BILDNINGSNÄMNDEN. Politiska kommentarer från nämndens ordförande

133 BILDNINGSNÄMNDEN Politiska kommentarer från nämndens ordförande Bildningsnämnden har ett brett verksamhetsfält med stor betydelse för kommunens utveckling och kommunen satsningar är viktiga ur ett strategiskt och infrastrukturellt perspektiv, fastän de kanske inte så ofta beskrivs så. Nämndens i särklass största verksamhet, gymnasieskolan, har som främsta mål att ungdomarna ska slutföra sin gymnasieutbildning med grundläggande behörighet och med goda resultat, så att de kan gå vidare till studier eller ut i arbetslivet. År fanns det 6 000 ungdomar, folkbokförda i Linköping, i gymnasieskolan, i de kommunala skolorna i Linköping, i fristående skolor eller i kommunala skolor hos landstinget eller i andra kommuner. De deltog i ett mycket brett utbud av program med skiftande inriktning och representerade själva olika bakgrund med avseende på intressen, förkunskaper och övriga förutsättningar. Det ställer stora krav på gymnasieskolan att vara organiserad så att den kan möta alla ungdomar med inspiration och stöd. Bland kommunens övergripande finns att Barn och unga ska uppleva lust och nyfikenhet att lära och att självförtroendet stärks och att Alla ska uppleva att kommunen erbjuder goda möjligheter till kunskap och bildning. Dessa mål skall vara vägledande för bildningsnämnden och prägla utformningen av gymnasieskolans pedagogik och kontakter med arbetsliv och högskola i syfte att öka elevernas motivation. Ett mått på hur skolan har lyckats med detta är elevernas närvaro. Nämnden har lagt stor vikt vid att öka denna och kan glädjande konstatera att så har skett under året. På den negativa sidan finns att införandet av lärlingsutbildningen som ett pedagogiskt alternativ inom gymnasieskolans yrkesutbildning ännu inte har varit så framgångsrik. Sett till de övergripande variablerna, som t.ex. andel elever som slutför utbildningen med grundläggande behörighet, ligger Linköping väl till i en jämförelse med andra kommuner. Det andra stora området för nämnden är att ge vuxna möjligheter till kompetensutveckling och övriga förutsättningar så att de kan bli delaktiga i samhälls- och arbetsliv, vare sig de är födda i Sverige eller kommer till Linköping som invandrare eller flyktingar. Vuxenutbildningen har under året fått en förskjutning mot grundläggande vuxenutbildning och yrkesutbildning och även fastän platserna har minskat under senare år, så har de under ändå räckt till för de som har önskat en plats. Kommunens verktyg för insatser inom arbetsmarknadsområdet är Jobbtorget och en samverkan sker mellan kommunens nämnder och med andra myndigheter, näringsliv och organisationer i syfte att fler linköpingsbor skall kunna etablera sig på arbetsmarknaden för egen försörjning. Många goda insatser har gjorts men lågkonjunkturen under och även 2009 har inte underlättat detta arbete. 2011 kommer en stor reform att genomföras inom gymnasieskolan och under en femårsperiod kommer dessutom antalet elever att minska med en femtedel. Det kommer att ställa stora krav på gymnasieskolorna och nämnden att använda tilldelade medel på ett klokt sätt, inte minst på lokalanvändning, så att utvecklingen av det pedagogiska arbetet kan fortsätta framgångsrikt. Genom etableringsreformen har staten övertagit huvudansvaret för flyktingmottagandet, men kommunen kommer även i fortsättningen att ha ansvar för viktiga områden som SFI, samhällsinformation och boende. Avslutningsvis är samverkan ett nyckelord för framgång för kommunen och bildningsnämnden i synnerhet i arbetet med att fler linköpingsbor kan komma i arbete för egen försörjning. Bengt Olsson (FP) Bildningsnämndens ordförande

134 BILDNINGSNÄMNDEN Sammanfattning av nämndens måluppfyllelse Gymnasieskolans mål är uppnådda för följande effektmål: Förbättra elevernas närvaro och ta fram åtgärdsprogram för detta. Målet är uppnått. Den genomsnittliga frånvaron har under läsåret jämfört med föregående år minskat från 12 % till 9 %. Gymnasieskolorna arbetar aktivt med närvaron både i skolan och i samarbete med hemmen. En ökad närvaro kommer att förbättra resultaten i skolan. Lyfta fram perspektivet av entreprenörskap och företagande inom gymnasieskolans program på samtliga gymnasieskolor i Linköping. Målet är uppnått. Skolorna arbetar med entreprenörskap genom att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt, arbetsformer som syftar till entreprenörskap samt olika former av certifieringar. Andel elever i Ung Företagsamhet har ökat från 13 % till 18 % det senaste året. Ökat arbete med entreprenörskap stimulerar elevernas kreativitet och bidrar till en ökad mångfald av idéer och arbetssätt i skolan. Gymnasieskolans mål är delvis uppnådda för följande effektmål: Öka andel elever som slutför gymnasieutbildning med grundläggande behörighet och med goda resultat Målet är delvis uppnått. Måluppfyllelsen är densamma som föregående läsår, dvs. 85 %. Måluppfyllelsen är som tidigare i samtliga avseende högre än i jämförbara kommuner och i riket. Öka andel behöriga lärare. Målet är delvis uppnått. Måluppfyllelsen är densamma som föregående läsår, dvs. 84 %. Måluppfyllelsen är som tidigare högre än i jämförbara kommuner och i riket. En kartläggning i kommunen av lärares legitimation och behörighet har påbörjats. Gymnasieskolan mål är inte uppnått för följande effektmål: Införa en modern och flexibel lärlingsutbildning samt uppmuntra kontakter med arbetsliv och högskola. Målet är inte uppnått. Cirka 25 % av de beviljade lärlingsplatserna utnyttjades. Förklaringen är bland annat att elever hoppade av lärlingsutbildningen samt att vissa elever inte fick önskad lärlingsplats. Det är viktigt att den kommunala skolan kan förbättra resultaten avseende lärlingsutbildning så att fler elever kan få sitt första handsval uppfyllt. Gymnasiesärskolans mål är uppnått för följande effektmål: Andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram. Målet är uppnått. fick 73 % av eleverna slutbetyg vilket var en förbättring jämfört med de två tidigare åren. Att ytterligare öka andelen med slutbetyg är viktigt då detta medför att elevernas chans till anställning ökar. Gymnasiesärskolans mål är delvis uppnått för följande effektmål: Öka andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete efter avslutad utbildning. Målet är delvis uppnått då fyra personer fått kortare eller längre anställning med lönebidrag. Detta är ett långsiktigt arbete i samarbete mellan Jobbtorget och Anders Ljungstedts Gymnasium. Vuxenutbildningens mål är uppnådda för följande effektmål: Vuxenutbildningen ska ge alla som så önskar grundskole- och gymnasiekompetens samt behörighet för högskolestudier. Målet är uppnått. Samtliga som önskar har erbjudits vuxenutbildning. Utbudet av yrkesinriktad gymnasial utbildning ska öka. Målet är uppnått. Andelen yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning har ökat från 50 % till 55 % senaste året. Arbetsmarknad, invandrare och flyktingar. Målet är delvis uppnått för följande effektmål: Andelen personer som kommer i egenförsörjning genom bildningsnämndens arbetsmarknadsinsatser ska öka. Målet är delvis uppnått. Årets resultat är snarlikt resultatet under föregående år. Tiden som deltagare är på Jobbtorget har ökat, mycket beroende på målgruppernas alltmer komplexa behov. Förhållandevis många deltagare återremitteras till socialkontoret. Arbetsmarknad, invandrare och flyktingar. Målet är inte uppnått för följande effektmål: Andelen nyanlända flyktingar i de yrkesaktiva åldrarna, som efter introduktionen arbetar, deltar i arbetsmarknadsinsatser eller studerar ska öka. Målet är inte uppnått. Den främsta orsaken är att allt fler flyktingar har kort utbildningsbakgrund och att många är analfabeter.

