UTBYNÄSSKOLANS LOKALA KURSPLAN

UTBYNÄSSKOLANS LOKALA KURSPLAN 2007 08 30

Bakgrund Vid Skolverkets besök på Utbynässkolan fick vi några områden där vi kan förbättra vårt arbetssätt. Under tiden som vi har arbetat med våra förbättringsområden har vi upptäckt ett behov att gemensamt se över våra kursplaner. För att tydligare kunna synliggöra målen både för oss pedagoger och för eleverna har vi delat upp ansvaret för de olika delmålen mellan de olika åldrarna eller årskurserna. Vi tror att det blir lättare för oss alla att få en överblick och ett sammanhang tack vare det. Vi tror också att det blir enklare att genomföra nedanstående förbättringsområden. För att öka elevernas kännedom om målen kan man jobba med Jag kan-häftet. samtala om varför det är viktigt att nå upp till målen. ha reflektionssamtal i slutet av dagen och teman, för att prata om vad man lärt sig. skriva upp och prata om veckans mål (välja ut några punkter som de fokuserar på) och utvärdera när veckan är slut. ha terminspresentationer av mål och arbetsområden. För att öka elevernas delaktighet och inflytande kan man samtala med eleven utifrån Jag kan-häftet om vad de behöver och vill träna vidare på. välja vilken redovisningsform de vill använda sig av. brainstorma tillsammans för att klassen ska bli delaktig i planeringen inför ett nytt tema. låta några elever åt gången vara med lite extra i planeringsarbetet. jobba mycket praktiskt. Eleverna kan påverka sin undervisning inom en viss ram. Olika elever klarar olika stort ansvar och det är viktigt att de får ta så stort ansvar som de klarar av. För att eleverna skall ta ansvar och aktivt delta i planeringen kan vi låta dem skriva ner och berätta vad de vill lära sig. göra tankekartor tillsammans. ge dem valmöjligheter. se till att eleverna känner till målen ordentligt. För att eleverna skall ta ansvar och aktivt delta i utvärderingen av sitt lärande i förhållande till kunskapsmålen kan vi låta dem skriva ner vad de har lärt sig efter avslutat arbete. Fritt eller med hjälp av frågor. låta dem utvärdera både sig själva, sin insats och vad de lärt sig. låta dem redovisa vad de lärt sig på olika sätt. För att främja elevernas olika sätt att lära kan vi ge eleverna valmöjligheter i den mån det går. jobba i olika konstellationer t.ex. grupp och pararbeten. presentera information och arbeta praktiskt på olika sätt.

Innehållsförteckning Svenska... 3 Engelska... 7 Matematik... 8 Naturorienterande ämnen... 11 Biologi... 11 Fysik... 13 Kemi... 14 Samhällsorienterande ämnen... 16 Geografi... 16 Historia... 17 Religionskunskap... 18 Samhällskunskap... 19 Hemkunskap... 21 Bild... 22 Musik... 24 Idrott och Hälsa... 25 Slöjd... 27 2

Svenska Eleven skall i slutet av det femte skolåret kunna läsa med flyt både högt och tyst och uppfatta skeenden och budskap i böcker och facklitteratur skrivna för barn och ungdom, kunna samtala om läsningens upplevelser samt reflektera över texter. kunna producera texter med olika syften som redskap för lärande och kommunikation. kunna muntligt berätta och redogöra för något så att innehållet blir begripligt och levande. kunna tillämpa de vanligaste reglerna för skriftspråket och de vanligaste reglerna för stavning samt kunna använda ordlista. För att uppnå ovanstående mål arbetar vi, i Utbynässkolan, klassvis med nedanstående kursplaner, alltmedan eleverna individuellt arbetar mot sina egna mål. Förskoleklass: Arbeta enligt Bornholmsmodellen för att träna nedanstående kompetenser. Möta barnen på deras nivå Förstå att skrift är nedskrivet tal Förstå begreppen mening, ord, stor bokstav och punkt Känna igen och kunna skriva sitt eget namn Arbeta med språklig medvetenhet Veta att en bokstav motsvaras av ett ljud Känna igen frekventa ordbilder Kunna höra vilka ord som börjar på samma ljud Kunna utföra en analys av både stavelser och fonem i ord Kunna utföra en syntes Få skriva egna texter och tänka på pennfattningen och att skriva bokstaven uppifrån och ned Lära sig känna igen bokstäverna och veta hur de låter Tala: Berätta inför gruppen om exempelvis favoritdjur, lekar, upplevelser Lyssna: Lyssna på sagor och berättelser Träna att vänta på sin tur Lyssna när kamrater läser och berättar Att kunna ta kollektiva instruktioner Övrigt: Tematiskt arbete Drama/teater Biblioteksbesök Träna ordförståelse Kompissamtal 3

