ANMÄLDA DELEGERINGSBESLUT TILL LANDSTINGSSTYRELSEN 2016-02-15 D) Övriga chefer (Chefsjurist/Landstingsjurist) Delegat enligt LS Dnr Ärende Beslut 17/13 LD15/01223 Bidrag ur Carlborgsons stiftelse år 2015 till Dalarnas dövas förening och Pedagogiska hörselvården. 17/13 LD15/03273 Bidrag ur Carlborgsons stiftelse år 2015 avseende enskilda döva. 113/14 LD15/03898 Begäran om utlämnande av uppgifter ur allmänna handlingar 2015-09-18 Dalarnas dövas förening beviljas bidrag ur Carlborgsons stiftelse med totalt 567 000 kronor varav 119 000 kronor skall användas i samarbete med Pedagogiska hörselvården. 2015-09-18 Carlborgsons stiftelse beviljar år 2015 totalt 254 783 kronor enligt bilaga kolumnen ( Beviljat ) till enskilda döva från Dalarnas län som har genomgått dövskola/specialskola för döva. 2015-11-04 Att begärda uppgifter sekretessbeläggs med stöd av 25 kap 1 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) och därmed inte utlämnas, då det inte står klart för landstinget att uppgifterna kan utlämnas utan men för patientens minne.

ANMÄLDA DELEGERINGSBESLUT TILL LANDSTINGSSTYRELSEN 2016-02-15 D) Övriga chefer (Chefsjurist/Landstingsjurist) forts Delegat enligt LS Dnr Ärende Beslut 113/14 LD15/03926 Begäran om utlämnande av uppgifter ur allmänna handlingar 113/14 LD15/03966 Begäran om utlämnande av uppgifter ur allmänna handlingar 2015-11-09 Att mot bakgrund av vad som anförts inte utlämna begärda uppgifter med stöd av 18 kap 13 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eftersom det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida krister motverkas om uppgifterna röjs. 2015-11-10 Att mot bakgrund av vad som anförts inte utlämna begärd patientjournal med stöd av 25 kap 1 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) då det inte står klart för landstinget att uppgifterna kan utlämnas utan men för patienten eller närstående till denne.

ANMÄLDA DELEGERINGSBESLUT TILL LANDSTINGSSTYRELSEN 2016-02-15 D) Övriga chefer (Chefsjurist/Landstingsjurist) forts Delegat enligt LS Dnr Ärende Beslut 113/14 LD15/02015 Begäran om utlämnande av uppgifter ur allmänna handlingar 113/14 LD15/04518 Begäran om utlämnande av allmänna handlingar 113/14 LD15/03926 Begäran om utlämnande av uppgifter ur allmänna handlingar 2015-12-16 Att mot bakgrund av vad som anförts av ApoEx AB, inte utlämna begärda uppgifter med stöd av 31 kap 16 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eftersom företaget kan antas lida skada om uppgifterna röjs. 2015-12-21 De begärda prislistorna lämnas inte ut med stöd av 31 kap. 16 Offentlighets- och sekretesslagen (OSL). 2015-12-21 Med stöd av 18 kap 8 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) utlämnas inte den begärda handlingen, eftersom det efterfrågade dokumentet innehåller uppgifter om byggnader och lokaler som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhetseller bevakningsåtgärd och det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.

ANMÄLDA DELEGERINGSBESLUT TILL LANDSTINGSSTYRELSEN 2016-02-15 D) Övriga chefer (Chefsjurist/Landstingsjurist) forts Delegat enligt LS Dnr Ärende Beslut 11/14 LD16/00310 Begäran om utlämnande av uppgifter ur allmänna handlingar 2016-01-22 Att de uppgifter som socialnämnden begärt utlämnade omfattas av sekretess i enlighet med 25 kap 1 Offentlighetsoch sekretesslag (2009:400). Det står inte klart för landstinget, att ett utlämnande kan ske utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Samtycke har inte inhämtats. Uppgifter kan därför inte heller utlämnas med stöd av 12 kap 2 Offentlighetsoch sekretesslagen. Det saknas uppgifter i journalen som ger stöd för misstanken att barnet far illa, eller andra uppgifter som enligt landstingets uppfattning kan utgöra underlag för barnets behov av stöd och skydd. Uppgifterna kan därför inte heller utlämnas med stöd av 14 kap 1 Socialtjänstlagen.

ANMÄLDA DELEGERINGSBESLUT TILL LANDSTINGSSTYRELSEN 2016-02-15 D) Övriga chefer (Chefsjurist/Landstingsjurist) forts Delegat enligt LS Dnr Ärende Beslut 11/14 LD16/00303 Begäran om utlämnande av uppgifter ur allmänna handlingar 2016-01-22 Att de uppgifter som socialnämnden begärt utlämnade omfattas av sekretess i enlighet med 25 kap 1 Offentlighetsoch sekretesslag (2009:400). Det står inte klart för landstinget, att ett utlämnande kan ske utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Samtycke har inte inhämtats. Uppgifter kan därför inte heller utlämnas med stöd av 12 kap 2 Offentlighetsoch sekretesslagen. Det saknas uppgifter i journalen som ger stöd för misstanken att barnet far illa, eller andra uppgifter som enligt landstingets uppfattning kan utgöra underlag för barnets behov av stöd och skydd. Uppgifterna kan därför inte heller utlämnas med stöd av 14 kap 1 Socialtjänstlagen.

D) Övriga chefer (Upphandlingschef) Delegat enligt LS Dnr Ärende Beslut 17/13 LD15/01179 Tilldelningsbeslut disk- och spoldesinfektorer 2015-08-25 Att som leverantör av diskdesinfektorer utse Getinge Sverige AB. Att som leverantör av spoldesinfektorer, modell 1800, utse Getinge Sverige AV. 17/13 LD15/00505 Tilldelningsbeslut 2015-11-02 Att Landstinget Dalarna ansluter sig till Landstinget Sörmlands beslut och fattar härmed ett likalydande tilldelningsbeslut för egen del. 17/13 LD15/03384 Tilldelningsbeslut 2015-11-03 Att som leverantör av kuddar utse Järven Plats & Smide Aktiebolag. 17/13 LD15/03837 Tilldelningsbeslut 2015-11-06 Att som leverantör av Autoinjektorer inkl förbrukningsartiklar, tillbehör och reservdelar utse Bracco Imaging Scandinavia AB, 556681-8497. 17/13 LD15/02909 Tilldelning av samverkansavtal Anbudsgivning avseende överlåtelse av ersättningsetablering. 2015-11-11 Att Landstinget Dalarna ingår samverkansavtal med Lars Kroon. Lars ansökan uppfyller alla ställda krav och lars har också erbjudit den högsta ersättningen för verksamheten.

