1 Studies in Educational Policy and Educational Philosophy E-tidskrift 2006:2/2007:1 Stefan Selljber Institutionen för pedagogik Växjö universitet Abstract The aim of this study is to determine pedagogik as a discipline. The study is based on an empirical enquiry of literature used in A-C-courses 1975-2000 at six Swedish universities. An analyse of most used words in titles shows that Pedagogik is to be seen as the science of education. A more elaborated analyse shows that the most common content firstly has connection to pedagogical process/teaching, educational system and learning, secondly to scientific method and thirdly to psychological and sociological aspects. Some notes are also presented regarding most common authers and titles. To conclude a more tentative distinction between pedagogic as established knowledge and as an activity is discussed. Pedagogik som disciplin - en bestämning utifrån kurslitteratur Syftet med denna artikel är att utifrån en empirisk studie av pedagogisk kurslitteratur bestämma pedagogik som disciplin. Studien är en del av ett forskningsprojekt som syftar till att karaktärisera disciplinen genom de verksamheter som konstituerar detsamma, nämligen forskning, utbildning och bestämningar (se Lindberg, 2002). Här görs med andra ord anspråk på att empiriska studier av vad som faktiskt försiggått inom disciplinen utgör ett viktigt underlag för en analys av pedagogikens identitet. Det empiriska underlaget har tidigare använts för att beskriva innehållsliga förändringar inom disciplinen under perioden 1975-2000 (Sellbjer, 2006). Studien visar bland annat på en övergång från kvantitativ till kvalitativ metod, liksom en nedgång för psykologiska influenser parallellt med ökande sociologiska inslag. Andelen litteratur med anknytning till metod, vetenskapsteori och rapportskrivande ökade från cirka en fjärdedel till cirka en tredjedel. Psykometrin och den experimentella metoden tappade starkt under hela perioden, medan texter med marxistisk utgångspunkt hade en glansperiod kring 1980. Litteratur med anknytning till internationella förhållanden, historia och komparation var i avtagande, medan litteratur rörande genus och postmodernism ökade kraftigt från 1990 till 2000. I denna artikel är fokus det som är beständigt och kontinuerligt, vilket kommer till uttryck i det genomsnittliga, dominerande, underrepresenterade etc för perioden som helhet. Här tecknas med andra ord en bild av pedagogik som disciplin där inflytandet av måhända tillfälliga svängningar, som sociologins och den kvalitativa metodens uppgång, reduceras bort. I bästa fall kan framställningen leda till en viss
2 skepsis visavi tidsandan och ett förnyat intresse för sådant som med dagens ögon kan betraktas som passé. Det empiriska underlaget är hämtat från förteckningar av kurslitteratur i pedagogik angivna i kursplaner på A- till C-nivå för åren 1975, 1980, 1990 och 2000. Undersökningen begränsas till Sverige och de sex gamla universiteten 1. 1164 akademiska poäng fördelade på 70 kurser ingår i studien. Hela materialet består av 1274 texter, varav samma texter förekommer i flera kurser. För en utförlig presentation av metoderna som använts hänvisas till Sellbjer (2005) 2. Litteraturen har bedömts utifrån fyra olika metoder, varav två mer kvantitativa och induktiva, och två mer kvalitativa och deduktiva. De två tidigare består dels av en sortering av ord i titlar i bokstavsordning, dels av en förteckning över mest förekommande litteratur. I de två senare används av andra redan utvecklade modeller över pedagogiken som en utgångspunkt för en innehållslig kategorisering. Analysen av om pedagogik som disciplin sker, då inget annat anges, med utgångspunkt från pedagogik som den framträder i kurslitteratur på A-C nivå. Tolkningarna grundar sig alla tolkningar på material hämtat från åren 1975, 1980, 1990 och 2000. I följande avsnitt redovisas, efter en kortare genomgång av relevant forskning, material hämtat från sorteringen av ord i titlar, följt av en beskrivning av dominerande innehållsområden. Därefter följer några data kring mest frekventa författare, böcker och dylikt. Avslutningsvis diskuteras en distinktion mellan pedagogik som etablerad kunskap och som verksamhet. Pedagogik en utbildningsvetenskap Försöken att definiera pedagogik som disciplin har varit många och har under senare tid tagit ny fart i samband med diskussionen om utbildningsvetenskaperna. I det följande ges några exempel på hur disciplinen kan avgränsas med angivande av ett antal betydelsebärande ord, liksom i form av kortare texter. De två första exemplen har sin grund i studiet av empiriska materiel, medan de fyra följande kan ses som mer återblickande, där ämnesföreträdare utifrån ett retrospektivt fokus försöker ge en samlad bild av disciplinen. De två sista texterna avser dessutom illustrera hur svårt det kan vara att med kortare texter beskriva disciplinen. Jag återkommer till detta i diskussionen. Avsnitten är tagna ur sitt sammanhang, och kan inte ses som uttömmande förklaringar av hur författarna uppfattar disciplinen. Lindberg & Berge (1988) menar, utifrån en kommentar av installationsföreläsningar hållna 1950-1982, att pedagogik kan ses som en vetenskap om uppfostran och undervisning, samt att disciplinen in på 1970-talet får en socialvetenskaplig sida samtidigt som barndomen som föreläsningsobjekt gör sitt intåg. Lindberg (2002) drar utifrån en läsning av kursplaner i pedagogik 1975-2000 3 slutsatsen att disciplinen vanligtvis uppfattas handla om uppfostran, utbildning och undervisning, där syftet är att realisera individuella och samhälleliga mål. Studieobjekt är 1 Uppsala, Lund, Stockholm, Göteborg, Umeå och Linköping. 2 Se http://www.peddan.se/iped/personal/personal-details.php?authorid=408 3 Delvis motsvarande de litteraturlistor som ingår i denna undersökning.
