nr 1 2015 STOCKHOLMS LÄN Konsten att bli med barn Grönsaksguiden VÅGA BERÄTTA! VARFÖR SLÅR MAN? Spåra smittan Tema reumatism
Notiser Tack för tipsen! Tack för alla bra tips om vad vi ska skriva om i tidningen! Här är namnen på de tio tipsare som har vunnit en första förbandskudde: Gunilla Öberg, Dalarö, Kjell Nilsson, Täby, Josefin Hasselbom, Bromma, Carin Högberg, Lidingö, Ruth Forsberg, Farsta, Chukri Jarallah, Hässelby, Lennart Olander, Bandhagen, Eleanor Edwards, Järna, Margit Tiberg, Sollentuna och Miriam Kaan, Sundbyberg. Grattis! Förbandskuddarna kommer på posten! Fortsätt gärna att skicka in förslag på vad ni vill läsa om i tidningen. Nytt nummer Den 1 mars fick Närakuten Södertälje nytt telefonnummer, 08-123 677 00. Fler överlever hjärt infarkt Varje år får omkring 30 000 människor i Sverige hjärtinfarkt. Tack vare att många numera kommer till sjukhus i tid och att behandlingsmetoderna har blivit bättre, överlever allt fler. Sedan 2007 har antalet döda i hjärtinfarkt minskat med nästan en tredjedel. Bästa tipset för att undvika hjärt infarkt är att inte röka. Det gäller också att hålla kroppen i trim, väga lagom mycket, hålla koll på sitt blodtryck, und vika stress, äta bra mat och som alltid välja rätt föräldrar. Risken för infarkt ökar ju äldre man blir. Bra är också att lära sig känna igen tecknen på en hjärtinfarkt, i synnerhet för kvinnor, som kan ha andra och mindre dramatiska symtom än män. 1177.se/hjartinfarkt hjart-lungfonden.se/hjartinfarkt Femte dosen vaccin Den femte dosen av vaccinet mot difteri, stelkramp och kikhosta till 14 16-åringar kommer att införas år 2016. Det framgick inte av artikeln om barnvaccinationsprogrammet i förra numret av tidningen. Den femte vaccindosen ges till barn som är födda 2002 och senare. Barn födda före år 2002 har ett gott skydd till vuxen ålder med den vaccindos de fick i tioårsåldern. Socialstyrelsen rekommenderar att man tar en påfyllnadsdos var 20:e år. Det är Socialstyrelsen som har beslutat om ändringen i vaccinationsschemat. 1177.se/barnvaccin Succé för Fimpaaa! Den nya sluta-röka-appen för unga, Fimpaaa!, som UMO.se, ungdomsmottagningen på nätet lanserade i höstas, har haft en oväntat stor framgång. De första två månaderna laddades appen ner 15 000 gånger, vilket var skyhögt över förväntan. Filmen om Fimpaaa! som visades på YouTube, visades ungefär 150 000 gånger de två första månaderna. Känner du en ung person som vill sluta röka? Tipsa om Fimpaaa! Appen finns för både Iphone och Android. Lyssna på tidningen ILLUSTRATIONER JANETTE BORNMARKER Om du har svårt att läsa texten här i tidningen kan du nu gå till e-tidningen och lyssna på vilken artikel du vill eller alla! För synskadade finns tidningen sedan länge inläst på Daisy- skiva, men från och med det här numret har även tidningen på internet fått ljud. Du hittar tidningen på 1177.se/sthlm/tidning. Vill du beställa 1177 Vårdguiden som taltidning, skicka ett mejl till vardguiden@sll.se eller ring redaktionen på 08-123 138 58. Nytt från 1 januari Livsviktiga gåvor Sedan den 1 januari 2015 kostar det 100 kr per dygn att ligga på sjukhus, mot tidigare 80 kr per dygn. En annan nyhet är att all rehabi li tering som du får i hemmet är avgiftsfri. Om du köper subventionerade p-piller får du nu betala 100 kr själv, mot tidigare 60 kr. Om du får förhinder måste du lämna återbud senast 24 timmar före ditt uteblivna besök, annars får du betala för besöket. Minskad risk för livmoderhalscancer Sedan år 2012 får flickor i åldern 10 12 år vaccin mot hpv-virus i skolan. Även äldre flickor och kvinnor, till och med 26 år, kan få vaccinet gratis i Stockholms län. Nu visar en studie att bland kvinnor under 22 år är det 40 procent färre som bär på de typer av hpv-virus som orsakar flest cancerfall, jämfört med innan man började med vaccinationerna. Hpv-virus kan orsaka kondylom (könsvårtor) och livmoderhalscancer. Varje år får ett hundratal kvinnor i Stockholms län livmoderhalscancer. En tredjedel av dem dör av sjukdomen. I takt med att allt färre bär på de cancerframkallande typerna av hpv-viruset räknar man med att antalet fall av livmoderhalscancer kommer att minska i framtiden. Ungefär 750 personer i landet väntar på att få ett livsviktigt organ. Det är alltid brist på organ, trots att en stor andel personer i Sverige har anmält sig som organdonatorer. Många tror att de är för gamla eller för sjuka för att bli donatorer, men det finns varken någon undre eller övre åldersgräns. Ingen behöver heller avstå på grund av sjukdom. Om du kan tänka dig att donera dina organ efter din död är det viktigt att du berättar det för dina närstående. Du kan även anmäla dig till Socialstyrelsens donationsregister. Ett annat sätt är att fylla i ett donationskort och alltid bära det med dig. Allra bäst är att göra alla tre sakerna. Livsviktigt.se Merorgandonation.se Socialstyrelsen.se 2 1177 Vårdguiden nr 1 2015
nr 1 2015 Red: STOCKHOLMS LÄN Konsten att bli med barn Grönsaksguiden VÅGA BERÄTTA! TEMA reumatism Innehåll nr 1 2015 4 Tema reumatiska sjukdomar: Jag har aldrig mått bättre än nu 6 Ont i lederna Min man fick bära mig uppför trapporna 8 Vikten av goda vanor Annelies sjukdom är osynlig 10 Grönsaksguiden 12 Våga berätta! 14 Konsten att bli med barn 16 Maria satte punkt för våldet 18 Varför slår man? 20 Spåra smittan 23 Inte bara tennis 24 Starkare patienter med ny lag 26 Aktuellt i vården VARFÖR SLÅR MAN? Spåra smittan Cover VG 1-2015.indd 1 2015-02-04 23:38 Tidningen 1177 Vårdguiden är en information s- tidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist Redaktör: Kerstin Otterstål Redaktionella frågor: telefon 08-123 138 58 E-post: vardguiden@sll.se 1177 Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, 102 39 Stockholm Medicinsk granskning: Henrik Almkvist och Inger Rising Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto: Susanne Walström Tryck: Roto Smeets AB, Holland Upplaga: 1 025 000 ex Beställning av fler tidningar samt taltidning, telefon 08-123 138 58 Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning eller om du har frågor om hälso- och sjukvården. Våga berätta! När jag var barn och hälsade på min mormor och morfar på gården i den lilla byn i Småland bodde där en gumma i grannhuset. Hon satt alltid på sin stol i köket och rörde sig nästan aldrig därifrån. Hon hade krumma händer, svårt att gå och säkert fruktansvärt ont. Hon hade reumatismen. Det som på den tiden var ett stort handikapp med mycket värk behöver i dag inte alls innebära detsamma. Tack vare nya behandlingar och ny kunskap kan personer med reumatism bli näst intill besvärsfria och till och med springa Vårruset! Läs vårt tema om reumatiska sjukdomar och möt tre kvinnor för det är oftast kvinnor med reumatism. många längtar efter barn men har svårt för att bli gravida. Så många som vart femte par har haft svårigheter att bli med barn. Läs vår artikel om konsten att bli med barn på sidan 14, och om de vanligaste orsakerna till barnlöshet. Kanske finns det någonting ni själva kan göra innan ni söker er vidare för hjälp. barn har rätt att må bra. Tyvärr ser det inte alltid ut så. Nu finns ett tema på 1177.se till