Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2012-2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2012-2013

Text Karin Berglind Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Skribent av fördjupningsrutor Thomas Liljegren och Linda Pärlemo Text- och bildredigering Gun Westberg Rapporten kan beställas från Strömberg, Silovägen 16, 136 50 Jordbro, tel: 08-499 88 00 Eftertryck tillåten med angivande av källa. 2012-06-12

Ura 2012:3 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...2 Uppföljning av tidigare prognoser... 13 Internationell översikt... 14 Finansiella marknader...22 Svensk ekonomi...27 Efterfrågan på arbetskraft...44 Näringsgrenar... 57 Inledning... 57 Jord- och skogsbruk... 60 Industri...62 Byggnadsverksamhet...67 Privata tjänster...72 Offentliga tjänster...79 Utbudet av arbetskraft...85 Arbetslösa och inskrivna vid Arbetsförmedlingen... 90 Utmaningar inom arbetsmarknadspolitiken... 98 Korttidsutbildade högst grundskola...103 Utrikes födda...106 Inskrivna med funktionsnedsättning...114 Äldre 55-64 år...117 Matchningsläget...119 Regional utveckling... 123 Bilaga 1. Metod och urval... 133 Bilaga 2. Kodförklaring till länsbokstäverna...140 Bilaga 3. Länsgrupper NUTS 2...141

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 2 Sammanfattning 20 000 fler sysselsatta 2012 och 2013 Arbetsmarknaden har hittills klarat sig bra med tanke på den mycket turbulenta ekonomiska utvecklingen i Euroområdet. Under 2011 ökade antalet sysselsatta i åldrarna 16-64 år med hela 93 000 personer vilket motsvarade en ökning av sysselsättningsgraden med 1,3 procentenheter. Sysselsättningen upphörde dock att öka under hösten 2011 och har därefter legat på en i stort sett oförändrad nivå, och det är en utveckling som bedöms bestå under 2012. Under 2013 börjar sedan antalet sysselsatta åter öka svagt. Det betyder att antalet sysselsatta beräknas öka med 5 000 personer 2012 och med 15 000 personer 2013. Arbetslösheten bedöms öka något, vilket sammanhänger med att utbudet av arbetskraft ökar. Tillskottet i arbetskraften sammanhänger dels med en fortsatt tillväxt av den aktiva befolkningen, dels med en fortsatt utbudsstimulerande politik. Arbetskraften beräknas öka med 10 000 personer år 2012 och med 23 000 år 2013. Arbetslösheten minskade i åldrarna 16-64 år från 8,3 procent 2010 till 7,6 procent 2011. För 2012 beräknas arbetslösheten till 7,7 procent och för 2013 till 7,8 procent. Företagens optimism har återkommit Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökning visar att efterfrågan på varor och tjänster reducerades markant under det senaste halvåret och att utfallet blev en besvikelse. Undersökningen visar emellertid också att företagens framtidstro ökat, och de bedömer att försvagningen nu ligger bakom dem. Detta gäller också för samtliga undersökta näringsgrenar. De lediga personalresurserna har dock förblivit små. Övriga framåtblickande indikatorer för arbetsmarknaden har förblivit oförändrade eller reducerats från en hög nivå. Exempelvis har antalet lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen minskat något medan vakanserna mätta av SCB förblivit oförändrade. Antalet varslade om uppsägning ökade fram till och med slutet av föregående år, därefter har de minskat svagt. Antalet sysselsatta har legat på en oförändrad nivå hittills i år. Inköpschefsindex för industrin har också legat i stort sett stilla i år, även om det skedde en liten försvagning i maj. Dock blev inköpschefsindex för privat tjänstesektor svagt under både april och maj. KI:s månatliga barometerundersökning redovisar att antalet anställda i det privata näringslivet förblir oförändrat under de kommande månaderna. Detta talar för att det inte kommer att hända så mycket med sysselsättningen 2012. Enligt vår undersökning stiger sedan sysselsättningen mer tydligt 2013 men vi har valt att skriva ned företagens anställningsplaner i vår undersökning. Detta sammanhänger med att vi bedömer att konjunkturen i Euroområdet blir svag under hela prognosperioden. Den globala tillväxten når 4 procent 2013 Sedan sommaren 2011 har utsikterna för den globala ekonomin ljusnat något. Det sammanhänger med att utvecklingen i Förenta staterna blivit något bättre än väntat och att mycket nu tyder på att Kinas ekonomi mjuklandar. Däremot har den ekonomiska krisen i Euroområdet bestått, trots stora stödinsatser. ECB har exempelvis infört billiga treårslån för att säkerställa bankernas finansiella ställning. Trots den senaste tidens utveckling i Spanien är osäkerheten

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 3 fortsatt stor och dessutom stundar ett nyval i Grekland. Divergensen är också stor inom Euroområdet, exempelvis har den tyska ekonomin gått relativt bra. Obalansproblemen kvarstår inom området, med stora budgetunderskott, växande statsskuld och underskott i handelsbalansen i många sydeuropeiska länder. Dessutom brottas flera länder med massarbetslöshet, och i synnerhet en mycket hög ungdomsarbetslöshet, som riskerar att ge mycket långsiktiga skadeverkningar. De stora besparingsprogrammen riskerar att strypa den ekonomiska tillväxten under många år. 2012 faller BNP med 0,6 procent i Euroområdet, men för 2013 beräknar vi att BNP stiger svagt med 0,6 procent. Den globala BNP-tillväxten gynnas av ett hyggligt bidrag från Förenta staterna, och att den ekonomiska tillväxten vänder uppåt i Kina. Goda bidrag väntas också från övriga tillväxtländer. Vi bedömer att den globala tillväxten växlar ned från 3,9 procent 2011 till 3,5 procent 2012. För 2013 skattas tillväxten till cirka 4 procent. BNP ökar med 1,1 procent 2012 Den svenska ekonomin har uppvisat stor motståndskraft genom en förhållandevis stark inhemsk efterfrågan. De framåtblickande indikatorerna slår fast att denna utveckling fortsätter under andra kvartalet och Arbetsförmedlingens intervjuundersökning redovisar att företagen tror på en stadigt ökad aktivitet under det närmaste året. Det är inte bara företagen som andas en viss optimism, utan också hushållen. Den turbulenta situationen i Euroområdet leder till att de framåtblickande indikatorerna kommer att förbli volatila, men faktum kvarstår att vi har lämnat konjunkturbotten bakom oss. Samma bild redovisar Nationalräkenskaperna. BNP försvagades mycket kraftigt mellan tredje och fjärde kvartalet 2011 