BUDGET Modulär cykelparkering som ett skalbart sätt att utveckla cykelparkering Borås Stad Åtgärd Kostnad Moduler 1300000 Inredning 800000 VA 55000 Återställningsarbeten VA 55000 nät 60000 Återställningsarbeten nät 40000 Etablering 150000 Markarbete 50000 Markupplåtelse 30000 Bygglov 50000 Projektering 500000 Flytt av taxiangöring 200000 Projektledning 400000 Uppföljning, Enkät 150000 Information/Marknadsföring 300000 Oförutsedda händelser 200000 Cykelparkeringsrutor (10st) 490000 Leverans 36000 Montering/Transporter 130000 Markupplåtelse 700 Projektering 40000 TOTALT 5036700
TIDPLAN Modulär cykelparkering som ett skalbart sätt att utveckla cykelparkering Borås Stad 2012 2013 Månad okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug Aktivitet Beställning av moduler Beställning av cykelställ Projektering Bygglovsansökan Ansökan om markupplåtelse Beställning VA-service Beställning elservice Markarbete för modulen Flytt av taxiangöring Montering och inredning av modulgarage Marknadsföring och information Utplacering cykelställ Invigning Sammanställning och redovisning
Kompletterande uppgifter avseende klimateffekter och ekonomi inför den fördjupade prövningen år 2012 Denna tabell är ett komplement till ansökningsblanketten till Delegationen för hållbara städer för ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt förordningen (2008:1407). Här redovisas förändrad energianvändning och tillhörande emissioner till följd av åtgärder som rör byggnader och byggnadsverk, transporter, livsstil, teknisk försörjning och annat. I tabellen redovisas också hur emissionerna påverkas av investeringar i ny energitillförsel, stödberättigad kostnad, sökt belopp och åtgärdernas livslängd. Genomförs flera åtgärder inom ett område (t ex byggnader och byggnadsverk) redovisas respektive åtgärd i var sin tabell. Förklaringar och anvisningar till tabellen finns nedan. Sökande: Borås Stad Projektbenämning (använd samma benämning som i ansökan): Modulär cykelparkering som ett skalbart sätt att uveckla cykelparkering Åtgärd: Nybyggnad BYGGNADER OCH BYGGNADSVERK Fjärrvärme Gas Olja TRANSPORTER D. Emissionsfaktorer (gram Drivmedel 600 420 30 280 25 5000 1500
LIVSSTIL Fjärrvärme Gas Olja Drivmedel TEKNISK FÖRSÖRJNING ÖVRIGT INVESTERINGAR I TILLFÖRSEL AV FÖRNYBAR ENERGI Förnybar el Förnybar Biogasfordon Biodrivmedel F. Energitillförsel (MWh/år) G. Emissionsfaktor H. Åtgärdens tillförd energi (gram livslängd (år)
FÖRKLARINGAR OCH ANVISNINGAR TILL TABELLEN Klimateffekter av förändrad energianvändning A. Referensvärde B. Förändring relativt referensvärde C. Kontraktering av förnybar energi eller kärnkraft D. Emissionsfaktor Här redovisas referensvärdet för energianvändningen uppdelat för de olika energibärarna, d v s energianvändningen om åtgärden inte genomförs (MWh/år). Detta kan t ex utgöras av nybyggnadskrav (BBR) eller historisk energianvändning. Här redovisas hur mycket energianvändningen förändras för varje energibärare i MWh/år när åtgärden är genomförd. Om energianvändningen ökar relativt referensvärdet redovisas detta som ett negativt värde. Här redovisas hur stor andel av den energi som kommer att användas som är förnybar eller från kärnkraft. Kontrakteras t ex produktionsspecificerad förnybar el som är reviderad eller verifierad redovisas detta (Se Miljöstyrningsrådets råd för inköp av el). Här redovisas emissionsfaktorerna för relevanta energibärare i den aktuella situationen. Detta innefattar emissionsfaktor för: - det lokala fjärrvärmesystemet alternativt för en kontrakterad produktionsspecificerad fjärrvärmemix; - den inhandlade elens miljöprestanda (indikera även om egenproducerad el används, men redovisa detta i tabellen för tillförsel av förnybar energi); - den lokala gasmixen (biogas, naturgas); - biodrivmedelsanvändning. livslängd Här redovisas den livslängden (antal år) för åtgärden. Investeringar i tillförsel av förnybar energi F. Tillförd energi Här redovisas hur mycket energi som kommer att tillföras energisystemet i MWh per år. G. Emissionsfaktor tillförd energi Här redovisas emissionsfaktorn (gram CO2-ekvivalenter per kwh) för den nya tillförda energin. Om möjligt bör ett livscykelperspektiv användas. H. Åtgärdens livslängd Här redovisas den livslängden (antal år) för åtgärden. 2012-05-16
Modulär cykelparkering som ett skalbart Borås Stad sätt att utveckla cykelparkering Borås Stad: Förklaring till tabellen med kompletterande uppgifter: En exakt beräkning av klimateffekten är svåra, men uppskattningen av projektets effekter bygger på följande utgångspunkter: För varje ersatt bilkilometer sparas 0,7 kwh respektive 170 g CO2. Enligt beräkningsmodellen NTM Calc (www.ntmcalc.org) är CO2 utsläpp för en resa på 130 km per pkm: Med bil: 26,5 kg Buss, regional/fjärrtrafik: 7,8 kg Tåg, fjärrtrafik: <0,01 kg. Borås har en omfattande in och utpendling främst från/till Göteborg, en sträcka på ca. 130 km t. o. r., med hög andel bilpendling. Per bilpendlare som byter till buss/cykel minskar CO2 utsläppen med ca. 3.7 ton/å Dvs. för varje arbetspendlare mellan Göteborg och Borås som kan förmås byta från bil till buss och cykel minskar CO2 utsläppen med ca. 3,7 ton/år. Energiåtgången minskar med ca. 70%,ca. 13 000 kwh/år. Vidare antas att 1/3 av användarna av cykelparkeringen vid resecentrum i ett första utbyggnadsskedet (100 platser) annars hade arbetspendlat med bil på sträckan Borås Göteborg. Dvs. 33 personer. Deras årliga energianvändning vid bilpendling uppskattas utifrån ovanstående uppgifter till ca. 19 MWh/person och år, totalt ca. 600 MWh/år för 33 personer (A: Referensvärde). Energibesparingen (B: Förändring relative referensvärdet) bedöms enligt ovan till 420 MWh/år. Andelen förnybar energi i den kvarstående energianvändningen för arbetspendling antas ligga runt 30% enligt Västtrafiks ambitioner för kollektivtrafik (buss & tåg). Den verkliga andelen kan variera beroende på andelen tåg/bussresenärer och andelen biobränsle i bussarna, men kan inte påverkas genom detta projekt. Vilken emissionsfaktor som ska användas är oklar. Energibesparingen görs av drivmedel för personbilar och räknas med 280 g/kwh. Emissionsfaktorn för den resterande energianvändningen (i buss & tåg) är lägre eftersom (förnybar) el och till viss del biobränslen används i kollektivtrafiken. Den exakta emissionsfaktorn är dock starkt beroende på relationen mellan tåg och bussresenärer och kan är svår att bedöma. Observera att energibesparingseffekten av förbättrade cykelparkeringen på gatumark (bike corrals) som också är del av förslaget inte har räknats med eftersom effekten är svårbedömd. Likaså har inte effekten av cykelparkeringen vid resecentrum på mer lokala bilresor vägts in. Bedömningen av energibesparingseffekten måste därför anses som försiktigt.