hjälp för barn som av olika anledningar behöver stöd i att våga berätta de hemligheter som kanske inte ska vara hemliga. Våga berätta heter temat och vänder sig till barn mellan 8 och 12 år. Att våga berätta är också viktigt för alla dem som blir utsatta för hot, övergrepp eller våld. För Maria tog det flera år av övergrepp innan hon till slut polisanmälde sin dåvarande sambo och kunde sätta punkt för ett alltför långt helvete. Läs Marias berättelse på sidan 16. Läs också om vad det är som gör att vissa personer slår, och om vart du kan vända dig för att själv få hjälp eller för att hjälpa någon i din närhet om det händer. från den första januari i år fick vi en patientlag. Många av reglerna har visserligen funnits sedan tidigare men är nu samlade för att stärka patientens ställning och öka delaktigheten i vården. Läs mer om lagen på sidan 24. snart är våren här! Och då känner i alla fall jag mig både starkare och gladare. Solen och det som börjar tittar upp i trädgårdsland och pallkragar har en positiv inverkan på både humör och hälsa. Missa inte våra grönsakstips på sidan 10 och låt våren få en ny och hälsosammare start! Anna Sjökvist Chefredaktör 1177 Vårdguiden nr 1 2015 3
tema Reumatism Mona-Lisa Lasson har levt med reumatisk artrit, RA, i 45 år men känner sig idag piggare och starkare än någonsin. Som tonåring ordinerades hon sängläge eftersom fysisk aktivitet då ansågs förvärra sjukdomen. Tack vare ny effektiv behandling kan hon sedan flera år träna obehindrat och har för första gången sprungit Vårruset. TEXT EVELYN PESIKAN FOTO SUSANNE WALSTRÖM Jag har aldrig mått bättre än nu att få en reumatisk sjukdom när man är en aktiv 15-åring med mycket spring i benen är ett närmast overkligt dråpslag. När jag fick min diagnos upplevde jag det som om livet redan var slut. Jag som älskade att röra på mig kunde plötsligt knappt gå. Alla leder var angripna, jag hade fruktansvärt ont och var oerhört trött i många år, berättar Mona-Lisa Lasson. Då, för 45 år sedan, fanns det inga effektiva behandlingar att tillgå och det dröjde också länge innan hon fick träffa en reumatolog. Många olika behandlingar testades, men jag blev inte bättre. Dessutom blev jag ordinerad att vila så mycket som möjligt. Att träna fanns inte på kartan då, man var övertygad om att fysisk aktivitet var skadligt för RA-patienter, säger Mona-Lisa Lasson. Men jag har alltid valt att betrakta mig som en frisk människa, fast med ett rörelsehinder. Det enda synliga sjukdomstecknet på denna 60-åring är händerna som hann bli lite krokiga eftersom det dröjde innan hon fick en fungerande behandling. Ja, det är fortfarande lite jobbigt att skaka hand med folk, men i övrigt har jag nästan inga besvär av min sjukdom längre, säger hon och berättar att hon som 20-åring blev utskälld av pensionärer när hon satt på handikapplats på tunnelbanan. Bara den som tittade på händerna kunde ju se att jag var sjuk. Sedan fem år tillbaka behandlas hon med ett biologiskt läkemedel. Biologiska läkemedel tillverkas av levande celler eller vävnad och är ofta kopior av ämnen som finns i kroppen. Jag ger mig själv en spruta en gång i veckan och går på kontroll var fjärde månad. Faktum är att jag aldrig har mått bättre i hela mitt liv än jag gör nu. Till och med min gamla mamma, som ju minns hur dålig jag var som ung, är förvånad över att se mitt tillstånd idag. Jag har ingen aktiv in» Jag tränar två gånger i veckan sedan flera år och har blivit så mycket starkare än förr. «flammation, ingen smärta och inga svullnader. Men hon betonar att välbefinnandet inte bara är läkemedelbehandlingarnas förtjänst. En minst lika viktig faktor är den regelbundna motionen som hon fick upp ögonen för i samband med att hon deltog i en träningsstudie på ett gym. Jag tränar två gånger i veckan sedan flera år och har blivit så mycket starkare än förr. Nu klarar jag allt tungt trädgårdsarbete och har till och med börjat jogga lite. I våras deltog jag i Vårruset och det hade jag aldrig någonsin föreställt mig att jag skulle klara av. Jag har fått mer energi och blivit mycket glad are sedan jag började träna. Det har blivit ett behov. n 4 1177 Vårdguiden nr 1 2015
Jag har fått mer energi och blivit mycket glad are sedan jag började träna, det har blivit ett behov, säger Mona-Lisa Lasson som har levt med reumatisk artrit sedan tonåren. REUMATISKA SJUKDOMAR Det finns närmare hundra olika reumatiska sjukdomar. Många orsakas av inflammation i skelett, leder, muskler och senor. Inflammationen kan även drabba andra delar i kroppen, som blodkärl, hud och muskler. Den vanligaste reumatiska inflammatoriska sjukdomen är reumatoid artrit (RA), som även kallas ledgångsreumatism. Vid RA uppstår inflammationen i ledkapseln. RA är en så kallad autoimmun sjukdom. Det innebär att immunförsvaret angriper kroppens egna celler och organ i stället för att skydda kroppen. Psoriasisartrit är en annan kronisk inflammatorisk ledsjukdom. Symtomen påminner om både RA och artros. Nära hälften av alla psoriasispatienter kan få problem med lederna. Det finns även reumatiska sjukdomar som inte orsakas av inflammation, till exempel artros. Artros beror på att brosk i lederna brutits ned av ålder eller skada. MER INFORMATION På 1177.se kan du läsa mer om olika reumatiska sjukdomar. Här finns även frågor och svar samt personliga berättelser om reumatism.» 1177 Vårdguiden nr 1 2015 5
tema Reumatism» ONT I LEDERNA? Ont i lederna? Svullna fingrar? Stelhet på morgonen? Dessa symtom kan vara tecken på reumatoid artrit (RA) men det kan också handla om den betydligt vanligare sjukdomen artros. Tidig upptäckt av reumatisk sjukdom är alltid viktigt och numera finns mycket effektiva behandlingar. Nytt självtest För att öka kunskapen om vilka symtom du som patient bör vara uppmärksam på finns nu en webbplats, ontilederna.nu, där du kan lära dig mera om ledsjukdomar, få svar på frågor om dina besvär samt få råd om när du behöver söka vård. den kroniska, inflammatoriska ledsjukdomen ledgångsreumatism benämns idag oftast reumatoid artrit (RA). Det är den vanligaste reumatiska inflammationssjukdomen och idag har nästan en av hundra svenskar RA, betydligt fler kvinnor än män. Utan behandling kan RA bland annat orsaka svår värk, väldig trötthet och kraftigt förstörda leder. Förr var det mycket vanligt att RA-patienter fick krokiga fingrar och krum kroppshållning. Idag går det sällan att se på någon att hon eller han har reumatism. Tack vare intensiv forskning har det gjorts stora framsteg när det gäller både diagnos och behandling av RA. Idag kan vi ge patienterna såväl gott hopp som effektiva verktyg för att hantera sin sjukdom. Det viktiga är att upptäcka sjukdomen tidigt och komma under behandling så fort som möjligt, säger reumatologen och forskaren Sofia Ernestam vid Karolinska Universitetssjukhuset. Det första hon brukar säga till sina patienter i samband med diagnosen är att de aldrig mer kommer att må lika dåligt igen. Numera går det att leva ett bra liv också med en kronisk reumatisk sjukdom, tack vare effektivare och framför allt tidigare behandling. Förr väntade man ofta för länge både med att gå till doktorn och med att