Skolår 1: Tala: Träna på att tala tydligt och korrekt Berätta sammanhängande om något man upplevt Redovisa inför gruppen, exempelvis lästa böcker och eget skrivet material Lyssna: Lyssna på sagor och berättelser Träna att vänta på sin tur Lyssna när kamrater läser och berättar Kunna ta instruktioner i flera led Läsa: Lära sig känna igen bokstäverna och veta hur de låter Läsa enkla böcker (skönlitteratur) med förståelse Skriva: Skriva bokstäverna. Träna formerna på både stora och små bokstäver Bygga upp en mening med stor bokstav och punkt Skriva egna berättelser där den egna bilden har stor betydelse Skriva till en bild Övrigt: Tematiskt arbete Drama/teater Biblioteksbesök Träna ordförståelse Kompissamtal Skolår 2: Tala/ Lyssna: Redovisa egna texter och upplevelser för klassen Lyssna till kapitelbok Läsa: Läsa skönlitteratur Läsa enklare faktatexter Läsa verser och dikter Skriva: Skriva bokstäver rätt, stora och små Skriva meningar med stor bokstav och punkt Språkkunskap: Vokalerna och konsonanterna Alfabetisk ordning Övrigt: 4

Tematiskt arbete Drama/teater Biblioteksbesök Träna ordförståelse Kompissamtal Skolår 3: Tala/ Lyssna: Redovisa texter, arbeten och upplevelser inför klassen Lyssna på högläsning Läsa: Läsa skönlitteratur Läsa enklare faktatexter Läsa verser och dikter Läsa sagor inför klassen Skriva: Bygga ut meningar med fler satsdelar Skriva texter med större krav på språkriktighet Skriva bokrecensioner Använda ordbehandlingsprogram på dator Övrigt: Alfabetisk ordning Arbeta med ordlista Ordförråd och ordförståelse Ordklasser Biblioteksbesök Drama/teater Kunna ta instruktioner i flera led Tematiskt arbete Grundläggande studieteknik Skolår 4: Tala/lyssna: Redovisa inför grupp Kunna framföra sina egna åsikter och aktivt lyssna på andra i gruppen Läsa: Läsa skönlitteratur Läsa en text och därefter plocka ut stödord för att kunna återge texten Kunna använda en ordlista Introducera begreppet källkritik Skriva: Skriva olika typer av texter samt bearbeta dem 5

Arbeta enligt skrivprocessen Skrivregler Stavning och ordkunskap Skriva bokrecensioner Känna till ordklasserna substantiv, adjektiv, verb Fortsätta att utveckla sin handstil Övrigt: Studieteknik Biblioteksbesök Teater- och filmföreställningar Kunna ta instruktioner i flera led Tematiskt arbete Drama/rollspel Skolår 5: Tala/lyssna: Redovisa inför grupp Kunna framföra sina egna åsikter och aktivt lyssna på andra i gruppen Kompissamtal och klassråd Läsa: Läsa skönlitteratur Läsa en text och därefter plocka ut stödord för att kunna återge texten Kunna använda en ordlista Skriva: Skriva olika typer av texter samt bearbeta dem Arbeta enligt skrivprocessen Skrivregler Stavning och ordkunskap Skriva bokrecensioner Känna till ordklasserna substantiv, adjektiv, verb, pronomen och räkneord Fortsätta att utveckla sin handstil Övrigt: Studieteknik Biblioteksbesök Teater- och filmföreställningar Kunna ta instruktioner i flera led Tematiskt arbete Skolverkets Nationella prov, obligatoriskt Drama/rollspel 6

Engelska Eleven skall i slutet av det femte skolåret kunna förstå det mest väsentliga i enkla instruktioner och beskrivningar som ges i tydligt tal och i lugnt tempo inom för eleven välbekanta områden. kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen. kunna i enkel form muntligt berätta något om sig själv och andra. kunna läsa och tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i enkla instruktioner och beskrivningar. kunna göra sig förstådd i skrift i mycket enkel form för att meddela något. känna till något om vardagslivet i något land där engelska används. kunna reflektera över hur den egna inlärningen av t.ex. ord och fraser går till. kunna genomföra korta, enkla muntliga och skriftliga uppgifter i samarbete med andra eller på egen hand. För att uppnå ovanstående mål arbetar vi, i Utbynässkolan, klassvis med nedanstående kursplaner, alltmedan eleverna individuellt arbetar mot sina egna mål. Förskoleklass - Skolår 3: Börja bekanta sig med ett nytt språk genom sång och ramsor Börja räkna på engelska Lära sig några färger Skolår 4 Skolår 5 Förstå enkla arbetsinstruktioner såsom t ex turn to page 20, say after me please, eller enkla uppmaningar t ex go to the whiteboard. Eleven ska också kunna förstå en enkel uppläst text Öka ordförrådet, som börjar med skolord, siffror, (1 100), alfabetet, veckodagar, månader, årstider och väder för att successivt omfatta allt fler områden Presentera sig själv, sin familj, sina vänner och fritidsintressen inför grupp Läsa och förstå enkla skriftliga instruktioner som finns t ex i deras läromedel I enkel form skriva om vardagliga ting som t.ex. sig själv, sin familj och sina fritidsintressen Lära om levnadsförhållanden som t ex skolor, sport, kultur och geografi i t.ex. Storbritannien Ha gruppdiskussioner, parövningar med dialoger i olika situationer, rollspel samt dramatiseringar Läsa enklare texter, både fakta och fiktion, samt återberätta och skriva ner vad man läst om, enskilt eller i grupp Tillägna sig en god studieteknik 7

