Tekniken i skolan. Fyren - ett tekniskt underverk

Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 2 MAJ 2012 ÅRGÅNG 18 Fyren - ett tekniskt underverk TEXT: ESBJÖRN HILLBERG, ORDFÖRANDE I SVENSKA FYRSÄLLSKAPET (WWW.FYR.ORG) Pharos av Alexandria från 280 f.kr., ett av världens sju underverk, anses ha varit världens första fyr. Beskrivningar talar om att dess ljus sågs över hela Medelhavet. Påståendet är ju inte riktigt sant med tanke på hur många år det sedan tog att utveckla fyrtekniken så att ljuset syntes på långt håll. Men innebörden i beskrivningen var att man nu började utveckla en teknik för säkrare sjöfart. Pharos förstördes dessvärre i en jordbävning på 1300-talet, men i havet har man nu funnit vad man tror är resterna av fyren. Fyrbyggandet började på allvar runt år 0 i de östra medelhavsländerna och spreds sedan västerut via Italien och Spanien till Nordeuropa. Senare, vid romarrikets fall år 476 upphörde all fyrbyggnation i Europa fram till mitten av 1100-talet. Utbyggnaden av fyrar längs södra östersjökusten drevs starkt på genom handelsförbundet Hansans inflytande. Hansan dominerades av tyska städer mellan 1300-talet och 1600-talet och man bedrev handel samtidigt som man skyddade varandra från konkurrens utifrån. Här spelade faktorer som ekonomi och säkerhetsfaktorer in för utvecklingen av fyrar. Faktorer som fortfarande är starkt pådrivande av den tekniska utvecklingen inom de flesta områden. Från ved till elektricitet Sommaren närmar sig och många kommer att se och använda sig av fyrar som hjälpmedel i skärgården, och de flesta vet ungefär hur en fyr ser ut och hur den fungerar. Men vad vet vi om dess historia och hur den har utvecklats? Fyren har en lång tradition bakom sig och många har genom århundraden velat utveckla tekniken för säkrare sjöfart. De första fyrljusen kom från vedeldar anlagda direkt på marken. De hölls brinnande när fartyg förväntades angöra en kust eller hamn under dygnets mörka period. Ljusskenet syntes inte så långt Fyr Bellonagrundet utanför Öregrund. Foto: Christina Wallnér och det var svårt att hålla elden brinnande vid hårt väder eller regn. Falska fyreldar användes också för att locka fartyg på grund för att plundra dem. Denna barbariska sedvänja fortlevde på många håll ända in på 1800-talet. Det var en god extra inkomstkälla för delar av skärgårdsbefolkningen. Eftersom en vedeld brann ut fort sökte man efter andra tekniker som ljuskälla. Vaxljus, trä- och stenkol ersatte veden. 1625 uppfanns sedan vippfyren av dansken Jens Pedersen Grove. I ena änden av en vipparm som var fäst överst på en förankrad lodrätt ställning hängde en fyrgryta av järn i vilken man eldade. I den andra änden av vipparmen var en tyngd fäst som motvikt. Armen fälldes ner när man fyllde på kol och tände elden varefter den vippades upp så att elden kom högre och kunde ses på längre håll. År 1784 revolutionerade schweizaren Aimé Argand ljuskällan i fyren genom att han uppfann en oljelampa som Forts. s. 3

Teknik i skolan ett sätt att göra världen begriplig TEXT: THOMAS GINNER, FÖRESTÅNDARE, CETIS Regeringen har just presenterat Tekniksprånget, ett praktikprojekt som skall stimulera intresset för ingenjörsyrket. Det riktar sig till ungdomar som gått ut gymnasiets naturvetenskaps- eller teknikprogram. I september förra året motiverade man 2,6 miljarder till Mattelyftet med bl.a. det stora behovet av duktiga ingenjörer och forskare. Men varför inte en satsning på en fungerande teknikundervisning i hela grundskolan? För egen del tycker jag det låter minst lika rimligt av flera skäl. Dels handlar ämnet