D) Övriga chefer (Upphandlingschef) forts Delegat enligt LS Dnr Ärende Beslut 17/13 LD15/01402 Tilldelning av samverkansavtal Anbudsgivning avseende överlåtelse av ersättningsetablering. 17/13 LD15/01403 Tilldelning av samverkansavtal Anbudsgivning avseende överlåtelse av ersättningsetablering. 2015-11-12 Att Landstinget Dalarna ingår samverkansavtal med Henrik Hultén (Friskfaktor AB). Henrik Hulténs ansökan uppfyller alla ställda krav och Henrik Hultén har också erbjudit den högsta ersättningen för verksamheten. 2015-11-12 Att Landstinget Dalarna ingår samverkansavtal med Petra Hultén. Petra Hulténs ansökan uppfyller alla ställda krav och Petra Hultén har också erbjudit den högsta ersättningen för verksamheten. 17/13 LD15/00902 Tilldelningsbeslut 2015-11-13 Att som leverantör av Fasta och mobila operatörstjänster samt datakommunikation utse TDC Sverige AB. 17/13 LD14/03041 Tilldelningsbeslut 2015-11-20 Att Landstinget Dalarna ansluter sig till Region Gävleborgs beslut och fattar härmed ett likalydande tilldelningsbeslut för egen del.

D) Övriga chefer (Upphandlingschef) forts Delegat enligt LS Dnr Ärende Beslut 17/13 LD15/03396 Tilldelningsbeslut 2015-12-01 Att som leverantörer av PD1-hämmare utse Bristol-Myers Squibb AB, 556092-9886, Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB, 556197-0014 17/13 LD15/04626 Tilldelningsbeslut 2015-12-04 Att Landstinget Dalarna ansluter till Region Örebro läns beslut och fattar härmed ett likalydande tilldelningsbeslut för egen del. 17/13 LD15/01750 Beslut om avbrytande av upphandling 17/13 LD15/01860 Tilldelning av samverkansavtal Anbudsgivning avseende överlåtelse av ersättningsetablering 2015-12-07 Att den aktuella upphandlingen avbryts och att ett nytt avrop kommer att ske på Kammarkollegiets Programvaror och tjänster 2014 2015-12-07 Att Landstinget Dalarna ingår samverkansavtal med Rolf Nilsson Reineby. Rolfs ansökan uppfyller alla ställda krav och Rolf har också erbjudit den högsta ersättningen för verksamheten. 17/13 LD15/02935 Tilldelningsbeslut 2015-12-08 Att som leverantör av Fjärrtillsyn med kamera utse JoiceCare AB och Viser AB.

D) Övriga chefer (Upphandlingschef) forts Delegat enligt LS Dnr Ärende Beslut 17/13 LD15/03784 Tilldelningsbeslut 2015-12-10 Att som leverantör av Avesta, Synoptik Sweden AB Borlänge, Synoptik Sweden AB Falun, Synoptik Sweden AB Mora, Synoptik Sweden AB Rättvik, Ulf Arnell 17/13 LD15/02935 Återkallande av tidigare beslut samt nytt tilldelningsbeslut 17/13 LD15/02935 Beslut om avbrytande av upphandling 2015-12-11 Att återkalla tidigare fattat beslut om tilldelning av kontraktet i den aktuella upphandlingen. Att som leverantör utse Viser AB. 2016-01-13 Att den aktuella upphandlingen avbryts och att en ny upphandling kommer att genomföras. 17/13 LD15/00311 Tilldelningsbeslut 2016-01-22 Att som leverantör av Utskrift som tjänst med full kontroll utse Ricoh Sverige AV. 17/13 LD15/03856 Tilldelningsbeslut 2016-01-28 Att som leverantör av hörapparater för barn inklusive tillbehör och reservdelar till region Mitt utse Oticon Aktiebolag Phonak Aktiebolag

D) Övriga chefer (Upphandlingschef) forts Delegat enligt LS Dnr Ärende Beslut 17/13 LD15/03855 Tilldelningsbeslut 2016-01-28 Att som leverantör av hörapparater för personer med grav till uttalad lätt till grav hörselnedsättning inklusive tillbehör och reservdelar till region Mitt utse Oticon Aktiebolag Phonak Aktiebolag 17/13 LD15/03854 Tilldelningsbeslut 2016-01-28 Att som leverantör av hörapparater för personer med grav till uttalad lätt grav hörselnedsättning inklusive tillbehör och reservdelar till region Mitt utse Sivatos A/S Phonak Aktiebolag Unitron Hearin AB Widex Aktiebolag 17/13 LD15/04377 Tilldelningsbeslut 2016-02-01 Att som leverantör av bevakning Avesta lasarett utse Securitas Sverige AB.

D) Övriga chefer (Hälsovalschef) Delegat enligt LS Dnr Ärende Beslut 17/13 LD15/02085 Redaktionella ändringar/ revidering av Avtal Hälsoval Dalarna med tillhörande bilagor. 17/13 LD15/02085 Redaktionella ändringar/ revidering av Avtal Hälsoval Dalarna med tillhörande bilagor. 2015-10-07 Att revidera Avtal Hälsoval Dalarna med tillhörande bilagor: Ansökan om godkännande som vårdgivare. Bilaga Information och föreskrifter, Bilaga Ersättning, Bilaga Ansökan Filialverksamhet under punkterna se bilaga 1 tom 7 för att förtydliga uppdraget. 2015-12-07 Att revidera Avtal Hälsoval Dalarna med tillhörande bilagor: Bilaga Ersättning och Bilaga Uppföljning under punkterna se bilaga 1 och 2 för att förtydliga uppdraget.

BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2016-02-15 Sida 1 (2) Administrativ enhet Dnr LD15/03448 Uppdnr 1259 2016-02-01 Budgetberedningen 2016-02-15 Landstingsstyrelsen 2016-02-29 Landstingsfullmäktige Rättelse av beslut om egenavgifter för habiliterings- och dialyspatienter Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Beslutet i landstingsfullmäktige 2015-11-23 24 106 bilaga c om ny egenavgift för sjukresa med taxi/specialfordon för dialys-och habiliteringspatienter, ändras så att det följer landstingets generella åldersgräns, 20 år, för vårdavgifter. Sammanfattning I landstingsfullmäktiges beslut i november 2015, 106 bilaga c, uttrycktes åldersgränsen felaktigt som under 19 år för ny egenavgift gällande sjukresa med taxi/specialfordon för de tidigare helt undantagna habiliterings- och dialyspatienterna. Gränsen för egenavgift för dialyspatienter avsågs vara under 20 år för att följa landstingets generella åldersgräns för vårdavgifter. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Landstingsfullmäktiges beslut 2015-11-23 24 106 bilaga c Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget I landstingsfullmäktiges beslut i november 2015, 106 bilaga c, uttrycktes åldersgränsen felaktigt som under 19 år för ny egenavgift gällande sjukresa med taxi/specialfordon för de tidigare helt undantagna habiliterings- och dialyspatienterna. Gränsen för egenavgift för dialyspatienter avsågs vara under 20 år. Patientperspektiv, Barnperspektiv och Likabehandling Beslutets ändring så att det följer landstingets generella åldersgräns, 20 år för vårdavgifter, gör att fler än i det ursprungliga beslutet omfattas av undantag från egenavgift vid sjukresa för taxi/specialfordon. Habiliteringspatienter under 20 år är sedan tidigare undantagna från egenavgift för sjukresa så där sker ingen förändring. I övrigt betalar alla Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan 27 023-490000 Beronius Jens 023-49 02 04 791 29 Falun Falun Org.nr: 232100-0180 Adm chef 070-313 52 68 jens.beronius@ltdalarna.se

Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (2) 2016-02-15 LD15/03448 andra patientgrupper för sjukresa med taxi/specialfordon oavsett ålder. Där sker alltså heller ingen förändring. Ekonomi och finansiering Rättelsen bedöms vara kostnadsneutral då antalet dialyspatienter i den åldersgruppen är ytterst få. Samverkan med fackliga organisationer Avgiftsbeslut är inte föremål för facklig samverkan. Uppföljning Kostnaderna för sjukresor följs upp varje månad, både centralt i landstinget av trafikhandläggaren och av ansvarig för ekonomi per klinik vid fakturering. I bokslut följs utvecklingen av kostnaderna för sjukresor.

BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2016-02-15 Sida 1 (3) Administrativ enhet Dnr LD16/00082 Uppdnr 1265 2016-02-01 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2016-02-15 Landstingsstyrelsen 2016-02-29 Landstingsfullmäktige Miljömål 2016-2020 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Miljömål 2016-2020, enligt bilaga b), fastställs Sammanfattning Landstingets miljömål är gamla och behöver revideras. En revisionsrapport från 2014 visade bland annat att merparten av miljömålen ej är mätbara, vilket gör det svårt att göra korrekta uppföljningar. De nya miljömålen är framtagna utifrån nationella miljökvalitetsmål, regionala miljömål och bedömning av landstingets totala miljöpåverkan. Utifrån de övergripande miljömålen ska tjänstemannaledningen bryta ner målen och beskriva aktiviteter som ska genomföras, hur de ska följas upp, vem som ansvarar samt när det ska vara genomfört. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Miljömål 2016-2020 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Landstingets miljömål är gamla och behöver revideras. En revision genomfördes i slutet av 2014 avseende det strategiska miljöarbetet, LS 2015-02-16 19. Revisionsrapporten visar bland annat att merparten av miljömålen ej är mätbara vilket gör det svårt att göra korrekta uppföljningar. Rapporten betonar också att det är oklart på vilken nivå som miljömålen beslutats samt att det saknas en röd tråd från nationella miljökvalitetsmål och regionala miljömål till landstingets övergripande miljömål samt handlingsplan på tjänstemannanivå. De nya miljömålen är framtagna utifrån nationella miljökvalitetsmål, regionala miljömål och bedömning av landstingets totala miljöpåverkan. Miljömålen beskriver vad som ska uppnås och vid vilken tidpunkt för att minska den miljöpåverkan som uppstår från all verksamhet som landstinget bedriver. För att kunna nå de uppsatta miljömålen och minska landstingets miljöpåverkan måste arbetet bedrivas i hela organisationen. Utifrån de övergripande miljömålen ska tjänstemannaledningen bryta ner målen och Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan 27 023-490000 Nordahl Anders 023-490017 791 29 Falun Falun Org.nr: 232100-0180 Miljöchef anders.nordahl@ltdalarna.se

Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (3) 2016-02-15 LD16/00082 beskriva aktiviteter som ska genomföras, hur de ska följas upp, vem som ansvarar samt när det ska vara genomfört. Målstyrning och uppföljning är avgörande för att säkerställa att landstinget når de övergripande miljömålen och sänker den totala miljöbelastningen. Därför måste arbetet kontinuerligt följas upp på samtliga nivåer. Det ska ske inom ramen för landstingets gemensamma ledningssystem. Patientperspektiv Miljömålen belyser minskning av antalet antibiotikarecept som en viktig del för att minska miljöpåverkan. Minskning av antibiotikaanvändning är även viktigt i arbetet med att minska antibiotikaresistensen. Ekonomi och finansiering Vissa miljömål bedöms kunna innebära ökade kostnader medan andra miljömål bedöms innebära minskade kostnader. De miljömål som kan innebära ökade kostnader är miljökrav i upphandling (Upphandling och inköp), inköp av elbilar (Resor och transporter) samt miljömärkta livsmedel (Livsmedel). De miljömål som kan innebära minskade kostnader är systematiskt miljöarbete, miljökrav i upphandling (Upphandling och inköp), ökad materialåtervinningsgrad (Avfall), minskad energianvändning (Energi), minskade utsläpp från resor (Resor och transporter), minskat matsvinn (Livsmedel) samt återanvändning av textilavfall. Miljö Samtliga miljömål syftar till att minska landstingets miljöpåverkan. Juridik Det finns lagkrav för upphandling och inköp, som tydliggör att miljökrav ska ställas. Miljöbalken har förordningar som exempelvis visar hur avfall ska hanteras. Folkhälsa Minskad miljöpåverkan bedöms påverka folkhälsan positivt. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Inom området Kemikalier och läkemedel har två av målen direkt påverkan på arbetsmiljön genom att minska de mest miljö- och hälsofarliga kemiska produkterna samt att riskbedöma samtliga faromärkta kemiska produkter.

Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 3 (3) 2016-02-15 LD16/00082 Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum 2016-02-03. Uppföljning Miljömålen följs upp årligen genom landstinget miljöredovisning.

Miljömål 2016-2020

Miljömål 2016-2019 Innehåll Landstingets miljömålsarbete... 3 Nationella miljökvalitetsmål... 4 Systematiskt miljöarbete... 5 Upphandling och inköp... 6 Avfall... 7 Energi... 8 Kemikalier och läkemedel... 9 Resor och transporter... 10 Livsmedel... 11 Textilier... 12 Sammanställning, miljömål... 13 2

Miljömål 2016-2019 Landstingets miljömålsarbete De övergripande miljömålen är framtagna utifrån nationella miljökvalitetsmål, regionala miljömål och bedömning av landstingets totala miljöpåverkan. Miljömålen beskriver vad som ska uppnås och vid vilken tidpunkt för att minska den miljöpåverkan som uppstår från all verksamhet som landstinget bedriver. Landstinget har identifierat åtta strategiska målområden: Systematiskt miljöarbete Upphandling och inköp Avfall Energi Kemikalier och läkemedel Livsmedel Resor och transporter Textilier För att kunna nå de uppsatta miljömålen och minska landstingets miljöpåverkan måste arbetet bedrivas i hela organisationen. Utifrån de övergripande miljömålen ska landstinget bryta ner målen och beskriva aktiviteter som ska genomföras, hur de ska följas upp, vem som ansvarar samt när det ska vara genomfört. Målstyrning och uppföljning är avgörande delar för att säkerställa att landstinget når de övergripande miljömålen och sänker den totala miljöbelastningen. Därför måste arbetet kontinuerligt följas upp på samtliga nivåer via ledningens genomgång. Det ska ske inom ramen för landstingets gemensamma ledningssystem. 3