3 vidare placerat i en kontext av kultur, värderingar och samhälle vilket öppnar för såväl komparativa som historiska studier. Författaren menar också att beskrivningarna på senare tid gått mot en mer interdisciplinär approach, där lärande, kommunikation och påverkan hamnat i fokus. Lundgren (2003) hävdar att pedagogik i grunden handlar om processer som möjliggör överförandet av grundläggande värderingar, kunskaper och språk till nästa generation. Denna samhälleliga och kulturella reproduktion sker genom uppfostran och undervisning. Hur villkoren för reproduktionen bör ske är politikens område. Enligt Andersson (2005) kännetecknas pedagogiska fenomen av en normativ värdedimension, i det att fostran/utbildning syftar till något värdefullt för den som fostras/utbildas och som denne ej ännu har. Dessutom handlar pedagogiken om att utröna villkoren för och möjligheten till att nå den andra och huruvida den andre kan nå mig. Bärande är här individens okränkbarhet och egenvärde, nödvändigheten av en gemenskap för individens växt och levnad, det tidlösa andligas närvaro och konstens berörande kraft. Det är människoblivandets outgrundlighet som står i centrum, något som sker såväl i som utanför den formaliserade undervisningen. Svensson (2004) menar att den som talar om pedagogik oftast använder begrepp som uppfostran, undervisning och utbildning; begrepp som både är teoretiska och praktiska samt betecknar verksamheter och aktiviteter. Författaren fortsätter: Dessa aktiviteter och verksamheter, dvs praktisk pedagogik, handlar om befrämjandet av utveckling av vissa kvaliteter i människors relation till sin omvärld. De kvaliteter som oftast är i fokus är kunskaper, färdigheter och värderingar som de kommer till uttryck i ord och handling. Ibland rör man sig med mer komplexa enheter som fostran, bildning, kompetens och/eller identitet i avgränsningen av de kvaliteter som det gäller. Den grundläggande pedagogiska fråga som ställs är hur en utveckling av dessa kvaliteter i individers, gruppers och samhällens liv kan befrämjas. (aa. S. 3). I Högskoleverket (2005) påstås pedagogisk forskning röra både utbildning och bildning samt uppfostran och fostran, med fokus på såväl individen som samhället. Pedagogiken betecknar sådana processer och aktiviteter inom formell och icke formell utbildning. Vidare sägs begreppet pedagogik samtidigt lägga vikt vid relationen mellan utbildning och bildning och mellan uppfostran och fostran, i form av relationen mellan betingelser och resultat på ett sätt som stämmer väl med ämnets inriktning och innehåll. (a a s 35f). De mest återkommande begreppen i texterna ovan, med bäring på pedagogik som disciplin, är uppfostran, utbildning, undervisning, fostran, individ och samhälle. I min studie har bland annat ord i titlar i pedagogisk kurslitteratur 1975-2000 sorterats i alfabetisk bokstavsordning, samt därefter rangordnats. I tabell 1 redovisas dels denna, dels en rangordning utifrån en sammanställning av Bjerstedt gällande pedagogisk forskning för ungefär samma tidsperiod. I den vänstra kolumnen anger siffran efter varje ord rangordningen sammanräknad för vart och ett av åren 1975, 1980, 1990 och 2000. Exempelvis rangordnades skol med siffran 12 som nr 4, 3, 3 och 2 under respektive år. Vidare innefattar
4 skol alla ord som börjar med dessa bokstäver. Orden som helhet är till exempel skola, skolfrågor, skolkultur. Utbildning är det i särklass vanligaste ordet, då det förekommer oftast under alla fyra åren. De övriga orden i rangordningen kan grupperas i sådana relaterade till skolan, som skol, barn och inlärning och mer samhällsorienterade, såsom samhälle, arbet, social och sveri/svensk. En tredje grupp omfattar forsk, teori, vetenskap och metod. pedagog syftar oftast på disciplinen, och mer sällan på läraren som pedagog. Av figur 1 framgår ej att undervisning inte finns med ens bland de 40 vanligaste orden från och med 1990. Noterbart är också att didaktik inte är representerat något av åren. Av de mest återkommande betydelsebärande orden hämtade ur texterna som refereras och citeras ovan återfinns samhälle även i min uppställning. uppfostran, fostran, individ förekommer däremot inte och är därmed i liten grad representerat i titlar i kursböcker i pedagogik. Jag återkommer till detta. Den högra kolumnen består i en rangordning av ord i titlar i pedagogiska avhandlingar publicerade 1969-1998 (Bjerstedt, 1999). För att möjliggöra en jämförelse är orden även här avskalade. Till exempel representerar skol skolledare, skolutveckling, skolmiljö. Siffran efter varje ord visar på antalet förekomster. Att notera är den relativt stora överensstämmelsen mellan de båda rangordningarna vad gäller ord som utbildning, social, barn och inlärning. Däremot är fokuseringen större på skolkontexten i avhandlingarna, även om skol är högt rankat bland kurslitteraturen. I avhandlingarna behandlas såväl lärare som föräldrar, förskola och grundskola. Även undervisning och kognitiv är högt rankade, medan samhällsperspektivet är mer framskjutet i kurslitteraturen. Att teori, vetenskap, statisti och metod inte återfinns i avhandlingstitlar är inte att förvänta eftersom dessa oftast anger ett innehåll som kan associeras med disciplinen och inte med de forskningsmetoder som använts. Tabell 1 Rangordningar av ord i kurslitteratur och avhandlingar. Kurslitteratur (Sellbjer) Avhandlingar (Bjerstedt) 1 utbildning 4 utbildning (116) 2 skol 12 social (81) 3 pedagog 12 barn (72) 4 forsk 19 lärare (71) 5 samhäll 25 kognitiv (55) 6 barn 26 undervisning (49) 7 teori 38 vuxen/na (46) 8 vetenskap 45 kön (38) 9 inlärning 47 förändring (36) 10 sver/svensk 53 inlärning (36) 11 arbet 54 utveckling (36) 12 13 metod 59 social 59 utvärdering (35) attityder (35) 14 utveck (ej utv.ps.) 63 fenomen (33) 15 introduktion 64 föräldrar (31) 16 statisti 76 förskola (31) 17 praktik 82 grundskola (31) 18 mänsk 94