faktiskt om teknik, dels omfattar det alla elever, från skolstart och 10 år framåt. Det är knappast självklart att matteundervisningen ökar intresset för teknik. Att erbjuda praktikplatser för gymnasister som just slutat skolan är säkert bra, men är det inte lite sent om man vill få fler intresserade av teknik och ingenjörsyrkena? Det här numret av nyhetsbrevet innehåller material som visar på teknikämnets bredd och kopplingar till både vardag och olika ämnesområden. Artikeln om hur sjöfartens fyrar utvecklats visar på växelspelet mellan teknisk utveckling och förändrade och nya behov. Ett paradexempel på den tekniska utvecklingens grammatik. Med den sortens teknikhistoriska genomgångar blir det möjligt att förstå grunddragen i det som äger rum idag och i framtiden. Artikeln om Future Citys tävling handlar om hur man med hjälp av simuleringar och egna utvecklingsprojekt kan öka förståelsen för de stora tekniska system som i dag omger oss alla. Det finns naturligtvis många sätt att göra det på. Poängen är att det just är i teknikämnet man kan arbeta med den här sortens frågor, som allt fler bedömare anser vara en av de viktigaste ingredienserna i vad vi här ofta kallat teknisk bildning. I en tidigare ledare i nyhetsbrevet framhölls att det inte duger att enbart hålla på med glasspinnar och toapappersrullar om vi vill att eleverna skall utveckla förståelse för moderna produktionsmetoder. I det här numret finns en artikel som fångar upp just detta. Den handlar om hur man i lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet satsat på moderna läromedel för att visa hur avancerad styrning och reglering går till. Men skall det bli något av detta krävs att skolorna gör Thomas Ginner Foto: Christina Wallnér liknande insatser så att de nyutbildade lärarna kan använda och utveckla sina kunskaper i sin egen undervisning och uppfylla de krav kursplanen ställer. Därtill krävs många fler teknikkurser för nu aktiva lärare. Referatet från Skolverkets presentation av Lärarlyftet II visar att det måste handla om betydligt större volymer om vi inom rimlig tid skall få tillräckligt med utbildade lärare. Lärarlyftet är bara en väg. Om allt detta har vi skrivit åtskilliga gånger i det här nyhetsbrevet. Innehållet i det här numret ger konkreta exempel på vad det kan handla om i praktiken och vilken potential teknikämnet har. Tekniken i skolan ges ut av CETIS, Centrum för tekniken i skolan, vid Linköpings universitet. Nyhetsbrevet utkommer fyra gånger per år med en upplaga på ca 9000 exemplar. Redaktör: Claes Klasander, CETIS Postadress: Linköpings universitet Campus Norrköping 601 74 Norrköping E-post: claes.klasander@liu.se Telefon: 011-36 33 07 Ansvarig utgivare: Thomas Ginner E-post: thomas.ginner@liu.se Tryck: www.cetis.se Elanders AB KONTAKT OCH ANNONSBOKNING Redaktionssekreterare: Katarina Rehder, CETIS Postadress: Linköpings universitet Campus Norrköping 601 74 Norrköping E-post: katarina.rehder@liu.se Telefon: 011-36 31 20 Mobil: 073-620 95 08 Aktuella priser med mera finns på www.cetis.se PRENUMERATION Beställ ditt eget exemplar gratis från CETIS hemsida www.cetis.se Prenumerationsfrågor: Anette Jangenstedt E-post: anette.jangenstedt@liu.se Telefon: 011-36 31 09 2