Miljömål 2016-2019 Nationella miljökvalitetsmål Riksdagen har beslutat om 16 miljökvalitetsmål som ska styra det svenska miljöarbetet. Det är regeringens ansvar att målen uppnås och de har i sin tur utsett vilka myndigheter som har ansvar för målen. Det ska gå en röd tråd från de nationella miljömålen till det regionala och lokala miljöarbetet som bedrivs av bland annat länsstyrelsen, kommuner och landsting. I bilden nedan visas en sammanfattning av de 16 miljökvalitetsmålen. Under varje målområde som landstinget har kommer det synas vilka nationella miljökvalitetsmål som berörs. Målområdet systematiskt miljöarbete och upphandling och inköp är undantagna det då de kan påverka samtliga miljökvalitetsmål. Illustratör: Tobias Flygar, källa: www.miljömål.se 4

Miljömål 2016-2019 Systematiskt miljöarbete Landstingets verksamheter arbetar systematiskt med miljöarbetet enligt ISO 14001. Ledningssystemet är integrerat i det dagliga arbetet och är ett verktyg för att styra, genomföra, följa upp och förbättra miljöarbetet i organisationen. Målet är att uppnå en ständigt minskande miljöpåverkan från organisationen. Mål 2016 ska: rapportering och hantering av avvikelser ske på ett enhetligt sätt inom hela landstinget 2017 ska: ny miljöpolicy vara beslutad av landstingsfullmäktige landstingets gemensamma ledningssystem innefatta miljöledning och följa ISO 14001:2015 Omvärldsanalys ISO 14001-standarden syftar till att kontinuerligt minska verksamhetens totala miljöbelastning. Med hjälp av standarden får ledningen god kontroll över miljöarbetets utveckling när det gäller både resultat och kostnader. 5

Miljömål 2016-2019 Upphandling och inköp Landstingets verksamheter använder och köper in stora mängder material varje år. Miljökrav i upphandlingar är en avgörande faktor för att landstinget ska bedriva ett effektivt miljöarbete. Genom att upphandla varor och tjänster av hög kvalitet och med minsta möjliga miljöpåverkan kan man påtagligt minska verksamhetens miljöpåverkan. Mål 2019 ska: klimatpåverkan, räknat i CO 2-ekvivalenter av de identifierade förbrukningsartiklarna minskat med 15 % jämfört med 2015 relevanta miljökrav ställas i samtliga upphandlingar Omvärldsanalys Miljökrav i offentlig upphandling är ett styrmedel som under de senaste åren fått en allt större betydelse både i Sverige, inom EU och internationellt. Landstingen i Sverige köper in varor, tjänster och entreprenader för 120 miljarder kronor per år, vilket ger landstingen möjligheter att påverka företag och entreprenörer till att ta fram miljöanpassade produkter och tjänster. Landstingen kan genom sitt inflytande på marknaden vara drivande aktörer för en långsiktig hållbar konsumtion och produktion. Detta är förenligt med den nationella viljeinriktningen att den offentliga sektorn ska gå före och vara ett föredöme när det kommer till miljökrav i upphandlingar. 6

Miljömål 2016-2019 Avfall Landstinget arbetar efter EU:s fastslagna avfallshierarki och strävar efter att i första hand förebygga att avfall uppstår. Det innebär att undvika onödiga inköp och återanvända varor i så stor utsträckning som möjligt. Därefter ska allt avfall som uppstår källsorteras för att kunna materialåtervinna så stor andel som möjligt. Det som blir över ska gå till förbränning och i sista hand deponering. Miljökvalitetsmål Mål 2020 ska: materialåtervinningsgraden uppgå till minst 35 % exkl. matavfall och byggnadsavfall av den totala avfallsmängden från lasaretten. mängden avfall per vårdtillfälle 1 minskat med 5 % i jämförelse med 2015 Omvärldsanalys En god resurshushållning med naturens ändliga resurser är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Den avfallshierarki som samtliga medlemsländer i EU har skrivit under fastslår att det första steget i avfallshanteringen är att se till så att avfallet aldrig uppstår. Det betyder att produktval, kvalité och materialval är det viktigaste att arbeta med för att minska avfallsmängden. Ett annat sätt är att återanvända produkter så långt som möjligt. Det är direkt kopplat mot resurshushållning då färre varor måste produceras. Det avfall som ändå uppstår ska källsorteras för materialåtervinning och i sista hand energiåtervinning eller deponering. 1 Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde. Utskrivning ligger till grund för beräkning av antalet vårdtillfällen under ett år. 7

Miljömål 2016-2019 Energi Landstinget har under en längre tid arbetat framgångsrikt med energifrågor och det arbetet ska fortgå. All el som köps in ska komma från förnyelsebara energislag och energianvändningen ska fortsätta minska. Landstingets energianvändningen uppgick 2014 till 164,6 kwh/m 2 Miljökvalitetsmål Mål 2020 ska: energianvändningen uppgå till högst 150 kwh/m 2 all el som köps in fortsatt komma från förnyelsebara energislag Omvärldsanalys För att minska påverkan på miljön och klimatet är energiproduktion och energianvändning avgörande områden. På samtliga plan, från internationell till regional nivå arbetas det med energifrågan där fokus är på att producera el från förnyelsebara källor och att effektivisera användningen för att minska på energibehovet. Den el som inte används är kostnadsfri och medför ingen miljöpåverkan. Därför är det fokus på att hitta energieffektiviseringar i samhällets samtliga nivåer som industrier och offentliga lokaler. Det går även att arbeta med inköp och installation av energisnål armatur och apparatur. Vid produktion av el uppstår utsläpp av koldioxid och andra miljö- och hälsoskadliga ämnen i varierad grad beroende på hur elen framställs. Exempelvis har vindkraft och vattenkraft små utsläpp medan kolkraftverk ger stora utsläpp av växthusgaser. Globalt sker en stor del av elproduktionen fortfarande från kolkraftverk, men det genomförs stora satsningar runt om i världen på att öka den förnyelsebara produktionen av el. I Sverige produceras elen till största del av vattenkraft och kärnkraft. 8