då den föll 4 procent uppräknat till årstakt. Det skedde dock en kraftig återhämtning under första kvartalet 2012 då BNP växte med 3,1 procent i årstakt och jämfört med fjärde kvartalet. Jämfört med motsvarande kvartal året innan uppgick ökningen till 1,9 procent, och kalenderkorrigerat var ökningen 1,5 procent. Det som drev upp BNP-tillväxten under första kvartalet var en god privat konsumtion och en överraskande stark ökning av investeringarna. Det finns mycket som talar för att den privata konsumtionen fortsätter att gå bra 2012 och 2013, medan investeringsförstärkningen dämpas. Det finns dock en del som pekar mot en förstärkt investeringskonjunktur 2013. Exporten fortsätter att plågas av den skrala konjunkturen i Euroområdet, och det är värt att nämna att cirka 70 procent av exporten går till Europa. En viss förbättring kan dock komma att ske 2013. Trots detta har optimismen ökat hos industriföretagen och de tror att efterfrågan förstärks något. Den förhållandevis goda BNP-tillväxten under första kvartalet leder till att BNP ökar med 0,7 procent mellan 2011 och 2012. Under 2013 beräknas ökningen till 1,7 procent. Beräknat i kalenderkorrigerade värden uppgår ökningen till 1,1 procent 2012 och 1,7 procent 2013. Det är dock värt att påpeka att osäkerheten i prognosen är mycket stor och att nedåtriskerna är avsevärt större än uppåtchanserna i lagd prognos.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 4 Sysselsättningen stiger mer tydligt 2013 Sysselsättningen har legat stilla sedan hösten 2011, vilket betyder marginellt fler sysselsatta under årets fyra första månader jämfört med motsvarande period 2012. Det finns mycket som talar för att denna utveckling fortsätter. Det betyder att antalet sysselsatta beräknas öka med 5 000 personer 2012. En något bättre utveckling förutses för 2013 då sysselsättningen väntas öka med 15 000 personer. Männens sysselsättning har försvagats något medan kvinnornas ökat, dock i avtagande takt. Det sammanhänger med att det är främst den konjunkturkänsliga exportsektorn som påverkats av avmattningen i omvärlden. Den stora skillnaden i sysselsättningsgrad mellan könen, drygt 5 procentenheter vid slutet av 2010, har krympt till strax under 4 procentenheter i april 2012, säsongrensad och trendad. Denna skillnad är dock fortfarande ganska stor då det historiska genomsnittet uppgår till 3,7 procentenheter. En viktig orsak är att sysselsättningen är mycket svag för utomeuropeiskt födda kvinnor, och där är skillnaden mycket stor gentemot männen. Under 2012 är det främst männens sysselsättning som bedöms försvagas vilket leder till att sysselsättningsgapet krymper ytterligare. Under 2013 bedöms sysselsättningen komma att öka för såväl män som kvinnor. Den reducering som skett av rekryteringarna drabbar främst grupper som är på väg in på arbetsmarknaden, det vill säga ungdomar och utrikes födda. Dessa grupper drabbas också när arbetsgivarna inte förlänger tillfälliga anställningar samt reducerar övergången till fasta anställningar. Under de fyra första månaderna 2012 har också sysselsättningsgraden minskat för unga i åldern 16-34 år jämfört med motsvarande period 2011 medan den fortsatt att öka för dem som är äldre än 34 år. Detta är också en utveckling som väntas fortsätta 2012. Den ökade efterfrågan på arbetskraft 2013 gynnar ungdomarna, och det betyder att den ökning i sysselsättning som väntas i första hand går till yngre. Än så länge har emellertid sysselsättningen mätt som andel av befolkningen enbart försvagats för inrikes födda medan den fortsatt att förstärkas för såväl utrikes födda som delgruppen utomeuropeiskt födda. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes födda och i synnerhet utomeuropeiskt födda är dock fortsatt mycket stor. Under första kvartalet var 76,6 procent av inrikes födda i åldern 16-64 år sysselsatta, vilket kan jämföras med 55,4 procent för utomeuropeiskt födda. Det finns en del som talar för att sysselsättningen för utrikes födda och utomeuropeiskt födda fortsätter att förstärkas medan den viker svagt för inrikes födda. Detta beror på att det är industrin som fortsätter att gå trögt medan sysselsättningen stiger inom privat tjänstesektor. Färre anställda inom industrin Industrikonjunkturen försvagades tydligt under hösten 2011, men en viss stabilisering har skett i år. Företagen har också blivit mer positiva för framtiden, vilket framkommer i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. Det kan härledas till att omvärldsbilden ljusnat något, men fortfarande ligger en förbättring i Europa långt borta. Det betyder att vi räknar med en förhållandevis svag exportorderingång de närmaste kvartalen men att det sker en viss förbättring 2013. Sysselsättningen har försvagats något, och det är en utveckling som består under återstoden av 2012. En viss minskning bedöms ske även under 2013, och det sammanhänger

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 5 med rationaliseringar och effektiviseringar. Industrisysselsättningen beräknas minska med 5 000 år 2012 och med 4 000 år 2013. Byggnadsverksamheten dämpas tillfälligt Byggkonjunkturen har försvagats tydligt, vilket sammanhänger med att nyproduktionen av hus minskat påtagligt. Byggföretagen är också förhållandevis dämpade i sina framtidsbedömningar, främst husbyggarna. Företag inom anläggningssektorn ser däremot framtiden an med förhållandevis god optimism. Det mesta talar för att byggkonjunkturen blir svag under återstoden av 2012, men att en förstärkning sker 2013. Detta sammanhänger med ett stort behov av fler lägenheter eftersom bostadsbristen är stor i många kommuner. Dessutom är renoveringsbehovet stort inom bland annat det så kallade miljonprogrammet. Den försvagning av byggkonjunkturen som skett har lett till att de stora rekryteringsproblemen mildrats. Sysselsättningen har emellertid legat över 2011 års nivå hittills i år. Med hänsyn till detta beräknas den komma att öka med 4 000 personer 2012. Byggaktiviteten bedöms öka 2013, bland annat genom ett ökat bostadsbyggande, varvid sysselsättningen beräknas öka med 6 000 personer. Privat tjänstesektor tappar fart Efterfrågan på tjänster som tillhandahålls av den privata tjänstesektorn har dämpats påtagligt, och utfallet blev sämre än vad företagen räknade med hösten 2011. Bäst överensstämmelse fick de företag som