börja medicinera. Behandling Det finns många olika sätt att behandla dessa sjukdomar idag. Vanligast är att ge methotrexat som är en form av cellhämmande läkemedel, kortison samt olika biologiska läkemedel. De biologiska läkemedlen är effektiva i många fall, men inte i alla. De tillverkas av levande celler eller vävnad och liknar ofta kroppens egna ämnen. Ofta består behandlingen av en kombination av preparat som påverkar immunförsvaret på olika sätt. Eftersom de flesta av dessa sjukdomar är kroniska handlar det i allmänhet om livslång medicinering. Att motionera, lägga om kosten och framför allt att sluta röka kan påverka sjukdomen i positiv riktning med betydligt mindre smärta och trötthet och ibland leda till att man kan dra ner på läkemedlen. Reumatoid artrit eller artros Många blandar ihop RA med artros, en annan smärtsam ledsjukdom som drabbar väldigt många förr eller senare. De är två olika sjukdomar men med delvis liknande symtom. Båda kan medföra att man känner sig stel på morgonen, men vid artros går det över mycket snabbare. Man kan säga att artros har igångsättningssmärta men att RA även har vilosmärta. Vid RA brukar oftast händer och fötter svullna, medan artros är vanligare i knän, höfter, fingrar och axlar. Vid reumatoid artrit blir man ofta trött och känner sig hängig. De första symtomen brukar ofta visa sig i fötterna, man kan få ont under framfötterna och få svårt att gå barfota. Morgonstelhet som varar i mer än en timme kan också vara tecken på RA. Svullna fingerleder förekommer vid både RA och artros, men vid RA är svullnaderna mjuka och svampiga, leden känns lite som en disktrasa. Vid fingerledsartros känns leden hård och brukar drabba de yttre fingerlederna som gör ont. Funktionen i leden brukar sällan påverkas, till skillnad från vid RA. Eftersom man kan ha båda sjukdomarna samtidigt är det viktigt att det görs ordentliga undersökningar. Den som i unga år råkat ut för en ledfraktur eller meniskskada löper klart ökad risk för att så småningom utveckla artros i den skadade leden, säger Sofia Ernestam. n 6 1177 Vårdguiden nr 1 2015
Min man fick bära mig uppför trapporna Den plötsliga smärtan i fötterna berodde inte på överansträngning. När även armbågen och andra leder svullnade kraftigt och gjorde ont förstod Hanna Levander att något var fel. Men chocken när hon vid 28 års ålder fick diagnosen reumatoid artrit (RA) var ändå stor. jag visste ingenting om denna sjukdom och hann tyvärr bli ganska dålig med väldigt svullna leder och nedsatt rörlighet innan jag fick kontakt med en reumatolog, säger Hanna som idag är 33 år. Under en period var jag så dålig att jag knappt kunde sätta mig eller gå i trappor, min man fick bära mig uppför trapporna hemma. Hanna hade aldrig tidigare haft några som helst problem med hälsan. Jag röker inte, jag dricker alkohol med måtta och det finns såvitt jag vet ingen i släkten som har reumatism. Det kändes nästan overkligt att drabbas av en sådan här sjukdom vid min ålder. När hon blev tillfrågad om hon ville delta i en forskningsstudie tackade hon ja direkt. Jag ville ju bara bli frisk så fort som möjligt och det var precis det jag blev, tack vare den läkemedelsbehandling jag fick med biologiskt läkemedel. Från att ha varit handikappad blev jag helt symtomfri nästan direkt efter första behandlingen, säger Hanna som har fortsatt att medverka i forskning. Jag har ju själv haft så stor nytta av framstegen i forskningen att det känns självklart för mig att delta. Med behandling en gång i månaden kunde livet fortsätta precis som vanligt för Hanna, men när hon och maken för några år sedan planerade att skaffa barn fick hon göra ett uppehåll med sin behandling. Inför graviditeten klarade jag mig utan mediciner i flera månader, men under graviditeten och amningen fick jag äta kortison i låga doser och mådde jättebra. Efter amningen återupptog jag min vanliga behandling. Nu väntar Hanna barn igen och måste därför göra ett nytt uppehåll men det tar hon med ro. Jag vet ju nu att jag förhoppningsvis kommer att bli helt besvärsfri igen, säger hon. n 1177 Vårdguiden nr 1 2015 7»
» tema Reumatism VIKTEN AV GODA VANOR goda levnadsvanor som att motionera regelbundet, äta bra mat, dricka måttligt med alkohol, undvika övervikt och att låta bli att röka är viktigt för alla. För personer med reumatisk sjukdom ger det dessutom avsevärt bättre livskvalitet. Idag vet vi med säkerhet att rökning är den absolut starkaste riskfaktorn för att få reumatoid artrit (RA), den vanligaste reumatiska ledsjukdomen. Om man röker och dessutom har anlag för att få sjukdomen löper man avsevärt högre risk att drabbas, säger reumatologen och forskaren Saedis Saevarsdottir, som arbetar på Reumatologkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Vid Karolinska Institutet pågår sedan 1996 världens största studie om levnadsvanor och ärftliga riskfaktorer för RA, den så kallade EIRA-studien. Sambandet mellan rökning och sjukdomsdebut och -förlopp är numera helt klarlagt. För bara några decennier sedan visste man ganska lite om vad som orsakar RA och man kände inte alls till att rökning kunde vara en riskfaktor för att få sjukdomen. Idag vet vi också att rökare ofta får en svårare variant av sjukdomen som kan angripa andra organ än lederna och att de även svarar betydligt sämre på behandlingar, säger hon. Det är aldrig för sent att sluta, rökstopp lönar sig alltid, betonar Saedis Saevarsdottir. Det finns mycket man kan göra själv för att förebygga eller lindra sin reumatiska sjukdom. Förr trodde man att det var farligt för reumatiker med inflammation i lederna att röra sig. Numera vet man att raka motsatsen gäller. Motion i lagom dos är bra. Flera studier har visat att fysisk aktivitet dämpar både smärta och inflammationsgrad. Det verkar också som om ett aktivt liv med regelbundna motionsvanor innan sjukdomen debuterar kan leda till en lindrigare form av RA. Övervikt har en negativ effekt på många sjukdomar och det gäller även reumatiska inflammationssjukdomar. Övervikt kan försämra sjukdomens förlopp och därför är det lika viktigt för personer med reumatism som alla andra att ha goda kostvanor och äta lagom mycket. Det är dock viktigt att balansera kost och träning för att undvika undernäring och förlust av muskelmassa, säger Saedis Saevarsdottir och tillägger att det idag finns livsstilsmottagningar vid flera kliniker som kan hjälpa patienter att ändra sina levnadsvanor. n Systemisk lupus erythematosus SLE är en kronisk, autoimmun inflammatorisk reumatisk sjukdom som kan drabba alla organ i kroppen. Den drabbar mellan 300 och 500 personer i Sverige varje år, 90 procent är kvinnor. SLE börjar vanligen i 30- till 35-årsåldern. Vid SLE blir immunförsvaret av okänd orsak hyperaktivt och attackerar den egna vävnaden. Solljus, rökning, genetiska faktorer och det kvinnliga könshormonet östrogen ökar sjukdomsrisken. Ofta börjar sjukdomen med led smärtor, förstorade lymfkörtlar, njurpåverkan, muskelsmärtor, feber, kronisk trötthet, olustkänsla. Det är också vanligt att man får sjukdomen i samband med en graviditet. 8 1177 Vårdguiden nr 1 2015