Forts. från s. 1 brann med stark och klar låga som varken avgav rök eller sotade ner. Utanpå veken satt en skorsten av glas för att öka luftflöde och förbränning. Slutligen, många år senare, efter perioder av vaxljus, fotogen och gas så gjorde elektriciteten sitt intåg i fyrarna. Den första fyren där man testade detta år 1858 var engelska South Foreland. Men de tidigare lamporna var dyra i drift så därför blev inte elektriska lampor populära förrän på 1920-talet när glödtrådslamporna hade utvecklats. Refl ektorer och optik Då äldre typer av fyrljus syntes mycket dåligt försökte man genom olika metoder öka ljusstyrkan och förstärka samt koncentrera det utgående ljuset. När man började använda vaxljus, oljeljus och gasljus ökade möjligheterna att placera ljuskällan framför speglar och andra typer av reflektorer. Den optiska linsen utvecklades under tidigt 1600-tal. Linser tillverkades av kristallglas och arbetet krävde millimeterprecison vilket gjorde arbetet mycket svårt. 1788 installerade engelsmannen Thomas Rogers sannolikt världens första fyrlins i Portland på Englands sydkust. Men det stora genombrottet i konstruktion och tillverkning av fyrlinser gjordes av fransmannen Augustin Fresnel 1822 som tillverkade linser i mindre delar som monterades tillsammans och skapade en större lins. Fresnel-lins Foto: Esbjörn Hillberg Vippfyr på Gotland Foto: Esbjörn Hillberg Revolutionerande uppfi nningar I begynnelsen visade fyrar endast ett fast vitt sken. Att skilja en fyr från en annan var omöjligt. Den enda möjligheten att särskilja dem var att bygga flera fyrar på samma plats men svensken Jonas Norberg fick en idé att man skulle göra ett rörligt fyrsken eller åstadkomma ett avbrott i fyrljuset. Han tyckte att det var lättare att upptäcka ett blinkande än ett fast ljus och dessutom kunde man skapa olika ljuskaraktärer för olika fyrar. Ett sätt att få ljuset att blinka var att vrida en spegel fram och tillbaks ett annat var att rotera en reflektor med sitt ljus runt en axel. I båda fallen användes ett uppdragbart klockurverk som drivkälla. Världens första fyrljus med en förutbestämd ljuskaraktär var uppfunnet! Gustaf Dalén är Sveriges mest kända uppfinnare av fyrapparater. År 1906 uppfann han klippapparaten och år 1907 solventilen. Klippapparaten gjorde att man kunde ställa in tiden mellan fyrblänken och därigenom ge fyrar olika ljuskaraktärer. Solventilen gjorde sedan att gastillförseln för fyrkaraktären stängdes av under dygnets ljusa del och man sparade ännu mer gas. Modern fyrteknik Moderna linser är nu gjutna i akrylplast. Då akryllinser är maskintillverkade är de även mer exakta och anpassade till moderna elektriska lampor med små glödtrådar. Nya effektiva elektriska ljuskällor med lång livslängd såsom halogenlampor, sealed beam lampor (paraboliska lampor), flygplansstrålkastare, tågstrålkastare, lysdioder, etc. har gjort att fyrbelysningen förbättrats och underhållet förenklats. T.ex. är lysdiodernas livslängd beräknad till långt över tio år varför man, när man använder sådana, måste räkna med att andra delar i systemet såsom fästen och plastdetaljer går sönder långt före lysdioden. Genom dessa nya typer av lampor spar man även mycket stora mängder energi. Många fyrar kan därför utrustas med effektiva batterier, solpaneler eller vindkraft som enda energikälla. I vissa fyrar använder man inte ens normala linser utan endast små eller stora strålkastare. I andra fyrar som saknar linser använder man exempelvis roterande sealed beam tågstrålkastare. Den tekniska utvecklingen inom fyrtekniken går som inom andra områden mycket fort. Fundera gärna i skolan på hur fyrtekniken hjälpt sjöfarten, både för fritidsskeppare och för handeln. Vilka är fördelarna med dagens fyrteknik och vad tror ni kan förbättrats och förändras? Titta på ett sjökort och fundera på hur man tar ut en kurs med fyrars hjälp. Behövs fyrarna idag? Hur tog man ut kurser innan GPS och de elektroniska sjökorten fanns? Är det någon som kan navigera med hjälp av sextant och stjärnorna idag? Fundera på detta när ni är ute i skärgården eller i hamnar. 3