Matematik Eleven skall i slutet av det femte skolåret ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens närmiljö. Inom denna ram skall eleven ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i bråkoch decimalform. förstå och kunna använda addition, subtraktion, multiplikation och division samt kunna upptäcka talmönster och bestämma obekanta tal i enkla formler. kunna räkna med naturliga tal i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med miniräknare. ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna känna igen och beskriva några viktiga egenskaper hos geometriska figurer och mönster. kunna jämföra, uppskatta och mäta längder, areor, volymer, vinklar, massor och tider samt kunna använda ritningar och kartor. kunna avläsa och tolka data givna i tabeller och diagram samt kunna använda elementära lägesmått. För att uppnå ovanstående mål arbetar vi, i Utbynässkolan, klassvis med nedanstående kursplaner, alltmedan eleverna individuellt arbetar mot sina egna mål. Förskoleklass: Introducera matematiska begrepp Koppla ihop antal med siffror Ordningstal upp till 10 Mönster Geometriska former: Cirkel, rektangel, kvadrat, triangel Tid: veckans dagar, årets månader och läsa av klockans heltimmar. Räknesagor Tärningsspel Lekar Skolår 1: Addition och subtraktion. 0-100 utan tiotalsövergång Presentation av multiplikation Ordningstalen 0-20 Tiotal ental Tid: hel- och halvtimmar, kvart i och kvart över, veckans dagar, årets månader Geometriska former: Cirkel, rektangel, kvadrat, triangel Mönster Introducera stapeldiagram Öppna utsagor t ex 12 = _ + 2 Begrepp: Hälften - dubbelt, fler - färre - lika många, tung - lätt, äldre yngre Känna till matematiska begrepp Räknesagor, använda mattespråket. Strategier som t ex tvillingar, nästan tvillingar, tiokamrater, helhand, talens grannar 8

Enheter: praktiska övningar Olika strategier för huvudräkning Skriftlig huvudräkning Lekar Affärsbesök Matematiska begrepp Skolår 2: Addition och subtraktion 0-100 med 10-talsövergång Multiplikationstabellerna 2, 5 och 10 Problemlösning Ental, tiotal och hundratal Tid: hela analoga klockan, veckans dagar, årets månader Geometri: omkrets av rektangel, kvadrat och triangel Mönster Skala: förstora och förminska till dubbelt resp. hälften Stapeldiagram Fortsatt begreppsinlärning Känna till matematiska begrepp Lekar Enheter praktiska övningar Matematiska begrepp enligt matematisk ordlista Skolår 3: Addition och subtraktion 0-1000 med tiotalsövergång Algoritmer i addition och subtraktion Multiplikationstabeller Introduktion av division Ental, tiotal, hundratal och tusental Tid: Introducera digitala klockan, kunna veckans dagar, kunna årets månader, samt årstiderna kopplat till årets månader Geometri: omkrets av rektangel, kvadrat och triangel Mönster Skala: förstora och förminska till dubbelt respektive hälften. Stapeldiagram Algebra; obekanta tal Öppna utsagor i addition, subtraktion och multiplikation. Ordningstal, -100 Jämförpriser, jämföra priser Temperatur Kunna matematiska begrepp Enheter: praktiska övningar Affärsbesök Lekar 9

Skolår 4: Algoritmer i addition och subtraktion Multiplikationstabeller 1-10. Kort division. Ental, tiotal, hundratal och tusental. Enheter: tid, vikt, volym, sträcka. Geometri: räta vinklar, omkrets av rektangel, kvadrat, triangel samt figurer sammansatta av de tidigare nämnda. Mönster: talmönster. Stapeldiagram, linjediagram. Algebra: räkna med obekanta tal. Jämförpriser, jämföra priser. Temperatur. Praktiska övningar; väga och mäta Väderobservationer Skolår 5: Algoritmer i addition och subtraktion Multiplikationstabeller 1-10 Algoritm i division Decimaltal Enheter: tid, vikt, volym, sträcka, hastighet Geometri: spetsiga och trubbiga vinklar, area av rektangel, kvadrat och triangel Skala: förstora och förminska olika skalenheter Diagram Procent/bråk: bråkform - decimalform Frekvenstabeller, medelvärden Algebra: räkna med obekanta tal Skolverkets Nationella prov, obligatoriskt Praktiska övningar; enheter och geometri Matematiska begrepp enligt matematisk ordlista 10