5 I Högskoleverket (2005) pekas på en påtaglig brist i kontinuitet mellan grundutbildning och forskarutbildning/forskning i pedagogik, vilket anses öka risken för att kursernas innehåll ej relateras till aktuell forskning. Distanseringen kan också få till följd att pedagogikens ställning som grundutbildningsämne försvagas. Jämförelsen av rangordningarna ovan antyder att glappet mellan forskning och grundutbildning kan vara mindre än vad som antas i Högskoleverkets utvärdering. Dominerande innehållsområden I det följande redovisas de innehållsområden som är mest förekommande 1975-2000. Därmed lämnar vi ord i titlar och går in på resultatet av de mer omfattande innehållsliga kategoriseringarna av kurslitteraturen. I det första avsnittet är utgångspunkten ett antal begrepp hämtade från Pedagogikens hus och det andra är inspererat av en modell presenterad i HSFR:s utvärdering av pedagogisk forskning. Tillvägagångssättet vid kategoriseringarna har varit det samma i det att de tre kategorier som är mest representativa för innehållet i respektive text har valts ut. Därmed ges varje text sammanlagt sex innehållsbestämningar, tre per metod. Vid bedömningen används i första hand baksidestext, innehållsförteckning, inledning litteraturlista eller dylikt. Emellanåt har också inledningar eller avslutningar av kapitel lästs. En och annan text, till exempel i statistik, har kunnat bestämmas direkt. I det tredje avsnittet visas på innehållsområden som ofta förknippas med pedagogik, men som i denna undersökning förekommer i liten grad. Kategorierna har delvis hämtats från de två föregående. Pedagogikens hus En av kategoriseringarna utfördes med hjälp av ett antal begrepp hämtade från Urban Dahllöfs Pedagogikens hus (Dahllöf, 1992). Det pedagogiska huset består dels av vad som kan beskrivas som pedagogikens kärna (kategorier inom huset; från utvecklingspsykologi och inlärning i källarplanet till komparativ pedagogik och pedagogisk filosofi som representerar de översta delarna och taket)dels av pedagogiken närstående discipliner (utanför figuren; från fysiologisk psykologi till kulturantropologi ). Av figur 1 framgår bland annat att en dryg fjärdedel av innehållet i kurslitteraturen kan hänföras till kategorin Pedagogisk process (undervisning, fostran, betyg, innehåll), drygt 15 procent handlar om Utbildningssystem (mer övergripande om utbildning i relation till samhälle), cirka en åttondel består av Inlärning respektive Pedagogisk filosofi (texter där författaren förhåller sig mer principiellt, resonerar, väger alternativ, är filosofisk, diskuterar teorier etc). Samhällsinstitutioner (platsen för den pedagogiska verksamheten, skolan, hemmet etc) och Organisatoriska ramar står för cirka tio procent vardera.
6 Andel i procent 30 25 20 15 10 5 0 Pedagogisk process Utbildningssystem Inlärning Pedagogisk filosofi Samhällsinstitutioner Organisatoriska ramar Utvecklingspsykologi Aktörsförutsättningar Komparativ pedagogik Elever Figur 1 Resultat av kategorisering av kurslitteratur utifrån Pedagogikens hus pedagogikens territorium 1975-2000. I figur 2 redovisas till pedagogiken angränsande discipliner. Vid kategoriseringen av kurslitteratur har delar av densamma klassificerats som ren psykologi, sociologi etc vilket har givit underlag för cirkeldiagrammet. Av figuren framgår att psykologin intar en dominerande position, följt av socialpsykologi och sociologi med ungefär lika stora andelar 4. Förändringarna över tid är dock betydande. År 1975 var psykologins andel mycket stor, medan sociologin år 2000 är den största pedagogiska inspirationskällan. Dominansen är dock betydligt lägre än psykologins 1975. I Dahllöfs modell finns även fysiologisk psykologi med, men andelen sådan litteratur är mycket liten (cirka 1 procent). Andel i procent Psykologi Sociologi Socialpsykologi Historia Kulturantopologi Figur 2 Resultat av kategorisering utifrån Pedagogikens hus angränsande vetenskaper 1975-2000. HSFR:s utvärdering av pedagogisk forskning Den andra kategoriseringen gjordes med utgångspunkt från en något utvidgad version av en modell presenterad i HSFR:s utvärdering av pedagogisk forskning (Rosengren & Öhngren, 1997). Mer översiktligt kan modellen sägas innehålla tre olika ingångar; forskningsmetoder såsom intervjuer och etnografisk metod, plats eller pedagogiskt fenomen såsom förskola och universitet samt fokus för under- 4 Andelen psykologi och sociologi är dock underrepresenterat i förhållande till övriga discipliner då sådant innehåll även hänförts till kategorier redovisade i figur 1 (inom huset), såsom utbildningssystem och utvecklingspsykologi.