Teknikföretagen ger 50 000 kronor till Årets Teknikprojekt på 25 grundskolor i hela landet Teknikföretagen satsar genom utmärkelsen Årets Teknikutbildning 2009-2013 sammanlagt 25 miljoner kronor för att lyfta teknikämnet och tekniska utbildningar i Sverige. Vi gör det bland annat genom att ge 50 000 kronor till Årets Teknikprojekt på 25 grundskolor i hela landet. Grattis! Följande grundskolor har fått Årets Teknikutbildning 2012 för sina projekt Region Syd Fridhemsskolan, Malmö Frostaskolan, Hörby Nyhamnsskolan, Nyhamnsläge Slättängsskolan, Kristianstad Vikingaskolan, Lund Region Öst Hisingstorpsskolan, Jönköping Lekerydsskolan, Jönköping Västra Husby skola, Norrköping Flisby skola, Flisby Hubbarpsskolan, Tranås Region Norr Norra skolan, Östersund Kråkbergsskolan, Södra Sunderbyn Mandaskolan, Luleå Röbroskolan, Storuman Vågbroskolan, Söderhamn Region Mitt Eklidens skola, Nacka Forssaängskolan, Borlänge Läraskolan, Bålsta Solskiftesskolan, Åkerberga Österbyskolan, Österbybruk Region Väst Hogstorps skola, Uddevalla KMS Kullaviks montessoriskola, Kullavik Kronan, Trollhättan Rolfstorp/Skällinge skola, Skällinge Norgårdenskolan, Uddevalla Har din skola idéer på ett teknikprojekt ni vill förverkliga? Läs mer om hur du söker Årets Teknikutbildning och om tidigare vinnare på www.teknikforetagen.se 4

Ämnesbehörighet och kompetenshöjning TEXT OCH FOTO: KATARINA REHDER, CETIS Lärarlyftet II som ska ge en möjlighet till utökad behörighet i ämnen pågår mellan 2012-2015. Denna gång vänder sig Skolverket till lärare med examen men som undervisar i ämnen de saknar behörighet i. Mikaela Zelmerlööw, projektledare för Lärarlyftet II, berättade om Skolverkets ambitioner och svarade på frågor från deltagarna i CETIS nätverk. Lärarlyftets ca 150 kurser ges inom alla områden, men specialpedagogik har varit de mest efterfrågade kurserna, därefter följer matematik, läs- och skrivutveckling och svenska. Skolverkets kurser vänder sig till lärare med examen och leder till ämnesbehörighet Mikaela Zelmerlööw som de saknar. Fördelning av platser sker även efter behov och geografisk spridning. Man har också tittat på hur sökintresset sett ut historiskt. Vi har ett brett utbud och våra kurser gör det möjligt att kombinera arbete och studier, därför är halvfart och kvartsfart det vanligaste, säger Mikaela Zelmerlööw. Vi erbjuder både distansoch campusförlagda utbildningar. Med de här kurserna stärker vi lärarnas kompetens och ökar chanserna till måluppfyllelse hos våra elever. Svalt intresse Svårast har det varit för kurser i Teknik och NO att locka deltagare. Mikaela Zelmerlööw berättar att för teknikens del har det visat sig att både huvudmännen - de som köper in kurserna - och lärarna har ett svalt intresse för ämnet och det har varit svårt att fylla kurserna. Bristen på utbildade lärare är ett allvarligt problem och kräver en omfattande fortbildning. Mer än 60% av dem som undervisar i Teknik saknar utbildning i ämnet, men det är över 200 000 elever som ska betygsättas, bara i år. Vi måste med gemensamma krafter möta utmaningen att locka våra lärare till teknikkurserna. Vi vet hur det ser ut i skolorna, det är få lärare som arbetar inom teknikämnet, därför blir det också svårt att locka sökande till dessa kurser. Skollagens krav - Insatser med kurser och kompetenshöjande aktiviteter behövs för att möta de skärpta behörighetskraven enligt skollagen, fortsätter Mikaela. Ca 23-24 000 lärare läste i genomsnitt 25 hp vid fortbildningssatsningen inom Lärarlyftet I. För kurser planerade till VT-2013 är ansökningsperioden mellan 15 september och 15 oktober i år. Glasspinnar och pet-flaskor kan man ha till mycket, men ibland behövs lite mer... ROBO KIT Styr- och reglerteknik från grunden. Byggbeskrivning eller egen design, du väljer! ROBO KIDS Bygg och programmera utan verktyg och datorer. tel. 0501-163 44 www.sagitta.se www.robokit.se www.robokids.se 5

