Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga

Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga

Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/ eller utveckling. Viss statistik ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS) och är då indelad i tre serier: Socialtjänst, Hälsa och sjukdomar och Hälso- och sjukvård." Artikelnr 2007-125-1 Publicerad www.socialstyrelsen.se, februari 2007 2

Förord Socialstyrelsen redovisar i denna rapport, enligt uppdrag i regleringsbrevet för 2006, statistik över skador bland barn i åldrarna 0 17 år. Statistiken omfattar såväl oavsiktligt som avsiktligt tillfogade skador. De oavsiktliga skadorna, olycksfallen, har delats in i olika kategorier som ansetts särskilt intressanta att belysa utifrån användar- och preventionsperspektiv. Dessa kategorier är indelade dels efter yttre orsak till olycksfallet, dels efter skadeplats, skademekanism samt aktivitet vid skadetillfället. Informationen har hämtats ur de register med information om skador som förs vid Epidemiologiskt Centrum, nämligen Dödsorsaksregistret, Patientregistret och den så kallade EHLASS-databasen som är en delmängd av Patientregistret. Förutom trender som visas för en längre tidsperioder grundar sig statistiken på senast tillgängliga årgångar, de senaste fem åren för Dödsorsaksregistret och Patientregistret och de senaste två åren med tillförlitlig information från EHLASS. Tidigare har motsvarande statistik för avsiktligt våld mot barn presenterats i två rapporter. Rapporten har sammanställts av Anders Tennlind, utredare vid Epidemiologiskt Centrum. Stockholm i februari 2007 Petra Otterblad Olausson Avdelningschef Epidemiologiskt Centrum 3

4

Innehåll Förord 3 Uppdraget 7 Sammanfattning 8 Material och metod 12 Kvalitet 16 Plan för hur arbetet skall bedrivas framöver 19 Figurförteckning 21 Tabellförteckning 23 Resultat 33 Jämförelse med annan dödlighet och sjuklighet 33 Alla skador 35 Avsiktligt självdestruktiv handling 50 Övergrepp av annan person 56 Fallolycka 63 Transportolycksfall med fordon företrädesvis använda för vägtrafik 71 Drunkning 81 Kvävning, annan än drunkning 85 Rök och öppen eld 90 Oavsiktlig förgiftning och exponering för farliga ämnen 94 Exponering för levande mekaniska krafter 98 Exponering för icke levande mekaniska krafter 103 Skador i bostadsområde 105 Skador under idrottsutövning 112 Skador inträffade under lek 119 Skador under skoltid 125 Skador under barnomsorgstid 130 Skador under arbetstid 134 Bilagor 138 5

6

Uppdraget Socialstyrelsen har i Regleringsbrev 2006, ändring 2006-06-21 (regeringsbeslut 5) Politikområde Folkhälsa fått följande uppdrag: Socialstyrelsen skall, utifrån data i befintliga register, redovisa statistik över olycksfall bland barn och skador bland barn till följd av avsiktligt självdestruktiv handling. Redovisningen skall lämnas dels på 1-årsbasis, dels på 5-årsbasis i likhet med den redovisning som sker av statistik över våld mot barn. I årsredovisningen för år 2006 skall Socialstyrelsen rapportera vilka åtgärder som har vidtagits för att möjliggöra en sådan redovisning. I rapporten definieras barn i enlighet med barnkonventionen. Detta innebär att rapporten redovisar statistik för åldrarna 0 till och med 17 år. Socialstyrelsen har valt att utöka uppdraget till att omfatta alla typer av skador. Detta innebär att en uppdatering med senast tillgängliga statistik över våld mot barn finns att tillgå i denna rapport. Rapporten behandlar främst statistik från den senaste femårsperioden och redogör därför för den del av uppdraget som ska redovisas på 5-årsbasis. I kapitlet Plan för hur arbete skall bedrivas framöver lämnar Socialstyrelsen ett förslag på hur statistiken skall kunna uppdateras på 1-årsbasis. 7

Sammanfattning Skador och förgiftningar är den största orsaken till död respektive vård på sjukhus bland barn. Under perioden 1999 2003 omkom i genomsnitt närmare 100 barn per år genom skador och förgiftningar, vilket motsvarar mer en tredjedel av alla dödsfall bland barn. En femtedel av alla barn som vårdades i den slutna vården 2001 2005 gjorde det till följd av en skada eller förgiftning. Detta motsvarar ett antal om cirka 21 000 vårdade per år. Den öppna vården vid sjukhus beräknas årligen besökas av cirka 185 000 barn som behöver behandling för en skada eller förgiftning. De flesta dödsfallen genom skada, drygt 70 procent, var orsakade av olycksfall. Bland dessa dominerade transportolycksfall stort med närmare två tredjedelar av olycksfallen. Näst vanligast var drunkning. Vid sidan av olycksfall förekom avsiktlig självdestruktiv handling med cirka 20 dödsfall per år, vilket motsvarar en femtedel av dödsfallspanoramat till följd av skador och förgiftningar bland barn. Döda till följd av övergrepp av annan person var färre, cirka sex barn per år dödades av annan person. Trenden för dödsfall till följd av skada bland barn har varit sjunkande sedan slutet av 1960-talet. För avsiktligt självdestruktiv handling och övergrepp av annan person som lett till döden är det svårt att avläsa någon tydlig trend beroende att antalet döda är få och varierar från år till år den så kallade slumpvariationen får då stor betydelse. Olycksfallen dominerar skadepanoramat ännu mer bland de barn som vårdats i sluten vård för sina skador jämfört med dem som avlidit. Under perioden 2001 2005 vårdades i genomsnitt drygt 18 000 barn per år till följd av olycksfall, vilket motsvarar 87,4 procent av alla barn som vårdats för skada. Fallolycka var den klart dominerande olycksorsaken, då mer än hälften av barnen vårdades till följd av detta. Transportolycka var inte lika vanligt som bland de dödsolyckorna, men svarade ändå för en femtedel av alla barn som vårdades till följd av olycksfall. Drygt 1 000 barn per år vårdades till följd av avsiktligt självdestruktiv handling, vilket motsvarar fem procent av slutenvårdspanoramat för skador och förgiftningar bland barn. Tre fjärdedelar av dem som vårdades av denna orsak var flickor. Cirka 275 barn per år vårdades till följd av övergrepp av annan person. Antalet vårdade barn till följd av skada och förgiftning per 100 000 barn var årligen under perioden 1987 2005 av likartad storleksordning. Dock syns en svag uppgång för både pojkar och flickor under 2000-talets första hälft. Detta skall ses i relation till att inskrivningsfrekvensen och antalet vårdplatser generellt minskar i den slutna vården. För avsiktlig självdestruktiv handling har trenden varit stigande för flickor sedan slutet av 1990-talet. För pojkar ses inte samma uppgång. För övergrepp, där sju av tio vårdade är pojkar, har trenden varierat under perioden. Dock ses en uppgång de senaste åren för pojkar. Denna utveckling är liksom övriga uppgångar viktig att följa under kommande år. Bland de barn som avlidit till följd av avsiktligt självdestruktiv handling under perioden 1999 2003 var sex av tio pojkar. Bland dem som vårdades i sluten vård 2001 till 2005 var tre fjärdedelar flickor. Statistiken visar att oavsett om handlingen ledde till död eller vård så var det huvudsakligen tonåringar som skadat sig 8

