Sömn, hälsa & skiftarbete ovanför polcirkeln Johanna Garefelt Stressforskningsinstitutet 20 nov 2013 Gruvarbete & hälsa
Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området stress och hälsa. Institutet tillhör den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet och bedriver grund- och tillämpad forskning utifrån tvärvetenskapliga och tvärmetodologiska ansatser. Verksamhetsidén är att studera hur individer och grupper påverkas av olika sociala miljöer, med särskilt fokus på stressreaktioner och hälsa. Den långsiktiga målsättningen med forskningen är att bidra till en förbättrad folkhälsa.
Forskningsteman! arbetslivets organisation och föränderlighet! psykosomatiska sjukdomsmekanismer! sömn, trötthet och återhämtning! stress och sårbarhet hos asylsökande och invandrare! prevention av stress och utmattningsdepression! stress och ohälsa hos barn och unga! kulturaktiviteter och hälsa
Idag: Sömn Dygnsrytm Skiftarbete och sömn - social jet lag/att vara i ofas Ljuset, dess årstidsvariationer & ljusfattiga arbetsplatser Stressforskningsinstitutets studie i Kiruna färska resultat och vad som händer härnäst Några råd
SÖMN
EEG aktivitet under sömn vakenhet (0), stadium 1-4 och REM-sömn 0 1 2 3 4 REM 50% 15%! 20%! EEG-karaktäristik Beta 13-32 Hz Alpha 8-12 Hz Theta 4,0-7,9 Hz Delta 0,5-3,9 Hz Sömnspolar K-komplex
Sömnen vår viktigaste källa till återhämtning
Sömnbehov & sömnstörningar Beror på framför allt ålder Man är väldigt dålig på att bedöma sin egen sömnlängd. Man sover normalt mer än vad man tror. Men man sover kanske ytligt och fragmenterat. Uppvaknanden vanligt problem vid klagomål på sömnkvalitén. Man vet inte om man vaknat om man inte varit vaken i minst 4-5 minuter. Jour-jobb?
Stress och sömn Kvinna, 21 0! 1! R! R! R! R! R! 2! 4! Man, 55 utbränd/ stress Man, 34 insomniker
Vaknat före väckarklockan innan ett tidigt flyg?
Hög och låg stress vid sänggående
Hur många svenskar lider av sömnproblem? 1% 7% 9% 15% 25% 33 % 50% Alla?
Sömnproblem Karolinska Sleep Questionnaire (svårigheter att somna, upprepade uppvaknanden, för tidigt slutligt uppvaknande, störd/orolig sömn) Ett problem minst 3 gånger per vecka + Dagtidströtthet Sömnstör ning Mer klinisk insomni
Sömnstörningar över tid
DYGNSRYTM OCH LJUS
Sena och tidiga dygnsrytmer 20 10 Tidig rytm Sen rytm 0-10 -20 07 13 19 01 07 13
Ljuset - den viktigaste klockställaren Puttar klockan bakåt eller framåt Intensitet/styrka (lux) Våglängd (blåljusdetektor) Tid/Längd Timing, som både beror på sol och den inre klockan (individuella fasen)
16 24 32 40 48 56 64 Melatonin pm/min Dygnsrytm & ljus Melatonin & kroppstemperatur 250 225 200 175 150 125 100 mel Låg! Funkt! bra,! Sömn! temp Max! funktion,! men! Störd! sömn! 37.2 37.0 36.8 36.6 Rectal temperature C 75 16 0 8 16 0 16 0 Tid på dygnet! Time of day 36.4
R.Kuller, S.G.Ballal, T.Laike, B.Mikellides, G.Tonello. The impact of light and colour on psychological mood: a cross-cultural study of indoor work environments, Ergonomics 2006 Nov 15;49(14):1496-1507. Southern Sweden - Helsingborg (56 N) Southern England (52 N) South-eastern Saudi Arabia (26 N) Northern Argentina (27 S)
Kroppens klocka Omgivningens klocka SOCIAL JET LAG
3-skift - sömn TST (min) 480 360 240 120 Sömnlängd!! Stadier! Insomningstid! *** Minutes 240 180 120 60 *** * 2 S ** R Sleep latency, min! 20 15 10 5 **! 0 A N M 0 A N M 0 A N M shift Torsvall et al 1987!
N=51000! N/cases=137! Dödliga arbetsolyckor Variabel OR 95%Ci Störd sömn 1.78 1.14-2.77* Man 2.35 1.60-3.44* Fysisk belastn 0.94 0.61-1.45 Ålder 0.91 0.56-1.49 Arbetare 0.70 0.39-1.25 Stress 1.42 0.86-1.80 Övertid >50h 0.77 0.33-1.80 Skiftarbete/allt 1.52 1.01-2.28* Åkerstedt et al 2002!