Annelies sjukdom är osynlig Svullna armar, feber, utslag, extrem trötthet, andnöd. För 14 år sedan smög sig sjukdomen SLE (systemisk lupus erythematosus) på och förändrade Annelie Porsklints liv. Från fullt frisk till så svag att barnen fick hjälpa henne att borsta tänderna och kamma håret. Sedan hon fick rätt diagnos och rätt läkemedel lever hon idag ett bra liv. en morgon i februari år 2000 vaknade Annelie Porsklint, idag 41 år, och märkte att hela vänster arm hade domnat. Hon trodde först att hon bara hade legat lite konstigt på den, men strax därpå svullnade armbågen upp rejält. Jag gick till läkaren och behandlades till en början med antiinflammatoriska tabletter och salvor. Så småningom kom jag till en ambitiös läkare som var under utbildning på vårdcentralen, som misstänkte en reumatisk sjukdom och skrev en remiss till en reumatolog, säger hon. Specialistläkarna misstänkte SLE ganska tidigt men utredningarna gav inga entydliga svar. Jag hade ofta feber, lite utslag och blev snabbt väldigt röd i solen. Efter en influensa förvärrades symtomen, jag fick plötsligt svårt att röra händer och fingrar. Mina barn som idag är 22 och 20 år gamla är mina hjältar. De hjälpte mig redan som små med allt praktiskt hemma, till och med att borsta mina tänder och kamma mitt hår. När Annelie sju år efter insjuknandet äntligen fick en klar SLE-diagnos blev hon först helt knäckt. Jag var övertygad om att jag skulle vara sjuk i resten av mitt liv och deppade ihop ganska rejält en period. Men jag kände också en viss lättnad över att till slut få ett namn på min sjukdom. Idag har jag accepterat den fullt ut och lärt mig att leva med de begränsningar det innebär att ha SLE. Min sjukdom är ju osynlig. Den typ av trötthet man får vid SLE går inte riktigt att förklara för omgivningen. Alla är ju lite trötta på fredagar men jag brukar säga att jag är trött-trött, säger Annelie som fortfarande är svag i händerna. Jag måste byta position ofta på jobbet och jag klarar inte av att cykla. Men hemma orkar jag numera i alla fall städa själv och att lyfta min gjutjärnspanna utan problem. Det fungerade inte tidigare. Annelie har deltagit i flera forskningsstudier på Reumatologkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och behandlas idag med biologiska läkemedel, som har visat sig vara mycket effektiva mot flera reumatiska sjukdomar. Jag får dropp en gång i månaden och mår idag så pass bra som det går. Sedan något år tillbaka finns det också en grupp för SLE-sjuka på Facebook där jag är medlem. Det är skönt att veta att man inte är ensam om att ha den här sällsynta sjukdomen. Och jag hoppas att mer information ska öka förståelsen för att det inte alltid syns utanpå om man är sjuk eller frisk. n 1177 Vårdguiden nr 1 2015 9
Sätt färg på tallriken Vi äter med ögonen är ett gammalt uttryck som bottnar i en livsviktig genetisk programmering av vår hjärna. Färgpigmenten signale rar att här finns det gott om antioxi danter, äm nen som skyddar våra celler. Chili, grönkål, röd kål, pa p rika, persilja och kronärtskocka ligger i topp. Många grönsaker och rotfrukter innehåller viktiga vitaminer, framför allt vitamin C, A, E, K och folat (folsyra). Mineraler som kalium, järn, kalcium, magnesium och selen behövs för att olika system i kroppen och hjärnan ska fungera bra. Sådana finns det gott om i bland annat spenat, grön kål, ruccola, jordärtskocka, nässlor, fänkål och i ört kryddor som basilika, persilja och dill. Bönor är de mest proteinrika grönsakerna och är särskilt viktiga för vegetarianer och veganer som inte får i sig proteiner från fisk och kött. Tofu och hum mus, som görs av proteinrika sojabönor och kik ärtor, ger variation i en grönsaksdiet. Avokado och oliver innehåller nyttigt fett, liksom nötter och mandel. Grön guid TEXT GUNILLA ELDH Mer mat från växtriket och mindre från djurriket är Mer mat från växtriket och mindre från djurriket är huvudbudskapet i Livsmedelsverkets förslag till uppdaterade kostråd. TEXT GUNILLA ELDH Tre fulla nävar Om du äter minst ett halvt kilo grönsaker, bär och frukt om dagen löper du avsevärt mindre risk att få diabetes, högt blodtryck och andra hjärt-kärlsjukdomar. Även risken för vissa cancer former, övervikt och fetma minskar om du äter så mycket grönt. 500 gram motsvarar till exempel tre fulla nävar med grönsaker plus två frukter, eller några deciliter bär. För barn under fyra år finns det inga studier på vilken mängd som är bäst för hälsan. Däremot har forskningen visat att barn som äter mycket grönsaker, bär och frukt äter mindre skräpmat. För barn mellan fyra och tio år rekommenderar Livsmedelsverket 400 gram per dag. FOTO: LISA BJÖRNER/JOHNÉR Råa eller varma, färska eller på burk? I grova grönsaker som vitkål, blomkål, kålrot, morötter, palsternacka, broccoli, brysselkål och bönor finns det gott om fibrer. De kan ge ett visst skydd mot tarmcancer och håller magen igång. Hälften av de grönsaker vi äter ska helst vara av den fiberrika sorten. Men för den med känslig mage kan det vara lättare att tåla fibrerna om grönsak erna är lättkokta. Ett annat viktigt skäl att koka grönsaker är att vi vill komma åt nyttigheterna i dem. Från morötterna vill vi framför allt få i oss A-vitaminet, som är fettlösligt. Därför är det bra att servera de lättkokta morötterna med en klick smör eller olivolja. Tomat är ett annat exempel på en grönsak som blir nyttigare när man hettar upp den. Den inne håller mycket av antioxidanten lykopen, men det har vi svårt att tillgodogöra oss när tomaterna är råa. Genom att värma upp tomaterna får vi i oss betydligt mer av lyko penet, säger Veronica Öhrvik, nutritionist på Livsmedelsverket. En viss del av de vattenlösliga vitaminerna, som C-vitamin, lakas ur när man kokar grönsakerna. Att koka med så lite vatten som möjligt och helst ångkoka är allra bäst. Konserverade bönor är inte lika nyttiga som frysta, färska eller torkade som du blötlägger själv. Kan det ändå vara motiverat att köpa bönor i tetrapack eller burk? Ja, det är en jättebra produkt som gör bönor och kikärter betydligt mer lättlagade. Även om de innehåller lite mindre av vissa näringsämnen är de bra källor till viktiga näringsämnen som fibrer, folat och selen. Det är tre av fem näringsämnen som vi vet att det kan vara lite svårt att få i sig tillräckligt av. De andra två är järn och vitamin D. n 10 1177 Vårdguiden nr 1 2015