själva. Tillvägagångssätten skiljer sig mycket åt mellan de som dör och de som vårdas. I mer än 40 procent av dödsfallen hade barnet tagit sitt liv genom hängning, strypning eller kvävning. Knappt 14 procent hade avlidit genom avsiktligt självtillfogad förgiftning med läkemedel. Bland de vårdade dominerade läkemedelsförgiftning stort, mer än tre fjärdedelar av barnen hade skadat sig själva på detta sätt. En tredjedel av barnen som avled efter övergrepp av annan person hade utsatts för våld med stickande eller skärande föremål. Bland dem som vårdats inskrivna på sjukhus var orsaken oftast obeväpnat våld. Mer än en tredjedel av flickorna vårdades till följd av sexuellt övergrepp. Ur EHLASS-databasen kan utläsas att de flesta vårdade var i tonåren och att övergreppen bland pojkar ofta inträffat i transportområdet eller i skolmiljön. Bland flickorna var den vanligaste skadeplatsen bostadsmiljön inomhus. Fallolycka var bland olycksfallen den vanligaste orsaken till vård på sjukhus för barn i alla åldrar. Små barn föll oftast från en höjd till en annan, vanligtvis från en möbel, ett lekredskap eller i en trappa. Ju äldre barnen var, desto vanligare var det att fallet skett i samma plan. Data från EHLASS, som innehåller statistik från akutmottagningar och jourcentraler vid sjukhus, visar att fall i samma plan ofta skedde genom kollision med ett annat barn under lek eller idrottsutövning. De vanligaste skadorna, bland de barn som vårdats i den slutna vården för fallolycka, var frakturer och hjärnskakning. Hjärnskakning var dock inte alla lika frekvent förekommande bland dem som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus här dominerar i stället frakturer tillsammans med blodsutgjutningar och blåmärken samt stukningar och vrickningar. Ungefär 25 000 barn finns i statistiken redovisade som skadade genom transportolycksfall. Bland de döda hade barnen framförallt färdats som passagerare i personbil (54 procent) men nästan en fjärdedel (23 procent) hade varit fotgängare. Drygt 11 procent hade färdats på motorcykel eller moped. Mönstret såg helt annorlunda ut för dem som vårdats inskrivna på sjukhus. Här dominerade de oskyddade trafikanterna. Närmare 37 procent av de vårdade barnen hade råkat ut för en cykelolycka, oftast utan inblandning av något motorfordon. 26 procent hade varit förare eller passagerare på motorcykel eller moped. I EHLASS-statistiken, som också innefattar öppen vård, var cykelolyckorna än mer dominerande i 54 procent av vägtrafikolyckorna var den skadade en cyklist. Drunkning föranleder sällan vård på sjukhus. Däremot är det den näst vanligaste orsaken till död bland olycksfallen. Det var under perioden 1999 2003 främst små barn som drunknade och de flesta var pojkar. Bostadsmiljön är en mycket vanlig skadeplats i vilken cirka 60 000 barn skadar sig varje år. Detta motsvarar 3,4 procent av samtliga barn. Det är vanligare att små barn skadar sig i bostadsmiljön än att äldre barn gör det. Nästan alla skador i bostadsmiljön, 99 procent, hade under aktuella år uppkommit genom olycksfall. Närmare 60 procent av skadorna skedde inne i bostaden, oftast i ett bostadsrum eller ett sovrum, men köket var också en vanlig skadeplats. Utomhus skedde oftast skadan i trädgården. Fallolyckor förekom frekvent och oftast hade dessa skett genom ett fall från en nivå till en annan. Idrottsutövning är en aktivitet som föranleder många skador. Genom EHLASS kan antalet skadade barn i Sverige uppskattas till cirka 60 000 per år, vilket motsvarar 3,4 procent av alla barn. Det var särskilt vanligt med idrottsolycksfall bland tonåringar och 59 procent av de skadade var pojkar. Tre fjärdedelar av skadorna 9

hade inträffat under fritid och drygt en femtedel under skoltid. Fotboll generade flest skadefall 28 procent av samtliga idrottsolycksfall. Fotboll är dock en mycket vanlig idrottsform med många utövare och då denna statistik inte innehåller exponeringsdata, det vill säga hur många som utövar en sport och i vilken omfattning, går det inte att säga att fotboll är farligare än någon annan sport. Andra idrotter med många skadefall var ridsport bland flickor, ishockey bland pojkar, och skidsport. Inom några idrottsgrenar förutom ridsport var det fler flickor än pojkar som skadades, nämligen handboll, gymnastik och basketboll. Ungefär 50 000 skador som krävt behandling inom öppen eller sluten vård vid sjukhus inträffade varje år under lek. Framförallt var det små barn och barn som ännu inte kommit upp i tonåren som skadat sig under lek. Ofta inträffade skadan i hemmet eller i bostadens absoluta närhet (40 procent), men vanliga skadeplatser var också lekplatser och skolgårdar. Hälften av skadorna uppkom genom fall, oftast från en nivå till en annan. Drygt 30 000 skador per år skedde under skoltid. Ofta inträffade skadorna på skolgården (31 procent) eller i gymnastiksalen (26 procent). De flesta skadorna uppkom till följd av ett fall, vanligast var att fallet skett i samma plan och inte från en nivå till en annan. Cirka 7 000 barn skadades varje år under den tid som barnomsorgen hade ansvaret. De flesta (83 procent) var yngre än sju år och 57 procent var pojkar. Hälften av skadorna hade skett på daghem eller fritidshem på annan plats än på lekplatsen. Ytterliggare nästan trettio procent hade skett på tillhörande lekplats. En tiondel av skadorna inträffade på skolgård. Fall dominerade skadepanoramat, och särskilt ofta hade fallet skett från en nivå till en annan. Omkring 500 skador per år inträffade under arbetstid, vilket kan tyckas lite i jämförelse med andra aktiviteter. Men det är förhållandevis få barn som arbetar statistik från Arbetsmiljöverket visar att de rör sig om drygt 10 000. Detta innebär att cirka 5 procent av samtliga yrkesverksamma barn i Sverige skadade sig på sin arbetsplats på ett sätt att behandling i öppen eller sluten vård vid sjukhus var nödvändig. Statistik från EHLASS visar att de flesta skadorna skedde genom klämning, skärning eller stick. Slag och stöt möt föremål var också vanligt. Vanligast var att skadan inträffat i produktions-/verkstadsområde. Under den slutliga redigeringen av denna rapport har dödsorsaksregistret för 2004 hunnit färdigställas. Socialstyrelsen bedömer att tiden är för knapp och arbetet för stort att omarbeta hela rapporten för att få med statistiken från detta år. Därför berörs endast 2004 års dödsorsaksstatistik sammanfattningsvis. Detta år var ett extremt år med 220 barn som omkom genom skadehändelse. Orsaken till det höga antalet är tsunamikatastrofen i Sydostasien där 131 svenska barn dog. Exkluderas dessa från övriga skadehändelser kvarstår 89 döda barn, det vill säga cirka 10 färre än det årliga genomsnittet för föregående femårsperiod. Det lägre antalet beror på ett minskat antal omkomna i olycksfall, vilket främst beror på färre antal döda i transportolycksfall. Antalet barn som avlidit genom avsiktlig självdestruktiv handling låg på ungefär samma nivå som årsgenomsnittet för föregående 5-årsperiod, även om antalet var betydligt fler än 2003 som var det år med lägst antal döda genom avsiktlig självdestruktiv handling under föregående femårsperiod. Antalet barn som avled till följd av övergrepp av annan person var betydligt fler än tidigare år. Under 2004 bragtes 12 barn om livet av annan person, vilket är fler än något av föregående fem år, och nästan dubbelt så många som i genomsnitt omkom per år under denna period. Denna uppgång kan vara ett utslag av slumpvariation, då 10