7 sökningen såsom klassrumsinteraktion och utbildningssystem. Då HSFR:s utvärdering har som målsättning att ge en bild av pedagogisk forskning kompletteras modellen utifrån en provkategorisering med ytterligare åtta kategorier samt några underkategorier. Då antalet kategorier är betydligt fler än i Pedagogikens hus är procenttalen här lägre. I figur 3 illustreras de innehållsområden som störst andel av kurslitteraturen hänförts till. Statistisk analys toppar med 7 procent följt av Undervisning, knappt 7 procent, Utbildningssystem, 6 procent, Socialisation, 5,6 procent och Samhällelig/politisk (makronivå; samhällelig, politisk och kulturell analys), drygt 5 procent. Andel i procent 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Statistisk analys Undervisning Utbildningssystem Socialisation Samhällelig/politisk Psykiska sjukdomar Lärande Vetenskapsteori Filosofi Tolkande ananlys Individuella skillnader Ledning/organisation Figur 3 Resultatet av kategorisering av kurslitteratur utifrån en utvidgad modell hämtad från HSFR:s utvärdering av pedagogisk forskning 1975-2000. I figur 4 har ett antal kategorier slagits samma i större sjok. Inre villkor betecknar det som försiggår i en lärande- och undervisningssituation beskrivna utan yttre faktorers inverkan. Yttre ramar handlar om ramfaktorer för olika verksamheter upp till samhällsnivå. Med Samhällsteori avses texter där spörsmål behandlas utifrån övergripande kulturella och samhälleliga ramar. Här ingår även kritisk teori och postmodernism. I Filosofi innefattas förutom övriga filosofiska texter även vetenskapsteori. Samhällsteori och Filosofi är delvis överlappande och skulle kunna ha bildat en större kategori. Detta låter sig dock ej göras beroende på hur kategoriseringen utfördes 5. Om Inre villkor representerar ett mikroperspektiv, Yttre ramar ett meso- samt Samhällsteori och delar av Filosofi ett makroperspektiv är pedagogiken onekligen väl representerad över hela fältet. Av figur 4 framkommer också att en stor del av innehållet rör vetenskaplig metod. Om det till kurslitteratur som behandlar metod läggs vetenskapsteori och rapportskrivande kan 27 procent klassificeras som sådant innehåll. Ett svar på frågan Vad är pedagogik? är med andra ord nå- 5 Kritisk teori (inklusive marxism) och postmodernism utgör cirka hälften av innehållet i Samhällsteorier. Till skillnad från övriga filosofiska texter har en stor majoritet av dessa texter en samhällsteoretisk ansats. Ett fåtal marxistiska texter är dock snarare slagordsmässiga än filosofiska.
8 got som har att göra med metod etc; ett innehåll som för övrigt delas med andra samhällsvetenskapliga discipliner. Andel i procent 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Inre villkor Yttre ramar Kvalitativ metod Samhällsteori Kvantitativ metod Filosofi Figur 4 Kategorier sammanslagna till mer omfattande innehållsområden utifrån en utvidgad modell hämtad från HSFR:s utvärdering av pedagogisk forskning 1975-2000. Innehållsområden i strykklass I de föregående figurerna har visats på innehåll som varit dominerande och bestående under perioden 1975-2000. Ett annat sätt att spegla pedagogik som disciplin är att visa på innehållsområden som av olika skäl kan förväntas vara en större del av densamma. Exempelvis hävdas i HSFR:s utvärdering (Entwistle & Popkewitz, 1997) att läroplansteorin, där ramfaktorteorin inkluderas, och forskning om undervisning och lärande, där fenomenografin är ett väsentligt innehåll, representerar två huvudströmmar inom pedagogisk forskning i Sverige. I figur 5 har det gjorts ett försök att uppskatta andelen kurslitteratur som speglar några innehållsområden som hamnat i strykklass. Kategorierna har tillkommit på olika sätt och är delvis resultatet av några specialgranskningar. Didaktik och Ramfaktorer illustrerar texter där ordet didaktik respektive ramfaktor nämns i titel, baksidestext, innehållsförteckning, register eller förord, medan Fenomenografi består av texter där en fenomenografisk metod används eller diskuteras. Historia representerar ett genomsnitt av kategoriseringar utifrån metoderna beskrivna i de två föregående avsnitten. Övrigt underlag är hämtat från kategoriseringen inspirerad av HSFR:s utvärdering. Ytterligare en uppgift med relevans är att cirka 2,5 procent av texterna har sin hemvist i Komparativ pedagogik 6. Innehållsområdena redovisade i figuren tycks inte relevanta om syftet är att bestämma pedagogiken som disciplin, då procenttalen här är låga. Siffrorna för didaktik, fenomenografi och ramfaktorer är anmärkningsvärt låga. Kärnan tycks helt enkelt inte ligga inom dessa domäner. Möjligtvis utgör texter med anknytning till Historia och Språk ett undantag. Frågan är om det ringa genomslaget för dessa innehållsområden kan tas till intäkt för en tilltagande identitetslöshet inom pedagogikdisciplinen. Varför saluför före- 6 Redovisas i figur 1.