135 Sammanfattande reflektioner och analys Drygt 80 % av 20-åriga invånare i Linköping har en fullföljd gymnasieutbildning, vilket är en betydligt högre andel än i jämförbara kommuner (75 %) och riket (72 %). Cirka 75 % av 20-åriga invånare i Linköping har grundläggande behörighet för högre studier. Det är också en betydligt högre andel än i jämförbara kommuner (67 %) och riket (64 %). Ser man till övergången till högre utbildning tre år efter avslutad examen är också dessa resultat oförändrat mycket goda. 49 % jämfört med 45 % i jämförbara kommuner och 42 % i riket. Antal lärare per 100 elever har ökat jämfört med tidigare år beroende på att antalet elever i kommunala gymnasieskolor har minskat mer än budgeterat. Fler elever än budgeterat gick i fristående gymnasieskolor. En ny fristående gymnasieskola startade verksamhet under, resterande elevökning på de fristående gymnasieskolorna beror på att en del av dessa skolor ännu inte är fullt utbyggda. Beroende på en förändrad gymnasieskola, den demografiska utvecklingen och elevens val av utbildning och huvudman beräknas det under 2011 och 2012 finnas ett överskott av lärare på de kommunala gymnasieskolorna. Lokalytor och kostnader för lokaler har minskat under 2009 och. Som planerat har minskningen av lokalkostnaderna varit större än elevminskningen. Utbildningskontoret utreder kontinuerligt den framtida användningen av skollokaler samt avvecklingen av skollokaler för gymnasieskolan i takt med det sjunkande elevantalet. Samtidigt som gymnasieprogrammen inom den kommunala skolan kommer att koncentreras till huvudbyggnaderna på varje skola fortsätter arbetet att tillsammans med fastighetsägaren förbättra lokalernas ytskikt och funktionalitet. Den kommunala gymnasieskolan måste ha både bra inre verksamhet och tilltalande lokaler. Samarbetet mellan Jobbtorget och Anders Ljungstedts Gymnasium har tydliggjort behovet av att arbeta mer målinriktat med gymnasiesärskoleelevernas utveckling mot ett aktivt yrkesliv. Detta ska förbättra möjligheterna för eleverna i gymnasiesärskolan att få arbete, praktik eller annan meningsfull sysselsättning efter utbildningen. Knappt 4 % av eleverna i gymnasiesärskolan var under förra året integrerade i gymnasieskolan nationellt. I Linköping var cirka 9 % av eleverna integrerade i gymnasieskolan. Målet är att ytterligare öka andelen integrerade elever i gymnasiesärskolan genom att utnyttja gemensamma lokaler och samma lärare som motsvarande program i gymnasieskolan. Det är viktigt att de lärare som undervisar integrerade elever ifrån gymnasiesärskolan tillsammans med elever på gymnasieskolan är medvetna om och har kunskap om de båda skolformerna. Inom vuxenutbildningen erbjuds i första hand korttidsutbildade personer yrkesutbildning eller behörighetsgivande utbildning. Först därefter erbjuds plats till sökande som redan har en del eller delar av en gymnasial utbildning. Bildningsnämnden har under erhållit statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning. Behov har dock inte funnits för att använda dessa medel under. Detta indikerar att alla som så önskar har erhållit utbildning. En viss förskjutning har skett mot grundläggande vuxenutbildning beroende på att efterfrågan har ökat och att kommunen är skyldig att erbjuda detta. Den ökade efterfrågan beror på fler elever inom sfi som har kort utbildningsbakgrund och därför läser kompletterande utbildning. Kommunens anordnare svarade för 35 % av den gymnasiala vuxenutbildningen. Resterande del, 65 % utfördes av externa utförare. Vid en jämförelse med andra kommuner framkommer att Linköping precis som tidigare har en hög andel upphandlad vuxenutbildning. Detta innebär att vuxenstuderande har ett stort utbud utbildningar att välja bland. Kommunen har till och med den 1 december haft ansvar för introduktionen av alla nyanlända flyktingar, anhöriga m.m. som omfattas av Lagen om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Från den 1 december har Arbetsförmedlingen ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna för nyanlända flyktingar istället för kommunerna. I och med detta kommer det att finnas parallella system under 2011 och 2012 då det sker en utfasning av flyktingar som redan påbörjat introduktionen före den 1 december.

136 EKONOMI Driftredovisning netto, tkr Bokslut Budget Avvikelse/ Samlat Bokslut Bokslut Resultat resultat Verksamhet 2009-2009 2008 Bildningsnämnden 1 191 2 162 971 971 1 104 1 209 Gymnasieskola 525 816 533 828 8 012 23 893 507 572 495 334 Gymnasiesärskola/Särvux 41 892 42 604 712 1 130 37 345 35 055 Vuxenutbildning 68 290 71 768 3 478 7 573 52 792 57 278 Arbetsmarknad, invandrare och flyktingar 77 467 74 052-3 414 5 183 48 261 39 549 Konsumentvägledning 668 673 5 5 656 617 Budgetrådgivning 1 142 1 149 7 6 982 910 Uppdragsutbildning -1 190 0 1 190 1 033 157 321 Summa 715 275 726 238 10 963 39 796 648 869 630 273 varav kostnader 1 970 904 986 846 15 942 32 547 928 916 879 231 varav intäkter 255 629 260 608-4 979 7 249 280 047 248 958 *)Budget motsvarar kommunbidraget Investeringsredovisning netto, tkr Bokslut Budget Bokslut Bokslut Verksamhet Avvikelse 2009 2008 Gymnasieskola 7 578 7 785 207 5 070 6 627 Gymnasiesärskola/Särvux 100 100 0 40 0 Vuxenutbildning 458 575 117 396 0 Arbetsmarknad, invandrare och flykting 354 540 186 1 114 173 Summa 8 490 9 000 510 6 620 6 800 Ekonomisk analys Bildningsnämnden redovisar ett överskott på sammanlagt 11,0 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse på 1,5 % jämfört med budget. Överskottet på 11,0 mnkr består av 22,6 mnkr hos nämndens anslagsmedel och -11,6 mnkr hos de kommunala utförarna. Överskottet hos nämndens anslagsmedel beror dels på att extra medel för särskilda insatser och projekt inte förbrukats (12,8 mnkr) samt att överskott från 2009 inte har behövts tas i anspråk. De kommunala utförarna har via de tillfälliga resultathanteringsreglerna fått medgivande att gå med 15,3 mnkr i underskott för att nyttja överskott från 2009, av dessa har 11,6 mnkr förbrukats. Det samlade resultatet för åren 2009 och är 39,8 mnkr. 1 Varav kostnader och intäkter ska innehålla nämndens samtliga kostnader och intäkter, rensade för nämndinterna poster på motsvarande sätt som en koncernredovisning.

