINDERBELYSNING 3. Motivering Hinderbelysningen vid Brahehus vindkraftpark är sedan driftstart utrustade med skymningsrelä som sänker nivån från 2 000 Candela till 200 candela när solen går ner och blinkningarna är synkroniserade för samtliga vindkraftverk via GPS. Det föreslagna föreläggandet uppfylls. ISBILDNING 4. Motivering: Vindkraftverken är utrustade med sensorer som automatiskt stänger av verket vid obalans i rotorn vilket ofta uppkommer vid nedisning. Vidare är skyltar som varnar för isras uppsatta vid varje infart till parken och separata varningsskyltar för isras finns uppsatta vid infarten till varje område. BVAB planerar att utöka varningsskyltningen i parken för att säkerställa att besökare tydligare uppmärksammar varningen. Det finns dessutom bommar vid infarten till varje kranplats som kan låsas under den tid risk för isras kan förekomma. De som främst vistas vid verken under tiden för isras är tekniker från Siemens och O2 vilka har skriftliga rutiner som klargör hur riskerna förknippade med isras ska minimeras. Rutinerna innebär bland annat att teknikerna kan ringa till en övervakningscentral för att få verket avstängt och rotorbladen bortvridna från dörren för att minska risken för fallande is när teknikerna anländer till platsen. Inom vindkraftsbranschen är det mycket diskussioner kring hur långt från vindkraftverkens rotorblad is kan falla ned. Än så länge bygger den mesta diskussionen kring teoretiska beräkningsmodeller men O2:s tekniker är utrustade med lasermätningsutrustning för att med hög noggrannhet kunna fastställa hur långt ifrån vindkraftverken is kan falla i praktiken. Erfarenheten från de servicetekniker som arbetar på parker som förvaltas av O2 är att riskzonen är ca 100 m från ett vindkraftverk. BVAB anser att man genom ovanstående tillvägagångssätt har minimerat säkerhetsrisken för omgivningen så att vindkraftverken inte behöver stängas av vid minusgrader, då detta skulle innebära en stor produktionsförlust under vintermånaderna. Förslag på formulering: Varningsskyltar om risk för nedfallande is ska uppföras på relevanta platser i samråd med Tillsynsmyndigheten. De bommar som finns vid inpassage till vindkraftverken ska i största möjliga mån vara låsta under riskperioden. För personer som arbetar på site skall det finnas skriftliga rutiner för hur riskerna med isras skall minimeras.

Sida 8/16 HANTERING AV KEMIKALIER OCH AVFALL 5. Motivering: Inuti vindkraftverken finns inget förvaringsutrymme där saneringsutrustning skulle kunna lagras. Istället finns saneringsutrustning placerat i varje servicebil. Kemikalier och farligt avfall har sedan driftstart hanterats på sätt som föreläggs genom nyttjande av miljöcontainer placerad i Gränna. Föreläggandet har uppfyllts. Förslag på formulering: Kemiska produkter och farligt avfall ska lagras och hanteras så att spill och läckage inte förorenar omgivningen. Flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska förvaras inom invallning som rymmer minst den största behållaren samt 10 % av övrig lagrad volym. Saneringsutrustning ska finnas tillgängligt då arbeten utförs i vindkraftverken. 9. Motivering: I förslaget till föreläggande motiveras en inventering av fladdermöss med vindkraftverkens närhet till Vättern som ett landmärke för flyttande fladdermöss. Naturvårdsverket har sammanställt mycket av forskningen kring fladdermöss och vindkraft i Vindvalsprojektet med rapporten Vindkraftverkens påverkan på fåglar och fladdermöss som resultat. I rapporten går det att läsa För att skydda fladdermöss bör det finnas ett avstånd på ungefär 100 200 meter till så kallade ledlinjer i landskapet. Det vindkraftverket som är upprättat närmast Vätterns strandkant är placerat ca 1600 meter från vattnet. Detta innebär att en inventering ej kan motiveras med avseende på vindkraftverkens placering jämtemot Vättern. Vidare går det i rapporten att läsa I produktionsskog med låga naturvärden, där det förekommer avverkning, är farorna generellt sett inte så stora för fåglar och fladdermöss och Indirekta effekter, att vindkraftverken skulle förändra eller förstöra fladdermössens livsmiljö, bedöms vara ganska små. Det gäller särskilt i produktionsskog och på återmark, där vindkraftens påverkan är minimal jämfört med det befintliga skogs- och jordbruket. Slutsats: Eftersom vindkraften är upprättade i ett område bestående av produktionsskog och avståndet till Vättern som ledlinje är över 1600m så bör koncentrationen av fladdermöss vara låg och en inventering anses ej vara nödvändig vid Brahehus vindkraftpark.