Naturorienterande ämnen Eleven skall i slutet av det femte skolåret beträffande natur och människa: ha kunskaper inom några naturvetenskapliga områden. ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i vår och andra kulturer. beträffande den naturvetenskapliga verksamheten kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet. känna till några episoder ur naturvetenskapens historia och därigenom ha inblick i olika sätt att förklara naturen. ha inblick i olika sätt att göra naturen begriplig, som å ena sidan det naturvetenskapliga med dess systematiska observationer, experiment och teorier liksom å andra sidan det sätt som används i konst, skönlitteratur, myter och sagor. beträffande kunskapens användning ha kunskap om hur människans nyfikenhet inför naturvetenskapliga fenomen lett till samhälleliga framsteg. ha kunskap om resurshushållning i vardagslivet och om praktiska åtgärder som syftar till resursbevarande. ha inblick i hur en argumentation i vardagsanknutna miljö- och hälsofrågor kan byggas upp med hjälp av personliga erfarenheter och naturvetenskapliga kunskaper. Biologi Eleven skall i slutet av det femte skolåret beträffande natur och människa känna igen och namnge några vanligt förekommande växter, djur och andra organismer i närmiljön samt känna till deras krav på livsmiljö. kunna ge exempel på livscykler hos några växter och djur och deras olika stadier. känna till viktiga organ i den egna kroppen och deras funktion. ha insikt om människans fortplantning, födelse, pubertet, åldrande och död. ha inblick i beroendeframkallande medels inverkan på hälsan. ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i olika kulturer. beträffande den naturvetenskapliga verksamheten ha inblick i genomförandet av laborationer samt av återkommande observationer i fält i sin närmiljö. känna till några exempel där biologins upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild. 11

beträffande kunskapens användning kunna delta i samtal om bevarandet av naturtyper och mångfalden av arter. känna till några exempel där biologisk kunskap används för att förbättra våra livsvillkor, t.ex. växtförädling och genteknik. ha inblick i och kunna diskutera betydelsen av goda hälsovanor. För att uppnå ovanstående mål arbetar vi, i Utbynässkolan, klassvis med nedanstående kursplaner, alltmedan eleverna individuellt arbetar mot sina egna mål. Förskoleklass: Svenska djur Träd och blommor Svampar Naturens förberedelser inför årstidsväxlingar Skolår 1: Svenska djur Träd och blommor. Beståndsdelar Svampar Naturens förberedelser inför årstidsväxlingar Skolår 2: Svenska djur Matpyramiden/kostcirkeln Naturens förberedelser inför årstidsväxlingar Kroppsdelar Kretslopp Skolår 3: Svenska djur, insekter Naturen. Träd (knoppisar), nedbrytning (gråsuggor, daggmaskar) Vattnets betydelse och dess kretslopp (sammanhang) Evolution Skolår 4: Svenska naturtyper (odlingsmark, skog, kust och fjäll) Kroppen. Skelettet och tänderna, musklerna, blodomloppet, luftvägarna, matsmältningen, sinnena nervsystemet och hjärnan Kretsloppet. i miljön (vatten, avfall, kompost, näringskedja) Skolår 5: Puberteten. Sex och samlevnad ANT Kost och motion Europas naturtyper Människans påverkan på miljön 12

Fysik Eleven skall i slutet av det femte skolåret beträffande natur och människa ha insikt i hur planeterna rör sig runt solen samt hur jorden och månen rör sig i förhållande till varandra och kunna förknippa tideräkning och årstider med dessa rörelser. ha insikt i grundläggande meteorologiska fenomen och sammanhang. ha insikt i tekniska tillämpningar av den elektriska kretsen och permanentmagneter. ha insikt i grunderna för ljudets utbredning, hörseln samt ljusets egenskaper och ögats funktion. ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i vår och andra kulturer. beträffande den naturvetenskapliga verksamheten ha egna erfarenheter av systematiska observationer, mätningar och experiment. känna till några exempel där fysikaliska upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild. beträffande kunskapens användning ha inblick i hur fysiken kan belysa existentiella frågor, t.ex. världens uppkomst, livets betingelser på jorden och på andra planeter samt energi- och resursfrågor För att uppnå ovanstående mål arbetar vi, i Utbynässkolan, klassvis med nedanstående kursplaner, alltmedan eleverna individuellt arbetar mot sina egna mål. Förskoleklass: Väder Universum Skolår 1: Väder Universum Skolår 2: Väder Universum Skolår 3: Väder, vädersymboler Skolår 4: Energi. Elektriska kretsar, batteriet uppbyggnad, glödlampans uppbyggnad, kraftverk Förstå begreppet friktion Skolår 5: Meteorologi. Fenomen och sammanhang Luft Ljus Ljud 13