137 Resultat per verksamhetsområde med uppdelning nämnd och kommunala utförare, tkr Avvikelse/ varav Resultat varav kommunala Avvikelse Verksamhetsområde nämnden utförare i procent* Bildningsnämnden 971 971 44,9% Gymnasieskola 8 012 9 319-1 307 1,5% Gymnasiesärskola/Särvux 712 3 317-2 605 1,7% Vuxenutbildning 3 478 5 911-2 432 4,8% Arbetsmarknad, invandrare och flyktingar -3 414 3 075-6 490-4,6% Konsumentvägledning 5 5 0,8% Budgetrådgivning 7 7 0,6% Uppdragsutbildning 1 190 1 190 Summa 10 963 22 606-11 643 1,5% * jämfört med budget Bildningsnämndens överskott på 11,0 mnkr fördelas med 22,6 mnkr för nämndens anslagsdel och -11,6 mnkr för kommunala utförare. Nämndens anslagsmedel Gymnasieskolan Nämndens anslagsmedel för gymnasieskolan redovisar ett överskott på 9,3 mnkr. Överskottet består till stor del av extra medel för särskilda insatser och projekt där drygt 7 mnkr inte har förbrukats. Planerade åtgärder har påbörjats men inte någon har varit möjliga att fullfölja. Bildningsnämnden kommer att begära ombudgetering av dessa medel. De kommer till viss del användas 2011 för inköp av nya läromedel inför den nya gymnasieskolan HT-11. Elevprognosen som låg till grund för teknisk justering för demografiska förändringar stämmer i hög grad. Kostnaderna för lokaler har minskat med cirka 3 mnkr beroende på minskad kostnad för Folkungaskolans idrottshall, ett antal avvecklade lokaler samt omförhandlade hyror. Minskade lokalkostnader ger utrymme för omställningskostnader av lokaler. Gymnasiesärskolan Nämndens anslagsmedel för gymnasiesärskolan visar ett överskott på 3,3 mnkr. Det beror på högre interkommunala intäkter än budgeterat samt kvarvarande överskott från 2009. Vuxenutbildning Nämndens anslagsmedel för vuxenutbildning redovisar ett överskott på ca 5,9 mnkr. Överskottet beror huvudsakligen på att överskottet från 2009 inte har behövt tas i anspråk. Arbetsmarknad, invandrare och flyktingar Inom arbetsmarknad visar nämndens anslagsmedel ett överskott på 9 mnkr, 6 mnkr av dessa beror på ej förbrukade medel för Torgjobb, bildningsnämnden kommer att begära ombudgetering av dessa medel. Övrigt överskott beror på anslag för feriejobb och sommarprao där nämnden fått tilläggsanslag och extra statsbidrag. Invandrar och flykting delen visar ett underskott på -5, 9 mnkr beroende på kraftigt minskat flyktingmottagande, vilket har lett till minskade statsbidrag. Kostnaderna för flyktingmottagandet har inte minskat i samma omfattning. För 2011 beräknas ett underskott på -5, 5 mnkr. Totalt för verksamhetsområdet arbetsmarknad, invandrare och flyktingar ligger resultatet på ett överskott på 3,1 mnkr.

138 Nämndens resultat jämfört med budgeterat resultat, tkr Samlat Budgeterat resultat Resultat resultat Avvikelse mot budget 2009- Bildningsnämnden totalt 10 963-15 254 26 217 39 796 varav nämnden 22 606 0 22 606 25 406 varav kommunal verksamhet -11 643-15 254 3 611 14 391 Bildningsnämnden redovisar ett resultat på 26,2 mnkr i överskott jämfört med budgeterat resultat. Det samlade resultatet för tvåårsbudgeten visar ett överskott på 39,8 mnkr. Kommunala utförare De kommunala utförarna har via de tillfälliga resultathanteringsreglerna fått medgivande att gå med 15,3 mnkr i underskott för att nyttja överskott från 2009. De har under förbrukat 11,6 mnkr av detta och avvikelsen mot budgeten blir ett överskott på 3,6 mnkr. Det beror på att de fått högre intäkter än budgeterat då de fått fler elever, senareläggning av flytten av Elsa Brändström skola, senareläggning av inköp av läromedel p.g.a. Gymnasieskola 2011 samt svårigheter att tillsätta personal. Två enheter har förbrukat mer än sin budget. Det gäller främst Anders Ljungstedts gymnasium som skulle haft ett överskott på 1,9 mnkr för att återställa tidigare års underskott. De redovisar istället ett underskott på -4 mnkr som beror på övertalig personal samt att uppstarten av Carl Malmstenutbildningen medfört betydligt högre kostnader än budgeterat. Ett omställningsprogram för att minska personalkostnaderna inom enheten har påbörjats.

139 BILDNINGSNÄMNDEN GYMNASIESKOLA Effektmål och måluppfyllelse Effektmål Måluppfyllelse Ett friare Linköping Öka andel elever som slutför gymnasieutbildning med grundläggande behörighet och med goda resultat. Öka andel behöriga lärare. Förbättra elevernas närvaro och ta fram åtgärdsprogram för detta. Införa en modern och flexibel lärlingsutbildning samt uppmuntra kontakter med arbetsliv och högskola. Öka forskningsanknytningen av gymnasieskolans program. Ett företagsammare Linköping Lyfta fram perspektivet av entreprenörskap och företagande inom gymnasieskolans program på samtliga gymnasieskolor i Linköping och manifestera detta på lämpligt sätt. Målet är delvis uppnått. Måluppfyllelsen är densamma som föregående läsår. Måluppfyllelsen är som tidigare högre än i jämförbara kommuner och i riket. Målet är delvis uppnått. Måluppfyllelsen är densamma som föregående läsår. Måluppfyllelsen är som tidigare högre än i jämförbara kommuner och i riket. Målet är uppnått. Enligt frånvaroregistreringen i Extens har den genomsnittliga frånvaron under läsåret minskat jämfört med föregående läsår från 12 % till 9 %. Frågor om frånvaro och skolk har uppmärksammats vid verksamhetsbesöken. Gymnasieskolorna arbetar aktivt med närvaron både i skolan och i samarbete med hemmen. Målet är inte uppnått. Under vårterminen användes 10 av 42 nya beviljade platser, varav 5 på Anders Ljungstedts Gymnasium och 5 på Birgittaskolan. Under höstterminen användes 15 av 54 nya beviljade platser, 10 på ALG och 5 på Birgittaskolan. 10 av de 15 lärlingarna är flickor. Målet är uppnått. Utfallet under är att antalet lärare som deltar i Forskarskolan har ökat från fyra till sex. Målet är uppnått, måluppfyllelsen är uppåtgående. De kommunala gymnasieskolorna i Linköping arbetar med entreprenörskap genom att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt, arbetsformer som syftar till entreprenörskap samt olika former av certifieringar. Andel elever som deltar i Ung Företagsamhet har ökat från 13 % 2009 till 18 %. Prioriterade aktiviteter Demografisk utveckling, elevens val av utbildning och huvudman Elevantalen följs upp månadsvis via Extens speciellt följs friskoleutveckling samt elevernas val av program. Elevantalen i budget, tertial och verksamhetsberättelse är medeltalet av antal elever den 15:e varje månad. För att ytterligare förbättra uppföljningen kommer elever som går i andra kommuner och landstingsskolor från och med 2011 att finnas med i månadsuppföljningen. Lokal- och personalbehov i gymnasieskolan Antal lärare per 100 elever följs årligen via Skolverkets statistik. Antalet har ökat jämfört med tidigare år beroende på att antalet elever i kommunala gymnasieskolor har minskat mer än budgeterat. Lokalytor och kostnader för lokaler har minskat under. Som planerat har minskningen av lokalkostnaderna varit större än elevminskningen. Second Chance Under våren hade Second Chance 41 inskrivna elever, ungefär jämnt fördelade på två årskurser. Cirka 30 % av eleverna var flickor. I september var 44 elever inskrivna, varav 12 var flickor. 16 praktikföretag är engagerade i verksamheten. Enstaka elever har slutat utbildningen på grund av att man fått anställning på sin praktikplats. Det planerade nätverksmötet Youth Summit har genomförts i samarbetet med Norrköpings kommun.