Sida 9/16 Förslag på formulering: Verksamhetsutövaren skall vara uppmärksam på om några döda fladdermöss eller fåglar påträffas i närheten av vindkraftverken och notera detta i miljörapporten. Påträffade fladdermöss skall sändas in till Statens Veterinärmedicinska Anstalt samt för fågel, om det kan antas vara en rödlistad art, sända in denna till Naturhistoriska museet. 10. Motivering: O2 rapporterar och redovisar varje år för tillsynsmyndigheten hur man uppfyller sina försiktighetsåtgärder via Miljörapporteringen och myndigheten är fri att närsomhelst göra noggrannare kontroller avseende detta. O2 ser det som en onödig och kostsam dubbelkontroll att regelbundet ta in en opartisk besiktningsförrättare för att kontrollera verksamheten om inte förutsättningarna har förändrats. Förslag på formulering Förstagångsundersökning av verksamheten ska utföras av opartisk besiktningsförrättare senast den 31 maj 2014. Förslag till besiktningsförrättare och program för undersökningen ska lämnas in till tillsynsmyndigheten i god tid före undersökningen. Besiktningsförrättarens rapport från undersökningen ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter datum för undersökningen. Bolaget skall därefter, varje år i miljörapporteringen, redovisa hur man uppfyller försiktighetsåtgärderna och hur dessa kontrollerats. Övriga föreslagna försiktighetsmått anser bolaget rimliga. Motivering Ett föreläggande är direkt riktat mot en person vilket innebär att ett föreläggande om försiktighetsmått som riktas mot annan person inte är giltigt när verksamheten byter verksamhetsutövare. LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNING BULLER Enligt praxis (bl.a. Miljööverdomstolens dom M 10247-06 och M 1265-05) ska den samverkande bullernivån från vindkraftsparken begränsas till 40 db(a), gällande ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostadshus dygnet runt Länsstyrelsen anser att de beräknade ljudnivåerna ska verifieras genom mätning vid de bostäder som förväntas få de högsta ljudnivåerna. Lämpliga mätpunkter bör utses i samråd med tillsynsmyndigheten. Länsstyrelsen vill

Sida 10/16 upplysa om att ljudnivåerna gäller alla bostäder, inte enbart de närmaste. Bullermätning bör ske enligt Elforsk rapport 98:24, Mätning av bullerimissioner från vindkraftverk eller motsvarande uppdaterade anvisningar. Av mätstandarden för immissionsmätningar framgår bl.a. vilka vindstyrkor som ska gälla vid mätning och dessa finns även omnämnda i ovan nämnd rapport. Länsstyrelsen förutsätter att bolaget följer den mätstandard som gäller vid mättillfällena. Kontroll av ekvivalenta och momentana ljudnivåer är enligt uppgift genomförd under 2013, men resultatet är ännu inte redovisat till Länsstyrelsen. Fortsatt kontroll ska ske om verksamheten eller dess omgivning förändras på ett sådant sätt som kan medföra ökade bullernivåer. Tillsynsmyndigheten kan förelägga om ytterligare kontroll exempelvis vid uppföljning av klagomål. Det finns en risk att beräkningsmodellerna inte alltid överensstämmer med faktiska bullernivåer vid enstaka hus. Därför är det viktigt att det finns styrsystem i vindkraftverken så att det enkelt går att reglera om ljudnivån visar sig vara för hög på vissa platser. Länsstyrelsen bedömer det rimligt att ljudnivåerna från vindkraftverken kontrolleras minst en gång vart femte år då slitage på vindkraftverken kan medföra en ändrad ljudbild. SKUGGOR Den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse bör enligt praxis inte överstiga åtta timmar per kalenderår. Störningskänslig plats definieras enligt praxis som befintliga uteplatser eller, om sådan saknas, ett område om 5 x 5 meter intill bostadshus. Enligt Vindkraftshandboken, Boverket 2009, bör åtgärder vidtas om den teoretiska skuggtiden överstiger 30 timmar per år. Länsstyrelsen föreskriver att de vindkraftverk som kan orsaka skuggtider överstigande 8 timmar per år ska vara utrustade med utrustning för att kunna mäta faktisk skuggtid. Om skuggvärdena överskrider 8 timmar på ett år och de boende upplever skuggorna från vindkraftverken som störande ska automatisk skuggurkoppling installeras i de vindkraftverk som medverkar till skuggeffekterna. Försiktighetsmåttet avser endast bostadshus, vilket innebär att den av bolaget redovisade byggnaden Påsatorpet inte omfattas så länge huset är obebott.