säljer tjänster till andra företag. Den privata tjänstesektorn är emellertid förhållandevis positiv för det kommande året och räknar med en ökad efterfrågan på sina tjänster. Bäst väntas det gå för datakonsulter, tekniska konsulter och i viss mån för hotell och restauranger. Dock är rekryteringsplanerna något försiktigare än tidigare. Även handeln har blivit mycket optimistisk för framtiden och det är bara inom delområdet handel med motorfordon som man är återhållsam med sin framtidstro. Detta ligger också i linje med att vi förväntar oss en god privat konsumtion under 2012 och 2013. Transportnäringen drabbas av en förhållandevis svag exportkonjunktur och en dämpning av aktiviteten inom byggnadsverksamheten. Avmattningen inom den privata tjänstesektorn har medfört att den tidigare kraftiga sysselsättningsökningen reducerats påtagligt, en utveckling som består 2012. Antalet sysselsatta beräknas komma att öka med 12 000 personer. Aktiviteten stegras 2013 varvid sysselsättningen ökar med 20 000 personer. Den kommunala ekonomin försvagas För landets kommuner och landsting ser 2012 ut att bli ännu ett resultatmässigt hyggligt år, men en viss försvagning väntas ske 2013. Det sammanhänger framför allt med ökade kostnader. Kommunerna planerar för att skära ned antalet anställda under de kommande åren. Stora neddragningar planeras för gymnasieskolan på grund av vikande elevunderlag. En viss neddragning planeras också för grundskolan, men från och med 2012 upphör elevunderlaget här att sjunka. Kommunerna räknar med en i det närmaste oförändrad nivå på vård och omsorg men en fortsatt ökning av barnomsorgen. De kommunala verksamheterna fortsätter att i växande utsträckning utföras av privat huvudman medan verksamheterna med kommunal huvudman minskar i omfattning. Landstingen planerar att skära ned inom verksamhetsområdena sjukhus och primärvård, vilket till viss del sammanhänger med fortsatta överföringar

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 6 till privat huvudman. Under det första kvartalet 2012 var 20 procent, motsvarande 275 000 personer, av dem som arbetar inom området offentliga tjänster anställda med privat huvudman, vilket innebär en ökning med 20 000 på ett år. Enligt vår undersökning planerar kommuner och landsting för färre anställda samtidigt som ökningen av antalet anställda med privat huvudman bromsar in. Detta leder till att sysselsättningen inom den offentliga tjänstesektorn beräknas minska med 4 000 år 2012 och med 5 000 år 2013. Ökningen av utbudet av arbetskraft bromsar in Arbetskraftens tillväxt har bromsat in efter ett par starka år, 2010 och 2011, då utbudet ökade med drygt 1 procent per år. Under 2012 års första månader var ökningen av arbetskraftsutbudet oväntat svag och det rör sig nästan om en stagnation. Detta sammanhänger med den pågående förändringen av demografin med ett minskat antal inrikes födda i befolkningen, samtidigt som den stora nettoinvandringen reducerats något. Det finns dock en del som talar för att arbetskraften kommer att öka under prognosperioden, om än i maklig takt. Trots allt ökar den aktiva befolkningen genom nettoinvandring fortfarande samtidigt som den utbudsinriktade politiken står fast. Den sammantagna bedömningen stannar vid 10 000 personer år 2012 och vid 23 000 personer år 2013. Det innebär en tillväxttakt på 0,2 respektive 0,5 procent respektive år. Utrikes födda kommer att stå för hela ökningen under prognosperioden. Arbetslösheten planar ut Arbetslösheten sjönk under hela 2011, men under de inledande månaderna 2012 har minskningen upphört. Nivån är dock fortfarande något lägre än under motsvarande månader 2011. Under första kvartalet 2012 uppgick arbetslösheten 1 till i genomsnitt 7,9 procent av arbetskraften, vilket motsvarar 384 000 personer. Det var heltidsstuderande arbetslösa (som söker arbete) som svarade för merparten av nedgången i arbetslöshet under perioden. Arbetslösheten väntas öka måttligt framöver. Orsaken är främst färre övergångar från arbetslöshet till arbete, medan förändringen från sysselsättning till arbetslöshet blir förhållandevis stabil. Till detta kommer ett fortsatt ökande arbetskraftsutbud, något som ytterligare skärper konkurrensen om de lediga jobben och spär på arbetslösheten. Arbetslösheten för helåret 2011 blev i genomsnitt 7,6 procent och under 2012 väntas en ökning med 5 000 personer till ett årsgenomsnitt på 7,7 procent. Arbetslösheten väntas fortsätta öka med 8 000 personer under 2013, vilket innebär att årsgenomsnittet blir 7,8 procent. Antalsmässigt innebär detta 371 000 arbetslösa år 2011, 376 000 år 2012 och 384 000 år 2013. Männens arbetslöshet ökar något snart också kvinnornas Under inledningen av 2012 har kvinnornas arbetslöshet minskat medan männens åter börjat öka i takt med avmattningen av industrikonjunkturen. Under första kvartalet 2012 var männens arbetslöshet 8,2 procent medan kvinnornas låg på 7,5 procent. Jämfört med motsvarande kvartal 2011 innebär dessa siffror en ökning med 0,2 respektive en minskning med 0,7 procentenheter. Under prognosperioden väntas en ytterligare försvagning av männens arbetsmarknad på grund av en fortsatt svag industrikonjunktur. Samtidigt väntas en viss ned- 1 16-64 år, AKU.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 7 gång inom den offentliga tjänstesektorn, som är starkt kvinnodominerad. Därmed väntas arbetslösheten upphöra att minska även för kvinnorna. Förändringstalen blir dock små för vartdera könet. Utplaning av nedgången i alla åldersgrupper Mellan första kvartalet 2011 och första kvartalet 2012 har arbetslösheten minskat något eller varit i princip oförändrad inom de flesta åldersgrupperna. En svag ökning av arbetslösheten väntas ske i lägre åldrar, eller i åldrar under 35 år, medan endast små förändringar sker i högre åldrar. Ungdomar är normalt en grupp som missgynnas när konjunkturen är svag, i första hand eftersom unga ofta har en lös anknytning till arbetsmarknaden. Arbetslösheten har förvisso ökat inom åldersgruppen 16-19-år, men för hela ungdomsgruppen (16-24 år) har den minskat med 0,3 procentenheter mellan de första kvartalen 2011 och 2012. Minskningstakten har även här avtagit tydligt och framöver väntas en fortsatt hög arbetslöshet. Andelen arbetslösa ungdomar (16-24 år) uppgick första kvartalet 2012 till 24,9 procent av arbetskraften. 