9 trädare för pedagogik (här de som väljer kurslitteratur) i så liten utsträckning det de är kända för, bra på etc (Sellbjer, 2006). 3,5 3 Andel i procent 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Didaktik Fenomenografi Språk Ramfaktorer Läroplan Historia Internationell Figur 5 Kategorier med mindre genomslag i kurslitteraturen 1975-2000. Syftet med denna artikel är att utifrån ett empiriskt material försöka bestämma pedagogik som disciplin. Genom att fokusera det beständiga och kontinuerliga under en längre tidsperiod, snarare än var disciplinen befinner sig vid en viss tidpunkt, kan inflytandet av mer tillfälliga svängningar reduceras. Sammanfattningsvis visar den empiriska genomgången av kurslitteratur 1975-2000 att innehållsområdena nedan kan betraktas som kärnområden inom pedagogik som disciplin. Innehållsområdena under punkt I och III nedan är rangordnande så att de översta under varje punkt representerar de mest förekommande. Under punkt I är pedagogisk process/undervisning det i särklass största innehållsområdet. Likaså intar utbildningssystem en odiskutabel andra plats. De tre följande upptar ungefär lika stor andel av innehållet. Placeringen av Socialisation överst under punkt I motiveras av att denna ses som en del av fostransprocessen, om än mer samhällsrelaterad. Innehållsområdena under punkt I har tillkommit genom att materialen presenterade i tabell 1 och figur 1 och 3 har rangordnats. Innehållsområdena under punkt III är hämtade från figur 2 I II III pedagogisk process/undervisning (inklusive socialisation) utbildningssystem lärande/inlärning samhällsperspektiv filosofi metod, vetenskapsteori och rapportskrivande psykologiska aspekter, teorier etc sociologiska aspekter, teorier etc socialpsykologiska aspekter, teorier etc Författaren och boken De författare som är mest representerade vad gäller antal titlar redovisas i tabell 2 7. Av författarna är tio män och två kvinnor, alla mer eller mindre verksamma i 7 För att komma i fråga ska texten förekomma på litteraturlistor vid minst två universitet och av titlarna får högst en vara en antologi. Vidare får högst en av titlarna ha mer än två författare.
10 Sverige. Rita Liljeström har sin hemvist i sociologi, övriga i pedagogik. Det starkaste teamet i formeringen av pedagogik på grundutbildningsnivå är Lundgren, Sjöstrand, Egidius, Larsson, Marton och Ödman, vilket väl får betraktas som en representativ uppställning i det att såväl pedagogikämnet i sig, läroplansteori, fenomenografi som hermeneutik och kvalitativa studier finns med. Noterbart är att alla dessa är män. Tabell 2 Författare med flest titlar på litteraturlisterna 1975-2000. Fyra titlar Tre titlar Två titlar Ulf P Lundgren Wilhelm Sjöstrand Henry Egidius Staffan Larsson Ference Marton Per-Johan Ödman Jarl Backman Per-Erik Ellström Sigbrit Franke-Wikberg Rita Liljeström Gunnar Richardsson Christer Stensmo Tabell 3 Mest förekommande titlar förtecknade i litteraturlister 1975-2000. Till vänster anges hur många gånger respektive titel förekommer, Z Författare och bok 17 Byström Grundkurs i statistik 8 Ödman Tolkning, förståelse, vetande - Hermeneutik i teori och praktik 7 Kvale Den kvalitativa forskningsintervjun Levin m.fl. Kunskap insikt frigörelse. Tio inlägg om etablerad och alternativ undervisning i teori och praktik Richardsson Det svenska skolväsendets historia Sjöstrand Pedagogiska grundproblem i historisk, belysning Winter Problemformulering, undersökning och rapport 6 Bronfenbrenner Två barndomsvärldar Berner, Cirkallewaert & Silberbrandt Skola, ideologi och samhälle. Ett kommenterat urval franska utbildningssociologiska texter av Bourdieu, Passeron, Baudelot, Establet, Poulantzas Freire Pedagogik för förtryckta Levin m fl U-bildning. Skola och samhälle i Kina, Kuba, Tanzania och Vietnam Marton, Dahlgren, Svensson & Säljö Inlärning och omvärldsuppfattning. En bok om den studerande människan 5 Bruner På väg mot en undervisningsteori Cohen & Manion Research Methods in Educirkation Dahllöf Svensk utbildningsplanering under 25 år Häyrynen & Hautamäki. Människans bildbarhet och utbildningspolitiken. En utbildningshistorisk, inlärningspsykologisk och samhällspolitisk analys Lindholm Vetenskap, verklighet och paradigm. Om dialektik, hermeneutik, positivism m m inom samhällsforskning Lundgren Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori Svedberg & Zaar (red) Boken om pedagogerna Vestergaard, Löfstedt & Ödman Perspektiv på pedagogiken. Introduktion i pedagogisk filosofi från Platon till Habermas Gustafsson & Hallström (2004) har undersökt vilka professorer i pedagogik som är mest förekommande vad gäller texter på lärarutbildningarna i Sverige. Av de 17 uppräknade i deras undersökning återfinns endast en (Marton) på listan över