Sida 11/16 HINDERSBELYSNING I Luftfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (LFS 2008:47) finns regler om hur höga objekt ska markeras med ljus för att flygande fordon ska upptäcka dem, så kallad hinderbelysning. Vindkraftverk med en totalhöjd på 45-150 meter ska markeras med rött blinkande medelintensivt ljus under skymning, gryning och mörker. Vid mörker är det möjligt att reducera ljusintensiteten från 2 000 candela (cd) till 200 cd. Ljuset ska vara placerat på föremålets (vindkraftverkets) högsta fasta punkt. Länsstyrelsen anser att vindkraftverken ska utrustas med hinderbelysning som går att reducera på natten så mycket som gällande bestämmelser medger. Detta ska göras för att minska risken för ljusstörningar för boende i området. I de fall bestämmelserna revideras ska hinderbelysningen anpassas till de nya bestämmelserna. ISBILDNING I det ursprungliga förslaget föreskrevs att vindkraftsverken ska stoppas om isbildning på rotorbladen uppstår som kan medföra en säkerhetsrisk eller olägenhet i omgivningen t.ex. på grund av ökad bullerpåverkan. Bolaget har i sin kommentar till förslaget åtagit sig att hålla bommar vid tillfartsvägar låsta och problem med ökat buller omfattas av punkt 1 i beslutet varför bolagets förslag kan godtas. HANTERING AV KEMIKALIER OCH AVFALL Länsstyrelsen föreskriver krav på hantering och förvaring av kemikalier för att minska risken för negativ miljöpåverkan vid haverier, läckage och diffusa utsläpp. Utöver de krav som framgår av detta beslut förutsätter Länsstyrelsen att de restriktioner avseende hantering och lagring av kemikalier som framgår av säkerhetsdatabladen uppfylls. Tillgång till absorptionsmedel ska finnas tillgängligt för uppsamling av eventuellt spill. Länsstyrelsen föreskriver att farligt avfall omedelbart ska transporteras bort till godkänd anläggning för omhändertagande av sådant avfall. Lagring av farligt avfall är därmed inte tillåten inom vindkraftsparken. För att minimera risken för att mark och vatten förorenas av spill eller läckage ska hantering av oljor och andra kemikalier inklusive petroleumprodukter ske på yta där spill och läckage kan omhändertas. Saneringsmedel och saneringsutrustning ska finnas tillgängligt så att eventuellt spill eller läckage omedelbart kan tas om hand. KONTROLL Enligt 5 förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll ska verksamhetsutövaren ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att