140 Avvikelser i uppfyllelse av mål och prioriterade aktiviteter Införa en modern och flexibel lärlingsutbildning samt uppmuntra kontakter med arbetsliv och högskola. Medel har tillskjutits till Anders Ljungstedts Gymnasium för projektledning och anskaffande av lärlingsplatser, trots detta har måluppfyllelsen inte ökat. Demografisk utveckling, elevens val av utbildning och huvudman. Enligt budgeten för 2009- skulle antalet folkbokförda elever minska under. Redan i apriltertialen bedömdes att detta inte skulle ske varför budget 2009- reviderades i maj. Medel för den reviderade budgeten har tillskjutits till nämnden. Utfallet visar att det var korrekt att revidera budgeten för ett antal folkbokförda elever. Lokal- och personalbehov i gymnasieskolan. De lokalförändringar som har gjorts är att Anders Ljungstedts gymnasium inte längre nyttjar Arbis, Lyftets lokaler på Westmangatan samt en paviljong på huvudskolan. Omförhandling har skett av ett antal hyresavtal på andra skolor. Sammantaget har lokalkostnaden både totalt och per elev minskat väsentligt under. Utbildningskontoret fortsätter att utreda det framtida behovet av skollokaler. Planering pågår för eventuell avveckling och/eller ändrad användning av skollokaler. Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer ELEVER Budgetavvikelse Bokslut 2009 Förändr 2009- % Verksamhetsmått Antal elever* Bokslut Budget (rev) Finansieringsbehov, dvs. folkbokförda elever varav 6 012 6 020-8 5 978 0,6% - kommunala skolor i Linköping 4 074 68% 4 160 69% -86 4 258 71% -4,3% - fristående skolor i Linköping 1 578 26% 1 490 25% 88 1 403 23% 12,5% - landstingsutbildning 150 2% 150 2% 0 140 2% 7,1% - skolor i andra kommuner 210 3% 220 4% -10 177 3% 18,6% Lokalbehov i kommunala gymnasieskolor varav 4 974 5 040-66 5 154-3,5% - elever från Linköping 4 074 82% 4 160 83% -86 4 258 83% -4,3% - elever från andra kommuner 900 18% 880 17% 20 896 17% 0,4% *Utöver detta finns cirka 800 elever från andra kommuner i fristående gymnasieskolor. Dessa påverkar inte bildningsnämndens budget och redovisas därför inte här.

141 Kommentar Som framgår av tabellen överensstämmer det totala antalet elever som bildningsnämnden finansierar i mycket hög grad med den reviderade budgeten. Små avvikelser finns i elevens val av huvudman. Möjligheterna att söka gymnasieskola på lika villkor i L15-området och möjligheten att söka fritt i Sverige har medfört att Linköpingselever i något högre grad än tidigare har valt utbildningar utanför Linköping. Fler elever än budgeterat gick i fristående gymnasieskolor. En ökning jämfört med 2009 som beror på att flera skolor är under uppbyggnad. KOSTNADER Nämndens anslagsmedel/ Genomsnittskostnad/elev kr Bokslut Bokslut 2009 Förändr. 2009- % Total genomsnittskostnad 90 402 90 292 0,12% Linköpings kommunala gymnasieskolor varav 88 549 88 584-0,04% undervisningskostnad 69 590 68 338 1,83% lokalkostnad 18 960 20 246-6,35% Fristående gymnasieskolor 88 781 87 893 1,01% Andra kommuners gymnasieskolor samt landstingsutbildning 128 645 128 681-0,03% Gymnasieskolans totalkostnad kr per elev exklusive lokaler Lokalkostnad kr per elev 2008 2009 2008 2009 Riket 70 300 71 200 Riket 18 800 19 200 Större städer Saknas* Större städer Saknas* Eskilstuna 60 000 60 300 Eskilstuna 17 500 17 600 Jönköping 60 100 63 300 Jönköping 16 400 17 200 Linköping 69 100 69 500 Linköping 20 900 20 400 Norrköping 65 100 67 500 Norrköping 15 700 16 100 Uppsala 75 000 65 000 Uppsala 21 000 22 300 Västerås 64 800 48 600 Västerås 20 100 19 000 Örebro 66 900 67 600 Örebro 16 300 17 700 *SCB sammanställer inte 25 jämförbara kommuner på det sätt som Skolverket gör Andel lärare med pedagogisk utbildning % Antal lärare per 100 elever 2008/09 2009/10 2008/09 2009/10 Riket 74 75 Riket 8,1 7,9 Större städer 81 82 Större städer 8,1 8,0 Eskilstuna 80 80 Eskilstuna 8,1 8,0 Jönköping 76 77 Jönköping 7,6 7,5 Linköping 84 84 Linköping 7,8 8,0 Norrköping 80 83 Norrköping 8,1 7,5 Uppsala 78 80 Uppsala 7,5 6,8 Västerås 79 79 Västerås 7,3 7,6 Örebro 78 78 Örebro 10,1 9,8