det rör sig om mycket få fall. Det är därför viktigt att följa trenden under kommande år för att se om antalet omkomna verkligen har ökat eller om det endast rör sig om en ökning för ett enskilt år. Socialstyrelsen har instiftat ett råd för ett nationellt informationssystem om skador. Rådet består av statistikanvändare från ett tiotal myndigheter och rikstäckande organisationer och har som främsta uppgift att vara ett forum som ska ge synpunkter på hur Socialstyrelsen skadestatisk kan utvecklas och hur den kan presenteras på användarvänligt sätt. EHLASS är ett mycket bra instrument för att presentera omständigheter kring skadehändelser. Den information som finns att tillgå i EHLASS lämpar sig särskilt bra för skadpreventivt arbete. Det är därför Socialstyrelsens ambition att utveckla denna databas ytterligare, framförallt för att få ett system med skadestatistik som kan anses representativt för landet som helhet och som tillsammans med dödsorsaksregistret och patientregistret möjliggör nationella skattningar och internationella jämförelser. 11

Material och metod Resultaten i rapporten bygger på statistik från dödsorsaksregistret, patientregistret och den så kallade EHLASS-databasen som utgör en delmängd av patientregistret och innehåller detaljerad information om skadehändelser från ett mindre antal akutmottagningar och jourcentraler vid sjukhus i Sverige. Dödsorsaksregistret (DOR). Innehåller information om samtliga avlidna som vid tiden för dödsfallet varit folkbokförda i Sverige, oavsett om dödsfallet inträffat inom eller utanför Sveriges gränser. Patientregistret sluten vård (PAR). Innehåller information om samtliga vårdtillfällen där patienten skrivits ut från ett svenskt sjukhus under ett aktuellt år. Till skillnad mot dödsorsaksregistret finns här också information om personer som inte är folkbokförda i Sverige men som vårdats vid svenskt sjukhus. I statistiken i denna rapport redovisas det faktiska antal barn som vårdats vid svenskt sjukhus. EHLASS-databasen. Innehåller detaljerad information om skadehändelser som lett till besök vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus. Information samlas in vid ett antal vårdenheter och statistiken i denna rapport grundar sig på uppgifter från Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, Skaraborgs sjukhus med enheterna i Skövde, Lidköping, Falköping och Mariestad samt Hälsinglands sjukhus med enheterna i Hudiksvall, Bollnäs, Söderhamn och Ljusdal. Tillsammans omfattar dessa sjukhus upptagningsområden 27 kommuner med en befolkning som motsvarar cirka sex procent av rikets. EHLASS-data samlas in med stöd av samma förordning som för patientregistret och utgör alltså en delmängd av detta register. Utöver ovanstående register är också patientregistret öppen vård under uppbyggnad. Till detta delregister av patientregistret samlas information om besök i sådan öppen vård som inte är primärvård. Insamlingen har pågått sedan 2002, men har tyvärr fortfarande stora bortfall. Då detta medför att statistiken är mycket osäker har Socialstyrelsen valt att inte redovisa statistik från denna datakälla i denna rapport. Bortfallet beskrivs utförligare i kapitlet Kvalitet. I både DOR och PAR klassificeras skador och dess yttre orsaker enligt WHO:s internationella klassifikation ICD10, på svenska benämnd KSH97 Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997. Även om ICD-klassifikationen används i båda dessa register sker datainsamling och klassificering på olika sätt. För dödsorsaksregistret gäller att den läkare som konstaterat dödsfallet utfärdar ett dödsorsaksintyg. Detta intyg skall sändas till Socialstyrelsen inom tre veckor efter dödsfallet. Vid Socialstyrelsen skannas och dataregistreras intygen. Diagnosuttrycken på blanketterna genomgår automatisk kodning från klartext till ICD10-kod. Är uppgifterna ofullständiga eller svårtolkade konsulteras medicinsk rådgivare, och i många fall begärs komplettering från den inrättning där intyget utfärdats. För patientregistret gäller, att den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården 12