Sida 12/16 utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Vidare ska verksamhetsutövaren, enligt 2 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2000:15) om genomförande av mätningar och provtagningar i vissa verksamheter, utföra mätningar och provtagningar i den utsträckning det behövs i syfte att skaffa kunskaper om hur verksamheten påverkar miljön. Mot bakgrund ny kunskap om risker med vindkraftverk för fladdermöss som kommit fram sedan den ursprungliga anmälan lämnades in är det motiverat att undersöka eventuell påverkan på sträckande och svärmande fladdermöss. Av rapporten som bolaget hänvisat till i sitt yttrande Vindkraftverkens påverkan på fåglar och fladdermöss, framgår att avståndet till en så kallad ledlinje bör vara minst 100-200 meter. Denna rapport är en sammanfattning av rapporten Vindkraftverkens effekter på fåglar och fladdermöss (Naturvårdsverkets rapport nr 6467) i vilken det anges att det inte går eller är mycket svårt att bedöma hur stort ett buffertavstånd till ledlinjer ska vara. De 100 200 meter som bolaget nämner avser enbart avståndet mellan skogspartier i ett öppet landskap och närmsta vindkraftverk. Länsstyrelsen anser att det inte bara är Vättern som utgör en potentiellt viktig ledlinje för flyttande fladdermöss utan också den höjdrygg som löper längs med Vättern. Höjdryggen skapar dessutom vindförhållanden som gör att fladdermössen kan attraheras av området, exempelvis för att det är gynnsamma flygförhållanden (uppvindar) eller för att insekter ansamlas framför höjdryggen och de vindkraftverk som står på den. Kunskapen om flyttstråk för fladdermöss i inlandet är mycket begränsad, men med tanke på Vättersänkans långa utbredning i nord-sydlig riktning utgör den en potentiellt viktig ledlinje för flyttande och svärmande fladdermöss. Detta sammantaget gör det särskilt angeläget att eventuell påverkan på flyttande fladdermöss inventeras under flyttningstid. Lämplig tid för inventering är 20 augusti - 30 september. Inventeringen bör genomföras som en inventering med boxar (=automatiska inventeringsdetektorer) i kombination med visst eftersök av döda fladdermöss. Länsstyrelsen förutsätter att undersökningen genomförs i samråd med tillsynsmyndigheten och att en beskrivning av hur undersökningen avses genomföras redovisas innan arbetet påbörjas. O2 vindkompaniet AB har lämnat ett förslag till kontrollprogram daterat 2010-10-15. Av dokumentet framgår att man ett år efter att anläggningen varit i drift avsåg analysera anläggningens faktiska påverkan efter driftsättning. Vidare anges att Siemens ansvarar för egenkontrollerna genom serviceavtal de första 5 åren. Länsstyrelsen anser att det under driftsfasen behövs uppföljning av bl.a. buller och skuggor, hinderbelysning, hantering av kemikalier och farligt avfall samt påverkan på fladdermöss. Tillsynsmyndigheten återkommer i fråga om kontrollprogrammets innehåll i annat ärende. Det kan dock noteras att ansvar för egenkontrollen är sådant som

Sida 13/16 inte kan överlåtas på annan part. Skadade eller dödade fåglar 1 och fladdermöss som påträffas i närheten av vindkraftsverken ska inrapporteras till Länsstyrelsen och behörig myndighet/organisation, se vidare under upplysningar. Länsstyrelsen anser, i likhet med vad som är brukligt i samband med tillståndsprövning av annan miljöfarlig verksamhet, att en förstagångsundersökning ska genomföras. Syftet är bl.a. att följa upp att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande beslut och åtaganden samt att följa upp bolagets egenkontroll. Länsstyrelsen anser likaledes att återkommande periodiska undersökningar ska genomföras. Periodiciteten för sådana undersökningar är normalt sett vart tredje år men Länsstyrelsen gör bedömningen att en periodicitet om 5 år är rimlig för denna verksamhet. Bolaget har i sina kommentarer till beslutsförslaget föreslaget att kravet på periodisk undersökning vart femte år ersätts med uppföljning i den årliga miljörapporten. Länsstyrelsen anser att föreläggandet om försiktighetsmått bör innehålla krav på periodisk undersökning vart femte år. Då detta är ett föreläggande har tillsynsmyndigheten möjlighet att ändra detta krav om man vid tidpunkten för periodisk undersökning bedömer kravet obefogat. Bolagets åtagande att i miljörapporten redovisa hur man uppfyller sina försiktighetsmått bör trots detta regleras i beslutet. AVSLUTNING AV VERKSAMHETEN Länsstyrelsen anser att det finns skäl att i villkor särskilt reglera att bolaget ska återställa platserna för de vindkraftverk som har tagits ur drift. Detta innebär bl.a. att vindkrafttorn, maskinhus, ledningar och annan utrustning ska borttransporteras. Även kvarvarande kemiska produkter och farligt avfall ska städas bort. Fundament och platserna för vindkraftverken ska anpassas till omgivande naturmiljö. Syftet med efterbehandling ska vara att återskapa en naturmiljö som gynnar växt- och djurarter, hydrologi och landskapsbild. Med hänsyn till hushållningen av naturresurser anser Länsstyrelsen att alla delar av gruppstationen som är tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga att återvinna vid tidpunkten för avvecklingen ska återvinnas. Bolaget ska även utreda om mark- och vattenområden kan ha förorenats av verksamheten och i så fall ansvara för att efterbehandling och andra åtgärder utförs. Med förorening avses halter som överstiger lokala eller regionala bakgrundsnivåer. Tillsynsmyndigheten kan även vid behov väcka sådana frågor vid pågående verksamhet. 1 Avser fåglar med beteckning B i bilaga 1 Artskyddsförordningen (2007:845)