2 Drygt hälften av dessa var heltidsstuderande och andelen heltidsstuderande arbetslösa sjönk från 13,2 till 12,6 procent av arbetskraften. Totalt var i genomsnitt 146 000 personer mellan 16 och 24 år arbetslösa under första kvartalet 2012. I det svaga konjunkturläget blir det som vanligt ungdomarna i synnerhet de med bristfällig utbildningsbakgrund som får svårast att hävda sig på arbetsmarknaden. Deras arbetslöshet kommer därför även fortsättningsvis att ligga på en betydligt högre nivå än övriga åldersgruppers. Det är samtidigt viktigt att tänka på att ungdomar ofta är arbetslösa under kortare perioder. Under första kvartalet 2012 var den genomsnittliga arbetslöshetstiden för ungdomar (16-24 år) 17 veckor, jämfört med 61 veckor för personer i åldersgruppen 55-64 år. En ytterligare förklaring till den ökande arbetslösheten bland ungdomar är det snabbt växande antalet 20-24-åringar i befolkningen just nu, något som ökar konkurrensen om ingångsjobben för de unga. På motsvarande sätt förbättras de äldres arbetsmarknad genom deras i nuläget minskande andel av befolkningen. Under 2012 väntas det genomsnittliga antalet deltagare i de arbetsmarknadspolitiska programmen 3 bli 190 000, eller 3,9 procent. Detta innebär en ökning från 2011 med 12 000 personer eller 0,2 procentenheter. Under 2013 väntas antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program öka till 200 000 (4,1 procent). 2 Ungdomarnas officiella arbetslöshetsnivå ligger i allmänhet högt av två orsaker. Dels är arbetskraftsdeltagandet i gruppen litet, eftersom många studerar utan att samtidigt söka arbete, dels är det många som studerar på heltid och samtidigt söker arbete, men ser studierna som sin huvudsakliga sysselsättning. Ungdomsarbetslösheten blir avsevärt lägre om den beräknas i förhållande till befolkningen och än lägre om de heltidsstuderande arbetslösa exkluderas. 3 I det följande inbegrips inte bara programmen med aktivitetsstöd, utan också anställningsstöden (för närvarande bara Särskilt anställningsstöd, med 4 000 deltagare, Instegsjobb, med 3 000 deltagare, samt Förstärkt särskilt anställningsstöd, med 200 deltagare).

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 8 Utmaningarna blir mycket stora Utmaningarna inom arbetsmarknadspolitiken växer och blir mycket stora åren 2012 och 2013. Arbetsförmedlingen har under de senaste åren fått ett utökat ansvar inom arbetsmarknadspolitiken vilket bidragit till att utmaningarna inom ramen för myndighetens ansvarsområde nu nått en rekordhög nivå. Många grupper på arbetsmarknaden kommer att märka att konkurrensen om jobben blir fortsatt hård och att det i ett stort antal fall tar än längre tid än tidigare att finna arbete. Särskilt följande grupper kommer att mötas av stora svårigheter att snabbt finna arbete: Personer med högst förgymnasial utbildning Ungdomar och särskilt de med bristfällig utbildning Utrikes födda, särskilt födda utom Europa Personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer 55-64 år Under prognosperioden kommer generationsväxlingens konsekvenser att blottläggas i framför allt mindre kommuner. En knapp tillgång på arbetskraft kommer att medföra ökade svårigheter att finna arbetskraft inom yrken med stora pensionsavgångar samt inom yrken där det krävs längre utbildning och speciell kompetens. Små kommuner saknar ofta tillräcklig attraktionskraft för att locka till sig all arbetskraft med längre utbildning och med särskild kompetens. Spännvidden i uppdragen den största på tre decennier Arbetsförmedlingens arbete ställs inte bara inför stora utan också inför nya prövningar. Bredden av utmaningar och uppdrag har inte varit så stor på tre decennier. Sammansättningen av arbetslösa är betydligt mer mångskiftande än tidigare, bland annat finns stora grupper av arbetslösa med kort utbildning, arbetslösa med funktionsnedsättning, arbetslösa som överförts från Försäkringskassan, arbetslösa som invandrat från andra länder, arbetslösa akademiker med utbildningsinriktning mot yrken med stort överskott på arbetssökande, och så vidare. Det är av central betydelse att alla arbetsmarknadspolitiska instrument är skarpt vässade för att på ett effektivt sätt motverka negativa skadeverkningar för alla olika grupper, så att man till varje pris kan undvika en ökad strukturell arbetslöshet. Den drabbar de enskilda hårt och den drabbar svensk ekonomi genom att tillväxtpotentialen reduceras. Antalet personer som tillhör de grupper som har svårast att snabbt komma ut i arbete (alltså ovan nämnda grupper) har fortsatt att öka i stadig takt. Anledningen till att nivån stiger är att det sker ett kontinuerligt tillskott av dessa grupper till arbetskraftsutbudet. Uppgången beror bland annat på överföringar av personer från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Det sker dessutom ett tillskott i arbetskraften bestående av personer som invandrat till Sverige.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 9 Fler i utsatta grupper genom nya uppdrag De nya uppdrag 4 som Arbetsförmedlingen fått de senaste åren har medfört betydligt fler inskrivna vid Arbetsförmedlingen sedan början av år 2010. Dessa uppdrag har även medfört fler arbetslösa (och programdeltagare). Antalet inskrivna 5 vid Arbetsförmedlingen inom ramen för uppdragen har ökat med cirka 45 000 personer. Alla dessa personer saknar inte arbete utan arbetslösheten inklusive programdeltagare utgör cirka 25 000 personer. Bedömningen för utsatta grupper för åren 2012 och 2013 står i stort sett fast från föregående prognos, trots att vi nu skisserar en något ljusare bild för arbetsmarknaden. Antalet i dessa grupper bedömdes enligt föregående prognos öka, från drygt 230 000 personer i nuläget, och passera 260 000 vid slutet av år 2013. En i denna prognos något starkare efterfrågan på arbetskraft och svagare utbudsutveckling kan hålla tillbaka takten i ökningen av arbetslösheten, varför vi sänker prognosen till 250 000 personer före utgången på år 2013. Den skisserade utvecklingen av antalet personer som tillhör utsatta grupper leder vidare till slutsatsen att gruppens andel av den totala arbetslösheten kommer att ligga kvar på en hög nivå, cirka 60 procent, eller till och med öka ytterligare något under år 2013 då arbetslösheten sjunker i övriga grupper av arbetslösa. Det fortsatt ökade antalet och