Ökad olycksrisk på nattskiftet (Smith et al, Lancet, 1994)
Kiruna
LKAB i Kiruna, på 67 breddgraden, erbjuder unika möjligheter att studera: Vikten av ljusexponering vid anpassning till dagtidsoch skiftarbete, under och ovan jord under olika säsonger. Förändringar i dygnsrytmen under vintern jämfört med sommaren. Inverkan från klockgener (PER3) för anpassningen till oregelbundna arbetstider i kombination med ljusbrist. Ljus och sömnmönsters betydelse för välmående, prestation, sjukfrånvaro och olycksrisker. och om så är fallet, vilka nivåer av ljus som behövs för god återhämtning, välmående och arbetsprestation under oregelbundna arbetstider.
Studiens upplägg nov-jan Intensivstudie Vinterenkät vinter Intensivstudie grupp (1273 I svar vinter =68 %) Uppföljning grupp II 2013 2014 Sommarenkät Intensivstudie 2 (ca 900 svar) uppföljning DNA-provtagning grupp I Första mätning grupp II maj-aug
Dagtidsarbetare Skiftarbetare Ovan jord Under jord
Dagtid Skift utan natt Skift med natt Ovan jord (28 % kvinnor) Under jord (12 % kvinnor) 574 66 174 394 män 180 kvinnor 60 män 6 kvinnor 145 265 49 127 män 18 kvinnor 231 män 32 kvinnor 133 män 41 kvinnor 45 män 4 kvinnor 1871 inbjudna, 1273 svarade = 68 % svarsfrekvens
Lite preliminära resultat!
Hur trivs du med dina nuvarande arbetstider? Varken bra eller dåligt 10% Ganska dåligt 6% Mycket dåligt 2% Väldigt bra 35% Ganska bra 47%
Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Ganska dåligt 4% Mycket dåligt 0% Varken bra eller dåligt 18% Väldigt bra 25% Ganska bra 53%
Medför dina arbetstider åtminstone en gång i månaden minst 10 timmar långa arbetspass?! Svar Procent Antal Ja 75% 415 Nej 25% 139...om ja, innebär detta ett stort problem för dig? Svar Procent Antal Ja 5% 22 Nej 95% 386
Medför dina arbetstider åtminstone en gång i månaden sex eller fler arbetspass i rad?! Svar Procent Antal Ja 97% 540 Nej 3% 14... om ja, innebär detta ett stort problem för dig? Svar Procent Antal Ja 5% 25 Nej 95% 504
Fördelar med oregelbundna arbetstider?
45% 40% 35% 30% Hur lång tid brukar du dagligen vistas i dagsljus utomhus under november-januari? 25% 20% 15% Arbetsdagar Lediga dagar 10% 5% 0% <30 min 30 min - 1 h 1-2 h > 2 h
Hur lång tid brukar du dagligen vistas i dagsljus utomhus under maj-juli? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% <30 min 30 min - 1 h 1-2 h > 2 h Arbetsdagar Lediga dagar
Vinter: Händer det att du känner psykisk trötthet efter arbetspassets slut i samband med... Nej, aldrig (Något skift per år eller mer sällan) Ja, ibland (Något skift per månad) Ja, ofta (merparte n av alla skift) Ja, alltid (så gott som alla skift)...förmiddagsskiftet? 30% 46% 15% 9%...eftermiddagsskiftet? 53% 39% 6% 2%...nattskiftet 40% 39% 12% 9%
Sommar: Händer det att du känner psykisk trötthet efter arbetspassets slut i samband med... Nej, aldrig (Något skift per år eller mer sällan) Ja, ibland (Något skift per månad) Ja, ofta (merparte n av alla skift)...förmiddagsskiftet? 32% 41% 19% 8%...eftermiddagsskiftet? 57% 37% 4% 2%...nattskiftet? 39% 39% 15% 8% Ja, alltid (så gott som alla skift)
Vinter: Hur många lediga dagar tar det innan du känner dig "återhämtad" efter en arbetsperiod? Svar Graf Procent 1 dag 46% 2 dagar 36% 3 dagar 11% 4 dagar 3% 5 dagar eller fler 3%
Sommar: Hur många lediga dagar tar det innan du känner dig "återhämtad" efter en arbetsperiod? Svar Graf Procent 1 dag 50% 2 dagar 32% 3 dagar 13% 4 dagar 3% 5 dagar eller fler 2%
Vinter: När du sover på dagtid, hur ljust är det i rummet?! Svar Graf Procent Helsvart/Nästan helsvart (går inte att se något om man inte tänder) 10% Svagt ljus (Man kan urskilja konturer) Ganska ljust (man kan se möbler) 37% 34% Ljust (man kan läsa)! 13% Fullt dagsljus 6%
Sommar: När du sover på dagtid, hur ljust är det i rummet?! Svar Graf Procent Helsvart/Nästan helsvart (går inte att se något om man inte tänder) Svagt ljus (Man kan urskilja konturer) Ganska ljust (man kan se möbler) 8% 31% 39% Ljust (man kan läsa)! 15% Fullt dagsljus 7%
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Om du fritt fick välja arbetsschema 0% vad skulle du prioritera då? Tid att vila ut mellan arbetspass Lång sammanhållen ledighet Många arbetspass på obekväma tider som ger högre lön Regelbundet lediga helger Inte alls viktigt Ganska oviktigt Ganska viktigt Väldigt viktigt