senast den 30 april varje år skall lämna uppgifter om de patienter som under föregående år vårdats inom den slutna hälso- och sjukvården, eller behandlats inom den del av den öppna vården som inte är primärvård. Klassificering och dataregistrering sker lokalt i sjukvården och uppgifterna rapporteras på datamedia till Socialstyrelsen där de sammanställs till ett register. KSH97 är uppdelad i ett antal kapitel som indelats efter typ av sjukdom eller skada. Diagnoser över skador återfinns i kapitel 19 Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker. Särskilt intressant för skadehändelser är kapitel 20 Yttre orsaker till sjukdom och död som beskriver yttre omständigheter kring skadan eller sjukdomen och som obligatoriskt skall anges då patientens diagnospanorama innehåller en skadediagnos enligt kapitel 19. Statistiken från dödorsaksregistret och patientregistret som redovisas i denna rapport har selekterats utifrån kapitel 20, men i de tabeller som redovisas under respektive avsnitt finns information både från kapitel 19 och kapitel 20. Kapitel 20 är uppdelat i olika avsnitt som beskriver typ av skadehändelse och om skadan härrör från ett olycksfall eller varit avsiktligt tillfogad. En komplett lista med de i kapitel 20 ingående koderna finns i bilaga 1. Utöver de koder som visas i bilaga 1 finns viss tilläggsinformation att tillgå. Yttre orsakskoden består av fem positioner, där den fjärde och den femte positionen används för specifika ändamål. För de allra flesta skadehändelser används fjärdepositionen för att beskriva den plats där händelsen ägt rum. Dock finns några undantag; för transportolycksfall används koden för att dels beskriva trafikantroll, det vill säga om den skadade varit förare eller passagerare i/på fordonet, och dels för att beskriva om skadehändelsen inträffat i eller utanför trafikområdet. För några av koderna som beskriver övergrepp av annan person används fjärdepositionskoden för att beskriva förövarens relation till offret. Femtepositionen används i samtliga skadehändelser for att beskriva den sysselsättning/aktivitet den skadade bedrivit vid skadetillfället. Tyvärr är denna tilläggsinformation av mycket bristande kvalitet, då en mycket hög andel har angivits som ospecificerad plats och aktivitet. Därför lämpar sig denna information inte för statistikpresentation. I EHLASS används NCECI Nordic Classification of External Causes of Injuries som är en särskilt framtagen klassifikation att använda för att systematiskt beskriva den rad av händelser och omständigheter som leder fram till att en person skadar sig. Uppgifterna kodas och dataregistreras vid speciella kodningscentra i sjukvården. I EHLASS ingår dels medicinska uppgifter som inhämtas från vården, men de flesta uppgifterna lämnas av patienterna själva via en enkät där de får beskriva skadehändelsen. För EHLASS redovisas, på flera ställen i rapporten, nationella uppräkningar. Dessa ska användas med viss försiktighet, då materialet endast härrör från ett fåtal deltagande sjukvårdsinrättningar som inte utgör ett till fullo representativt urval för Sverige som helhet. Uppräkningarna har gjorts för att få ett något så när ungefärligt nationellt estimat. 13

I vissa tabeller redovisas statistiken efter den skadades kommuntillhörighet, enligt en särskild kommungruppering som tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I nedanstående tablå 1 redovisas indelning och kriterier för de olika kommungrupperna och i bilaga 2 visas vilka kommuner som ingår i respektive kommungrupp. 1. Storstäder Kommun med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. 2. Förortskommuner Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. 3. Större städer Kommun med 50 000 200 000 invånare samt tätortsgrad överstigande 70 procent. 4. Pendlingskommun Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. 5. Glesbygdskommun Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare. 6. Varuproducerande Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen är mellan 16 och 64 år och anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. 7. Övriga kommuner, Kommun som inte hör till någon av de tidigare över 25 000 inv. grupper och har mer än 25 000 invånare 8. Övriga kommuner, Kommun som inte hör till någon av tidigare 12 500 25 000 inv. grupperna och har 12 500 25 000 invånare 9. Övriga kommuner, Kommun som inte hör till någon av tidigare mindre än 12 500 inv. och har mindre än 12 500 invånare Tablå 1 Kommungruppsindelning enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Redovisning över vilka kommuner som ingår i respektive kommungrupp finns i bilaga 2. Yttre orsak som den används i dödsorsaksregistret och patientregistret kan bara redovisas i en dimension. Det vill säga en och samma person kan bara finnas med i en av de kategorier som redovisas i rapporten, exempelvis kan inte en person som angetts som skadad av övergrepp samtidigt finnas med som skadad av olycksfall. Information i EHLASS är däremot multiaxiell, vilket innebär att de olika kategorierna kan överlappa varandra. Ett exempel på detta kan vara ett barn som fallit från en plint i gymnastiksalen under skolutbildning. Detta barn finns då med i samtliga 14

av följande kategorier fallolycka, skada i samband med idrott samt skada under skoltid. De olika variablerna i EHLASS är alltså inte ömsesidigt uteslutande. Statistiken i denna rapport är uppdelad i ett antal olika avsnitt som baseras dels efter orsak till skadan, det vill säga med vilken intention skadan uppkommit, dels efter skadeplats, skademekanism samt aktivitet vid skadetillfället. Inledningsvis redovisas ett avsnitt som visar skadors storlek i förhållande till hela skade- och sjukdomspanoramat. Därefter redovisas ett avsnitt som behandlar alla skador, sedan presenteras statistik efter avsiktlig självdestruktiv handling och övergrepp av annan person. Olycksfallen redovisas därefter i flera avsnitt då dessa, dels på grund av antalsmässig storlek, dels på grund av skiftande karaktär, skiljer sig från de avsiktliga skadorna. Sist presenteras ett antal avsnitt som baseras på information från EHLASS, och som berör skadeplats och aktivitet vid skadetillfället. 15

Kvalitet Dödsorsaksregistret har mycket hög kvalitet. På senare år (sedan 1997) har det inte förekommit något totalbortfall, det vill säga alla dödsfall finns med i registret. För så gott som samtliga dödsfall har dödsorsak kunnat bestämmas, för endast en halv procent av de avlidna är det inte möjligt. Bland barn är obduktionsfrekvensen mycket hög, särskilt för små barn, vilket ytterligare stärker kvaliteten i registret. För patientregistret sluten vård är kvaliteten generellt sett bra, även om det finns delar där en kvalitetsförbättring är nödvändig. Huvuddiagnos rapporterades 2005 till 98,7 procent. Bortfallet i yttre orsakskod var 2005 det lägsta i patientregistrets historia 1,3 procent, men det finns regionala skillnader i rapportering. De flesta sjukvårdshuvudmän har en fullständig rapportering, men det finns några få undantag. Landstingen i Östergötland, Gotland, Västmanland, Västerbotten och Norrbotten hade för alla åldrar ett bortfall på mellan 2 och 11 procent. I tablå 2 nedan redovisas hur bortfallet bland barn skiljer sig åt mellan olika län. Bortfallet bland barn var ännu mindre än för alla åldrar, sammantaget 0,9 procent. Till skillnad mot hela befolkningen var det enbart Östergötland och i viss mån Västerbotten som hade förhöjt bortfall bland barn. Av de verksamhetsgrenar som rapporterat de största volymerna skadefall var bortfallet störst inom internmedicinsk vård (2,9 procent) och inom barn- och ungdomsmedicin (1,6 procent). Däremot var bortfallet lägre inom kirurgisk och ortopedisk vård. 16