142 Kommentar Som framgår av nämndens anslagsmedel i den övre tabellen överensstämmer genomsnittskostnad per elev i mycket hög grad med budget. En förskjutning har skett mellan lokalkostnad och undervisningskostnad i kommunala gymnasieskolor. Detta beror på minskningen av lokaler och ökningen av antal lärare per 100 elever. Båda är en konsekvens av minskat elevantal i kommunala gymnasieskolor. Totalkostnad per elev exklusive lokaler var på samma sätt som 2008 något högre än i jämförbara kommuner men lägre än i riket. Lokalkostnaden per elev var som tidigare relativt hög i Linköping jämfört med andra kommuner. Tidigare har Skolverket publicerat kvm per elev, dessa uppgifter sammanställs inte längre. ELEVERNAS RESULTAT Resultaten i Skolverkets databas är inte särredovisade per kommun för fristående gymnasieskolor. Uppgifterna i tabellerna avser därför resultat från elever i kommunens egna gymnasieskolor, inklusive elever från andra kommuner som går i Linköpings gymnasieskolor (dessa utgör cirka 18 %). Resultaten redovisas inte könsuppdelat per kommun i Skolverkets databas. Genomsnittlig betygspoäng Andel elever i % (exkl. IV) som inom 4 år har fullföljd utbildning Andel elever i % (exkl. IV) som inom 4 år är grundläggande behöriga 2009 2009 2009 Riket 14,0 14,0 Riket 83 83 Riket 90 87 Större städer 14,1 14,0 Större städer 84 85 Större städer 91 87 Eskilstuna 14,0 12,7 Eskilstuna 87 86 Eskilstuna 91 77 Jönköping 14,3 14,1 Jönköping 88 90 Jönköping 93 89 Linköping 14,2 14,2 Linköping 84 85 Linköping 92 89 Norrköping 14,0 13,7 Norrköping 80 84 Norrköping 91 86 Uppsala 14,4 14,5 Uppsala 80 80 Uppsala 92 89 Västerås 13,8 13,8 Västerås 77 81 Västerås 91 84 Örebro 13,9 13,7 Örebro 87 87 Örebro 90 84 Kommentarer För att ge en helhetsbild av gymnasieelevernas resultat redovisas här också Skolverkets uppgifter för folkbokförda 20- åringar. Deras resultat är mycket goda och oförändrade jämfört med föregående år. Drygt 80 % av 20-åriga invånare i Linköping har en fullföljd gymnasieutbildning, vilket är en betydligt högre andel än i jämförbara kommuner (75 %) och riket (72 %). Cirka 75 % av 20-åriga invånare i Linköping har grundläggande behörighet för högre studier. Det är också en betydligt högre andel än i jämförbara kommuner (67 %) och riket (64%). Ser man till övergången till högre utbildning 3 år efter avslutad examen är också dessa resultat oförändrat mycket goda. 49 % jämfört med 45 % i jämförbara kommuner och 42 % i riket.

143 BILDNINGSNÄMNDEN GYMNASIESÄRSKOLA OCH SÄRVUX Effektmål och måluppfyllelse Effektmål Måluppfyllelse Ett friare Linköping Andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram (nationella och specialutformade) ska öka. Öka andelen behöriga lärare. Öka andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete efter avslutad utbildning. (Detta effektmål är gemensamt med arbetsmarknad, invandrare och flyktingar.) I stort sett samtliga elever inom gymnasiesärskolan fullföljer en 4-årig utbildning. Gymnasieskolorna arbetar med att öka andelen elever som uppnår målen i sina kurser och därmed kan få omdöme i form av betyg. År 2008 fick 64 % av eleverna slutbetyg från Anders Ljungstedts gymnasium. År 2009 fick 71 % av eleverna slutbetyg från Anders Ljungstedts gymnasium. År fick 73 % av eleverna slutbetyg från Anders Ljungstedts gymnasium. Jämförelser med riket kan inte göras eftersom resultat från gymnasiesärskolan inte sammanställs av SCB. Ett reformarbete pågår på Anders Ljungstedts gymnasium för att öka andelen behöriga lärare inom särskolan. Måluppfyllelsen är ännu så länge oförändrad jämfört med tidigare. En kartläggning i kommunen av lärares legitimation och behörighet har påbörjats. Måluppfyllelsen är något förbättrad. 4 personer har fått kortare eller längre anställning med lönebidrag. Målet med uppdraget är att öka anställningsbarheten till 50 % för de elever som går på gymnasiesärskolan och som bedöms klara arbetsmarknaden, minska bidragsberoendet och öka självkänslan. Det är ett långsiktigt arbete och mätbara resultat kan först avläsas efter ett antal år. Prioriterade aktiviteter Förbättra möjligheterna för eleverna i gymnasiesärskola att få arbete, praktik eller annan meningsfull sysselsättning efter utbildningen. Samarbetet mellan Jobbtorget och Anders Ljungstedts Gymnasium har tydliggjort behovet av att arbeta mer målinriktat med elevernas utveckling mot ett aktivt yrkesliv. Anders Ljungstedts gymnasium har organiserat och utvecklat verksamheten på ett nytt sätt för att nå målen. Skolan kommer bl.a. att arbeta med en ökad integrering, bättre samnyttjande av lokaler med gymnasieskolan, kompetensutveckling för att öka behörigheten inom särskolan, utveckling av befintliga kurser, stöd genom ett Gysär-Centra. Målet är att fler elever i gymnasiesärskolan ska få en utbildning anpassad efter individens förmåga och behov med ett gott yrkes- och vuxenliv som mål. Individualisera undervisningen så att elever med utvecklingsstörning kan utvecklas och tillgodogöra sig kunskaper utifrån sina förutsättningar. Knappt 4 % av eleverna i gymnasiesärskolan var under förra året integrerade i gymnasieskolan nationellt. I Linköping var ca 9 % av gymnasiesärskolans elever integrerade i gymnasieskolan. Utvecklingsarbete pågår inom Anders Ljungstedts gymnasiesärskola för att ytterligare öka andelen integrerade elever genom att eleverna går i samma lokaler och har samma lärare som motsvarande program i gymnasieskolan. Den långsiktiga målsättningen är att gymnasiesärskolan ska bli en integrerad del av skolan. Avvikelser i uppfyllelse av mål och prioriterade aktiviteter Samarbetet mellan Jobbtorget och Anders Ljungstedts Gymnasium har på flera sätt tydliggjort behovet av att arbeta mer målinriktat med elevernas utveckling mot ett aktivt yrkesliv. Tjänsten som arbetsmarknadskonsulent mot gymnasiesärskolan tillträddes 1 april 2009. Målet är att 50 % av de elever som går på gymnasiesärskolan och som bedöms klara arbetsmarknaden ska få en anställning. Målet stäms av genom en uppföljning över elevernas planerade sysselsättning höstterminen efter år 4. Detta är ett långsiktigt arbete och mätbara resultat kan först avläsas efter ett antal år. Ett utvecklingsarbete har även påbörjats inom gymnasiesärskolan på Anders Ljungstedts gymnasium för att öka elevernas anställningsbarhet. Jobbtorget kommer att förstärka samverkan med elevernas praktikplatser i syfte att fördjupa innehåll samt bevaka anställningsmöjligheter hos berörda arbetsgivare. Detta är ett långsiktigt arbete och mätbara resultat kan först avläsas efter ett antal år.