Sida 14/16 GRUND FÖR FÖRELÄGGANDE Detta beslut är meddelat med stöd av 26 kap. 9, 19, 21, 22 och 26 och 2 kap. 3 och 8 miljöbalken (1998:808). Av 26 kap. 9 miljöbalken framgår bland annat att en tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall. Den som bedriver verksamhet som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön ska enligt 26 kap. 19 miljöbalken fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Enligt 26 kap. 21 MB får tillsynsmyndigheten förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som det finns bestämmelser om i miljöbalken, att till myndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller också för den som annars är skyldig att avhjälpa olägenheter från sådan verksamhet. Enligt 26 kap. 22 MB är den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan befaras medför olägenheter för människors hälsa eller miljön eller den som annars är skyldig att avhjälpa olägenhet från sådan verksamhet skyldig att utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen. Enligt 26 kap. 26 miljöbalken får en tillsynsmyndighet bestämma att dess beslut skall gälla omedelbart även om det överklagas. Enligt 2 kap. 3 miljöbalken skall alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller en åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Av 2 kap. 8 miljöbalken framgår att alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap miljöbalken.

Sida 15/16 Hur man överklagar Detta beslut kan överklagas hos Växjö tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, genom skrivelse till Länsstyrelsen - se bilaga (formulär 43). Övrigt KLASSNING AV VERKSAMHETEN Bolagets verksamhet omfattas av verksamhetskod 40.95 B enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251) 21 kap. 11. UPPLYSNINGAR FÖR VERKSAMHETEN Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken är för närvarande Länsstyrelsen. Skadade eller dödade fåglar 2 och fladdermöss ska alltid anmälas till Länsstyrelsen. Skadade fåglar kan inlämnas till föreningen Katastrofhjälp Fåglar och Vilt, förkortat till KFV. Döda fåglar ska inlämnas till Naturhistoriska museet. Döda fladdermöss ska inlämnas till Statens Veterinärmedicinska Anstalt. Avfallsförordningen (2001:1063) reglerar bl.a. frågor om hantering av farligt avfall. Bl.a. föreskrivs i 39 att den som lämnar över farligt avfall för transport är skyldig att kontrollera att transportören har tillstånd enligt 26 och att mottagaren av avfallet har det tillstånd som är nödvändigt för verksamheten. Ändring av verksamheten kan kräva tillstånd eller anmälan i enlighet med 5 och 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Bedrivs verksamheten av annan än den som meddelats tillståndet eller gjort anmälan, ska den nye verksamhetsutövaren enligt 32 samma förordning snarast möjligt upplysa tillsynsmyndigheten om det ändrade förhållandet. I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit enhetschef miljöskyddsenheten Agneta Martinsson, beslutande, enhetschef landenheten Henrick Blank, miljöskyddshandläggare Per-Olof Svensson och miljöskyddshandläggare Berit Lundberg, den sistnämnda föredragande. Agneta Martinsson Berit Lundberg 2 Avser fåglar med beteckning B i bilaga 1 Artskyddsförordningen (2007:845)

Sida 16/16 Bilaga Upplysningar hur man överklagar Utskrift Delgivningskvitto Kopia Miljönämnden i Jönköpings kommun Diariet