Modern utrustning i teknikutbildning TEXT: STEFAN JOHANSSON, UTBILDARE OCH KONSULT, SVEN OLSSON, UNIVERSITETSADJUNKT, LINNÉUNIVERSITETET I CETIS nyhetsbrev nr 4, december 2011, skriver Thomas Ginner att det krävs mer än toapappersrullar och pet-flaskor i de högre årskursernas teknikundervisning. Detta har man tagit fasta på vid lärarutbildningen på Linnéuniversitetet, där man nyligen har investerat i moderna läromedel, simuleringsprogram och laborationsmateriel för att lära ut hur avancerad styrning och reglering går till. I den nya kursplanen, Lgr 11, för teknik i grundskolan ska eleverna i årskurserna 7-9 arbeta med styr- och reglersystem, grundläggande elektronik och elektroniska komponenter. De skall studera hur komponenter och moduler samverkar i större system. Man skall även ta upp kommunikations- och informationsteknik och arbeta med bl.a. pneumatik. För att möjliggöra detta måste lärarna få en modern utbildning i teknik. Nya utbildningspaket MecLab med simuleringsprogrammet FluidSIM är ett sådant exempel på läromedel i styrteknik. Det innehåller tre områden: digitalteknik, elteknik och pneumatik och programmet används i industrin över hela värden. Med dessa tre områden som byggstenar skapas små maskiner som är modeller av verklig produktion. Som Meccano fast i verkligheten. Utbildningspaket för grundskolan med arbetsstationer och mjukvaror har på senare tid tagits fram och anpassats till den svenska grundskolans teknikutbildning enligt Lgr 11. Även nya läromedel och enkla laborationsplattor för kopplingar med belysning i åk 4-6 samt styr- och reglersystem, elektricitet, pneumatik, m.m. för åk 7-9 har utvecklats. Studenter testar Utbildningspaketet har nu prövats av en grupp lärare som har gått en kurs i teknik vid Linnéuniversitetet. Den ver- Lärarstu Ett kostnadsfritt lektionsmaterial för er teknikundervisning. Inspirationsmöten för alla lärare. Information om orter och anmälan: www.teknikspanarna.se LÄRARMATERIAL MED 40 KONKRETA LEKTIONER KOPPLAT TILL KURSPLANEN I TEKNIK SVERIGETURNÉ MED INSPIRATIONSMÖTEN FARTFYLLDA OCH ROLIGA ÖVNINGAR MASSOR MED INSPIRATION, TIPS OCH IDÉER GRATIS FÖR ALLA LÄRARE I ÅRSKURS 4-6 Teknikspanarna- ett projekt från arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen 6

denterna Christian, Malin och Karin. Foto: Sven Olsson. sion av FluidSIM som tagits fram i utbildningspaketet för grundskolan är en förenklad version av den som industrin använder. Man gör kopplingsschema och simuleringar på dator, gärna med stöd av en interaktiv tavla. De inledande övningarna ger en god uppfattning om olika riktningsventilers, cylindrars och andra produkters uppbyggnad och funktion samt kännedom hur man genomför simuleringar i programmet FluidSIM. Tillämpningarna på datorn överförs sedan till verkliga exempel såsom styrning av lampor (trafikljus), motorer och utbildningspaketets experimentstationer. Kombinationen av olika media, riktiga komponenter som bildar en produktionsmodell, ger en verklighetsanknuten kurs i teknik. Högstadielärarna Karin, Malin och Christian som ingick i studentgruppen sammanfattade övningen med orden: Det ger en väldig tydlig bild