Kemi Eleven skall slutet av det femte skolåret beträffande natur och människa ha kunskap om begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning, kondensering och stelning. känna till några olika slags blandningar och lösningar. känna till några faktorer som leder till att material bryts ned och kunna ge exempel på hur detta kan förhindras. beträffande den naturvetenskapliga verksamheten ha egen erfarenhet av att på ett säkert sätt experimentera med vardagliga kemiska produkter. kunna göra iakttagelser om olika material och ha inblick i hur de kan indelas. beträffande kunskapens användning ha inblick i hur kemisk kunskap kan användas vid diskussioner om resurs- och miljöfrågor och om hur kemikunskaper kan användas för att förbättra våra levnadsvillkor. ha insikt om risker med hemmets kemikalier, hur de är märkta och bör hanteras. För att uppnå ovanstående mål arbetar vi, i Utbynässkolan, klassvis med nedanstående kursplaner, alltmedan eleverna individuellt arbetar mot sina egna mål. Förskoleklass: Vattenexperiment, vad flyter/flyter inte Skolår 1: Vattenexperiment, vad flyter/flyter inte Vattnets kretslopp Vattnets olika former. Is, flytande, gasform Skolår 2: Vattnets kretslopp Vattnets olika former. Is, flytande, gasform Skolår 3: Kyla och värme, hur fungerar varm/kall luft Material (flyter, leder ström o.s.v) Skolår 4: Kyla och värme, hur fungerar varmt/kallt vatten Markens rikedomar Fast, flytande, gasform. Kokning, avdunstning, kondensering, stelning Hemmets farliga ämnen Skolår 5: Surt och basiskt 14

Blandningar och lösningar Korrosion Märkning av hemmets kemikalier Atomen 15

Samhällsorienterande ämnen Eleven skall i slutet av det femte skolåret känna till och kunna resonera kring grundtankar i ett demokratiskt system och praktisera demokrati i vardaglig handling. känna till händelser och förhållanden som format och formar närsamhället och dess miljö. kunna jämföra de egna livsvillkoren med livsvillkor i andra miljöer och i olika tider. kunna samtala om viktiga livsfrågor som berör den enskilda individen och relationer mellan människor. kunna söka och bearbeta information samt göra sammanställningar för att belysa eller besvara frågor om människan och hennes verksamheter. Geografi Eleven skall i slutet av det femte skolåret ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i geografi som behövs för att kunna reflektera över hur människans handlingar påverkar miljön. förstå vad en karta är och hur den kan användas, vara förtrogen med globen och känna till olika platsers och områdens lägen i förhållande till varandra samt kunna uppskatta avstånd. känna till några krafter som format jordytan och förändrar landskapet samt utifrån detta och egna iakttagelser och upplevelser i närmiljön kunna ge exempel på sådana förändringar. känna till några grundläggande egenskaper hos svenska landskapstyper och beskriva hur människor förr och nu lever och arbetar i olika miljöer. genom egna iakttagelser och mätningar förstå innebörden av begreppen väder, klimat och årstider och ha kännedom om och visa hur sådana förhållanden varierar mellan olika områden. För att uppnå ovanstående mål arbetar vi, i Utbynässkolan, klassvis med nedanstående kursplaner, alltmedan eleverna individuellt arbetar mot sina egna mål. Förskoleklass: Närmiljö, Utby Skolår 1: Närmiljö, Utby Skolår 2: Närmiljö, Utby Enkla kartor Väderstreck Jordgloben, väder, klimat och årstider 16

Skolår 3: Göteborg Kartkunskap Skolår 4: Sverige Skolår 5: Europa Fördjupad kartkunskap (Tidzoner, vändkretsar mm.) Historia Eleven skall i slutet av det femte skolåret känna till hembygdens historia och hur denna har format kulturen känna till grunddragen i valda delar av den svenska och nordiska historien samt kunna jämföra med några andra länder. kunna berätta om och jämföra hur män, kvinnor och barn levt och tänkt i några skilda miljöer och tider i Sverige och på några andra platser i världen. För att uppnå ovanstående mål arbetar vi, i Utbynässkolan, klassvis med nedanstående kursplaner, alltmedan eleverna individuellt arbetar mot sina egna mål. Förskoleklass: Hembygd Skolår 1: Hembygd Skolår 2: Hembygd Big Bang Dinosaurier Skolår 3: Istid Stenåldern Bronsålder Järnålder Göteborgs historia Skolår 4: Vikingatiden Skolår 5: Medeltiden Vasatiden 17