Miljömål 2016-2019 Kemikalier och läkemedel Landstinget använder ett stort antal kemiska produkter och läkemedel i det dagliga arbetet. Det ställer höga krav på arbetsmiljö och säkerhet för att minimera utsläpp till miljön. För att minska påverkan från kemiska produkter arbetar landstinget med att minska mängderna och byta ut hälso- Miljökvalitetsmål och miljöfarliga kemikalier mot jämngoda alternativ som har en lägre miljöpåverkan. Landstinget arbetar även för att minimera förskrivningen av läkemedel, framförallt antibiotika men verkar även för att fler ska motionera och på så sätt minska behovet av vård och läkemedel. Mål 2019 ska: 20 % av de kemiska produkterna som finns upptagna på substitutionslista vara utbytta samtliga faromärkta kemiska produkterna som används vara riskbedömda antibiotikarecept inte överstiga 250 recept per 1000 innevånare och år Omvärldsanalys I dagens samhälle används stora mängder kemikalier för att framställa de varor och produkter som vi efterfrågar. För att nå ett hållbart kretslopp är en viktig del att arbeta mot en giftfri miljö där användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier är minimal. En säker kemikaliehantering och en effektiv substitution kräver att samtliga verksamheter genomför riskbedömningar. Även läkemedelsanvändningen medför en betydande miljöpåverkan, både vid produktion, användandet och restprodukterna som skapas. Kunskapsläget om hur läkemedel påverkan miljön, sjöar och vattendrag måste generellt sett höjas i samhället så att rätt åtgärder kan vidtas för att minimeras den påverkan som uppstår. 9

Miljömål 2016-2019 Resor och transporter Resor och transporter är en av landstingets mest betydande miljöpåverkande aktiviteter. Landstingets verksamheter bedrivs på ett geografiskt utspritt område vilket innebär omfattande transporter av gods, anställda och patienter. Med ny teknik kan många möten och andra arbeten utföras på distans. Miljökvalitetsmål Mål 2019 ska: 5 % av landstingets personbilar utgöras av elbilar 2020 ska: CO 2-utsläppen (kg/år) från tjänsteresor med personbilar minska med 25 % jämfört med 2015 utsläppen för landstingets personbilar vara i medeltal max 95 g CO 2/km Omvärldsanalys Resor och transporter av gods påverkar i hög grad miljön. Transportsektorn står för betydande utsläpp av koldioxid, försurande, gödande och ozonbildande ämnen samt luftförorenade partiklar som påverkar miljön och hälsan negativt. För att minska miljöpåverkan från transportsektorn behövs åtgärder från samtliga samhällsnivåer. På den globala nivån handlar det om att länder ska enas, blandat annat arbetar FN-organet UN-ECE med att ta fram globala ekonomiska styrmedel, reglering via standarder och konventioner och utveckling av nya fossilfria bränslen. I Sverige finns en tydlig målsättning med att ställa om transportsektor för att minimera miljöpåverkan. Arbetet kräver en genomarbetad trafikinfrastruktur som gör att kollektivtrafik och tåg kan användas i första hand och öka andelen miljöbilar och även att ta fram och använda förnyelsebara bränslen för de transporter som måste göras med bil. Genom den teknik som har kommit de senaste åren kan även transportbehovet minska. Framförallt för företag och organisationer som nu kan genomföra möten och arbete på distans i stor utsträckning. 10

Miljömål 2016-2019 Livsmedel Landstinget bedriver produktionskök vid lasaretten i Falun och Mora samt vid folkhögskolorna i Fornby, Malung och Mora. Arbetet med att minska miljöpåverkan från vår livsmedelshantering sker på två sätt. Dels genom att öka andelen miljömärkta livsmedel dels genom att minska matsvinnet. Det är även viktigt att arbete med årstidsanpassade råvaror för att minimera miljöpåverkan från livsmedel. Andelen miljömärkta livsmedel för Landsting uppgick till totalt 27 procentenheter under 2014. Miljökvalitetsmål Mål 2020 ska: andelen miljömärkta livsmedel uppgå till 50 % andelen matsvinn från patientmåltider vara max 8 % av total mängd utlevererade mat Omvärldsanalys Miljömärkta livsmedel framställs utan kemiska bekämpningsmedel och bidrar då till att nå en giftfri miljö, som kräver att användningen av kemikalier och bekämpningsmedel minskar. Det gynnar även den biologiska mångfalden. Livsmedel står även för en stor miljöpåverkan i allt från land och vattenåtgång till att betydande utsläpp av växthusgaser. Det uppstår alltid matavfall i form av skal, ben, skinn etc. och den måste hanteras på bästa sätt för att få ut den energi som den innehåller. Därefter uppstår det även ett onödigt matsvinn där riktig, ätbar mat slängs. Det ger upphov till en stor miljöpåverkan då all mark, vatten och utsläpp som krävts för att producera den maten varit helt i onödan. 11

Miljömål 2016-2019 Textilier Landstinget driver ett tvätteri i Fredriksberg som levererar textilier till främst vård och tandvård. Textilier har påverkan på miljön vid framställning av råmaterial, vid tillverkning, vid transport, vid tvättning samt som avfall. Landstinget ska köpa in textilier som är framtagna med miljömässig och social hänsyn. Miljökvalitetsmål Mål 2019 ska: allt textilavfall återanvändas eller återvinnas Omvärldsanalys Textilproduktionen har en betydande miljö- och klimatpåverkan som kräver stora markytor. Det går även åt stora mängder vatten och kemikalier vid tillverkningen. Miljöpåverkan sker till största del lokalt där textilierna tillverkas. Då det till stor del är i länder med minimal miljölagstiftning för utsläppen en extra stor påverkan på närmiljön. Det påverkar även hälsan för boende i dessa områden. Det sker även en viss miljöpåverkan från de transporter som uppstår när textilier transporteras till exempelvis Sverige. Miljöpåverkan från textilier kan begränsas genom att köpa in miljömärkta textilier som är producerade med hänsyn för miljön där kemikalieanvändningen har begränsats. Det börjar även komma fram fler metoder att producera textilier från material med lägre miljöpåverkan, exempelvis bambu. De textilier som produceras ska användas i så stor utsträckning som möjligt och om det går ska de även återbrukas. Internationellt och i Sverige pågår en utveckling av tekniken för en storskalig återvinning av textilfibrerna, på så sätt går det att minska behovet av att producera nya fibrer och därmed minskar miljöbelastningen. 12