saks- en huvudbudskapet i Livsmedelsverkets förslag till uppdaterade kostråd. FOTO GRAFFOTO Skölj grönsakerna! Det är bra att skölja grönsaker, särskilt bladgrönsaker, för att få bort bakterier och andra mikro organismer som man kan bli sjuk av. Vi har haft en del problem med matförgiftning från importerad ruccola, groddar, babyspenat och kryddväxter. De vattnas ibland med förorenat vatten på grund av vattenbrist. En del grönsaker sprejas med vatten för att se rena och fräscha ut, men även det vattnet är ofta förorenat, säger Marie-Louise Danielsson- Tham, professor i livsmedelshygien vid Örebro universitet. Hon äter gärna grönsaker som odlats ekologiskt, men påpekar att man bör skölja dem extra noga»man får inte vara lat, sallad ska sköljas blad för blad.«eftersom de gödslas med naturgödsel som alltid innehåller tarmbakterier. Man får inte vara lat, sallad ska sköljas blad för blad. Allt får man inte bort, men med bakterier är det så att ju färre vi får i oss desto mindre risk att vi blir sjuka av dem. Var noga med att få bort alla jordpartiklar, till exempel i blastvecken på purjolöken. Som väl är trivs bakterier inte särskilt bra på grönsaker, men när vi blandar till exempel dåligt sköljd sallad med räkor eller skinka sätter de igång att föröka sig. Då är bakterierna utsvultna. Därför bör man bara äta sådana blan dade sallader om de är ny gjorda, säger Marie- Louise Danielsson-Tham. Behöver ej sköljas står det på vissa förpackningar med färdigskuren sallad, men det vill Marie-Louise Danielsson-Tham varna för. Färdigskuren sallad blöder växtsaft och det gillar till exempel salmonellabakterien, säger hon. Färdigskuren sallad ska sköljas noga! En annan vanlig missuppfattning är att bakterier och virus dör i frysen. De trivs utmärkt i den fuktiga miljön. Man måste hetta upp dem till 70 grader, men kom ihåg att det bara gäller ytan. Det räcker alltså att koka upp grön - sakerna hastigt, säger Marie-Louise Danielsson- Tham. n Grönsakstoppen Nyttigaste grönsakerna enligt Livsmedelsverket 1. Spenat, grönkål, mangold, machésallad Rikast på A-, C-, och K-vitaminer, folat samt kalium, järn och magnesium. I topp när det gäller det mesta utom fibrer. 2. Gröna bönor och haricots verts Massor av K-vitamin, även C-vitamin, folat, kalium och magnesium. Ger mer fibrer än bladgrönsakerna. 3. Broccoli och brysselkål Innehåller mycket fibrer, folat, C- och K-vitamin, järn och andra mineraler. 4. Gröna ärter och sockerärtor Rika på C-vitamin och magnesium, goda halter av många andra näringsämnen. 5. Avokado Ger fibrer, kalium och folat. Innehåller även nyttigt fett. Hela listan över de nyttigaste grönsakerna hittar du på Livsmedelsverkets webbplats. Där finns också en livsmedelsdatabas där kan du se hur mycket näring olika livsmedel innehåller. Du hittar den på www7.slv.se/naringssok 1177 Vårdguiden nr 1 2015 11
Våga berätta! TEXT ANNA-LENA BYSTRÖM ILLUSTRATION MATTIAS SÖDERHOLM OCH JAKOB ARDMAR Är du mellan 8 och 12 år och har en hemlighet? Alla har hemligheter. Om en hemlighet gör dig glad och pirrig är det bra. Men en hemlighet som gör dig ledsen eller orolig ska troligen inte vara hemlig. Det kan handla om att du själv mår dåligt, att det är jobbigt hemma, att någon är elak eller tvingar dig att göra saker som du inte vill. Kanske är det en kompis som berättar en hemlighet för dig som är jobbig. Har du en hemlighet som gör ont ska du inte behöva vara ensam med den. Att prata om det som är jobbigt är en bra början till att det ska kunna bli bättre. Det betyder inte att du sviker. Läs mer på 1177.se/vagaberatta hur du kan göra om du behöver hjälp. Nisse Nisses pappa brukar dricka mycket öl och är ganska ofta full. Nisse tycker så mycket om sin pappa och de brukar göra roliga saker ihop. Men när pappa är full vill han mest hänga i soffan och bryr sig inte om att han har lovat att gå på fotbollsmatch med Nisse Nisses pappa kan få hjälp att sluta dricka. Men han måste vilja det själv. Det bästa Nisse kan göra för att hjälpa sin pappa är att berätta för någon vuxen hur han har det. Läs mer på 1177.se/ vagaberatta hur både Nisse och hans pappa kan få hjälp. Elsa Elsa får inte vara med de andra i skolan. Hur hon än gör blir det bara fel. Hon förstår inte varför. Hon vågar inte berätta det för någon vuxen, hon är rädd att det ska bli värre då För Elsa blir det bättre när Ebba följer med Elsa till hennes lärare och berättar vad som hänt. Att följa med en kompis som har det jobbigt är ett bra sätt att hjälpa honom eller henne. Läs mer på 1177.se/vagaberatta hur du kan göra om en kompis har det jobbigt. 12 1177 Vårdguiden nr 1 2015
Lilly I skogen bor det spindlar. Och dem är Lilly rädd för. Så rädd att hon inte vill åka med på klassens skogsutflykt. Bara hon ser en spindel blir hon yr och det känns som att hon ska svimma. När någon är så rädd för något som Lilly är kallas det för fobi. Det är jobbigt för den som har det, men det går att träna bort rädslan. Läs mer på 1177.se/vagaberatta hur Lilly fick hjälp. Kom ihåg: Du har rätt att känna dig trygg. Du har rätt att vara barn och få göra saker som du mår bra av. Du ska inte ta ansvar för om en vuxen mår dåligt, det är aldrig ditt fel. Du har rätt att säga vad du tycker. Du är inte ensam. Det finns hjälp att få. Herman Herman är jätterädd när hans pappa slåss hemma. Han vågar inte berätta det för någon för tänk om det blir ännu värre då. En dag ringde Herman till BRIS, dit kan barn ringa för att få råd och stöd utan att säga sitt namn. Ibland kan det vara lättare att börja berätta för nån man inte alls känner. Sedan Herman pratat med BRIS vågade han gå till skolkuratorn som visste hur han och hans familj kunde få hjälp. Det är aldrig rätt att slåss. Ingen får slå barn. Och barn ska inte behöva se på när vuxna slåss. Du kan läsa mer om alla barns rättigheter på 1177.se/vagaberatta. Berätta för någon! Det finns saker att göra för att något jobbigt ska bli bättre. En bra början är att berätta för någon annan hur du har det. Det kan vara en vuxen som finns nära dig hemma, på din fritid eller i skolan. Det spelar inte någon roll vem det är, bara det är någon som du vill berätta för. Den som är vuxen kan sedan hjälpa dig vidare. Om det känns lättare att berätta för någon i en telefonjour eller på en chatt är det också ett bra sätt. Att prata med en kompis kan också vara bra. Men ofta behöver en vuxen också hjälpa till. Ett bra sätt att hjälpa en kompis som har det jobbigt kan vara att tala om att hon eller han helst ska berätta för en vuxen. Läs mer på 1177.se/vagaberatta hur du kan göra om du behöver hjälp. 1177 Vårdguiden nr 1 2015 13
Konsten att bli med b Det finns mycket ni själva kan göra för att öka chanserna att bli med barn. Vänta inte för länge med att försöka, och ha sex ofta, är expertens främsta råd till dem som vill bli med barn. För dem som inte kan bli gravida på egen hand finns hjälp att få. TEXT GUNILLA ELDH FOTO SUSANNE WALSTRÖM/JOHNÉR Ser du bebisar överallt? Nyblivna föräldrar som är ute och går med barnvagn? Mars är den månad då det föds flest barn. Men för alla går det inte så lätt att bli med barn som man hade kunnat önska. Har du försökt bli gravid en tid finns det en hel del du kan göra själv för att öka dina chanser. Ha mycket sex är ett bra råd. En viktig orsak till barnlöshet är faktiskt att folk ligger med varandra för lite, säger Claes Gottlieb, specialistläkare i obstetrik och gynekologi vid IVF- och fertilitetsmottagningen på Sophiahemmet. Har ni svårt att få till ett tätt samliv, kanske på grund av resor och annat, är det viktigt att pricka in ägglossningen. Man har ägglossning ungefär 14 dagar före mens och störst chans att bli gravid har man från och med ett par dagar före och fram till ägglossningen. Viktigt är också att mannen inte har samlat på sig en massa gamla spermier som har hunnit bli trötta. Det får inte vara för glest mellan utlösningarna, tilllägger han. Hur många som är ofrivilligt barnlösa är svårt att beräkna, men ungefär vart femte par har