11 författare med mest titlar i min undersökning. Pedagogik som disciplin tycks med andra ord vara något delvis annorlunda jämfört med vad som krävs för att verka som lärare. I tabell 3 har mest förekommande litteratur förtecknats. Dominerande inslag är även här metod, vetenskapsteori och rapportskrivande, undervisning och lärande samt en filosofisk samhällsteoretisk infallsvinkel. De historiska perspektiven är mer framskjutna jämfört med vad som tidigare framkommit, liksom att närma sig världen från en marxistisk/kritisk teoretisk position. Av de 19 texterna har en författats av en kvinna, 14 av män. I övriga medverkar både kvinnor och män. Tre av författarna kommer från Danmark och två från USA. I figur 6 redovisas från vilka delar av världen de icke-svenska författarna kommer. Här innefattas såväl texter översatta till svenska som sådana utgivna på annat språk. Jag har gått på författarnas hemvist när texten gavs ut 8. Drygt 34 procent av författarna kommer från andra länder än Sverige. Den icke-svenska litteraturen är till övervägande del anglosaxisk. Av alla texter, såväl svenska som ickesvenska har var femte text ett anglosaxiskt ursprung. Av denna är i sin tur en majoritet från USA, vilket framgår av den streckade stapeln längst till höger. Norden exklusive Sverige står för en tiondel av alla texter, medan cirka tre procent kommer från Europa exklusive Norden och Storbritannien. Övriga världen, dvs Sydamerika, Asien och Afrika, är endast representerad i form av Freire! Efter 1980 förekommer ingen litteratur från dessa delar av världen. 25 20 15 10 5 0 Norden exkl S Europa exkl Norden och GB Anglosaxisk Övriga världen USA Figur 6 Andelen texter för perioden 1975-2000, uppdelad efter författarens hemvist när texten gavs ut. Anglosaxisk omfattar USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Längst till höger särredovisas USA, som i de grå staplarna till vänster ingår i Anglosaxisk. Några andra data om kurslitteraturen 1975-2000 är att 15,5 procent är på annat språk än svenska. Ett fåtal av dessa titlar är på norska och danska, resterande på engelska. Litteraturen är i snitt fem år gammal och de mest förekommande förlagen är Studentlitteratur, med 15,8 procent av utgivningen, och Liber med 10,2 procent. Det har också gjorts ett försök att uppskatta andelen källtexter. Att bestämma vilka texter som kan betraktas som är källtexter är dock problematiskt, speciellt vad gäller vilka nutida texter som i framtiden kommer att få karaktär av 8 Anges oftast i förord. I ett fåtal tveksamma fall har bestämningen gjorts med hjälp av sökningar på Gogel.
12 källtexter. Detta gäller inte minst texter med svenska författare. Är exempelvis böcker av Marton och Säljö att betrakta som källtexter? Utifrån de kriterier som använts 9 kan 5,3 procent av litteraturen ses som källtexter. Detta innebär att studenterna nästan uteslutande läser texter om och inte av betydande pedagoger, filosofer, sociologer och psykologer. Avslutande diskussion Att karaktärisera pedagogik som disciplin utifrån ett antal centrala begrepp som utbildning, undervisning och uppfostran ger en första orientering om centrala innehållsområden. Ett annat sätt att bestämma disciplinen är att författa en mer beskrivande text. De inledningsvis refererade och citerade texterna av Svensson (2004) och Högskoleverket (2005) är utdrag ur sådana. Beskrivningarna ger å ena sidan en fylligare bild av disciplinen samtidigt som de å andra sidan kan vara svåra att följa, varvid disciplinen riskerar att framstå som något esoterisk. Några andra omständigheter som knappast underlättar en mer beständig och entydig bestämning är att pedagogiken i hög grad inspireras av andra discipliner och nyttjar många olika forskningsmetoder. Dessutom har stora förskjutningar skett över tid, exempelvis från mer av psykologi till mer av sociologi liksom från kvantitativ till kvalitativ metod. Ytterligare ett sätt att framlägga vad som utmärker pedagogik som disciplin är att konstruera modeller. Pedagogikens hus är en av de mest spridda i Sverige. Enligt Wallin (1998) har den inte bara tjänat som en historisk bild av det pedagogiska territoriet, utan också blivit till en normativ bild över vad pedagogiken faktiskt bör vara. I figur 7 har det empiriska materialet som presenterats i det föregående sammanställts i en annan modell. Syftet är dels att åskådligt sammanfatta resultatet av den empiriska undersökningen, dels att mer normativt visa på hur pedagogik som disciplin skulle kunna uppfattas. Andelen sociologi, socialpsykologi, psykologi samt kvantitativ och kvalitativ metod angivna till höger i figuren är proportionell relativt empirisk förekomst 10. Kursiverade ord inom citationstecken är hämtade från tabell 1 och övriga kursiverade begrepp från kategorierna i figur 1 och 3. Orden och begreppen tillhör de högst rangordnande i redovisningen av ord i titlar samt kategoriseringarna utifrån Pedagogikens hus och HSFR:s utvärdering av pedagogisk forskning 11. Vetenskapsteori och Pedagogisk filosofi placerade till vänster avser illustrera att sådana resonemang förekommer inom hela fältet. Orden och begreppen har också givits en ungefärlig horisontell och vertikal placering. Vertikalt i förhållande till mikro- och makronivå alternativt från sådant som sker inom och mellan människor upp till samhällsnivå. Den horisontella placeringen består i ett försök att värdera om orden 9 Författarna till texter som bedöms som källtexter ska finnas upptagna i innehållsförteckningen i Kroksmarks Den tidlösa pedagogiken, Stensmos Pedagogisk filosofi eller Anderssons & Kaspersens Klassisk och modern samhällsteori. Dessutom har verk av Freinet, Freire, Bernstein, Bettelheim, Bruner, Maslow, Rogers, Freud, Bronfenbrenner, Skinner, Pavlov, Frankl, May, Laing, E H Eriksson, Ziehe och Goffman medtagits. 10 Historia och kulturantropologi finns inte med då andelen är relativt liten. 11 Något färre begrepp kommer från figur 1 då även sociologi etc är hämtade från samma kategorisering.