Miljömål 2016-2019 Sammanställning, miljömål Här följer en sammanfattning av landstingets miljömål under perioden 2016-2020 2016 ska: rapportering och hantering av avvikelser ske på ett enhetligt sätt inom hela landstinget 2017 ska: ny miljöpolicy vara beslutad av landstingsfullmäktige landstingets gemensamma ledningssystem innefatta miljöledning och följa ISO 14001:2015 2019 ska: klimatpåverkan, räknat i CO 2-ekvivalenter av de identifierade förbrukningsartiklarna minskat med 15 % jämfört med 2015 relevanta miljökrav ställas i samtliga upphandlingar 20 % av de kemiska produkterna som finns upptagna på substitutionslista vara utbytta samtliga faromärkta kemiska produkterna som används vara riskbedömda antibiotikarecept inte överstiga 250 recept per 1000 innevånare och år 5 % av landstingets personbilar utgöras av elbilar allt textilavfall återanvändas eller återvinnas 2020 ska: materialåtervinningsgraden uppgå till minst 35 % exkl. matavfall och byggnadsavfall av den totala avfallsmängden från lasaretten. mängden avfall per vårdtillfälle 1 minskat med 5 % i jämförelse med 2015 CO 2-utsläppen (kg/år) från tjänsteresor med personbilar minska med 25 % jämfört med 2015 utsläppen för landstingets personbilar vara i medeltal max 95 g CO 2/km andelen miljömärkta livsmedel uppgå till 50 % andelen matsvinn från vårdavdelningar vara max 6 % av totala antalet utlevererade portioner energianvändningen uppgå till högst 150 kwh/m 2 all el som köps in fortsatt komma från förnyelsebara energislag 1 Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde. Utskrivning ligger till grund för beräkning av antalet vårdtillfällen under ett år. 13

BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2016-02-15 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD16/00201 Uppdnr 1278 2016-02-15 Landstingsstyrelsen 2016-02-29 Landstingsfullmäktige Beslut om aktierna i Dalhalla Förvaltning AB Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: Landstingets samtliga aktier i Dalhalla Förvaltning AB (DFAB) 376 aktier, Stam serie B till ett bokfört värde av 376 000 kr avyttras som gåva till den ideella Föreningen Dalhallas Vänner (FDV). Sammanfattning Landstingets aktieinnehav i DFAB har fram till hösten 2015 utgjort 4 % av det totala aktiekapitalet. Efter genomförd nyemission är den andelen nu 1,52 %. Innehavet har i praktiken bara varit symboliskt och saknar marknadsvärde. Aktieinnehavet bedöms göra större nytta hos Föreningen Dalhallas Vänner (FDV) än för landstinget och föreslås därför ges som gåva som ett stöd av allmänt intresse till den operaverksamhet som FDV bedriver. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Dalhalla Förvaltning AB (DFAB) förvaltar och hyr ut konsertarenan Dalhalla. Rättviks Kommun upplåter marken till bolaget enligt arrendeavtal. Landstinget innehar 376 aktier, stam serie B i DFAB sedan en nyemission i november 2007, motsvarande ett nominellt värde av 376 000 kr. Dalhalla har sedan starten 1993 genomgått en mängd förändringar och omorganisationer. Idag består organisationen av tre parter: DFAB förvaltar arenan. Rättvik Event AB driver populärmusikverksamheten. FDV driver Dalhalla Operas verksamhet. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan 27 023-490000 Cederberg Kerstin 023-49 11 13 791 29 Falun Falun Org.nr: 232100-0180 Chefsjurist kerstin.cederberg@ltdalarna.se

Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 2016-02-15 2 (3) Ägare till DFAB är (med ägarandel, respektive rösträttsandel, efter den senast genomförda nyemissionen under hösten/vintern 2015 inom parentes): Det offentliga (Landstinget Dalarna samt Leksands, Mora, Orsa, Rättviks och Älvdalens kommuner): 22,86 % - 39,34 % Bergamsee AB: 58,81 % - 47,13 % Rättvik Arena AB: 4,05 % - 6,97 % Föreningen Dalhallas Vänner: 14,28 % - 6,56 % Landstinget har sedan Dalhalla grundades bidragit med stora belopp för att stödja operaverksamheten i Dalhalla. Engagemanget i förvaltningsbolaget DFAB har också grundat sig i viljan att stödja operaverksamheten. Den ideella Föreningen Dalhallas Vänner (FDV) bildades 1993 och har till syfte att stödja och driva operaverksamhet på den delägda anläggningen Dalhalla samt att där bedriva främst opera men även konsert-, teatermusikteater-, dansteater-, konst- och körverksamhet. FDV har som huvuduppgift att bedriva de bidragsberoende konstarterna på Dalhalla. Operaverksamheten utgör den största delen av dessa. Föreningens publika verksamhet går under namnet Dalhalla Opera. För att bekosta omfattande renoverings- och säkerhetsarbeten på åskådarläktaren gjordes i slutet av 2015 en nyemission av aktier i DFAB. Vare sig landstinget eller någon av de delägande kommunerna var villiga att tillskjuta ytterligare kapital. Entreprenören Conny Gesar köpte då genom sina företag Bergamsee AB och Rättvik Arena AB 80 % respektive 20 % av nyemissionens aktier, varför huvudägandet av Dalhalla övergick i privat ägo. Verksamheten i DFAB har gått med förlust under flertalet år. Landstinget har vid några tillfällen utan framgång erbjudit övriga offentliga delägare att köpa landstingets aktieinnehav. Aktierna bedöms inte ha något marknadsvärde. Aktieinnehavet utgör mer en belastning för Landstinget Dalarna. Det har gett en insyn i verksamheten men utan att tillföra någon motsvarande nytta för landstinget. Den enda icke kommersiella aktören som skulle ha en fördel av aktieinnehavet är FDV, som bedriver operaverksamheten. Aktieinnehavet föreslås därför skänkas till FDV som ett stöd till operaverksamheten.

Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 2016-02-15 3 (3) Ekonomi och finansiering Gåvan medför att landstingets resultat 2016 kommer att belastas med en finansiell kostnad på 376 000 kr och de finansiella anläggningstillgångarna minskar med samma belopp. Juridik I den grundläggande kompetensbestämmelsen i 2 kap 1 kommunallagen ligger ett principiellt förbud mot att ge understöd åt enskilda, eftersom det i regel inte kan vara ett allmänt intresse att sådant understöd lämnas. Operan som bedrivs av FDV utgör dock en kulturverksamhet som är omöjlig att driva utan offentligt stöd. Landstinget har därför bidragit på flera olika sätt genom åren. Såväl kontant bidragsstöd till operan som aktieinnehavet i DFAB är därför motiverat utifrån ett allmänt intresse. Bortskänkandet av aktieinnehavet till FDV tjänar samma syfte. Samverkan med fackliga organisationer Detta ärende är inte föremål för facklig hantering. Uppföljning Kultur- och bildningsnämnden följer upp den verksamhet som Föreningen Dalhallas Vänner bedriver.

BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-02-15 Sida 1 (3) Dnr LD16/00148 Uppdnr 1271 2016-02-08 Kultur- och bildningsnämnden 2016-02-15 Landstingsstyrelsen Biblioteksplan för biblioteksverksamheter inom Landstinget Dalarna 2016-2018 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Biblioteksplan för biblioteksverksamheter inom Landstinget Dalarna 2016-2018, enligt bilaga b), fastställs. Sammanfattning Bibliotekslagen stadgar i 17 att kommuner och landsting ska anta planer för sin verksamhet på biblioteksområdet. En helt ny biblioteksplan föreslås och avgränsas i förhållande till Landstingets kultur- och bildningsplan 2016-18 genom att den fokuserar på frågor för biblioteksverksamheterna. Planens syfte är att vara ett instrument för ökad bibliotekssamverkan i länet. Biblioteksplanen används tillsammans med verksamheternas övriga styrdokument för att stärka biblioteksverksamheterna och deras samverkan, såväl med varandra som med andra. Planen lyfter fram prioriteringar och utmaningar för biblioteken under planperioden. De biblioteksverksamheter som omfattas av denna plan är Bibliotek och informationscentral (sjukhusbiblioteken), Länsbibliotek Dalarna samt biblioteksverksamhet vid Fornby, Malungs och Mora folkhögskolor och vid Musikkonservatoriet Falun. Planen ska gälla 2016-2018. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Biblioteksplan för biblioteksverksamheter inom Landstinget Dalarna 2016-2018 c) Protokollsutdrag, Kultur- och bildningsnämnden 2016-02-08 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Bibliotekslagen stadgar i 17 att kommuner och landsting ska anta planer för sin verksamhet på biblioteksområdet. Bibliotekslagens andra paragraf anger det allmänna biblioteksväsendets ändamål: Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Kommunernas Hus, Myntgatan 2 023-490000 Lagergren Malin 023-49 06 87 791 29 Falun Falun landstinget.dalarna@ltdalarna.se Förvaltningschef Org.nr: 232100-0180 malin.lagergren@ltdalarna.se

Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 2 (3) 2016-02-15 LD16/00148 främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Biblioteksverksamhet av hög kvalitet främjar fri informationstillgång, åsiktsbildning och yttrandefrihet, vilka är förutsättningar för det demokratiska samhället. Dalarnas invånare möter bibliotek på olika sätt utifrån de roller och behov de för tillfället har. Det kan vara som studerande, patient, förälder, anhörig, vårdpersonal, lärare, läshungrigt barn, nyanländ, släktforskare med mera. Oavsett användarens behov ska biblioteksverksamheterna se till att användarna har bästa möjliga tillgång till information och idéer i alla tänkbara medier och format. Det innefattar stöd för principerna om fri tillgänglighet open access, öppen källkod och öppna licenser. En helt ny biblioteksplan föreslås och avgränsas i förhållande till Landstingets kultur- och bildningsplan 2016-18 genom att den fokuserar på frågor för biblioteksverksamheterna. Landstinget Dalarna har fyra olika typer av biblioteksverksamhet som omfattas av planen: Bibliotek och informationscentral i hälso- och sjukvården (sjukhusbiblioteken), folkhögskolornas bibliotek, Musikkonservatoriets bibliotek och den regionala biblioteksverksamheten genom Länsbibliotek Dalarna. Alla definieras i Bibliotekslagens första paragraf som delar av det allmänna biblioteksväsendet. Musikkonservatoriets biblioteksverksamhet omfattas av skollagens skrivningar om skolbibliotek, 2 kap. 36 skollagen. Samverkan mellan de olika bibliotekstyperna inom landstinget, såväl som samverkan med andra biblioteksaktörer i Dalarna och hela landet, syftar till att stödja människors möjligheter att vara aktiva och delaktiga i samhällslivet. Den möjligheten stärks genom att bibliotekslandskapet i Dalarna är så tillgängligt som möjligt för de människor som bor här. Samverkan mellan bibliotek är lagstadgad, 14 bibliotekslagen. Biblioteksplanen används tillsammans med verksamheternas övriga styrdokument för att stärka biblioteksverksamheterna och deras samverkan, såväl med varandra som med andra. Planen lyfter fram prioriteringar och utmaningar för biblioteken under planperioden. Planen ska gälla 2016-2018. Patientperspektiv Patientperspektivet finns beskrivet i planen och gäller företrädesvis sjukhusbiblioteken. Sjukhusbiblioteken utgör en viktig resurs för patienter i hälso- och sjukvården.

Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 3 (3) 2016-02-15 LD16/00148 Ekonomi och finansiering Ett ökat samarbete mellan landstingsfinansierade bibliotek bidrar till en god ekonomisk hushållning av resurserna. Likabehandling Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla och biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling. Barnperspektiv Planen berör i hög grad barn och unga, både vad gäller tillgång till bibliotek och läsfrämjande verksamhet. För gymnasieskolan gäller skollagen, som stadgar att gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Juridik Planen är framtagen i enlighet Bibliotekslagen (SFS 2013:801) 17, där det stadgas att kommuner och landsting ska anta planer för sin verksamhet på biblioteksområdet. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Biblioteksplanens prioriteringar under planperioden bidrar till ett ökat inflytande för medarbetare och en förbättrad arbetsmiljö. Sjukhusbiblioteken utgör en viktig resurs för personal i landstinget. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum 2016-02-03. Uppföljning Planen följs upp årligen av respektive verksamhetschef. Den revideras under 2018 i samverkan mellan cheferna för de verksamheter som omfattas av planen. Ansvarig för att initiera revidering är länsbibliotekschefen.

Biblioteksplan för biblioteksverksamheter inom Landstinget Dalarna 2016-2018 1

Innehåll Inledning... 3 Värdegrund... 3 Beskrivning av verksamheterna... 4 Bibliotek och informationscentral... 4 Länsbibliotek Dalarna... 5 Folkhögskolornas bibliotek... 6 Musikkonservatoriets bibliotek... 8 Utmaningar... 8 Prioriteringar... 9 Källor... 12 2

Inledning Omfattning Bibliotekslagen (SFS 2013:801) stadgar i 17 att kommuner och landsting ska anta planer för sin verksamhet på biblioteksområdet. De biblioteksverksamheter som omfattas av denna plan är Bibliotek och informationscentral (sjukhusbiblioteken), Länsbibliotek Dalarna samt biblioteksverksamhet vid Fornby, Malungs och Mora folkhögskolor och vid Musikkonservatoriet. Planen gäller 2016-2018 och antas av Landstingsfullmäktige i Dalarna i februari 2016. Användning, uppföljning och revidering Biblioteksplanen används tillsammans med verksamheternas övriga styrdokument för att stärka biblioteksverksamheterna och deras samverkan, såväl med varandra som med andra. Planen följs upp årligen av respektive verksamhetschef. Den revideras under 2018 i samverkan mellan cheferna för de verksamheter som omfattas av planen. Ansvarig för att initiera revidering är länsbibliotekschefen. Biblioteksplanens avgränsas i förhållande till kultur- och bildningsplanen genom att den fokuserar frågor för just biblioteksverksamheterna. Planens syfte är att vara ett instrument för ökad bibliotekssamverkan i länet. Värdegrund Bibliotekslagens andra paragraf anger det allmänna biblioteksväsendets ändamål: Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Biblioteksverksamhet av hög kvalitet främjar fri informationstillgång, åsiktsbildning och yttrandefrihet vilka är förutsättningar för det demokratiska samhället. Dalarnas invånare möter bibliotek på olika sätt utifrån de roller och behov de för tillfället har. Det kan vara som studerande, patient, förälder, anhörig, vårdpersonal, lärare, läshungrigt barn, nyanländ, släktforskare med mera. Oavsett användarens behov ska biblioteksverksamheterna se till att användarna har bästa möjliga tillgång till information och idéer i alla tänkbara medier och format. Det innefattar stöd för principerna om fri tillgänglighet open access, öppen källkod och öppna licenser. Samverkan mellan de olika bibliotekstyperna inom landstinget, såväl som samverkan med andra biblioteksaktörer i Dalarna och hela landet syftar till att stödja människors möjligheter att vara aktiva och delaktiga i samhällslivet. Den möjligheten stärks genom att bibliotekslandskapet i Dalarna är så tillgängligt som möjligt för de människor som bor här. Samverkan mellan bibliotek är lagstadgad: I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. (Bibliotekslagen, 14 ) 3