144 Ekonomisk situation för års avgångselever Egen försörjning Aktivitetsersättning Ekonomiskt bistånd Ingenting/Okänt 3 6 1 5 Sysselsättning för års avgångselever Anställning Daglig verksamhet Inskrivning Jobbtorget Okänt 4 * 3 6 2 *varav 1 sommarjobb, därefter inskriven vid Jobbtorget. Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Andelen elever i yrkesutbildning (Nationella eller specialutformade program) har ökat stadigt de senaste åren men i jämförelse med riket har Linköping en lägre andel. Förutsättningarna att få arbete efter avslutade studier är generellt bättre för de elever som gått en yrkesutbildning på ett nationellt eller specialutformat program än för de elever som gått i annan form av gymnasiesärskola. Andel elever i % som går i yrkesutbildning i kommunens skolor Andel elever i % som går i yrkesträning i kommunens skolor Läsåret 07/08 08/09 09/10 Läsåret 07/08 08/09 09/10 Riket 64 65 64 Riket 22 23 21 Större städer 57 62 61 Större städer 26 26 22 Eskilstuna 57 51 50 Eskilstuna 25 28 2 Jönköping 44 45 48 Jönköping 41 42 34 Linköping 48 50 53 Linköping 35 30 28 Norrköping 64 67 61 Norrköping 0 33 9 Uppsala 64 66 53 Uppsala 21 19 29 Västerås 54 65 47 Västerås 39 25 43 Örebro 45 37 45 Örebro 31 34 34 Tillgång på personal i gymnasiesärskolan Linköping Linköping Linköping Riket Riket Riket 07/08 08/09 09/10* 07/08 08/09 09/10 Antal lärare per 100 elever 21 21 7 23 22 23 Andel lärare pedagogisk utbildning i % 91 91 97 83 80 80 Andel med specialpedagogisk högskoleexamen i % 31 31 27 29 25 26 Öka andelen behöriga lärare. *Andelen behöriga lärare är felaktigt inrapporterade till SCB. Gymnasieskolan och Särvux vid Anders Ljungstedts gymnasium har genomfört en omorganisation inför ht vars syfte är att färre lärare ska ha större andel av sin tjänst inom gymnasiesärskolan. Vid nyrekrytering läggs därför stor vikt vid lämplighet och behörighet.

145 Verksamhetsmått Bokslut Budget Budgetavvikelse Bokslut 2009 Elevprognos Elever i kommunala gymnasiesärskolor i Linköping 148 157-9 150 varav från andra kommuner 22 18 4 20 Linköpingselever i andra kommuners gymnasiesärskolor 7 6 1 7 Linköpingselever i landstingsanordnad gymnasiesärskola 4 5-1 4 Totalt antal gymnasiesärskolelever som är folkbokförda i Linköping 137 150-13 141 Antal elever som finansieras via bildningsnämnden 159 168-9 161 Särvux* 70 55 55 *Inom särvux har antalet elever ökat från 55 till 72 elever. Ökningen beror bl.a. på att deltagare inom daglig verksamhet och Kulturverkstaden parallellt ges möjlighet att studera inom särvux. Elevantalet i gymnasiesärskolan fortsätter nationellt att öka men ökningstakten har minskat jämfört med tidigare läsår. Läsåret 2009/10 är 9 400 elever mottagna i gymnasiesärskolan vilket är en ökning med knappt 1 procent jämfört med föregående läsår. Elevantalet ökade inte lika mycket som föregående läsår vilket kan sättas i relation till ett minskat antal elever i den obligatoriska särskolan sedan läsåret 2003/04. Den senaste tioårsperioden har antalet elever i gymnasiesärskolan ökat med 83 procent. Könsfördelningen nationellt i gymnasiesärskolan var 42 % flickor och 58 % pojkar, en fördelning som inte har förändrats över åren. I Linköping är motsvarande fördelning 45 % flickor resp. 55 % pojkar. I gymnasiesärskolan nationellt var 36 % av eleverna bosatta i annan kommun än den där skolan var belägen. På Berzeliusskolan var 18% av eleverna från andra kommuner och på Anders Ljungstedts gymnasium var 14% av eleverna från andra kommuner. 5% av eleverna från Linköping väljer att gå på en gymnasiesärskola i en annan kommun.

146 BILDNINGSNÄMNDEN VUXENUTBILDNING Effektmål och måluppfyllelse Effektmål Måluppfyllelse Ett friare Linköping Vuxenutbildningen ska ge alla som så önskar grundskole- och gymnasiekompetens samt behörighet för högskolestudier. Öka andelen behöriga lärare samt öka andelen lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i. Utbudet av yrkesinriktad gymnasial utbildning ska öka. Målet är uppfyllt. Samtliga som önskat har erbjudits gymnasial och grundläggande vuxenutbildning. Målet är inte uppnått. Måluppfyllelsen är försämrad jämfört med föregående år. Måluppfyllelsen är något lägre än i riket och jämförbara kommuner, se kommentar och tabell nedan. Målet är uppfyllt. Andelen yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning har ökat från 50 % 2009 till cirka 55 %. Prioriterade aktiviteter Vuxenutbildningen ska dimensioneras och ha en inriktning som ger alla som så önskar grundskole- och gymnasiekompetens, behörighet för högskolestudier samt att genom vuxenutbildning stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Grundläggande vuxenutbildning är en rättighet till skillnad från gymnasial vuxenutbildning. En omfördelning av antalet platser görs mellan studieförberedande kurser och yrkesutbildningar med syfte att öka måluppfyllelsen avseende utbudet av yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning Antalet platser som fastställs i uppdrag och upphandlingar utgör en del av det totala utbudet. Resterande platser fördelas efter efterfrågan genom tilläggsuppdrag eller tilläggsavtal. Detta är ett sätt att kontinuerligt möta efterfrågan. I första hand erbjuds kortutbildade yrkesutbildning eller behörighetsgivande utbildning som förberedelse till högre studier. Först därefter erbjuds plats till sökande som redan har en hel eller delar av en gymnasial utbildning. Avvikelser i uppfyllelse av mål och prioriterade aktiviteter Andel behöriga lärare Orsak till att Linköping har och har haft en relativt låg andel behöriga lärare inom vuxenutbildningen beror Andel behöriga lärare % både på att Linköping har en hög andel upphandlad vuxenutbildning och att andelen yrkesutbildningar är hög. Ofta saknas relevant lärarutbildning för en del yrkeslärarkategorier. Vid nyanställning hos kommunala utförare är lärarbehörighet ett krav. Riket Större städer Eskilstuna 2008/09 78 75 67 2009/10 78 75 78 Måluppfyllelsen kommer sannolikt att öka under kommande år eftersom behöriga lärare utgör en större del än tidigare av utvärderingskriterierna i den upphandling som nu pågår och som avser hela mandatperioden 2011-2014. Jönköping 41 43 Linköping 70 68 Norrköping 82 83 Uppsala 92 93 Västerås 46 46 Örebro 87 88

147 Vuxenutbildningen ska ge alla som så önskar grundskole- och gymnasiekompetens Bildningsnämnden har under erhållit statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning. Dessa har inte behövts tas i anspråk under. Detta indikerar att alla som så önskar har erhållit utbildning. Sökande som redan har minst godkänd i den sökta kursen har dock trots överskottet inte erbjudits utbildning eftersom bildningsnämnden har beslutat att inte erbjuda deltagande i gymnasial utbildning till denna grupp. I stället erbjuds möjlighet till prövning i kursen. Detta är helt i linje med den kommande lagstiftningen för vuxenutbildning. Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer UTBUD OCH ELEVER Antal helårsplatser Bokslut 2009 Budget Bokslut Förändr. 2009- % Gymnasial vuxenutbildning 1 622 1 375 1 500 1 604-1,11% Grundläggande vuxenutbildning 540 500 620 14,81% Summa 2 162 1 875 2 000 2 204 1,76% Antalet helårsplatser redovisades i budgeten som ett spann på grund av att priser på upphandlad verksamhet då inte var fastställd. Som framgår av tabellen blev det totala antalet platser något högre för både gymnasial och grundläggande utbildning. En viss förskjutning har skett mot grundläggande vuxenutbildning beroende på att efterfrågan har ökat och att kommunen är skyldig att erbjuda detta. Den ökade efterfrågan beror på fler elever inom sfi, med allt fler deltagare som har en kort utbildningsbakgrund och därför läser kompletterande utbildning. Cirkeldiagrammet visar fördelningen av antal platser inom gymnasial vuxenutbildning under. Kommunens anordnare Anders Ljungstedts gymnasium, Elsa Brändströms skola/birgittaskolan och Teknikcollege svarade för 35 % av den gymnasiala vuxenutbildningen. Resterande del, 65 % utfördes av externa utförare. Detta är ungefär samma fördelning som 2009 och 2008. Den grundläggande vuxenutbildningen genomförs till 85% av Elsa Brändströms skola. Vid en jämförelse med andra kommuner framkommer att Linköping precis som tidigare har en hög andel upphandlad vuxenutbildning.