Tablå 2 Bortfall i yttre orsakskod bland barn 0 17 år som vårdats inskrivna på sjukhus till följd av skada, 2005. Procent. Fördelning efter hemlän och kön. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen. Procent Hemlän Pojkar Flickor Totalt 01. Stockholm 0,1 0,2 0,1 03. Uppsala 0,0 1,7 0,7 04. Södermanland 0,3 0,0 0,2 05. Östergötland 10,2 15,0 12,3 06. Jönköping 1,3 1,0 1,2 07. Kronoberg 0,0 0,0 0,0 08. Kalmar 1,0 0,5 0,8 09. Gotland 1,1 0,0 0,7 10. Blekinge 0,0 2,0 0,7 12. Skåne 0,0 0,0 0,0 13. Halland 0,0 0,0 0,0 14. Västra Götaland 0,2 0,3 0,2 17. Värmland 0,6 0,0 0,4 18. Örebro 0,3 0,4 0,4 19. Västmanland 0,3 0,0 0,2 20. Dalarna 0,0 0,0 0,0 21. Gävleborg 0,3 0,0 0,2 22. Västernorrland 1,3 0,9 1,2 23. Jämtland 1,5 0,8 1,2 24. Västerbotten 2,4 1,9 2,2 25. Norrbotten 1,1 0,0 0,7 26. Okänt län 0,0 0,0 0,0 Totalt 0,8 1,0 0,9 Kapitel 20 i Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 innehåller de koder för yttre orsaker till sjukdom och död som skall rapporteras obligatoriskt då en patients diagnospanorama innefattar en skadediagnos, men som också kan rapporteras för sjukdom då detta anses relevant. Ett exempel på när koden kan användas för sjukdom är vid en avsiktlig självdestruktiv handling som lett till omhändertagande i den psykiatriska vården. Patienten har i detta fall ha fått en psykiatrisk diagnos. Koden för yttre orsak är tredelad, en del som beskriver omständighet kring skade-/sjukdomshändelsen och övriga två delar vilka består av tilläggsinformation som beskriver skadeplats/transportsätt/motpart vid övergrepp respektive beskrivning av sysselsättning/aktivitet vid skade- eller sjukdomshändelsen. Tyvärr är denna tilläggsinformation av dålig kvalitet och har därmed begränsad användbarhet då informationen i stor utsträckning är angiven som ospecificerad. För fjärdeposition (plats/transportsätt/motpart) var andelen ospecificerade koder 50,9 procent 2005. För femteposition (aktivitet) var andelen ospecificerade koder hela 66,5 procent. I tablå 3 och 4 nedan visas hur denna tilläggsinformation fördelar sig. 17

Tablå 3 Fördelning av fjärdeposition i yttre orsakskod för barn som vårdats till följd av skada, 2005. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen. Antal rapporterade Procent Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Specificerad fjärdeposition 6649 4600 11249 49,1 49,1 49,1 Ospecificerad fjärdeposition 6893 4775 11668 50,9 50,9 50,9 Totalt 13542 9375 22917 100,0 100,0 100,0 Tablå 4 Fördelning av femteposition i yttre orsakskod för barn som vårdats till följd av skada, 2005. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen. Antal rapporterade Procent Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Specificerad femteposition 4779 2899 7678 35,3 30,9 33,5 Ospecificerad femteposition 8763 6476 15239 64,7 69,1 66,5 Totalt 13542 9375 22917 100,0 100,0 100,0 För patientregistret öppen vård, var 2002 det första året data rapporterades till Socialstyrelsen. De första årens rapportering har lidit av kvalitetsbrister i form av stora bortfall. Även om bortfallssiffrorna förbättrats något är de fortfarande höga. Siffror för 2005 visar att bortfallet i diagnoskod uppgår till 21,1 procent. För yttre orsak var bortfallet 19,3 procent. På grund av dessa höga bortfall är det ännu inte lämpligt att använda denna datakälla för att redovisa den statistik om barn som tas om hand i den öppna vården vid sjukhus. Att reducera bortfallet i rapporteringen av den öppna vården är av yttersta vikt för att kunna få en helhetsbild av skador som leder till död eller behandling vid sjukhus. Många skador tas om hand i primärvården, men här finns överhuvudtaget inte någon tillgänglig information på nationell nivå. Det är med andra ord inte möjligt att beskriva hur dessa skadefall fördelar sig i omfång och orsaker. Kodningen i EHLASS är av mycket hög kvalitet en mycket liten andel av informationen är kodad som ospecificerad. Däremot finns ett totalbortfall av data som har beräknats till cirka 15 procent. Bortfallet är högre vid jourcentralerna än vid akutmottagningarna. Sedan EHLASS startade i Sverige 1995 har ett antal olika sjukhus medverkat i arbetet. I denna rapport redovisas statistik för 2003 och 2004 trots att det också finns information för 2005. Orsaken till detta är att nio sjukhus deltog under åren 2003 och 2004. Dessa sjukhus hade då deltagit under några år och därför hunnit upparbeta rutiner för ett bra kvalitetsarbete. 2005 drabbades dock EHLASS av ett bakslag sjukhuset i Hälsingland ansåg sig inte ha ekonomiska förutsättningar för fortsatt medverkan, och därför minskade rapporteringen från nio deltagande enheter till fem. Detta fick konsekvenser av ett stort antal färre rapporterade skadefall något som medför en större osäkerhet i statistiken. Av detta skäl har Socialstyrelsen valt att i denna publikation redovisa statistik från åren 2003 och 2004. Problematiken med få deltagande sjukhus kvarstod under första halvan av 2006, men från den 1 september 2006 deltar samtliga tre sjukhus tillhörande Värmlands Läns Landsting. Detta innebär att från 2007 kan statistik presenteras från det hittills, befolkningsmässigt sett, största upptagningsområdet i EHLASS historia. Arbete pågår dessutom för att bygga ut systemet ytterligare. 18