de höga andelarna i utsatta grupper speglar den stora utmaning som Arbetsförmedlingen möter fram till slutet av år 2013. Den stigande arbetslösheten (inklusive programdeltagare) i grupper med svag ställning på arbetsmarknaden ger samtidigt en varningssignal om att det är på väg att ske en ökning av jämviktsarbetslösheten. Det finns en goda skäl att tro att denna kan komma att pressas uppåt i en situation då efterfrågan på arbetskraft inte är så pass stark att den leder till att utsatta grupper i högre grad än tidigare kan konkurrera om jobben. Svag arbetsmarknad för dem med förgymnasial utbildning Antalet personer med högst förgymnasial utbildning fortsätter att öka under år 2012. Under år 2013 bedöms ökningen bromsa in, inte så mycket beroende på att fler går till arbete utan främst beroende på att tillskottet i arbetskraften avtar. Jobbtillgången ökar något men jobben är vanligtvis tidsbegränsade. I realiteten innebär detta att gruppen av korttidsutbildade får en fortsatt mycket besvärlig arbetsmarknadssituation. Antalet totalt arbetslösa med högst förgymnasial utbildning har ungefär fördubblats på knappt fyra år till att uppgå till 113 000 personer i april 2012. Ökningen fördelas lika mellan inrikes och utrikes födda. En ökning till över 120 000 personer är trolig under prognosperioden. Den utvecklingen betyder att konkurrensen om jobben med lägre utbildningskrav förblir knivskarp. Antalet arbetstillfällen på den utbildningsnivån minskar kontinuerligt, vilket ytterligare skärper konkurrensen om jobben. År 2011 låg sysselsättningsnivån på cirka 535 000 personer och det är 100 000 arbetstillfällen färre än fyra år tidigare. Det kan ställas i relation 4 Överföringen av personer från sjukförsäkringssystemet till Arbetsförmedlingen samt etableringsuppdraget (etableringen i det svenska samhället av flyktingar samt kvotflyktingar). 5 Inkluderar samtliga sökandekategorier, till exempel dem som har arbete men som kvarstår som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 10 till att det tillkom 230 000 arbetstillfällen för personer med eftergymnasial utbildning under samma fyraårsperiod. Talen ger en tydlig bild av den stora omvandlingsprocess mellan jobb med begränsade utbildningskrav och jobb med högre utbildningskrav som pågår på arbetsmarknaden. Allt större inslag av arbetslösa med kort utbildning under 35 år En fördelning av totalt antal inskrivna arbetslösa på kön visar att det främst är män som ligger bakom uppgången av korttidsutbildade. Det sker även en ökning bland kvinnor men den är mer begränsad. Fördelas talen per ålder framkommer en mycket tydlig utveckling. Andelen arbetslösa (och även antalet) med högst förgymnasial utbildning ökar betydligt mer i lägre åldersklasser jämfört med högre. Ökningen sker främst i åldrar under 35 år. Det kan åskådliggöras genom att andelen arbetslösa i åldrar under 35 år med högst förgymnasial utbildning i relation till samtliga inskrivna arbetslösa på den utbildningsnivån har ökat från drygt 30 till drygt 40 procent sedan år 2007. Bland ungdomar 16-24 år är antalet arbetslösa med högst förgymnasial utbildning överrepresenterade i mellanstora kommuner, varuproducerande kommuner och större städer (residensstäder exklusive de tre storstäderna). Dessa kommungrupper står för nästan två tredjedelar av arbetslösheten bland korttidsutbildade ungdomar i riket. Det kan ställas emot att nämnda kommungruppers ungdomsbefolkning (men även korttidsutbildade ungdomar i befolkningen) uppgår till drygt hälften av den i riket som helhet (55 procent). Utbildningsnivån är en central faktor för arbetslösas möjligheter att finna ett arbete. När det gäller nivåerna i utbildningsstegen framgår det enligt olika statistiska uppgifter att gymnasiekompetens i de flesta fall är ett grundläggande krav vid rekrytering av personal. Därutöver ställs det naturligtvis i en hel del fall även krav på vidareutbildningar och eftergymnasiala utbildningar samt andra kompetenskrav. Saknar en person gymnasieutbildning i sina utbildningsmeriter medför det betydande svårigheter att konkurrera om jobben på arbetsmarknaden. Gymnasiekompetens är även en nödvändig plattform för att vidareutbilda sig. Stor tillströmning av utrikes födda i arbetskraften Den utrikes födda befolkningen 16-64 år har sedan mitten av 2005 ökat med cirka 240 000 personer. 6 Under samma period har antalet utrikes födda i arbetskraften ökat med nästan 200 000 personer och antalet sysselsatta med omkring 150 000 personer. Det betyder att det årliga tillskottet i arbetskraften ligger på i genomsnitt cirka 30 000 personer. Den utvecklingen har samtidigt medfört att 85 000 fler utrikes födda är inskrivna som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. Av dessa står 65 000 fler utrikes födda registrerade som öppet arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd jämfört med våren 2005. En enkel beräkning visar att i genomsnitt cirka 12 000 av det årliga arbetskraftstillskottet på 30 000 har blivit inskrivna som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen, det vill säga drygt var tredje av arbetskraftstillskottet. 6 Enligt AKU.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 11 Ungefär två tredjedelar av befolkningsökningen består av personer som invandrat från länder utanför Europa. Det är till stora delar i den gruppen som arbetslöshetsproblematiken är störst eftersom omställningen till svenska förhållanden är så pass stor för många av dem. Under perioden januari 2008 till april 2012 har antalet utomeuropeiskt födda som är inskrivna som öppet arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd mer än fördubblats, från knappt 40 000 till 92 000 personer. Det motsvarar ett genomsnittligt tillskott på 1 000 personer per månad under perioden. Det är något fler män än kvinnor bland de 92 000 personerna men fördelningen mellan könen har jämnats ut det senaste året. Sannolikt kommer takten i uppgången att reduceras något under prognosperioden, såväl bland män som bland kvinnor. Det totala antalet inskrivna arbetslösa kan passera 100 000 i början av år 2013 för att uppgå till cirka 110 000 vid slutet av år 2013. Uppgången fördelas på båda könen och koncentreras främst till lägre åldersgrupper, och följaktligen förutser vi även i fortsättningen den besvärligaste arbetsmarknaden för dem med kort