någon gång i livet svårigheter att få barn. Orsaken ligger nästan lika ofta hos mannen som hos kvinnan. Ett vanligt storstadsfenomen är att vänta med barn tills man pluggat färdigt, varit ute och rest och kommit en bit på väg i yrkeskarriären. Det nya livsstilsmönstret är inte anpassat efter biologin. Kvinnans ålder är den vanligaste orsaken till svårigheter bland dem som söker hjälp hos oss. Många kvinnor får svårare att bli med barn efter 35, efter 38 sjunker kurvan brantare och efter 40 ännu mer, säger Claes Gottlieb. Den näst vanligaste orsaken till infertilitet hos kvinnor är störningar i ägg lossningen på grund av olika hormonrubbningar. En orsak kan vara att man har PCO, polycystiska ovarier. Äggstockarna har då många små omogna äggblåsor och menstrua tionerna brukar vara glesa. Det behandlas med dagliga hormon sprutor eller -tabletter. Störningar i ägglossningen är tacksamt att behandla, särskilt för den som är under 35 år, då ökar chansen att bli gravid påtagligt. Endometrios är en sjukdom som kan göra det svårt att bli gravid. Förutom smärta och stora menstruationsblödningar är just barnlöshet en vanlig följd av endometrios. Sjukdomen behandlas med läkemedel och ibland med operation. Men för att inte förlora tid kan det vara bättre att starta med en provrörsbefruktning direkt. IVF (in vitro-fertilisering) eller provrörsbefruktning fungerar lika bra för kvinnor med endometrios som för dem som får IVF av andra orsaker, säger Claes Gottlieb. 14 1177 Vårdguiden nr 1 2015
arn Skador på äggledarna drabbar omkring var tionde kvinna i Sverige. Könssjukdomar som klamydia och gonorré kan till exempel orsaka äggledarinflammation, vilket i sin tur kan leda till sammanväxningar inuti eller intill någon av äggledarna. Då kan ägget varken möta spermierna eller vandra vidare till livmodern. När antalet klamydiafall ökar ser vi också fler kvinnor med äggledarskador bland dem som söker för barnlöshet, säger Claes Gottlieb. Även rökning, övervikt och extremt hård fysisk träning påverkar fertiliteten negativt. Kvinnor som röker går in i klimakteriet ungefär två år tidigare än normalt, så vi vet att det påverkar ägglossningen. Dessutom har man hittat giftiga ämnen från tobaken i de äggblåsor där äggen ligger. Fetma är en annan vanlig orsak till att det är svårt att bli med barn. En kvinna med BMI över 35 har ofta inga ägglossningar och då är viktminskning det första man måste försöka åstadkomma. Undervikt på grund av ätstörning eller överdriven träning har samma negativa effekt. Mannens fertilitet påverkas också av hans ålder, men förändringen kommer vanligtvis senare i livet än för kvinnan. Den vanligaste orsaken till infertilitet hos män är för få spermier, men även vissa sjukdomar och läkemedel kan försämra fertiliteten. Har ni försökt få barn i minst ett år är det skäl nog att sätta igång en utredning. Om orsaken är uppenbar, till exempel att kvinnans äggledare är bortopererade eller om mannen saknar spermier kan man söka hjälp direkt. Det gäller även lesbiska par som bor tillsammans och vill ha barn. Ni kan söka hjälp direkt på gynekologiska mottagningar, sjukhusens kvinnokliniker eller på privata kliniker med läkare som är specialiserade på fertilitet och IVF. Ni kan också be om en remiss till fertilitetsutredning på er vårdcentral. Om du som kvinna är ung, det vill säga under 35 år, ska du söka hjälp efter ett år. Är du äldre kan du söka redan efter ett halvår för då har du inte så mycket tid på dig. Fertiliteten sjunker medan du väntar, säger Claes Gottlieb. n MER INFORMATION På 1177.se kan du läsa mer om ofrivillig barnlöshet och om olika behandlingar. Myter och sanningar Claes Gottlieb, specialistläkare i gynekologi och obstetrik, reder ut vad som är sant och falskt. Spelar samlagsställningen någon roll för chansen att bli med barn? Nej, absolut inte. Att chansen skulle öka om du har en kudde under rumpan, benen i vädret eller ligger kvar i sängen är bara myter. Hjälper det att knipa efter samlaget? Nej, den spermie som kan befrukta ägget slänger sig in i livmoderhalsen inom ett par sekunder. De som blir kvar i slidan dör, för där är det för surt. Blir det lättare barn om mannen låter bli att ha sex eller onanera tills det är dags för ägglossning? Nej, snarare tvärtom. Spermier som sparas bli trötta. Tätt mellan utlösningarna gör att det blir omsättning på spermierna och det ökar chansen att de ska orka fram till ägget. Är det svårare för mig att bli med barn för att jag ätit p-piller under hela tonåren? Nej, man kan faktiskt säga att det kan vara tvärtom! Dina äggstockar sover medan du tar p-piller och andra preventivmedel som hindrar ägglossning. När du slutar med pillren vaknar äggstockarna till liv med en kick. Jag har gjort två aborter är det därför jag inte blir med barn? Nej, aborter påverkar inte din framtida fertilitet. Många som söker hjälp är oroliga för att de själva kan ha orsakat sin barnlöshet. I stället kan man se det som att de visat att de kan bli med barn, vilket är positivt. Kan mitt kaffedrickande hindra mig att bli med barn? Nej, kaffe i måttliga mängder har ingen negativ effekt. Jag hade klamydia men märkte det inte först, så det tog lång tid innan jag fick behandling är det därför jag har svårt att bli gravid? I vissa fall kan klamydia orsaka äggledarinflammation som ger skador på äggledarna. Det upptäcks i så fall vid en fertilitetsutredning. Kan värktabletter försämra mina möjligheter att bli med barn? Ja, kvinnor som vill bli med barn ska inte använda till exempel Diklofenak, Naproxen, Ipren och Ibumetin eftersom de tillfälligt kan minska fertiliteten. Kan folsyra öka chansen att bli med barn? Nej, men alla som vill bli gravida bör ta folsyra som kosttillskott för att minska risken att fostret får ryggmärgsbråck. Finns det andra kosttillskott eller naturläkemedel som kan hjälpa mig att bli med barn? Nej, det finns inga vetenskapliga bevis för det. Många patienter kommer med en hel massa burkar och frågar om de kan ta dem, men man ska inte tro att de är ofarliga bara för att de är naturmedel. Vissa av dem kan tvärtom minska fertiliteten, eftersom de kan ha en ganska stark hormonell effekt. Är det någon idé att prova akupunktur om jag har svårt att bli med barn? Vi vet inte om akupunktur har någon effekt på fertiliteten. Det finns små studier som tyder på det, men det kan inte anses vetenskapligt bevisat. Om du själv tror att det kan hjälpa, bör du se till att bli behandlad av någon som har rätt utbildning. 1177 Vårdguiden nr 1 2015 15
16 MARIA SATTE PUNKT FÖR VÅLDET 1177 Vårdguiden nr 1 2015