Beskrivning av verksamheterna Landstinget Dalarna har fyra olika typer av biblioteksverksamhet: Bibliotek och informationscentral i hälso- och sjukvården (sjukhusbiblioteken), folkhögskolornas bibliotek, Musikkonservatoriets bibliotek och den regionala biblioteksverksamheten genom Länsbibliotek Dalarna. Alla definieras i Bibliotekslagens första paragraf som delar av det allmänna biblioteksväsendet. Musikkonservatoriets biblioteksverksamhet omfattas av skollagens skrivningar om skolbibliotek: Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek (SFS 2010:800, 2 kap. 36 ). Bibliotek och informationscentral Syfte, mål och framgångsfaktorer Bibliotek och informationscentral innefattar sjukhusbiblioteken i länet. Syftet är att vara en resurs med litteratur och kompetens inom det medicinska biblioteksområdet, samt att ge tillgång till ett kulturutbud inom landstinget på framför allt litteraturens område. Bibliotek och informationscentralen är en del av hälso- och sjukvårdsförvaltningen i landstinget och tillhör Division Medicin. Sjukhusbiblioteken är där samlade i en enhet tillsammans med gemensamma receptioner och konferenslokaler. Målet är att sjukhusbiblioteket uppfattas som en resurs med kvalitet och med ett allsidigt och relevant utbud. Framgångsfaktorer är att stå för en effektiv och nära service till personal och patienter. Verksamhet Sjukhusbiblioteket syftar till att bidra till en kunskapsbaserad vård genom att tillhandahålla litteratur och e-resurser via ett generöst öppethållande och tillgänglighet via näten. Verka för att användare tillgodogör sig kunskaper i en lärande organisation via litteratursökningar, visningar och utbildningar. Ge inneliggande patienter och vårdsökande möjlighet att ta del av bibliotekets utbud genom personliga besök på vårdavdelningar och genom depositioner i dagrum och väntrum. Genom olika marknadsföringsåtgärder befrämja och stimulera till användande av bibliotekets resurser. Målgrupper för verksamheten Målgruppen är framför allt anställda i landstinget, patienter och vårdsökande, samt i begränsad utsträckning (på grund av licensavtal) anställda, forskare och studerande inom vård och omsorg i Dalarna. Allmänhet kan på plats i bibliotekslokalen ta del av det medicinska biblioteksutbudet. Samarbetspartner på regional, sjukvårdsregional och nationell nivå. Sjukhusbiblioteken samarbetar nationellt inom Eira (Inera AB) och i olika nätverk, till exempel Föreningen sjukhusbibliotekschefer. I sjukvårdsregionen där Landstinget Dalarna ingår finns ett nätverk för sjukhusbibliotek. Samarbetspartner inom landstinget är 4

Länsbibliotek Dalarna, samt i regionen i övrigt Högskolan Dalarnas bibliotek och länets folkbibliotek. Länsbibliotek Dalarna Syfte, mål och framgångsfaktorer Länsbiblioteket är Landstinget Dalarnas regionala biblioteksverksamhet. Länsbiblioteket ska främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller länets folkbibliotek samt samverka med regionala och nationella aktörer på kultur-, bildnings- och biblioteksområdet. Den regionala biblioteksverksamheten arbetar strategiskt med biblioteksutveckling genom stöd till kommunbiblioteken. Utgångspunkterna är folkbibliotekens/kommunernas behov, Dalarnas kultur- och bildningsplan 2016-2018 och bibliotekslagen. Syftet med den regionala biblioteksverksamheten är att Dalarnas invånare ska få jämlik tillgång till biblioteksverksamhet av hög kvalitet. Barnperspektivet ska vara utgångspunkt för verksamheten. Länsbiblioteket verkar för barn och unga bland annat genom särskilt stöd till barnbiblioteken. Länsbibliotek Dalarna ska vara en aktiv och drivande samarbetspart regionalt och nationellt. Målet är att vara ett gott och relevant stöd för biblioteksutvecklingen i kommunerna. Framgångsfaktorer för verksamheten är förhållningssätt som kännetecknas av utvecklingsfokus, dialog och nätverk samt utvärdering, omprövning och kritisk granskning. Länsbiblioteket ska vara en lärande organisation. Verksamhet Konkret arbetar länsbiblioteket genom att ordna fortbildning för bibliotekspersonal, stödja utvecklingsarbete genom att söka projektmedel och driva utvecklingsprojekt, stödja biblioteken i gemensamma frågor, men även genom stöd till det enskilda biblioteket i utvecklings- och verksamhetsfrågor. Samordning och omvärldsbevakning är områden där länsbibliotekets nätverk på lokal, regional och nationell nivå är viktiga tillgångar. Länsbiblioteket kompletterar bibliotekens medieförsörjning och samordnar transportlösning så att medier kan cirkulera i länet. Målgrupper för verksamheten Personalen på länets kommunbibliotek är den främsta målgruppen och bibliotekscheferna de viktigaste strategiska samarbetsparterna. Ytterst är Dalarnas invånare målgruppen, men de nås till övervägande delen indirekt. Samarbetspartner på lokal, regional, interregional och nationell nivå Länsbibliotek Dalarna arbetar i samverkan och samspel med det omgivande samhället och i nära dialog med folkbiblioteken och andra aktörer inom bibliotek, bildning och kultur. Samverkan sker inom länet men också interregionalt och nationellt. Särskilt viktiga samarbetsparter är länets kommunala bibliotek, folkbildningen i Dalarna och de regionala kultur- och bildningsverksamheterna. Viktiga samarbetspartner är också andra biblioteksaktörer i länet: Biblioteks- och informationscentral inom landstinget, Högskolan 5