Religionskunskap Eleven skall i slutet av det femte skolåret kunna samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor utifrån vardagliga situationer eller med hjälp av bilder, sånger och texter från t.ex. barn- och ungdomslitteratur. kunna samtala om etiska problem och motivera sina ställningstaganden. kunna återge och levandegöra några grundläggande bibliska berättelser liksom berättelser från några andra religiösa traditioner och känna till vad de betyder för dem som brukar dem. För att uppnå ovanstående mål arbetar vi, i Utbynässkolan, klassvis med nedanstående kursplaner, alltmedan eleverna individuellt arbetar mot sina egna mål. Förskoleklass: Årets högtider Etik och moral Skolår 1: Berättelser ur gamla och nya testamentet Årets högtider (förr och nu) Etik och moral Begreppet religion Skolår 2: Berättelser ur gamla och nya testamentet Skapelsemyter Årets högtider (förr och nu) Begreppet religion Etik och moral Skolår 3: Repetition av bibeln Årets högtider Etik och moral Skolår 4: Judendom Asatron Etik och moral Skolår 5: Islam, hinduism, buddism Etik och moral 18

Samhällskunskap Eleven skall i slutet av det femte skolåret känna till de grundläggande demokratiska principer som samhället vilar på och kunna delta i en demokratisk beslutsprocess. känna till förhållanden och olika levnadssätt i det lokala samhället och de viktigaste rättigheter och skyldigheter som gäller varje enskild individ. ha kännedom om människors livsvillkor i olika kulturer. förstå hur de egna handlingarna påverkar miljön. kunna läsa, skriva och formulera sig om samhället utifrån olika källor. För att uppnå ovanstående mål arbetar vi, i Utbynässkolan, klassvis med nedanstående kursplaner, alltmedan eleverna individuellt arbetar mot sina egna mål. Förskoleklass: Aktuella händelser Trafik Kunskap om skolan och dess regler samt omgivningen Klassråd, elevråd FN Skolår 1: Aktuella händelser Trafik Service i närsamhället Livräddning enligt Svenska livräddningssällskapets broschyr Klassråd, elevråd FN Skolår 2: Aktuella händelser Trafik Närsamhället (polis, brandkår) Livräddning enligt Svenska livräddningssällskapets broschyr Klassråd, elevråd FN Skolår 3: Aktuella händelser Samhällsstruktur Livräddning enligt Svenska livräddningssällskapets broschyr Klassråd, elevråd FN Skolår 4: Aktuella händelser Trafik 19

Demokrati - hur Sverige styrs, politik Klassråd, elevråd FN- barnkonventionen Skolår 5: Aktuella händelser Demokrati - EU Massmedia, källkritik Klassråd, elevråd FN- mänskliga rättigheter 20

Hemkunskap Skolår 3 Prata om kostcirkeln och tallriksmodellen Känna till och kunna använda de olika måtten. ( Förstå vad som är rimligt. Ex. Ska det vara 3dl bakpulver till en sockerkaka?) Arbeta med källsortering, kompostering, återvinning, rättvise, krav, nyckelhåls och miljömärkning Kryddkunskap ( Vad använde vi förr, vad använder vi idag och var kommer kryddorna ifrån. ) Enklare städning ( T.ex. torka bord, dammsuga, moppa, putsa fönster ) I vilken ordning diskar man. Prata om olika städmaterial. ) Kunna tillreda enklare måltider Kunna duka Bordsskick Diskutera sysslofördelning i hemmet, vem gör vad? Matallergier Skolår 5 Kunna jämföra priser Konsumentpåverkan ( reklam ) Provsmakning Testpanel Söka konsumentinformation ( Innehållsförteckning, datummärkning ) Livsmedelshantering Mattraditioner i olika kulturer ( Laga mat ) Hygien vid matlagning Laga mat och baka efter recept Måltidssituationen ( Hur är vi? Har vi en god måltidssamvaro? ) Näringslära Tvätthantering ( vad betyder tvättsymbolerna?) 21