Vinterdeppighet Har du mer problem med nedstämdhet, trötthet eller brist på energi under hösten/ vintern än andra årstider? Ja. Stora/ allvarliga 26% Ja. Små/ ganska små 37% Nej 37%
Tre ljusexponeringsgrupper 30 % får mindre än en timmas dagsljus både arbetsdagar och lediga dagar 43 % får mer än en timma dagsljus antingen på arbetsdagar eller lediga dagar 23 % får mer än en timmas dagsljus både på arbetsdagar och lediga dagar
Ljusexponering efter arbetskategori 70% 60% 50% 40% 30% Dagtid ovan Dagtid under 2-skift ovan 20% 10% 0% <1 dagsljus både arbetsdagar och lediga dagar <1 dagsljus antingen arbetsdagar eller lediga dagar >1 dagsljus både arbetsdagar och lediga dagar 2-skift under 3-skift ovan 3-skift under
Sömnproblem på LKAB Karolinska Sleep Questionnaire (svårigheter att somna, upprepade uppvaknanden, för tidigt slutligt uppvaknande, störd/orolig sömn) Ett problem minst 3 gånger per vecka 16 % + Dagtidströtthet 9 %
Vinter: Andel med sömnstörningar per ljusexponeringsgrupp 25% 20% 15% 10% 5% Sömnstörningar Insomni 0% <1 h dagsljus under både arbetsdagar och lediga dagar <1 h dagsljus under arbetsdagar eller lediga dagar >1 h dagsljus under både arbetsdagar och lediga dagar
Vinter: Medelvärde av antal lediga dagar tills man känner sig återhämtad 2,0 1,9 1,9 1,8 1,8 1,7 1,7 1,6 1,6 1,5 1,5 < 1 h dagsljus både arbetsdagar och lediga dagar < 1 h dagsljus under arbetsdagar eller lediga dagar > 1 h dagsljus under både arbetsdagar och lediga dagar
Insomnia among day and shift workers above the Arctic Circle - associations with light deprivation, stress and underground work Johanna Garefelt, Torbjörn Åkerstedt & Arne Lowden Stress Research Institute, Stockholm University Light deprivation*:!! 2.00 (1.26-3.15)! Partial light deprivation**:! 1.04!! (0.66-1.65)! Stress***:! 3.32!! (2.55-4.31)! Gender (female):! 1.61! (1.10-2.43)!!! Educational level:! NS! Shift/day above or below ground****:! NS! Difficulties falling asleep, repeated awakenings, too early final awakening, disturbed/restless sleep. 1 item " 3 times/week (KSQ)! Sleep disturbances + daytime fatigue Clinical insomnia *<1 h exposure working days & days off.! ** "1 h exposure on working days/days off # *** Scale 1-4. Mean 1.75, SD 0.59# **** 6 categories: working daytime, working shift with or without nights - above or below ground!
Sömnlängd vid morgonskift Antal Sömnlängd (i timmar)
Sömnlängd vid eftermiddagsskift Antal Sömnlängd (i timmar)
Sömnlängd vid nattskift Antal Sömnlängd (i timmar)
Anser du att dina arbetstider ofta medför störd sömn? (skiftarbetare) Stort problem? Ja 30 % Totalt 9 % Nej 70 %
Olika sömnlängd innan morgonskiftet? Extrema morgonmänniskor Morgonmänniskor Kvällsmänniskor Extrema kvällsmänniskor
Olika sömnlängd innan eftermiddagsskiftet? Extrema morgonmänniskor Morgonmänniskor Kvällsmänniskor Extrema kvällsmänniskor
Olika sömnlängd efter nattskiftet? Extrema morgonmänniskor Morgonmänniskor Kvällsmänniskor Extrema kvällsmänniskor
Arbetsgivaransvar Avvikelser från dagarbetstid medför viss hälsooch olycksfallsrisk Individen kan inte gardera sig mot de negativa konsekvenserna i längden Ansvaret, i synnerhet för säkerhetskonsekvenser måste ligga på den ansvarige för schemaläggning - arbetsgivaren
Individstrategier Sovrum: tyst (proppar), svalt (max 16 - luftkonditionering), svart (sovmask) Undvik kraftigt solljus mellan nattskift och dagsömn (mörka solglasögon) Försök att inte ha några sociala skyldigheter på förmiddagen efter nattskift (lättare sagt än gjort Uppladdningssömn (tupplur) före nattskift
Individstrategier Tidigare sänggående före morgonpass - dygnsrytmen gör dock tidigt sänggående svårt Undvik tupplur före natt före morgonpass (svårt att somna i tid på kvällen) Vid två morgonpass i rad ta tupplur tidigt Undvik koffein, nikotin, alkohol, stress för nära inpå sömnen (särskilt nattpasset för att underlätta morgonsömn) Vid flera morgonpass i rad - tidig ljusexposition (och mörker vid motsvarande tid på kvällen)
Johanna Garefelt johanna.garefelt@su.se Tel +46(0)7-37078923 Stressforskningsinstitutet Frescati Hagväg 16A 114 19 Stockholm