av hur den här typen av styr- och reglerteknik fungerar i verkligheten. Att förmedla det till eleverna är viktigt. Vilka yrken kan det leda till? Det finns redan ett stort behov av automationstekniker och andra yrken inom styr- och reglerteknik. Kraven på dem som arbetar i dagens moderna industri ökar, då maskinerna blir alltmer avancerade. För att arbeta med automatiskt styrda maskiner och industrirobotar behövs kunskap inom digitalteknik, elteknik och pneumatik. Maskiner och robotar behöver programmeras och anslutas mot nätverk, vilket innebär en hel del jobb med datorer. Automatisering är i dag ett begrepp som används inom många områden och färdigheterna i ämnet har man så småningom nytta av i många yrkeskategorier inom den moderna sjukvården och industrin. Årets vinnare i Future City Tävlingen är avslutad för i år. Vinnare blev Karl-Oskarskolan från Växjö med sin New Water Town. Alla vinnare och filmer från finalen hittar du på futurecity.nu. Redan nu går det bra att anmäla sig till nästa års tävling. Sista anmälningsdag är den 12 oktober. Vi kommer att uppdatera webbplatsen med nyheter och mer information under våren. Läs mer på futurecity.nu Tävlingen där skola och näringsliv möts och bygger framtidens stad 7

Teknik i framtidens samhällsbyggande TEXT OCH FOTO: KATARINA REHDER, CETIS Energieffektivt resursutnyttjande? Låter det som något svårt och krångligt? Det verkar inte eleverna tycka som deltog i årets Future Citytävling. Idéer strömmade in och som alltid var juryn mäkta imponerad av bidragen. Tekniska system Ann-Charlotte Geissler berättar vidare att eleverna t.ex. har tittat på hur matförsörjningen i städer fungerar med olika tekniska system och de har även tittat på tekniska lösningar för att rena dricksvatten. Sju skolor kvalificerade sig till årets final som hölls på Arkitekturmuseet i Stockholm. Eleverna som går i åk 6-9 visade upp sina modeller och presenterade idéer kring samhällsbyggande och hållbarhet. Men det är inte enbart finaldagen som räknas, här vill man att elever även ska få inblick i stadsbyggnation för framtida yrkesval. Future City är en nationell tävling Future City är ett kompetensförsörjningsprojekt och samtidigt en tävling där skola och näringsliv möts. Den ska också ses som ett stöd för lärare i kursplanen. - Det är tänkt att Future City ska öka nyfikenheten och få elever att så småningom söka sig till samhällsbyggande yrken, säger Ann-Charlotte Geissler, projektledare för tävlingen. Inom samhällsbyggnation behövs verkligen alla yrkeskategorier. Det upptäcker eleverna när de jobbar med tävlingen. - Många har bra förkunskaper inför tävlingen, men den varierar från klass till klass eftersom eleverna är i olika åldrar. Det är viktigt för dem att förstå hur alla ämnen hänger ihop då tävlingen är ämnesövergripande. Stor kännedom om nutidskunskap är en bra plattform. Teknik och NO är en stor del av tävlingen, det märks Hållbar stad i framtiden. att eleverna är intresserade av aktuell forskning inom teknikområdet och de ser aktuella problem i samhället som måste lösas. Sådana lösningar ser vi i modellerna de byggt och i den förklarande dokumentationen. - Jag tror absolut att Future City ökar intresset för teknikämnet. Det visar sig hur alla elever har tagit till sig informationen kring tävlingen och hur de får idéer kring tekniska utmaningar som de sedan bygger vidare på. Läs mer om tävlingen på http://futurecity.nu och titta på livebilder från finalen www.youtube.com/futurecityswe 8