148 Andel invånare som deltar i kommunal vuxenutbildning minskade från 2008 till 2009. Jämförbara uppgifter för finns ännu inte tillgängliga. I Linköping borde andelen vara relativt konstant för eftersom antalet platser är ungefär detsamma. Vid jämförelse med andra kommuner och riket framgår att Linköping har en hög andel studerande i vuxenutbildningen hos externa utförare. Skillnaden mot diagrammet ovan beror på att diagrammet avser gymnasial vuxenutbildning och tabellen inkluderar även grundläggande vuxenutbildning. För Linköpings del utförs den dominerande delen av grundläggande vuxenutbildning av kommunala anordnare. Andel individer 25-64 år som har minst treårig gymnasiekompetens % Andel invånare 20 64 år som deltar i kommunal vuxenutbildning % Andel studerande hos extern utbildningsanordnare % 2008 2009 2008 2009 2008 2009 Riket 54 56 Riket 3,1 2,9 Riket 32 33 Större städer saknas saknas Större städer 3,3 3,2 Större städer 43 45 Eskilstuna 49 50 Eskilstuna 3,5 3,4 Eskilstuna 18 27 Jönköping 55 56 Jönköping 3,3 3,9 Jönköping 89 88 Linköping 63 64 Linköping 3,8 3,6 Linköping 59 61 Norrköping 52 52 Norrköping 3,6 3,3 Norrköping 31 30 Uppsala 58 69 Uppsala 3,2 3,2 Uppsala 43 54 Västerås 57 59 Västerås 4,1 3,9 Västerås 58 74 Örebro 58 58 Örebro 3,6 2,8 Örebro 0 0 KOSTNADER OCH RESULTAT Kostnaden per folkbokförd heltidsstuderande var lägst av jämförelsekommunerna och lägre än i riket och kommungruppen för både 2008 och 2009. Resultaten i form av fullföljd utbildning är höga, högre än i jämförbara kommuner och riket. Betygssammanställning görs inte i vuxenutbildning, ej heller könsfördelas resultaten. Kostnad per folkbokförd heltidsstuderande kr Andel deltagare i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs i % Andel deltagare i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs i % 2008 2009 2008 2009 2008 2009 Riket 46 800 saknas* Riket 74 72 Riket 64 64 Större städer 46 600 saknas* Större städer 72 70 Större städer 68 68 Eskilstuna 55 700 49 100 Eskilstuna 66 64 Eskilstuna 54 52 Jönköping 42 500 41 000 Jönköping 85 83 Jönköping 81 83 Linköping 37 700 38 200 Linköping 76 76 Linköping 68 77 Norrköping 50 800 43 800 Norrköping 76 73 Norrköping 80 80 Uppsala 49 200 44 700 Uppsala 77 73 Uppsala 43 43 Västerås 45 100 34 900 Västerås 66 65 Västerås 56 51 Örebro 42 400 47 500 Örebro 66 65 Örebro 71 73 * Statistiken sammanställs sedan 2009 inte av Skolverket utan uppgifterna är hämtade direkt från SCB som inte gör medeltalsberäkningar för riket och kommungruppen större städer.

149 BILDNINGSNÄMNDEN ARBETSMARKNAD, INVANDRARE OCH FLYKTINGAR Effektmål och måluppfyllelse Effektmål Måluppfyllelse Andelen personer som kommer i egenförsörjning genom bildningsnämndens arbetsmarknadsinsatser ska öka. Målet är delvis uppnått. Årets resultat är snarlikt det under föregående år. Det är förhållandevis många deltagare som återremitteras till socialkontoret. I ett framtidsperspektiv kommer den nystartade utredningsfunktionen inom socialkontoret att arbeta med en del av dessa. Tiden i insats har ökat, mycket beroende på målgruppernas alltmer komplexa behov. 45 % av deltagare som anvisats från försörjningsstöd är i insats längre än 6 månader. Under 2009 var andelen 30 %. 2009 2008 Antal avslutade personer på Jobbtorget (exkl. flyktingar) 785 551 821 Andel i % Arbete 21 20,3 30,9 Studier 8 5,4 12,8 Insats via Arbetsförmedlingen 30 33,2 22,6 Övrigt (flyttat, sjukdom, föräldraledig, arbetssökande) 41 41,1 33,7 Öka andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete efter avslutad utbildning. (Detta effektmål är gemensamt med gymnasiesärskolan). Andelen nyanlända flyktingar i de yrkesaktiva åldrarna, som efter introduktionen arbetar, deltar i arbetsmarknadsinsatser eller studerar ska öka. Måluppfyllelsen är något förbättrad. 4 personer har fått kortare el längre anställning med lönebidrag. Målet med uppdraget är att öka anställningsbarheten till 50 % för de elever som går på gymnasiesärskolan och som bedöms klara arbetsmarknaden, minska bidragsberoendet och öka självkänslan. Det är ett långsiktigt arbete och mätbara resultat kan först avläsas efter ett antal år. Målet är inte uppnått. Resultatet är sämre jämfört med 2009. Den främsta orsaken är att fler flyktingar har kort utbildningsbakgrund samt att många är analfabeter. Tiden till egenförsörjning är för dessa flyktingar mycket längre än för de högutbildade. Under har andelen analfabeter och kortutbildade ökat. Uppföljning vid introduktionens slut 2009 2008 Antal avslutade flyktingar 321 183 174 Kvinnor 122** Män 199** Andel i % Arbete 19 21 24 Utbildning 8 23* 41 Arbetsmarknadsinsatser 7 11 8 Övrigt (flyttat, sjukdom, föräldraledig, 66 45 27 arbetssökande, avslutad introduktionsplan, överförd till socialkontoret) *avser övergång till studier med CSN **Har inte redovisats könsuppdelat tidigare år