13 och begreppen har potentialitet att representera pedagogik som en etablerad produkt eller som en verksamhet. Vetenskapsteori Pedagogisk filosofi Pedagogik som etablerad Pedagogik som verksamhet/aktivitet/process produkt/kunskap/teori Samhällelig/politisk Utbildningssystem Utbildningssystem samhäll utbildning Socialisation Lärande skol Undervisning Pedagogisk process barn Inlärning Psykiska sjukdomar teori vetenskap forsk Statistisk analys Sociologi Social-psykologi Psykologi Kvalitativ metod Kvantitativ metod Figur 7 Centrala ord och begrepp i relation till pedagogik som etablerad kunskap eller som verksamhet. Pedagogik som en etablerad produkt avser illustrera historiskt ackumulerad kunskap framställd som fakta och teorier. Här beskrivs hur samhällen och utbildningssystem är och har varit organiserade, vad som ur olika pedagogiska perspektiv kan avses med uppfostran, undervisning, lärande etc, hur undervisning och uppfostran kan utföras, hur lärande går till osv. Framställningen är teoretisk och med nödvändighet skild från praktiken. Kurslitteraturen den studerande möter är huvudsaklig källa till dessa kunskaper. I det andra fallet förstås pedagogik som verksamhet, aktivitet och process. I denna framhålls kompetens och färdighet att kunna förhålla sig till, analysera, reflektera över olika sätt att organisera undervisning och uppfostran, utforma utbildningssystem, lärandesituationer etc. Beskrivningarna av syften i kursplaner upprätthåller sig mer vid denna dimension. Ett mer tydligt sådant exempel hämtat ur A-kursen i pedagogik i Umeå 1990 är: Denna kurs är särskilt inriktad på undervisningsprocessen som pedagogisk praktik. I kursen beskrivs och analyseras olika exempel på modeller för undervisning som förekommer och har förekommit (Kursplan Pedagogik, 1989) Distinktionen ovan kan också förstås i termer av studier om pedagogik (till vänster) eller i pedagogik (till höger). Kunskap om ger potentialitet till verksamhet i en pedagogisk kontext.
14 Pedagogisk forskning representerar pedagogik som verksamhet, medan resultatet av den pedagogiska forskningen ökar fonden av etablerad kunskap, vilken i sin tur utgör bakgrund till kommande verksamheter. 12 Uljens beskriver människoblivandet i form av tre födelser varav den första är den fysiska 13. Den andra födelsen är en födelse in i kulturen, där individen på ett relativt oreflekterat sätt tillägnar sig en identitet. Det handlar dels om att efterhand utveckla en empirisk personlig identitet, dels om att detta identitetsskapande sker i relation till det omgivande samhället; i förhållande till en språklig och kulturell intersubjektivitet. Den tredje födelsen är enligt författaren en födelse till frihet, till ett tillstånd av myndighet och kulturell autonomi som gör det möjligt att överskrida det rådande. Det rör sig här för det första om att lära sig inta en reflexiv identitet eller ett så kallat självreflekterat ställningstagande. Ett sådant förhållningssätt till det egna jaget innebär till exempel att ifrågasätta varför man är anhängare av vissa värderingar och åskådningar samt att se sig själv som bärare av insikter och färdigheter som knappast kan ses som självklara. För det andra är det enligt Uljens frågan om att uppgå i en meta-dialogisk och reflexiv intersubjektivitet genom att föra en meta-dialogisk diskurs visavi kulturen och att ifrågasätta densamma. Man är så att säga i dialog med dialogen (Uljens, 2004a). Förmågan att tänka i och överskrida kulturens begrepp är för övrigt något som enligt författaren främst universiteten har att utveckla och som också kan ses som bärande delar av den västerländska vetenskapliga världsbilden (Uljens 2004b). Distinktionen mellan pedagogik som etablerad kunskap och som en verksamhet låter sig illustreras utifrån Uljens resonemang. Att födas in i kulturen, i det här fallet disciplinen pedagogik såsom den beskrivs i litteraturen, är ett nödvändigt steg för att kunna bedriva studier i pedagogik. Men för att ta ett steg vidare och bli en myndig, kulturellt autonom och bildad pedagog krävs ett överskridande av det rådande, där reflektion över egna, andras och disciplinära förgivettaganden sätts i fråga. Några exempel relaterade till figur 7 kan illustrera detta. teori återfinns längre till vänster då den finns där att betraktas och beaktas, medan forsk är en verksamhet och en process (där bland annat teorier nyttjas) vilket motiverar placeringen längre till höger. Utbildningssystem förekommer i två av materialen och finns därför med två gånger. Inrangeringen till vänster kan symbolisera beskrivningar av hur utbildningssystem faktiskt ser ut, teorier om etc. Placeringen till höger kan visa på verksamhet där den studerande väger för- och nackdelar med olika utformning av utbildningssystem, genomför empiriska studier för att jämföra och värdera hur utbildning faktiskt har varit och är organiserad etc. En samhällelig/politisk analys kan å ena sidan uppfattas som en ovedersäglig beskrivning eller å andra sidan sättas mot den egna förförståelsen och andra teoretiska beskrivningar. Inlärning har på senare år i högre grad än Lärande kommit att representera en teoritradition där olika sakförhållanden i världen genom systematisk forskning kan avtäckas. Placeringen av begreppet till vänster i figuren utgår från 12 Då utvecklingen inom pedagogiken knappast varit linjär betänk t.ex. psykometrins nedgång och den kvalitativa metodens uppgång torde isolerade öar av tidigare etablerad pedagogisk kunskap flyta omkring som reminiscenser av fornstora dagar. 13 Författaren introducerar vad som benämns Element till en teori, som bland annat är avsedd att visa på en väg ut ur en ensidig subjektivitet eller intersubjektivitet (Uljens, 2004b).