Plan för hur arbetet skall bedrivas framöver Skador bland barn är ett betydande folkhälsoproblem. Därför är det viktigt att följa utvecklingen över tid och beskriva förändringar i skadepanoramat. För många typer av skador är dock det enskilda numerära antalet litet, och därmed är det svårt att avläsa och dra slutsatser av förändringar från år till år. Skador är också ett komplext område med många orsaker till och typer av skada. Det är därför knappast rimligt att beskriva årlig statistik i den omfattning som visas i denna rapport. I rapporten Statistik över våld mot barn. Femårsrapport 2005 föreslås att en sådan rapport bör göras med några års mellanrum, exempelvis vart fjärde år. Detta är något som Socialstyrelsen avser att göra vart fjärde år. Som komplement bör en mer extensiv bevakning uppdateras varje år. Så har gjorts med skador till följd av våld som presenteras med senast tillgängliga data i denna rapport. Hur den extensiva bevakningen skall ske framöver är något som för närvarande diskuteras inom Epidemiologiskt Centrum. Ett förslag är att i Socialstyrelsens Statistikdatabaser på Internet skapa en särskild barnskademodul. I denna skall senast tillgängliga årgångar finnas i aggregerad form på 1-årsbasis, så att användaren själv på ett enkelt sätt ska kunna ta fram den statistik som eftersöks. Socialstyrelsen har instiftat ett nationellt användarråd för skadestatistiken, som bland annat har till uppgift att påvisa behovet av statistik och påtala önskemål om hur statistiken skall redovisas på ett användarvänligt sätt. Mer information om detta råd finns längre fram i detta kapitel. I nuläget finns bra statistik om dödsfall till följd av skada och förgiftning. Statistik från den slutna vården vid sjukhus är acceptabel beträffande omfattning av problemet och beskrivning av orsaker till skada. Däremot finns ett stort behov av kvalitetsförbättringar beträffande plats- och aktivitetsuppgifter, vilka i dagens rapportering måste tillskrivas ringa värde. Det gäller också rapporteringen av yttre orsakskod från landsting med högre bortfall, även om den successivt förbättrats under senare år. För att förbättra kvaliteten avser Socialstyrelsen att inleda en dialog med sjukvårdshuvudmännen och professionen avseende värdet av den information som finns att tillgå i form av tillförlitlig statistik. Rapporteringen från den öppna sjukvården vid sjukhusen måste förbättras. Här måste metoder utvecklas för att minimera de stora bortfall som idag finns i rapporteringen. Socialstyrelsen har nyligen genom förstärkta resurser inlett ett arbete med att förbättra inrapporteringen till patientregistret, både avseende kvantitet och kvalitet. Tyngdpunkten ligger på att förbättra inrapporteringen från den öppna vården. För både dödsorsaksregistret och patientregistret vore det önskvärt med en raskare uppdatering av statistiken. För närvarande har dödsorsaksregistret en eftersläpning på flera år och patientregistret en eftersläpning på lite mer än ett år. För att aktualiteten i data skall kunna upprätthållas krävs en förbättrad handläggning, både från Socialstyrelsen och från sjukvården. EHLASS-databasen har internationellt bytt namn till IDB (Injury Data Base), då den numera inte enbart innehåller information om hem- och fritidsolycksfall utan 19

samlar data från alla skadehändelser. EHLASS innehåller väsentligt mer detaljerad information om skadehändelser än den som finns att tillgå i patientregistret och är därför ett viktigt instrument för skadepreventivt arbete inom alla sektorer och på alla nivåer i samhället. För närvarande (2007) täcker databasen cirka sju procent av Sveriges befolkning men planeras, med hänsyn till de ekonomiska förutsättningar som regeringen givit, att byggas ut till tio procent. Samtal förs med ytterligare ett landsting, Landstinget i Uppsala län och förhoppningar finns att en ytterligare utbyggnad kan ske under 2007. För att uppnå en god representativitet som förutom att ge bra nationella skattningar av skadeproblemet också möjliggör en redovisning av statistik över hur skadepanoramat ser ut för storstadsbefolkningen, bedömer Socialstyrelsen att EHLASS på längre sikt bör byggas ut ytterligare. I Danmark täcker EHLASS 15 procent av befolkningen, och Socialstyrelsen bedömer att en liknande täckning också behövs i Sverige. Tillsammans med patientregistrets sluten- och öppenvårdssystem ges då möjlighet att närmare presentera statistik över och analysera skadornas utbredning i Sverige. Ett representativt skaderapporteringssystem möjliggör också internationella jämförelser. För att förbättra Socialstyrelsens skadestatistik har nyligen ett nationellt råd instiftats. Rådet består av ett tiotal avnämarrepresentanter från myndigheter och rikstäckande organisationer. Rådets uppgifter är främst att ge synpunkter på hur Socialstyrelsens skadestatistik kan förbättras och hur den på ett användarvänligt sätt kan presenteras, men också att vara ett forum kring samarbetsprojekt inom specifika skadefrågor där statistiken utgör en viktig del av arbetet. 20

Figurförteckning Figur 1 Skadepyramid alla skador. Fördelning av genomsnittligt antalet döda/skadade per år bland barn 0 17 år i Sverige....35 Figur 2 Dödsorsakspanorama för barn, 0 17 år, som avlidit till följd av skada, 1999 2003. Totalt antal för hela femårsperioden...36 Figur 3 Antal barn per 100 000 barn som omkommit till följd av skada, 1969 2003. Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen...38 Figur 4 Panorama över yttre orsaker till skada bland barn, 0 17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus. Genomsnittligt antal vårdade barn per år, 2001 2005....39 Figur 5 Antal barn per 100 000 barn som vårdats inskrivna i sluten vård till följd av skada under åren 1987 till 2005. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen....42 Figur 6 Skadepyramid för avsiktligt självdestruktiv handling. Fördelning av genomsnittligt antal döda/skadade per år bland barn 0 17 år i Sverige efter vårdform....50 Figur 7 Antal barn per 100 000 barn som avlidit till följd av avsiktligt självdestruktiv handling, 1969 2003. Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen52 Figur 8 Antal barn per 100 000 barn som vårdats inskrivna på sjukhus till följd av avsiktligt självdestruktiv handling (inkl skadehändelse med oklar avsikt), 1987 2005. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen...55 Figur 9 Skadepyramid för övergrepp av annan person. Fördelning av genomsnittligt antal döda/skadade per år bland barn 0 17 år i Sverige...56 Figur 10 Antal barn per 100 000 barn som avlidit till följd av övergrepp av annan person, 1969 2003. Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen57 Figur 11 Antal barn per 100 000 barn som vårdats inskrivna på sjukhus till följd av övergrepp av annan person, 1987 2005. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen...60 Figur 12 Skadepyramid för fallolycka. Fördelning av genomsnittligt antal döda/skadade per år bland barn 0 17 år i Sverige...63 Figur 13 Skadepyramid för transportolycksfall med fordon företrädesvis använda för vägtrafik. Fördelning av genomsnittligt antal döda/skadade per år bland barn 0 17 år i Sverige...71 Figur 14 Skadepyramid för drunkning och drunkningstillbud. Fördelning av genomsnittligt antal döda/skadade per år bland barn 0 17 år i Sverige.81 Figur 15 Skadepyramid för kvävning (annan än drunkning). Fördelning av genomsnittligt antal döda/skadade per år bland barn 0 17 år i Sverige.85 Figur 16 Skadepyramid för rök och öppen eld. Fördelning av genomsnittligt antal döda/skadade per år bland barn 0 17 år i Sverige...90 Figur 17 Skadepyramid för oavsiktlig förgiftning och exponering för farliga ämnen. Fördelning av genomsnittligt antal döda/skadade per år bland barn 0 17 år i Sverige...94 Figur 18 Skadepyramid för skador inträffade i bostadsområde. Fördelning av genomsnittligt antal döda/skadade per år bland barn 0 17 år i Sverige efter vårdform....105 Figur 19 Skadepyramid för skador inträffade under idrottsutövning. Fördelning av genomsnittligt antal döda/skadade per år bland barn 0 17 år i Sverige efter vårdform....112 21