Under flera år blev Maria Blomqvist misshandlad, kränkt och hårt kontrollerad av sin dåvarande sambo. En dag valde hon att polisanmäla honom och sätta punkt för ett helvete som pågått allt för länge. Det här är hennes berättelse. TEXT MARLÈNE NÄSLUND FOTO ULF HUETT Mannen, vi kan kalla honom Erik, hade funnits i bekantskapskretsen sedan många år. Han var väldigt charmig, popu lär och glad, och han var uppmuntrande och flörtig mot mig, berättar Maria. Själv levde hon familjeliv med man och två barn när hon blev passionerat förälskad i Erik och såg ingen återvändo. Skilsmässan var ett faktum. Men bakom den till synes kärleksfulle mannen gömde sig en man med enorm vrede och ett osunt kontrollbehov. Detta visade sig bara ett par veckor efter att de flyttat ihop. Han kunde av outtalad anledning bli rasande och ta tag i mitt hår för att släpa mig längs golvet, samtidigt som han kal lade mig förnedrande saker som hora, för att i nästa stund sitta ihopkrupen på golvet och gråta av ångest för att han äls kade mig så mycket fastän jag inte förstod det, berättar hon. Det fanns också många tillfällen då hon blev tvingad till sex. Om hon inte ville blev hon bestraffad med slag, sparkar och kränkande ord. Maria beskriver förhållandet som en balansgång mellan himmel och helvete, där det hela tiden gällde att vara på sin vakt för att kunna förutse vad som skulle hända. Men om det alltid skulle vara ett helvete skulle man ju inte överleva. Det är det som är det farliga, och som gör att man ändå stannar kvar i en så osund relation. När det var dåligt var det fruktansvärt, men när det var bra, så var det verkligen bra, berättar Maria. Maria och Erik hade utåt sett ett fint liv med stor bekantskapskrets och båda två hade bra jobb. Maria försökte dölja vad som pågick innanför hemmets väggar så gott det gick, även om det fanns några få hon hade vågat berätta vissa delar för. Jag lurade mig själv och trodde att jag skyddade mig genom att inte berätta för så många, men den enda jag egentligen skyddade var honom, säger hon. Efter flera år valde hon att polisanmäla Erik, efter att han hade varit nära att köra över henne med bilen. När hon väl gjort det möttes hon av god hjälp från polisen men samtidigt av motstånd från personer i hennes bekantskapskrets. En del personer i min närhet hade svårt att tro på mig när jag berättat vad jag levt med i flera år. Det blev jag sårad av, säger Maria. Så småningom, efter det att Maria lyckats lämna Erik, fick hon hjälp genom samtal i form av gruppterapi. Det fick henne också att förstå att hon inte är ensam. Blåmärken och sår läker ju tids nog, men de ärr som finns på insidan, orsakade av kränkande ord, är svårare att bli kvitt ifrån. I gruppterapin fick jag hjälp att hantera det och verktyg för att kunna gå vidare, berättar hon. Erik blev häktad men blev inte åtalad, på grund av brist på bevis. Detta trots att Maria ansågs vara mycket trovärdig i förhören. Det händer dessvärre alltför ofta, eftersom det sällan finns vittnen innanför hemmets väggar. Maria valde att skriva en bok om sina upplevelser, En vacker dag lämnar jag honom, som ett stöd för»våga fråga! Det kan pågå våld i alla typer av familjer och där man minst anar.» andra i samma situation. Idag lever hon i en sund relation och jobbar som chef på ett företag. Där använder hon sig av sina egna erfarenheter när hon pratar med anställda och försöker att ha extra koll om någon är sjukskriven för ofta. Det kan tyda på att någon inte har det så bra hemma, och då vill i alla fall jag känna att jag har vågat fråga, säger Maria. På frågan om hon har några tips till personer som tror att någon närstående kan vara utsatt har hon bara ett råd: Våga fråga! Det kan pågå våld i alla typer av familjer och där man minst anar. Man kan alltid fråga en person hur det är hemma. Om personen inte vill prata kanske den ändå känner att det finns någon som har sett och hört och som är redo att lyssna och hjälpa, den dagen man vill berätta, säger hon. n Lagar mot våld År 1998 skärptes lagen vad gäller mäns våld mot kvinnor. Åtalspunkten grov kvinnofridskränkning, som då trädde i kraft, gäller upprepade övergrepp och kränkningar som begåtts av en man som kvinnan har eller har haft en nära relation till. Förutom fysiskt våld ingår även psyk iskt och sexuellt våld. Brottet lyder under allmänt åtal. Det innebär att polis eller åklagare är skyldiga att utreda brottet, även om den som är utsatt inte vill det. Sedan år 1982 faller våld på enskild plats, till exempel i hemmet, under allmänt åtal. I början av 1980-talet ändrades lagen så att kvinnor som misshandlats inte längre kunde ta tillbaka sin anmälan. Barn som har bevittnat brott mot en förälder eller annan närstående är också brottsoffer och har rätt till brotts skadeersättning, hjälp och stöd. Sedan 1979 har vi förbud mot barnaga. Det innebär att barn inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Det gäller både fysiskt våld och kränkande bestraffning. Sedan 1965 är våldtäkt inom äktenskapet straffbart. Varför slår man?» 1177 Vårdguiden nr 1 2015 17
Många brott anmäls inte Omkring sju procent av befolkningen uppgav i en studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, att de varit utsatta för brott i nära relationer under år 2012. I Brås rapport definieras brott i nära relation som att man har blivit utsatt för någon typ av våld av sin partner (till exempel flickvän, pojkvän, hustru eller man). Det kan handla om fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Både kvinnor och män utsätts för den här typen av brott. Drygt var fjärde kvinna och var sjätte man i befolkningen uppger att de någon gång i sitt liv har utsatts för brott i en nära relation. Det våld som riktas mot kvinnor pågår oftare under längre tid, tenderar att vara grövre och leder oftare till att den som är utsatt behöver sjukvård. De flesta av de här brotten polisanmäls inte. Enligt Brås undersökning hade bara knappt fem procent av kvinnorna och knappt tre procent av männen som uppgav att de utsattes för våld år 2012 anmält händelsen. År 2013 anmäldes cirka 12 600 fall av misshandel och grov misshandel mot kvinnor i nära relationer i hela landet. Antalet anmälda fall av motsvarande brott mot män år 2013 var knappt 3 400. Mörkertalet verkar alltså vara större när det är män som drabbas av våld i nära relationer. Eftersom brotten främst sker i hemmen är de svåra att upptäcka. Det är också svårt att ingripa och hjälpa den som är utsatt. Men att göra en polisanmälan är ett sätt att få slut på en våldsam situation. Det vanligaste är att den som är utsatt gör anmälan, men även närstående, vänner eller grannar till den som utsätts kan anmäla. Vården ska alltid fråga Om en vuxen person kommer till exempelvis en vårdcentral med symtom eller tecken som gör att vårdpersonalen misstänker att hen har utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, ska vårdpersonalen fråga personen i enrum om orsaken till dessa symtom eller tecken. Finns det misstanke om våld ska vårdpersonalen alltid fråga om det finns barn i familjen. Personalen ska informera om att socialtjänsten har ansvar för att stödja och hjälpa våldsutsatta personer och barn, och förklara att de är skyldiga att anmäla misstanke om våld i nära relationer till socialtjänsten om det finns barn med i bilden. Vårdpersonalen ska också informera personen om vilken typ av vård och stöd hen kan få från hälso- och sjukvården, socialtjänsten och frivillig organisationer. Socialtjänsten kan till exempel erbjuda skyddat boende, även för eventuella barn. Vårdpersonalen ska även bedöma vilka behov personen kan ha av vård, såväl fysiskt som psykiskt, med anledning av våldet. VARFÖR SLÅR MAN? På Manscentrums krismottagning på Södermalm i Stockholm