Bild Eleven skall i slutet av det femte skolåret ha utvecklat sin förmåga att framställa bilder med hjälp av olika redskap och tekniker. kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara. ha grundläggande kunskaper i att beskriva och tolka bilder. ha viss kännedom om och kunna beskriva bilder från skilda tider och kulturer. För att uppnå ovanstående mål arbetar vi, i Utbynässkolan, klassvis med nedanstående kursplaner, alltmedan eleverna individuellt arbetar mot sina egna mål. Förskoleklass: Prova på olika material och tekniker Se på och tala om bilder Pyssel Skolår 1: Prova på olika material och tekniker Se på och tala om bilder Se på närmiljön utifrån ett bildperspektiv Känna till konstnärer som Picasso, Monet och Carl Larsson Pyssel Skolår 2: Prova på nya material och tekniker Se på och tala om reklambilder Arbeta med bild även som gruppövning Arbeta med lera Besök på konstutställning eller liknande Pyssel Skolår 3: Arbeta med olika material och tekniker Se på och tala om varandras bilder. Lära sig ge och ta konstruktiv kritik Färglära Lära sig hur och vad man målar i andra kulturer Lära sig om en ny konstnär Pyssel Skolår 4: Arbeta med nya material och tekniker Lära sig kroppens och ansiktets proportioner Se på och tala om varandras bilder. Lära sig ge och ta konstruktiv kritik Lära sig om en ny konstnär Besök på konstutställning eller liknande Pyssel 22

Skolår 5: Se på och tala om varandras bilder. Lära sig ge och ta konstruktiv kritik Arbeta med ljus och skuggor i bild Stilleben Kalligrafi och andra kulturers bokstäver och mönster Tredimensionella bilder Foto Lära sig om en ny konstnär Pyssel Träna layout Se på och tala om reklambilder 23

Musik Eleven skall i slutet av det femte skolåret kunna delta i unison sång och enkla former av melodi-, rytm- och ackordspel samt föra samtal kring musicerandet. individuellt och tillsammans med andra kunna skapa musik i elementära former. förstå och använda begrepp som melodi, ackord, puls, rytm och taktart i olika uttrycks- och gestaltningsformer. vara medveten om och kunna reflektera kring musikens funktioner och varierande uttryck i dagens och gångna tiders samhällen. För att uppnå ovanstående mål arbetar vi, i Utbynässkolan, klassvis med nedanstående kursplaner, alltmedan eleverna individuellt arbetar mot sina egna mål. Förskoleklass: Sång Rytmik Sång- och danslekar Skolår 1: Sång Rytmik Kanon Skolår 2: Sång Rytmik Kompositörer Skolår 3: Sång Rytmik Kanon Notkunskap Skolår 4: Sång Rytmik Kanon Notkunskap Skolår 5: Sång Rytmik Kompositörer Kanon Notkunskap och ackord 24

Idrott och Hälsa Förskoleklass: Bekanta sig med gymnastiksalen Hjälpa till att plocka fram och bort Hygien alla ska duschträna Säkerhet i gymnastiksalen Samarbetslekar Bollkunskap/bollspel Bekanta sig med olika redskap t.ex balansera på bom, hänga i linor, hoppa över låg plint Grovmotorisk träning utifrån MUGI (Motorisk Utveckling Genom Idrott) Av säkerhetsskäl ska alla ha gymnastikskor Pröva att åka skridskor minst en gång per år Kullerbyttsträning Leka bort eventuell bollrädsla Följa upp och vidareutveckla motoriken genom exempelvis RÖRIS Skolår 1: Utveckla bollspel, t.ex. genom att använda sig av lekar med bollar Känna till och ha lekt med olika bollar Träna att vara goda vinnare/förlorare Alla ska duscha efter gymnastiken Hopprepsträning Prata om hälsa, sömn och kost Gå igenom teoretiskt hur man hanterar nödsituationer vid vatten t.ex häften från sjöoch livräddningssällskapet Följa upp och vidareutveckla motoriken genom exempelvis RÖRIS Skolår 2: Danslekar Kunna bygga upp en egen hinderbana ex. plintar, rep, bom. Kunna några enkla regler i bollsport Testa att bära sin egen vikt t.ex. hänga i ringar och armgång, klättra i lina Pröva på att stretcha Kunna delar av redskapsgymnastik Skolår 3: Träna sin simkunnighet Orientering kartläsning lättare stjärnorientering Friidrott längd, kula, 60m, stafett och höjdhopp Hoppa bock över varandra Enklare danser Pröva handstående mot vägg Kunna 1-2 stretchövningar Känna till allemansrätten Känna till olika idrottsskador/skaderisker och hur man kan undvika dem 25

Skolår 4: Träna på bakåtkullerbytta Träna på att hoppa bock Pröva att balansera på hög höjd Planera och genomföra en uppvärmning i grupp Kunna 3-4 stretchövningar Utförligare redskapsgymnastik t.ex. ringar, räck m.m Pröva olika former av dans Kunna hoppa enkelrep och långhopprep Skolår 5: Planera och genomföra en lektion i par eller grupp Känna till och kunna stretcha de muskler som använts under lektionen Kunna utföra en pardans Kunna läsa en enkel karta och orientera sig med hjälp av den på egen hand 26