utbildning. Den svagaste utvecklingen på arbetsmarknaden har skett bland utrikes födda med högst förgymnasial utbildning. Sysselsättningsgraden är låg och arbetslösheten är mycket hög. Ungefär var tredje med förgymnasial utbildning fanns i sysselsättning år 2011 7. Arbetslösheten låg i genomsnitt på 28 procent. Dessutom befinner sig mer än hälften av de korttidsutbildade utanför arbetskraften. Det totala antalet utrikes födda inskrivna arbetslösa med högst förgymnasial utbildning stiger trots att ungefär hälften av utbildningsgruppen inte träder in i arbetskraften. Vid sidan av de förgymnasialt utbildade finns det stora grupper av inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen med längre utbildning, och dessa har i allmänhet större chanser att snabbt finna ett arbete på arbetsmarknaden. Det finns sammanlagt cirka 84 000 utrikes födda som är arbetslösa eller deltar i program med aktivitetsstöd som har en utbildning på minst gymnasial nivå, varav 51 000 är utomeuropeiskt födda. Dessa personer borde ganska snabbt kunna utgöra ett värdefullt tillskott för att fylla det successivt stigande behovet av arbetskraft de kommande åren, till exempel i samband med generationsväxlingen. Fortsatt ökning av antalet inskrivna med funktionsnedsättning Antalet personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och är inskrivna vid Arbetsförmedlingen har ökat snabbare än de någonsin gjort i svensk arbetsmarknadshistoria. I slutet av april 2012 fanns 73 000 öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd, vilket är mer än en fördubbling jämfört med mitten av år 2007. Dessutom stod 107 000 inskrivna i andra sökandekategorier vid Arbetsförmedlingen, vilket betyder att det totala antalet inskrivna med funktionsnedsättning uppgick till 180 000 personer. Vi bedömer att det sker en fortsatt uppgång av antalet inskrivna med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga åren 2012 och 2013. Det är dock troligt att ökningen av antalet dämpas något. Den främsta anledningen till den slutsatsen är att tillskottet av personer överförda från Försäkringskassan blir allt mindre. Utifrån detta blir vår bedömning att det totala antalet inskrivna arbetslösa ökar från 73 000 till mer än 80 000 under andra halv- 7 Enligt AKU.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 12 året 2013. Det sammanlagda antalet inskrivna med funktionsnedsättning kommer att överstiga 190 000 vid ungefär samma tidpunkt. Tre orsaker bakom ökningen Det finns tre centrala orsaker bakom den stora ökningen av det totala antalet inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning. Konsekvenserna av finanskrisen 2008-2009 i form av kraftfulla rationaliseringar och nedskärningar ledde till att många personer med funktionsnedsättning förlorade jobbet. En annan orsak som står för cirka 25 procent av ökningen av arbetslösheten är att ett stort antal personer överförts från sjukförsäkringssystemet (Försäkringskassan) till Arbetsförmedlingen. Den tredje orsaken är att Arbetsförmedlingen blivit än mer grundlig i sin kartläggning av arbetssökande, vilket leder till att allt fler klassificeras med funktionsnedsättning. Valda indikatorer Procentuell förändring 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 BNP, till marknadspris 4,3 3,3-0,6-5,0 6,2 3,9 0,7 1,7 BNP, kalenderkorrigerat 4,5 3,5-0,8-4,9 6,0 4,0 1,1 1,7 Arbetade timmar 1,3 3,1 1,2-2,9 3.2 2,3-0,5 0,5 Arbetade timmar, kalenderkorrigerat 1,9 3,4 0,7-2,6 2,6 2,3 0,3 0,5 Produktivitetstillväxt 2,6 0,1-1,5-2,3 3,4 1,7 0,8 1,2 KPIF, inflation, årsgenomsnitt 1,4 1,5 2,7 1,7 2,0 1,4 1,0 1,3 Timlön 3,1 3,3 4,3 3,4 2,6 2,7 3,3 3,1 Hushållens reala disp. inkomster 3,6 5,5 2,3 2,2 1,2 3,0 2,3 2,4 Privat konsumtion 2,7 3,7 0,0-0,3 3,7 2,0 1,8 2,4 Sparkvot, inkl. avtalspension 4,9 7,2 8,9 11,2 8,5 9,7 9,8 9,9 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen. Nyckeltal 8 Tusental personer Förändring, tusental/procentenheter Utfall Prognos Utfall Prognos 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Arbetskraft 4778 4782 4838 4893 4903 4926 42 4 56 55 10 23 Sysselsatta 4484 4381 4429 4522 4527 4542 40-103 49 93 5 15 Arbetslösa 294 401 409 371 376 384 2 108 8-38 5 8 Procent av arbetskraft 6,1 8,4 8,4 7,6 7,7 7,8 0,0 2,2 0,1-0,9 0,1 0,1 Relativa arbetskraftstal 80,7 80,2 80,8 81,5 81,5 81,7 0,1-0,5 0,6 0,7 0,0 0,2 Sysselsättningsgrad 75,7 73,5 74,0 75,3 75,2 75,3 0,1-2,2 0,5 1,3-0,1 0,1 Konjunkturprogram 87 127 185 178 190 200-1 40 58-8 12 10 Procent av arbetskraft 1,8 2,7 3,8 3,6 3,9 4,1 0,0 0,8 1,2-0,2 0,2 0,2 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen. 8 Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundningar. Samtliga grupper avser 16-64 år.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 13 Uppföljning av tidigare prognoser Till följd av den starka efterfrågan på arbetsmarknaden under 2010 och en stor del av 2011 steg sysselsättningen kraftigt mellan helåren 2010 och 2011, med hela 93 000 personer. Detta är något mer än vad som förutsågs i höstprognosen 2011, där ökningen angavs till 91 000, men mindre än de 107 000 som förutsades i vårprognosen samma år alltså strax före den dramatiska fördjupningen av eurokrisen. Under hösten 2011 planade sysselsättningsutvecklingen nämligen ut, och den började mot slutet av året vända nedåt. Det mest centrala i en arbetsmarknadsprognos är dock inte att träffa exakt rätt i prognostalen utan det som i första hand är viktigt är att komma rätt i den utmålade arbetsmarknadsbilden. Det är synnerligen väsentligt att inriktning och budskap rörande problem och utmaningar blir de rätta för att det ska gå att styra arbetsmarknadspolitiken i rätt riktning. Det handlar om att arbetsmarknadspolitiken ska få lämplig dimension och inriktning samt rätt prioriteringar. Även under 2012 beräknas sysselsättningen uppvisa begränsade förändringar och öka svagt. I höstprognosen 2011 bedömdes sysselsättningen öka med 5 000 personer. Den bedömningen står nu fast i föreliggande prognos. För år 2013 väntades sysselsättningen minska med 25 000 personer i höstprognosen 2011. Den bedömningen revideras nu till en ökning, om än ganska måttlig. Konjunkturbilden har justerats det senaste halvåret men bedömningen är trots allt ganska försiktig. Det finns faktorer i omvärlden som är mycket osäkra och bilden kan snabbt återigen skifta i än mer negativa färger. På motsvarande sätt har arbetskraftens nivåer justerats. I den förra vårprognosen förutsågs en uppgång 2011 med 64 000 personer, medan ökningen i höstprognosen angavs till 55 000, något som också blev det slutliga utfallet. För 2012 förutsades i förra årets prognoser att arbetskraftsutbudets ökning skulle bromsa in, vilket vi står fast vid i föreliggande prognos. Prognostalen har dock justeras under resans lopp. De prognoser som lades 2012 angav uppgångar med 27 000 respektive 5 000 personer, vilken nu revideras till 10 000 personer. Den relativa arbetslösheten för 2011 prognostiserades förra våren till 7,5 procent och i höstprognosen till 7,6 procent. Det senare stämde exakt med utfallet. För 2012 angavs nivån i höstprognosen 2011 till 7,9 procent, och värdet justeras i nu föreliggande prognos till 7,8 procent.