Figur 20 Figur 21 Figur 22 Figur 23 Skadepyramid för skador inträffade under lek. Fördelning av genomsnittligt antal döda/skadade per år bland barn 0 17 år i Sverige efter vårdform.119 Skadepyramid för skador inträffade under skoltid. Fördelning av genomsnittligt antal döda/skadade per år bland barn 0 17 år i Sverige efter vårdform....125 Skadepyramid för skador inträffade under barnomsorgstid. Fördelning av genomsnittligt antal döda/skadade per år bland barn 0 17 år i Sverige efter vårdform....130 Skadepyramid för skador inträffade under arbetstid. Fördelning av genomsnittligt antal döda/skadade per år bland barn 0 17 år i Sverige efter vårdform....134 22

Tabellförteckning Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Tabell 6 Tabell 7 Tabell 8 Tabell 9 Tabell 10 Tabell 11 Tabell 12 Tabell 13 Dödsorsakspanorama bland barn 1 17 år, 1999 2003. Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen....33 Fördelning över sjukdomspanorama bland barn 0 17 år som vårdats i den slutna vården vid sjukhus 2001 2005. Procent. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen...34 Antal döda barn till följd av skada per år och antal döda barn till följd av skada per 100 000 invånare och år, 1999 2003. Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen...37 Antal barn och antal barn per 100 000 invånare som avlidit till följd av skada. Fördelning efter hemkommun (grupperad) och kön. Genomsnittligt antal per år 1999 2003. Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen....37 Antal vårdade barn inskrivna på sjukhus per år och antal vårdade barn inskrivna på sjukhus per 100 000 barn. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen...40 Antal barn per år som vårdats inskrivna på sjukhus till följd av skada och förgiftning, 2001 2005. Fördelning efter typ av skada. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen...40 Antal barn per år som vårdats inskrivna på sjukhus till följd av skada och förgiftning, 2001 2005. Fördelning efter skadad kroppsdel. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen...41 Antal barn per år som vårdats inskrivna på sjukhus till följd av skada och förgiftning, 2001 2005. Fördelning efter den skadades hemkommuns kommungruppstillhörighet. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen....42 Barn som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus till följd av skada. Rapporterat antal, nationell antalsskattning och rapporterat antal per befolkning. Årligt genomsnitt 2003 2004. Källa: EHLASS, EpC, Socialstyrelsen...43 Barn som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus till följd av skada. Fördelning efter kontaktorsak. Rapporterat antal och procent. Årligt genomsnitt 2003 2004. Källa: EHLASS, EpC, Socialstyrelsen....43 Barn som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus till följd av skada. Fördelning efter behandling. Rapporterat antal och procent. Årligt genomsnitt 2003 2004. Källa: EHLASS, EpC, Socialstyrelsen....44 Barn som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus till följd av skada. Fördelning efter skadeområde. Rapporterat antal och procent. Årligt genomsnitt 2003 2004. Källa: EHLASS, EpC, Socialstyrelsen....45 Barn som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus till följd av skada. Fördelning efter skademekanism. Rapporterat antal och procent. Årligt genomsnitt 2003 2004. Källa: EHLASS, EpC, Socialstyrelsen.46 23

Tabell 14 Tabell 15 Tabell 16 Tabell 17 Tabell 18 Tabell 19 Tabell 20 Tabell 21 Tabell 22 Tabell 23 Tabell 24 Tabell 25 Tabell 26 Barn som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus till följd av skada. Fördelning efter huvudsaklig sysselsättning vid skadetillfället. Rapporterat antal och procent. Årligt genomsnitt 2003 2004. Källa: EHLASS, EpC, Socialstyrelsen...47 Barn som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus till följd av skada. Fördelning efter aktivitet vid skadetillfället. Rapporterat antal och procent. Årligt genomsnitt 2003 2004. Källa: EHLASS, EpC, Socialstyrelsen....47 Barn som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus till följd av skada. Fördelning efter typ av skada. Rapporterat antal och procent. Årligt genomsnitt 2003 2004. Källa: EHLASS, EpC, Socialstyrelsen....48 Barn som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus till följd av skada. Fördelning efter skadad kroppsdel. Rapporterat antal och procent. Årligt genomsnitt 2003 2004. Källa: EHLASS, EpC, Socialstyrelsen.49 Antal döda barn och antal döda barn per 100 000 invånare, per år, till följd av avsiktligt självdestruktiv handling. Årligt genomsnitt, 1999 2003. Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen....51 Barn som avlidit till följd av avsiktligt självdestruktiv handling. Fördelning efter tillvägagångssätt. Antal döda och procent. Årligt genomsnitt, 1999 2003. Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen....51 Antal barn inskrivna för vård på sjukhus år till följd av avsiktligt självdestruktiv handling och skadehändelse med oklar avsikt. Genomsnittligt antal per år 2001 2005. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen.52 Antal barn inskrivna för vård på sjukhus år till följd av avsiktligt självdestruktiv handling och skadehändelse med oklar avsikt. Genomsnittligt antal per år och genomsnittligt antal per 100 000 barn och år 2001 2005. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen...53 Antal barn inskrivna för vård på sjukhus år till följd av avsiktligt självdestruktiv handling och skadehändelse med oklar avsikt. Genomsnittligt antal per år och genomsnittligt antal per 100 000 barn och år 2001 2005 fördelade efter barnets kommungruppstillhörighet. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen...53 Antal barn inskrivna för vård på sjukhus år till följd av avsiktligt självdestruktiv handling och skadehändelse med oklar avsikt. Fördelning efter yttre orsak till skadan. Genomsnittligt antal per år 2001 2005. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen...54 Antal döda barn och antal döda barn per 100 000 invånare, per år, till följd av övergrepp av annan person. Årligt genomsnitt, 1999 2003. Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen....56 Barn som avlidit till följd av övergrepp av annan person. Fördelning efter yttre orsak till skadan. Antal och procentuell fördelning. Årligt genomsnitt, 1999 2003. Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen....57 Antal barn inskrivna för vård på sjukhus år till följd av övergrepp av annan person. Genomsnittligt antal per år och genomsnittligt antal per 100 000 barn och år 2001 2005. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen....58 24