söker 100 200 män per år hjälp för att de är våldsamma eller riskerar att bli det. Det är män i alla åldrar och från olika bakgrunder. Kvinnor med våldsproblem kan också höra av sig, men de flesta som söker sig hit är män. TEXT MARLÈNE NÄSLUND FOTO ULF HUETT en man jag mötte hade en fru som ville skiljas. Han förstod inte varför och hade svårt att uttrycka vad han kände. I stället blev han aggressiv och slog och hotade henne. När han gjorde det fick han känslan av att ta tillbaka makten och kontrollen för stunden, men i efterhand kände han sig liten och ångerfull, berättar Ulf Calvert, psykolog och samtalsterapeut på Manscentrum. Ulf har mer än 20 års erfarenhet i sitt yrke och har mött många män som sökt hjälp. Han berättar att de som söker sig hit oftast inte har blivit polisanmälda, och en del har inte ens börjat använda våld, men de är oroliga för att de ska börja göra det. De kan också ha blivit tillsagda av närstående att söka hjälp för sitt beteende. Ibland har de blivit hänvisade från socialtjänsten eller från kriminalvården, exempelvis om de har fått en villkorlig dom. En annan man tyckte att det var alla andra det var fel på, men efter vårt 18 1177 Vårdguiden nr 1 2015
Här kan du få hjälp Det finns många sätt att söka hjälp på vare sig du är utsatt för våld, om någon du känner är utsatt eller om du utsätter någon annan för våld. första samtal började han inse sin egen del i problemet. Det är viktigt att ta sitt ansvar för att kunna få till en förändring, berättar Ulf. Han kan se att stress som kommer av exempelvis arbetslöshet eller alkoholproblem kan göra att en person tar till våld i en viss situation, men det är inte den grundläggande anledningen till våldsbeteendet. Att utöva våld kan ge en känsla av makt, men i själva verket kan det vara maktlöshet och rädsla som ligger bakom. Det är ofta personer som har haft otrygga relationer tidigare i livet, exempelvis till en förälder, personer som har ett stort kontrollbehov och som har svårt att sätta ord på sina känslor, säger Ulf. Det kan ta tid innan man förstår att man behöver hjälp för att sluta slå. Men när man inser det och söker hjälp finns det goda chanser att för ändra sitt beteende. En yngre man som gick hos mig sa att han kände sig underlägsen som behövde ta hjälp, men efter vårt första samtal tyckte han att det kändes bättre att ha fått sätta ord på sina känslor. Därefter har han kommit tillbaka för flera samtal, och nu har han lärt sig att hantera sitt beteende så att han inte längre skadar någon, varken sig själv eller någon annan, säger Ulf. Ulfs råd är att vi alla kan vara mera uppmärksamma på om människor i vår omgivning verkar ha det tufft hemma. Våga prata med varandra för att fråga hur det är hemma, och öva på att sätta ord på känslor, säger Ulf. Och det finns hjälp både för den som slår och den som blir slagen. n Kvinnofridslinjen kvinnofridslinjen.se eller ring 020-50 50 50 Nationell stödtelefon dit alla som vill ha råd och hjälp kan ringa, dygnet runt. Det kostar inget och syns inte på din telefonräkning. Du kan vara anonym, och de som svarar är socionomer eller sjuksköterskor med tystnadsplikt. Polisen polisen.se/komtilloss Vid akut läge ring 112, annars 114 14 Polisen har särskilt utbildade utredare med inriktning på våld i nära relation, där hedersrelaterat våld och våld i samkönade parrelationer ingår. På polisens sajt finns information om hur du anmäler. Kvinnojourer, SKR Sveriges kvinno- och tjej jourers riksförbund kvinnojouren.se Via webbplatsen kan du hitta kvinnojourer nära dig. Du kan få råd genom telefonsamtal eller vid ett möte. Jouren kan erbjuda skyddat boende under kortare tid för dig och dina barn. Hit kan du också vända dig om du vill fråga om råd för någon annan. Brottsofferjouren brottsofferjouren.se eller ring 0200-21 20 19 Det är gratis att ringa och du blir kopplad till den jour som finns närmast dig. Brottsofferjouren är en ideell organisation som arbetar för att alla brottsoffer ska få det stöd som behövs. VÅGA FRÅGA! RFSL Riksförbundet för sexuellt likaberättigande rfsl.se eller ring 020-34 13 16 Har en brottsofferjour för HBT-personer. Manscentrum manscentrum.se eller ring 08-643 11 71 Hit kan du vända dig om du behöver fråga om råd och vill få hjälp. Kvinnor är också välkomna att höra av sig. Här jobbar psykologer med lång erfarenhet. BRIS Barnens rätt i samhället, bris.se eller ring 116 111 Hit kan du ringa, mejla, chatta om du vill ha råd, hjälp och stöd. Brottsoffermyndighetens sajt för barn jagvillveta.se Här kan du som är barn läsa om vad som är brottsligt, hur du anmäler och hur du kan få hjälp. Origo origostockholm.se Telefonnummer för unga: 020-25 30 00 Du som är 13 26 år, bor i Stockholms län och utsätts för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck och våld kan kontakta Origo. Tjejjourer tjejjouren.se Till de flesta tjejjourer kan du mejla, chatta eller ringa en eller flera dagar i veckan. Tjejjouren är en ideell förening som arbetar med att stötta och stärka unga tjejer. Tjejzonen tjejzonen.se erbjuder gratis juridisk rådgivning till tjejer som blivit utsatta för brott. Om du är orolig för någon i din närhet, låt hen veta att du ser och hör att något pågår. Vill du engagera dig och hjälpa till kan du göra det ideellt, exempelvis i en kvinnojour eller liknande verksamhet. 1177 Vårdguiden nr 1 2015 19
Spåra smittan TEXT GUNILLA ELDH ILL KENNETH ANDERSSON den som får ett brev från sjukvården med det här meddelandet kanske blir rädd, upprörd, ledsen eller till och med arg. Men bakom det tuffa budskapet finns människor som är proffs på att hitta lösningar som fungerar för just dig. Vi vill på bästa sätt hjälpa den som kan ha smittats. Hos oss kan du prata om din situation med personal som har tystnadsplikt. Vi ser också till att du får behandling direkt om det visar sig att du är smittad, säger Jennie Everljung, kurator vid enheten för sexuell hälsa på Södersjukhuset. Klamydia tillhör de smittsamma infektionssjukdomar som är smittspårningspliktiga enligt smittskyddslagen. Det innebär att hälso- och sjukvården ska informera den som kan vara smittad och uppmana hen att uppsöka läkare för provtagning. för att kartlägga en smittad persons sexkontakter måste personalen som smittspårar vara både kreativ, smidig och hänsynsfull. Ibland är han hade kort hår och en tatuering det enda beskrivning man har att gå efter. Ofta får vi tillräckligt med information för att kunna kontakta personen direkt, men ibland har vi inte mycket att gå på. En del söker tillfälliga partners» Ibland är han hade kort hår och en tatuering det enda signalementet man har att gå efter. «via internetsajter just för att få vara anonyma. Då får vi fråga om det finns något nickname eller profilnamn. Man kanske inte har telefonnumret men har kontakt på Facebook eller i andra sociala medier. Det kan åtminstone hjälpa oss att få bekräftat att det är rätt person som vi försöker nå. De uppgifterna lämnar vi sedan vidare till Smittskydd Stockholm som försöker få tag på personen. I Stockholm är andelen singelhushåll hela 60 procent. Många lever också periodvis som singel mellan 20 1177 Vårdguiden nr 1 2015