150 Av nedanstående tabell framgår att ca 80 % av antalet avslutade flyktingar avslutas under månad 25 36 och bekräftar behovet av en lång introduktionsperiod. Introduktionstid, månader 1-12 13-18 19-24 25-30 31-36 Antal 7% 6% 7% 7% 73% 321 2009 10% 12% 24% 12% 42% 183 Prioriterade aktiviteter Jobbtorgets nya uppdrag är att förbättra introduktionen genom att fler är i egenförsörjning efter avslutad introduktion och det innebär att färre personer kommer att hamna i ett bidragsberoende. Parallellt med det måste arbetet med de gamla flyktingarna göras, dels för att kunna få samordningseffekter av insatser och åtgärder men också för att bryta passivitet hos den enskilde. Biståndsberoende är grunden för ökade ekonomiska och sociala klyftor, vilket också innebär ett utanförskap. Ett utanförskap som på sikt kan innebära segregering av vårt lokalsamhälle. De redskap som kom till inom flyktingsintroduktionen 2009 har fortsatt under året, t.ex. praktikplatser, branschinriktad sfi och sfi i kombination med samhällsinformation. Av de 130 personer som placerats på kommunala praktikplatser är 41 flyktingar/invandrare. De flesta är på platser inom skola/barnomsorg. Många arbetsplatser är positiva till att ta emot flyktingar och invandrare och ser det som berikande med ett mångkulturellt inslag på arbetsplatsen. Dock är språknivån ett hinder ibland när den är alltför låg. Det är viktigt att personerna kan ta till sig enkla instruktioner. Utveckling av samhällsinformationen har fortsatt och ligger i fas med de krav som ställs på samhällsorienteringen inom den nya lagen om etableringsinsatser för nyanlända flyktingar som trädde i kraft 1 december. Kommunen har till och med den 1 december haft ansvar för introduktionen av alla nyanlända flyktingar, anhöriga m.m. som omfattas av Lagen om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Från den 1 december har Arbetsförmedlingen ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna för nyanlända flyktingar istället för kommunerna. I och med detta kommer det att finnas parallella system under 2011 och 2012 då det sker en utfasning av flyktingar som redan påbörjat introduktionen före den 1 december. Ett stort antal av de nyanlända flyktingarna och de på socialkontoret aktuella gamla flyktingarna bor i Skäggetorp. Det innebär att kommunen behöver satsa på lokala insatser i Skäggetorp för att motverka arbetslöshet och med det utanförskap. Jobbtorgets filial i Skäggetorp startade våren 2009. Verksamheten har utvecklats väl och permanentas från 2011. Filialen riktar sig till personer med försörjningsstöd, bl.a. gamla flyktingar, primärt inom Skäggetorp och Ryd. Filialen beräknas kunna aktivt arbeta med 120 150 personer som anvisas från socialkontoret. Resultaten ligger i linje med resultaten för Jobbtorget City. Sfi i kombination med samhällsinformation och branschinriktad sfi upphandlades under 2008 för att starta januari 2009. Målgruppen är flyktingar. Målet utöver undervisningen i svenska språket, är att deltagaren skall få en fördjupad kunskap om det svenska samhället och arbetslivet samt underlätta för deltagaren att få ett arbete eller gå vidare i yrkesinriktade studier. Under året har 79 personer påbörjat sfi med samhällsinformation. Kursen omfattar 20 veckor och under den tiden kartläggs varje person. Efter genomgången kurs fortsätter många på sfi med branschinriktning. 46 personer har påbörjat sfi med branschinriktning och 46 personer har avslutat steg 2 eller 3 med godkänt resultat. 40 personer har avbrutit pågående kurs på grund av olika orsaker. Även har det varit svårt att få fram praktikplatser inom den bransch som flyktingen studerar. De flesta personer som började på branschinriktad sfi, både 2009 och, var på steg 2, vilket innebär att de studerande behöver lång tid för att nå kursmålen. Många har studerat på bransch-sfi både under 2009 och, men trots detta haft svårt att nå kursmålen.

151 Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Verksamhetsmått Antal individer Bokslut Budget Budgetavvikelse Bokslut 2009 Förändr. 2009- % Jobbtorget 1 164 1 200-36 1501-22 % Träningsplatser 142 65 77 132 8 % OSA 70 100-30 93-22 % Övriga anställningar 168 300 132 182-15 % Sommarverksamhet 657 650 7 598 10 % Antal mottagna flyktingar 339 350-11 602-44 % Helårsplatser sfi 862 550 312 883-2 % Volymen på träningsplatser kunde ökas genom särskilda arbetsmarknadsmedel tillskjutna från Kommunstyrelsen under våren, dessa fick dock inte full effekt då det inte var möjligt att göra nya upphandlingar för en så kort tidsperiod. Ökningen av SFI hänger samman med den ökande andelen nyanlända med mycket kort eller ingen skolbakgrund. Åtgärd Ålder Kvinnor Män Totalt placerade Avslutade Åter AF Fas 3 20-64 45 % 55 % 86 33 36 Fas 3 F 20-64 72 % 28 % 29 3 Lönebidrag 20-64 26 % 74 % 66 30 Trygghetsanställning 20-64 45 % 55 % 22 5 Nystartsjobb 40-64 70 % 30 % 10 3 Särskilt Anställningsstöd 40-64 50 % 50 % 8 5 221 79 Sfi antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever läsåret 2008/2009 2009/ Större städer 4,6 4,4 Eskilstuna 5,6 4,0 Jönköping 3,4 3,0 Linköping 3,5 3,3 Norrköping 4,2 4,7 Uppsala 5,1 3,9 Västerås 3,7 3,5 Örebro 4,2 5,9 Lärartätheten har sjunkit för större städer, Linköping och för de flesta andra städer. Ökningen av sfi-elever och svårigheten att få tag på lärare gör att det blir större undervisningsgrupper och det sänker därmed lärartätheten.

152 BILDNINGSNÄMNDEN KONSUMENTVÄGLEDNING Prioriterade aktiviteter Tillsammans med budget- och skuldrådgivningen har konsumentvägledningen föreläst för olika grupper under året vid åtta tillfällen. Det har varit sfi-grupper, grupper med unga arbetslösa och långtidsarbetslösa. Totalt har konsumentvägledningen mött cirka 200 personer på detta sätt. Detta är lägre än 2009, men då gjordes även några skolbesök för högstadie- och gymnasieungdomar som höjde statistiken. Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Verksamhetsmått Bokslut Budget Budgetavvikelse Bokslut 2009 Förändr. 2009- % Antal ärenden 2 984 2 900 84 2 875 2,9 Antalet kontakter har varit relativt oförändrad jämfört med tidigare år. Antalet kontakter (enbart förstakontakter) har varit 2 984 (2 875 under 2009). Medeltalet för antal ärenden under de senaste tio åren är 2 900. Kontakten via e-post har sjunkit något och besöksantalet har ökat. TeleQ lösningen som infördes i maj 2009 har nu varit i drift i över 1,5 år. Erfarenheterna är goda och tillgängligheten till telefonrådgivningen har ökat. Varje vecka erbjuds telefontid i snitt 33 tim/veckan. I samband med att Informationskontoret omformades till Medborgarkontor byggdes disken i huvudbibliotekets entré om. Sedan öppnandet den 16 mars har konsumentvägledaren arbetat i disken 12 tim/vecka (måndag 13-19, tisdagonsdag 13-16). Genom att finnas tillgänglig i disken har möjligheten till drop-in-besök utan förbokad tid ökat. Telefonrådgivningen är öppen även under dessa tider. Kontaktsätt Antal Procent Besök 145 4,9 Brev/fax 4 0,1 E-post 436 14,6 Telefon 2 399 80,4 Total 2 984 100,0