15 denna tolkning. Lärande är i sig mer svårbestämt och ger därmed upphov till frågor om hur lärande kan gå till, frågor med potentialitet att analyseras ur olika perspektiv. Dessutom pekar begreppet per definition mot process, verksamhet och dylikt. Att placera ord och begrepp horisontellt i figur 7 är förstås en grannlaga och föga oproblematisk uppgift.likväl åskådliggör uppställningen en intressant omständighet då flertalet begrepp placerade till höger utmärks av en dubbelhet i det att den som studerar pedagogik i utbildningssituationen så att säga är upptagen i den verksamhet som dessa beskriver. Hon studerar undervisning som fenomen genom att undervisas, lärande genom att lära sig, socialisation genom att socialiseras, samtidigt som hon deltar i och upprätthåller ett visst utbildningssystem. Det är med andra ord inte bara så att den studerande har att inta en reflexiv hållning till lärande, undervisning och socialisation - vilket bör utmärka alla universitetsstudier - utan att hon parallellt lär, undervisas, socialiseras etc. Dubbelheten är unik jämfört med de flesta andra discipliner och innebär både en pedagogisk möjlighet och utmaning då en viktig del av pedagogisk insikt kan uppnås genom studier av sådant som försiggår inom de deltagande individerna, i förhållande till de andra i gruppen och som deltagare i ett utbildningssystem. En pedagogik bedriven i denna anda innebär att dubbelheten i de centrala pedagogiska begreppen utnyttjas som murbräckor till ökad självförståelse och vetenskaplig insikt, vilket kan bli till en pedagogisk bildningsresa. Tre centrala pedagogiska begrepp som också utmärks av denna dubbelhet är fostran, uppfostran och bildning ; det senare dock med relevans för flertalet discipliner. Begreppen saknas i figur 7 och för övrigt i hela den empiriska undersökningen, men skulle förmodligen, som tidigare påpekats, ha en mer framträdande plats om analysen inriktats på beskrivningar av syften i kursplaner. Littteraturlista Andersson, Håkan (2005). Att tydliggöra pedagogikens grund och kärna Pedagogisk-filosofiska observationer i pedagogikutvärderingen. Paper presenterat vid Återföreningskonferensen i pedagogik på Högskoleverket 30/5, 2005. Åbo: Åbo Akademi Bjerstedt, Åke. (1999) Pedagogikavhandlingar i Sverige under trettio år, 1969-1998. (Pedagogisk dokumentation nr 127). Malmö: Malmö Högskola, Institutionen för pedagogik Dahllöf, Urban (1992). Har det svenska pedagogikämnet någon identitet? I Selander, S. (Red). Forskning om utbildning. En antologi. Stockholm/Skåne: Bruno Östlings bokförlag Symposium. Entwistle, Noel & Popkewitz, Tom (1997). Conceptual Overview and Discussion. I Rosengren, Karl Erik & Öhngren, Bo (Red.) An evaluation of Swedish research in education. Uppsala: HSFR Gustafsson, Christina & Hallström, Monica (2004). Allmänt utbildningsområde i lärarutbildningen. Paper presenterat vid symposiet Begreppet ut/bildningsvetenskap ett försök att fånga det gemensamma i pedagogik, lärande, pedagogiskt arbete m m. Lärarhögskolan, Stockholm Högskoleverket (2005) Utvärdering av grund- och forskarutbildning inom ämnesområdena pedagogik, didaktik och pedagogiskt arbete vid svenska universitet och högskolor. Del I: Allmänna avsnitt. Stockholm: Högskoleverket
16 Kursplan Pedagogik (1989). Undervisning; 5 poäng. Kurs 1. Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen. Lindberg, Leif (2002). Is Pedagogik as an Acirkademic Discipline in Sweden just a Phenomenon for the Twentieth Century? The Effects of Recent Educirkation Reform. European Educirkational Research Journal. 1, 65-82 Lindberg Leif & Berge Britt-Marie (Red) (1988). Pedagogik som vetenskap - vetenskap som pedagogik. Lund: Studentlitteratur Lundgren Ulf P (2003). Om pedagogik som vetenskap. Några historiska reflektioner. I Selander Staffan (red.) Kobran, nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Rosengren, Karl Erik & Öhngren, Bo (Red.) (1997). An evaluation of Swedish research in educirkation. Uppsala: HSFR Sellbjer, Stefan (2005). Pedagogik som disciplin. Paper presenterat på NFPF:s 31 kongress, Oslo Universitet. Nås på http://www.peddan.se/iped/personal/personal-details.php?authorid=408 Sellbjer, Stefan (2006). Förändringar i pedagogikundervisningens innehåll under 1900-talets slut. Pedagogisk forskning i Sverige 4 Svensson, Lennart (2004). Pedagogikämnet. (Pedagogiska uppsatser, 38). Lund: Lunds Universitet, Pedagogiska institutionen Uljens, Michael (2004a). Arvet efter Kant. Föreläsning vid disciplindagarnas symposium Begreppet ut/bildningsvetenskap den 21-22 oktober 2004 vid Lärarhögskolan i Stockholm. Åbo: Stencil Uljens, Michael (2004b). Den pedagogiska paradoxens utmaningar. I Bengtsson, J. (Red). Utmaningar i pedagogik. Lund: Studentlitteratur. Wallin, Erik (1998). Om pedagogikens identitet som vetenskaplig disciplin. Pedagogisk forskning i Sverige 3, 216-222 Texten får fritt kopieras för icke kommersiella ändamål under förutsättning att fullständig referens anges. Sellbjer,Stefan 2006: Pedagogik som disciplin - en bestämning utifrån kurslitteratur I Studies in Educational Policy and Educational Philosophy: E-tidskrift, 2006:2/2007:11. <http://www.upi.artisan.se>.