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 14 Internationell översikt Ljuspunkter i världsekonomin Den globala ekonomin har utvecklats ungefär som vi bedömde i föregående prognos. Dock har den ekonomiska utvecklingen varit något bättre i Förenta staterna än väntat och allt tyder också nu på att de sydostasiatiska tillväxtekonomierna går mot en mjuklandning. De asiatiska tillväxtländerna fortsätter därmed att driva upp tillväxten i den globala ekonomin under åren 2012 och 2013, men Förenta staterna kommer att bidra med mer än vad tidigare prognoser antagit. Det som motverkar tillväxten i världen är en fortsatt skral ekonomisk utveckling i Eurozonen och skillnaderna inom området har dessutom vidgats alltmer. Den ekonomiska utvecklingen i de sydeuropeiska länderna bedöms bli mycket bekymmersam under 2012 och 2013, och detta påverkar också de betydligt starkare ekonomierna i norra Europa med Tyskland i spetsen. Vi bedömer att den globala ekonomin växer med 3,5 procent 2012 och med cirka 4 procent 2013. Det kan jämföras med 5,3 procent 2010 och med 3,9 procent 2011. 9 Världshandeln försvagas därmed påtagligt vilket kommer att drabba svensk export. Samtidigt är dock vår export främst exponerad mot länderna i norra Europa vilket dämpar exportförsvagningen. Procent 7 Global BNP-tillväxt Prognos för 2012-2013 heldragen linje = historiskt genomsnitt 6 5 4 3 2 1 0-1 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 Källa: Arbetsförmedlingen, IMF, KI Återhämtning i Förenta staterna De framåtblickande indikatorerna för Förenta staterna har förbättrats sedan slutet av föregående år, men bland annat stämningsläget hos hushållen är fortfarande svagare än det historiska genomsnittet. 10 BNP-tillväxten bromsade dock in till 2,2 procent under första kvartalet 2012 jämfört med 3 procent under fjärde kvartalet 2011, mätt i uppräknad årstakt. Bakom tillväxten låg bland annat en relativt hygglig privat konsumtion, vilket betyder att hushålls- 9 IMF, World Economic Outlook, April 2012. 10 Avser Michigan index, och perioden april 1976 till maj 2012.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 15 sparandet har dragits ned rejält. Det finns emellertid en del som tyder på att hushållskonsumtionen dämpas framöver, bland annat förblir hushållens inkomstutveckling fortsatt svag och mycket talar dessutom för att de fortsätter att skuldavveckla. Företagssektorn har mycket starka finanser, 11 vilket kan tala för en förstärkning av investeringarna men också för fortsatt stigande aktieutdelningar och aktieåterköp. Det finns också en ökad tillförsikt i bostadssektorn, och bostadsinvesteringarna har ökat. Huspriserna har dock inte visat några tecken på återhämtning, vilket understryker att bostadsutbudet fortfarande överstiger efterfrågan. Detta talar för att återhämtningen i byggaktivitet förblir svag. Den amerikanska exportindustrin påverkas visserligen av en försvagad tillväxt av världshandeln, men landet är inte så beroende av efterfrågebortfallet från Eurozonen, vilket betyder att denna effekt blir förhållandevis begränsad. Däremot påverkas exporten av en försvagad konkurrenskraft via en fortsatt förstärkning av dollarn. Shillerindex = januari 2000 = 100 250 Huspriser, USA januari 1987 - februari 2012 200 150 100 50 0 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Säsongrensad Källa: Reuters EcoWin Obalansproblemen i ekonomin består emellertid, med fortsatt stort budgetunderskott, vilket betyder att den stora statsskulden fortsätter att växa i god takt under de kommande åren. Till detta skall läggas fortsatt stora underskott i handelsbalansen. Enligt liggande beslut löper Bushadministrationens skattesänkningar ut vid årsskiftet 2012-2013 vilket även gäller de skattesänkningar som Obamaadministrationen genomfört. Dessutom träder beslutade nedskärningar i kraft som pågår under tio år. Detta innebär en mycket restriktiv finanspolitik som skulle kunna ta udden av återhämtningen i konjunkturen. Allt talar för att det kommer nya beslut som gör finanspolitiken mindre restriktiv, och vi antar i denna prognos att den finanspolitiska åtstramningen blir av den storleken att återhämtningen i ekonomin kan fortsätta. 11 SEB, Nordic Outlook maj 2012.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 16 Arbetsmarknaden förblir svag Den amerikanska arbetsmarknaden har förstärkts påtagligt sedan sommaren 2011. Arbetslösheten har minskat från 9,1 procent i augusti 2011 till 8,2 procent i maj 2012. 12 Bakom detta ligger dels att en del arbetssökande givit upp och lämnat arbetskraften, dels en stigande sysselsättning. Denna har emellertid uppvisat en påtagligt reducerad ökningstakt under mars och april 2012. Detta indikerar att förbättringen på arbetsmarknaden åtminstone temporärt är på väg att ebba ut, vilket ligger i linje med en lugnare BNP-tillväxt. Förbättringen på Förenta staternas arbetsmarknad är inte heller så kristallklar som utvecklingen av antalet sysselsatta ger sken av. Sysselsättningsgraden har fortsatt att försvagas och det gäller även för den aktiva åldersgruppen 25-54 år. Detta illustrerar att arbetsmarknaden får betraktas som kärv och att det är en lång resa som återstår innan den normaliseras. Detta understryks av att långtidsarbetslösheten blivit ett allt större problem. Den genomsnittliga arbetslöshetstiden har ökat från 17 veckor sommaren 2008 till cirka 40 veckor i april 2011, dock har denna nivå legat nästan stilla under ett års tid. Detta ger en antydan att