Slöjd Eleverna skall i slutet av det femte skolåret kunna föreslå idéer till slöjdarbeten och med handledning kunna planera, välja arbetsmetoder och genomföra ett arbete. med handledning kunna välja färg, form och material samt motivera sina val. kunna hantera lämpliga verktyg och redskap och genomföra arbeten i såväl textil som trä och metallslöjd. kunna följa instruktioner och ta ansvar för arbetet. kunna beskriva sina arbeten och kunna kommentera slöjdprocessen. För att uppnå ovanstående mål arbetar vi, i Utbynässkolan, klassvis med nedanstående kursplaner, alltmedan eleverna individuellt arbetar mot sina egna mål. Alla arbeten grundas på elevernas egna idéer och intressen vilket gör att elevernas inflytande och delaktighet är en självklarhet i allt arbete. Skolår 2: Vad som görs Utveckla kreativt tänkande och stärka den egna förmågan Finmotorisk träning Lära sig mäta Rita och planera arbeten efter egen skiss Samarbeta och hjälpa varandra Utvärdering Lära sig trä en nål Fritt broderi Klippa och stryka säkert Mäta, fila, slipa och limma Såga, borra och spika på ett säkert sätt Ytbehandlingar Hur det genomförs Räkna och mäta med linjal Finna lösningar på olika problem genom samarbete Muntlig och skriftlig utvärdering Brodera efter egna bilder Montera arbeten Karda och tova Klippa i olika material efter enkla modeller Bygga enkla modeller i trä Måla, olja och lacka 27

Skolår 3: Vad som görs Utveckla kreativt tänkande och stärka den egna förmågan Finmotorisk träning Mäta och räkna Följa en arbetsbeskrivning Rita och planera arbeten efter egen skiss Samarbeta och hjälpa varandra Valfritt arbete Materialkunskap Slöjdtraditioner Verktygskunskap Använda fler typer av verktyg på ett säkert sätt Utvärderingar Symaskinen och dess olika delar Broderi Maskinsömnad Mäta, såga, fila, slipa, tälja och borra Sammanfoga med spik och skruv Ytbehandlingar Hur det genomförs Prata om hur man använde maskiner, verktyg och material förr i tiden Materialkunskap: egenskaper och användning Mäta med måttband, linjal och tumstock Gemensamt tema Rita ett valfritt arbete och jobba efter sin skiss Räkna och mäta med måttband, linjal, vinkelhake och tumstock Finna lösningar på olika problem genom samarbete Genomföra arbetet med lämpliga verktyg, material och teknik Utvärderingar av eget arbete i tal och skrift, bl.a. digitalt Symaskinsövningar på papper och i tyg Broderi utifrån egen skiss med traditionella eller fria stygn Tälja i färskt trä Måla, olja och lacka Skolår 4: Vad som görs Utveckla kreativt tänkande och stärka den egna förmågan Finmotorisk träning Mäta och räkna Följa en arbetsbeskrivning Rita och planera arbeten efter egen skiss Samarbeta och hjälpa varandra Vardagskunskaper Materialkunskap Problemlösning 28

Ökad svårighetsgrad av tidigare tekniker Genomföra arbetet med lämpliga verktyg, material och teknik Utvärderingar Garnteknik Lappteknik Enkel klädsömnad Urgröpningar Enklare lådor och hyllor Hur det genomförs Räkna och mäta med måttband, linjal, vinkelhake och tumstock Finna lösningar på olika problem genom samarbete Hur utnyttjar vi materialet på bästa sätt ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv Använda rätt metod och verktyg till rätt sak Materialkunskap: egenskaper och användning Valfri fördjupning av tidigare tekniker Utvärderingar av eget arbete i tal och skrift, bl.a. digitalt Stickning Virkning Flätning Vävning Fritt val av lappteknik Fritt val av enklare plagg, väskor mjuka djur m.m. Urgröpningar med stämjärn, håljärn Sammanfogningar med spik eller skruv Skolår 5: Vad som görs Utveckla kreativt tänkande och stärka den egna förmågan Finmotorisk träning Mäta och räkna Göra en genomförbar arbetsritning Samarbeta och hjälpa varandra Fördjupningar av redan kända tekniker med ökad svårighetsgrad Vardagskunskaper Utvärderingar Mönsterkonstruktion Klädsömnad Metallarbete Emaljering Plexiglas Hur det genomförs Temaarbeten i hårda och mjuka material Materialkunskap Räkna och mäta med måttband, linjal, vinkelhake och tumstock Större ansvar och inflytande vid planering av det egna arbetet Finna lösningar på olika problem genom samarbete 29

Högre krav på precision och egen formgivning Att kunna se och korrigera brister i det egna arbetet Använda rätt metod och verktyg till rätt sak Hur utnyttjar vi materialet på bästa sätt ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv Mer omfattande utvärderingar Större och svårare arbeten i garnteknik, enklare klädsömnad m.m. Emaljsmycken, skålar i koppar Färg och ytbehandling 30