Polhem SciFest - Mässa för grundskoleelever TEXT: SAMI VIHRIÄLÄ, PROJEKTLEDARE, TEKNAT SAMVERKAN, UPPSALA UNIVERSITET FOTO: OSCAR EDWARDS i skolvärlden och här visades också industrirobotar i 3D-miljö upp. Polhem350 lever kvar Under 2011 uppmärksammades Christopher Polhems 350-årsjubileum på många håll i det svenska samhället. Uppsalas aktivitet den 8 mars var en del i den breda uppslutningen och samma kväll hölls föreläsningar om Polhem och teknik, öppna för allmänheten, i vårt Ångströmslaboratorium. De involverade kommer att utvärdera konceptet och med detta som grund öppnas möjligheten att återupprepa arrangemanget i en utvecklad version där fler klasser kan välkomnas. Polhem SciFest-mässan bygger på ett tjugotal bokningsbara, interaktiva workshops på temat teknik, där vi och våra samarbetspartners står för innehållet. Denna första testomgång bjöd vi in en begränsad publik, ett antal speciellt inbjudna mellanstadieklasser, spridda över regionen. Vi hade 574 besökande elever! Aktuell forskning och teknikhistoria På programmet fanns en mångfald av workshops baserade på aktuell forskning vid Uppsala universitet. En station handlade om hur vind- och vågkraft fungerar. Där visades bl.a. att ju större vågorna är desto mer energi utvinns ur kraftverket. Vid en annan station fick man pröva att bygga sin egen solcell och se den nya typen av solcell vars funktion liknar fotosyntesens i naturen. Lärorik programmering. Uppsala universitet har tillsammans med ett flertal samarbetspartners tagit initiativet till ett nytt koncept för att höja intresset för teknik och naturvetenskap hos unga. Den 8 mars 2012 var det premiär för Polhem Scifest en teknikmässa för grundskoleelever. Mässans ambition var att manifestera Polhems 350-årsjubileum på ett sätt som tilltalar unga och som går att återupprepa vid fl era tillfällen. eleverna undersökte teknikutvecklingen med hjälp av historiska tekniska föremål. Universitetsadjunkt Johnny Hägers workshop tog med besökare på en historisk resa bland prylar som man knappt trodde fanns! Lärare med elever på besök hade förberett aktiviteter som baserat sig på temaarbeten man arbetat med i skolan, t.ex. uppfinnarverkstad med tema energi i hemmet och att tillverka ett eget dataspel. Företag visade upp olika styr- och reglertekniska maskiner och program som besökarna fick prova på att använda. Simulering i dataprogramvara börjar göra sitt intåg För mer information, kontakta Sami Vihriälä sami.vihriala@uadm.uu.se Våra unga Polhemsmaskotar Elsa och Ida. Från utbildningssidan deltog bl.a. lärarutbildare som tillsammans med 9

Välkommen till den elfte rikskonferensen TEKNIKEN I SKOLAN teknik i grundskola, förskola och särskola Louis de Geer konsert & kongress Norrköping 24-25 september 2012 10

Vad händer i andra länder? TEXT OCH FOTO: CLAES KLASANDER, CETIS I Sverige utbildas allt för få tekniklärare, i Turkiet prövar man ett amerikanskt undervisningsmaterial, i Belgien undersöker man hur elever kan lära teknik och naturvetenskap utomhus, i USA funderar man över konsekvenserna av elevernas användning av media i undervisningen. Detta är några exempel från den årliga återkommande konferensen ETEN, European Teacher Education Network, som hölls i den portugisiska staden Coimbra i mitten av april. Där möttes lärarutbildare från många europeiska länder, men även USA och Japan var representerade. Ett av syftena med konferensserien är att öka graden av internationalisering och utbyte av idéer och erfarenheter, både på lärar- och studentnivå. Konferensen var indelad i flera olika intressegrupper, där Lära och undervisa i Teknik var en. Teknikgruppen Förutom att diskutera temana i ingressen, tog vi upp på vilka