arbetsmarknaden i Förenta staterna fått ökade strukturella problem. Sysselsättningen för eftergymnasialt utbildade har fortsatt att öka i god takt medan jobben för gymnasieutbildade och förgymnasialt utbildade blivit färre. Även denna faktor kan tala för att strukturarbetslösheten ökat och att det blir svårt att få ned arbetslöshetsnivån till den nivå som rådde före kraschen i Lehman Brothers i september 2008. Procent 75 Relativa arbetskraftstal, USA januari 1980 - april 2012 16-24 år 25 år och över 70 65 60 55 50 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 Säsongrensad och trendad Källa: Macrobond Sammantaget ser situationen betydligt bättre ut i Förenta staterna än i Europa. BNP ökade med 1,7 procent 2011, och beräknas öka med 2,2 procent 2012 och med 2,5 procent 2013. Arbetslösheten bedöms inte komma att förändras nämnvärt 2012, vilket betyder att den genomsnittliga arbetslösheten beräknas till 8,2 procent 2012 och strax under 8 procent 2013. 12 Jämförelserna av arbetslöshet och sysselsättning avser säsongrensade värden.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 17 Mjuklandning i Kina BNP-tillväxten i Kina har dämpats fem kvartal i rad, vilket oroat den finansiella marknaden som befarat att en hårdlandning kan stå för dörren. Under första kvartalet uppgick tillväxten till 8,1 procent mätt i årstakt, vilket är en inbromsning från 8,9 procent fjärde kvartalet 2011. Det framåtblickande indikatorerna ger en splittrad bild, men det finns en del som tyder på att ekonomin står inför en stabilisering och att en viss förstärkning är trolig under andra halvåret 2012. BNP beräknas öka med 8,5 procent 2012 och med 8,7 procent 2013, och bakom detta ligger en förstärkt inhemsk efterfrågan. Detta understiger klart det historiska genomsnittet, men å andra sidan stannar dämpningen av den kinesiska ekonomin vid en mjuklandning, vilket betyder att landet fortsätter att dra den globala ekonomin uppåt. Den japanska ekonomin är inne i en återhämtning. Återbyggnadsarbetet efter naturkatastroferna i mars 2011 samt en offensiv finanspolitik håller efterfrågan uppe. BNP beräknas öka med drygt 2 procent 2012 och med knappt 2 procent 2012. Exporten gynnas av att den är starkt exponerad mot Förenta staterna och Kina, vilket betyder att den svaga utvecklingen i Europa har liten inverkan. Däremot hämmas exporten av att yenen fortsätter att vara övervärderad. Den japanska ekonomin står dock inför stora utmaningar långsiktigt: landet uppvisar ett underskott i statsbudgeten på 10 procent och statsskulden är hela 242 procent av BNP. Till bilden hör att upplåningen sker inom landet, vilket visar att det privata sparandet är mycket stort. Tydlig recession i Eurozonen Den djupa krisen i Eurozonen har inneburit att området gått in i en mild recession, men det finns en tydlig risk att nedgången blir djupare. De framåtblickande indikatorerna har i princip rört sig i sidled och indikerar en svag ekonomisk aktivitet. Inköpschefsindex uppvisar dock en viss försvagning samtidigt som hushållen blivit alltmer pessimistiska. Divergensen mellan olika länder är stor och har ökat. Samtliga krisdrabbade länder i Sydeuropa drabbas av en tydlig recession medan länderna i Nordeuropa undviker att gå in i en recession. Denna tudelning är i sig problematisk eftersom området har en gemensam valuta. Tyskland gynnas stort av detta genom att euron är undervärderad för dem medan den är övervärderad för samtliga sydeuropeiska länder. Detta talar för att den tyska exporten kan komma att gå ganska bra, men exportökningen reduceras tydligt. Handelsnettot är ganska balanserat för Eurozonen sammantaget, men skillnaderna inom området är stora. Tyskland uppvisar stora överskott medan flera av övriga medlemsländer har stora underskott. Det sistnämnda är en avspegling av en svag konkurrenskraft, som behöver återställas.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 18 Index 130 Låg tillväxt EU-indikator för Eurozonen januari 1985 - april 2012 Normal tillväxt Hög tillväxt 120 110 100 90 80 70 60 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Säsongrensad Källa: Reuters EcoWin Under våren syntes en stabilisering i Euroområdet, men nu har oron kring den statsfinansiella krisen åter kommit upp till ytan. Det nyligen genomförda valet i Grekland har sänt ut negativa vibrationer på den finansiella marknaden, och detta gäller i viss mån även valutgången i Frankrike. Fokus ligger dock på Spanien och dess banksektor. Både Spaniens och Italiens upplåningskostnader anses som för höga. Detta innebär att krisen i Eurozonen inte är över på långa vägar och risken är förhållandevis stor att den blir värre än vad som antas i denna prognos. Arbetet med att få ned de stora budgetunderskotten pågår men det kommer att dröja innan en tydlig inbromsning sker av den kraftiga tillväxten av statskulden. Skatter höjs samtidigt som stora utgiftsnedskärningar sker i olika transfereringssystem. Detta leder till att ekonomierna kyls av och det fördjupar konjunkturnedgången. Till detta skall läggas ett stort behov av olika strukturreformer. Arbetsmarknaden förblir mycket kärv Den allt restriktivare finanspolitiken har medverkat till att läget på arbetsmarknaden blivit alltmer bekymmersamt. Inom Eurozonen har arbetslösheten stigit stadigt, från 10 procent sommaren 2011 till 10,9 procent i mars 2012. 13 Detta har skett för både män och kvinnor, men männen har närmat sig arbetslöshetsnivån för kvinnor och skillnaden är nu liten. Allt talar för att arbetslösheten fortsätter öka under åren 2012 och 2013. Som årsgenomsnitt beräknas den till 11,1 procent 2012, vilket är en procentenhet högre än 2011. För 2013 beräknas arbetslösheten till cirka 12 procent. Skillnaderna i arbetslöshetsnivå är dock mycket stora mellan Euroländerna. Arbetslösheten har stigit kraftigt i exempelvis Spanien, från 8 procent sommaren 2007 till 24,1 procent mars 2012. I Grekland har den stigit från 7,5 procent sommaren 2008 till 21,7 procent i februari 2012. Å andra sidan har arbetslösheten sjunkit kraftigt i Tyskland, till 5,6 procent i mars 2012. Detta var den lägsta nivån sedan början av 1990-talet, men det är värt att notera att arbetslösheten legat på en oförändrad nivå fem månader i följd. Det finns också tecken på att den kan komma att öka framöver. 13 Avser Eurostats harmoniserade arbetslöshet.