Tabell 27 Tabell 28 Tabell 29 Tabell 30 Tabell 31 Tabell 32 Tabell 33 Tabell 34 Tabell 35 Tabell 36 Antal barn inskrivna för vård på sjukhus år till följd av övergrepp av annan person. Genomsnittligt antal per år och genomsnittligt antal per 100 000 barn och år 2001 2005 fördelade efter barnets kommungruppstillhörighet. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen...58 Antal barn inskrivna för vård på sjukhus år till följd av övergrepp av annan person. Fördelning efter yttre orsak till skadan. Antal vårdade per år, antal vårdade per 100 000 och år samt procentuell fördelning. Genomsnittliga tal per år 2001 2005. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen...59 Antal barn inskrivna för vård på sjukhus år till följd av övergrepp av annan person. Fördelning efter typ av skada. Antal vårdade per år, antal vårdade per 100 000 och år samt procentuell fördelning. Genomsnittliga tal per år 2001 2005. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen...59 Barn som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus till följd av övergrepp av annan person. Rapporterat antal och rapporterat antal per 100 000 invånare. Årligt genomsnitt 2003 2004. Källa: EHLASS, EpC, Socialstyrelsen...60 Barn som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus till följd av övergrepp av annan person. Fördelning efter skadeplats. Rapporterat antal och rapporterat antal per 100 000 invånare. Årligt genomsnitt 2003 2004. Källa: EHLASS, EpC, Socialstyrelsen...61 Barn som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus till följd av övergrepp av annan person. Fördelning efter typ av skada. Rapporterat antal och rapporterat antal per 100 000 invånare. Årligt genomsnitt 2003 2004. Källa: EHLASS, EpC, Socialstyrelsen...61 Barn som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus till följd av övergrepp av annan person. Fördelning efter skadad kroppsdel. Rapporterat antal och rapporterat antal per 100 000 invånare. Årligt genomsnitt 2003 2004. Källa: EHLASS, EpC, Socialstyrelsen...62 Barn som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus till följd av övergrepp av annan person. Fördelning efter behandling. Rapporterat antal och rapporterat antal per 100 000 invånare. Årligt genomsnitt 2003 2004. Källa: EHLASS, EpC, Socialstyrelsen...62 Antal barn inskrivna för vård på sjukhus år till följd av fallolycka. Genomsnittligt antal per år 2001 2005. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen...64 Fördelning av yttre orsak till fallolycka, efter ålder och kön. Procent. Källa: Patientregistret 2001 2005, EpC, Socialstyrelsen...64 Tabell 37 Antal barn vårdade inskrivna på sjukhus till följd av fallolycka 2001 2005. Fördelning efter typ av skada. Genomsnittligt antal vårdade per år. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen...65 Tabell 38 Antal barn vårdade inskrivna på sjukhus till följd av fallolycka 2001 2005. Fördelning efter skadad kroppsdel. Genomsnittligt antal vårdade per år. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen...65 Tabell 39 Tabell 40 Antal barn och antal barn per 100 000 invånare som vårdats inskrivna på sjukhus till följd av fallolycka 2001 2005. Fördelning efter den vårdades kommungruppstillhörighet. Genomsnittliga antal per år. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen...66 Barn som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus till följd av fallolycka. Fördelning efter ålder och kön. Rapporterat antal och rapporterat antal per 100 000 invånare. Årligt genomsnitt 2003 2004. Källa: EHLASS, EpC, Socialstyrelsen...66 25

Tabell 41 Tabell 42 Tabell 43 Tabell 44 Tabell 45 Tabell 46 Tabell 47 Tabell 48 Tabell 49 Tabell 50 Tabell 51 Tabell 52 Barn som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus till följd av fallolycka. Fördelning efter typ av fallolycka. Rapporterat antal och rapporterat antal per 100 000 invånare. Årligt genomsnitt 2003 2004. Källa: EHLASS, EpC, Socialstyrelsen...67 Barn som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus till följd av fallolycka. Fördelning efter skadeplats. Rapporterat antal, procent och rapporterat antal per 100 000 invånare. Årligt genomsnitt 2003 2004. Källa: EHLASS, EpC, Socialstyrelsen...68 Barn som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus till följd av fallolycka. Fördelning efter aktivitet vid skadetillfället. Rapporterat antal, procent och rapporterat antal per 100 000 invånare. Årligt genomsnitt 2003 2004. Källa: EHLASS, EpC, Socialstyrelsen...69 Barn som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus till följd av fallolycka. Fördelning efter typ av skada. Rapporterat antal, procent och rapporterat antal per 100 000 invånare. Årligt genomsnitt 2003 2004. Källa: EHLASS, EpC, Socialstyrelsen...70 Barn som sökt vård vid akutmottagning eller jourcentral vid sjukhus till följd av fallolycka. Fördelning efter skadad kroppsdel. Rapporterat antal, procent och rapporterat antal per 100 000 invånare. Årligt genomsnitt 2003 2004. Källa: EHLASS, EpC, Socialstyrelsen...70 Antal döda barn och antal döda barn per 100 000 invånare, per år, till följd av transportolycka med fordon företrädesvis använda för vägtrafik. Årligt genomsnitt, 1999 2003. Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen....72 Barn som avlidit genom transportolycksfall med fordon företrädesvis använt för vägtrafik, 1999 2003. Fördelning efter den avlidnas färdsätt. Genomsnittligt antal döda per år, antal döda per 100 000 och år samt procentuell fördelning av färdsätt. Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen...72 Barn som vårdats inskrivna på sjukhus efter transportolycksfall med fordon företrädesvis använda i vägtrafik, 2001 2005. Genomsnittligt antal vårdade per år och antal vårdade per 100 000 invånare och år. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen...73 Barn som vårdats inskrivna på sjukhus efter transportolycksfall med fordon företrädesvis använda för vägtrafik, 2001 2005. Fördelning efter den skadades färdsätt. Genomsnittligt antal vårdade per år, antal vårdade per 100 000 invånare och år samt procentuell fördelning av färdsätt. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen...73 Barn som vårdats inskrivna på sjukhus efter transportolycksfall med fordon företrädesvis använda i vägtrafik, 2001 2005. Fördelning efter barnets kommungruppstillhörighet. Genomsnittligt antal vårdade per år och antalet vårdade per 100 000 invånare och år. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen...74 Barn som vårdats inskrivna på sjukhus efter transportolycksfall med fordon företrädesvis använda för vägtrafik, 2001 2005. Fördelning efter typ av skada. Genomsnittligt antal vårdade per år, antal vårdade per 100 000 invånare och år samt procentuell fördelning av typ av skada. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen...75 Barn som vårdats inskrivna på sjukhus efter transportolycksfall med fordon företrädesvis använda för vägtrafik, 2001 2005. Fördelning efter skadad kroppsdel. Genomsnittligt antal vårdade per år, antal vårdade per 100 000 invånare och år samt procentuell fördelning av skadad kroppsdel. Källa: Patientregistret, EpC, Socialstyrelsen...75 26