sätt tekniska system kan komma in i undervisningen, och hur relationen mellan teknik och naturvetenskap uppfattas inom olika länders skolsystem. Ett exempel på det senare togs upp när vi hade en workshop i elektronik, där vi byggde en ledningsprovare som kunde visa att det gick en mycket svag ström genom en sluten krets av fjorton teknikdidaktiker som höll varandra i händerna. Var det en övning där tekniken användes som redskap för att få elever att förstå den slutna kretsen, eller var det meningen att visa vad man kan konstruera för känsliga tekniska lösningar med elektronik? När man hade fogat ihop komponenterna började jakten på glappkontakterna. Rudi Boelen, Belgien, var en av dem som lyckades bäst. Teknik för grundskolor Med Meclab byggs industrikomponenter till en produktionsmodell. Det är i linje med kursplanemålen i Lgr 11 och ger dina elever en modern och praktisk teknikutbildning, som innehåller styr- och reglersystem, pneumatik, elektronik, ellära m.m. Läromedlet i Meclab är utvecklat i samarbete med Peros Teknik och är en skollicens. Interaktiva läromedel finns från 2 950 kr och paket från 9 950 kr exkl. moms. Läs mer på www.festo-didactic.se eller begär mer information via mejl till utbildning@festo.se 11

Returadress: Centrum för Tekniken i Skolan Linköpings Universitet Campus Norrköping 601 74 Norrköping Tips Mera Xperimentlust Xperimentlust, 2011 Katrin Lindwall Spiralbindning, 103 sidor ISBN: 978-91-6337919-2 Pris: Ca 200 kr, inkl. moms Boken passar lika bra för barn och föräldrar att samlas kring hemma som den passar i undervisningen. Här finns ca 100 experiment och är uppdelad i olika temaområden. I stort sett finns redan allt man behöver för experimenten hemma eller i skolan. Områdena som tas upp är teknik, kemi, kraft, vätskor, gaser, energi, våra sinnen och matematik. B PORTO BETALT PORT PAYÉ Stockholm Arlanda Airport Trafi k-nostalgiska Förlaget, 2010 Johan Fredin-Knutzén Inbunden, 167 sidor ISBN: 978-91-8530585-8 Pris: Ca 200 kr, inkl. moms Här är en bok om flygplatsens olika arbetsplatser, där alla arbetar för att få resenärerna till sin destination på ett säkert, punktligt och bekvämt sätt. Författaren tar oss med bakom kulisserna och ger oss kännedom om säkerhetskontroll, avisning, väderlekstjänsten och mycket mera. Bilderna, som är många och vackra, visar flygplanets innanmäte, tankning, flygledartorn, lastplanering m.m. och de skapar ett brett diskussionsunderlag. Sveriges fyrar Bokförlaget Max Ström, 2008 Anders Hedin Inbunden, 215 sidor ISBN: 978-91-7126103-8 Pris: Ca 800 kr, inkl. moms. Författaren har letat upp hundra originalritningar till Sveriges vackraste och mest kända fyrar. Fyrar ska varna och leda oss på rätt kurs och längs Sveriges svårnavigerade kust har behovet av fyrar varit stort. Fyrarna som beskrivs i boken står fortfarande kvar och gör sitt jobb på ett majestätiskt vis. Boken är en skatt som tar oss ut i havsbandet och tillbaka flera hundra år i tiden. The Art of Science det utmanande frågespelet inom teknik & naturvetenskap Acabo Games, 2010 Pris: Ca 499 kr, inkl. moms Beställ från Acabo Games www.academicboardgames.se/sv The Art of Science är det utmanande frågespelet för teknikkunniga och naturvetare. Frågekategorierna är teknik, matematik, fysik, kemi, biologi, och annan vetenskap. Du väljer dina favoritkategorier och ska då samla flest poäng inom dessa områden. Antalet frågor som är 2000 vänder sig till spelare över 18 år och som är studenter eller akademiker. Speltiden är ca 45 90 minuter och antal spelare är från två till sex. Fler tips fi nns på www.cetis.se 12