ATT ODLA ÄR ATT MÖTAS. 2015-01-29 Av: Ekologigruppen



Relevanta dokument
FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap(IOP) Mellan Fastighetskontoret och Lärjeåns Kafé & Trädgårdar

UTVÄRDERINGSRAPPORT

Local initiatives for transition to sustainability in the Stockholm region

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Utvärdering Filmkollo målsman

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Tjänsteskrivelse. Ansökan om bidrag för spontanfotboll i Rosengård

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Slutrapport för projektet

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

Vandrande skolbussar Uppföljning

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

Handlingsplan Stadsdelsutveckling

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Nationell strategi för inköp i offentlig sektor

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

Vad tycker du om arrangemanget SEE Västerbottens hållbarhetsvecka i sin helhet?

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

LÅT DE GRÖNA KVARTEREN OMSLUTA OSS

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Personal- och arbetsgivarutskottet

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan

Kvalitetsindex. Rapport Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet

Etablerande av högskola i Farsta, Skärholmen, Vällingby och Tensta Motion av Roger Mogert (s) (2000:68)

Jämställt bemötande i Mölndals stad

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

Pilot Gråbo - upplägg av arbetet och en första tidplan

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

Kulturell vistelse i BERLIN Presentation och utvärdering

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Frivillighet på modet!

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Utva rdering Torget Du besta mmer!

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN

Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund

Ung i kommunen. Kommunutvecklare Knivsta 2014

Enkät rörande boende för äldre i Krokoms Kommun

Redovisning av Journalnr Utvecklad besöksnäring Skålö av stödmottagare Skålö Bystugeförening

Standard, handläggare

Heja Linköping! Heja Christian! Jag söker ditt förtroende att fortsätta bygget av ett bättre Linköping.

Frågor och svar om gode män i Växjö

Praktikrapport. ABC Aktiva insatser för människa och miljö

Elevdemokrati och inflytande

Jönköpings län. In business Nätverk för kvinnliga företagare

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Stockholms stads budgetförslag för 2016

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Byggplatsen som arena. Pilotprojekt 2015 Presentation och utvärdering

summan av kardemumman ett axplock av lokala nämnders erfarenheter och kunskaper

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

Postadress Växtkraft c/o Patricia Seraji, Thomsons väg 30 c lgh 1503, Malmö

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Affärsplan. Zumbatastic UF. Period 1 september maj Registreringsnummer X Företagsledare Jonna Birgersson

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Södermalm Hemtjänst

FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel

Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna

Ordförandekonferens Ystad 16 oktober

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

Fokus Integration. Projektet har bidragit till deltagarna känner sig mer hemma i kommunen kr

Arbetsunderlag för att bearbeta vad SGF ska fortsätta utveckla inom målområdet Kommunikation. Bord 1 FORTSÄTT UTVECKLA! VARFÖR? KONSEKVENSER?

Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice

SKOLSKJUTS. - en sammanställning av läsåret 13/14. Foto: Peter Svensson

FÖRÄNDRA RADIKALT Projektrapport från Åstorps kommun

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

Övning: Dilemmafrågor

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Har du träffat en miljöpartist den senaste månaden? Känner du en miljöpartist?

Tenstas korthistorik

Gysam Verksamhetsplan 2015

FÖRSTUDIE. Nya områden för odlingslotter inom Härnösands tätort

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun

Miljöprogram för Malmö stad

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Så här påverkar du din stadsmiljö

en liten guide om medborgardialog

Humanas Barnbarometer

Vårt Skellefteå Verksamhetsberättelse för demokratiberednigens arbete 2013 och handlingsplan 2014

Trainee för personer med funktionsnedsättning

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTER, MEDBORGARDIALOGER SAMT ÖVRIGA SYNPUNKTER OCH KOMMENTARER

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola

INNOVATION MELLAN STAD OCH LAND GRÖN AFFÄRSUTVECKLING,HÅLLBAR STADSUTVECKLING OCH DESIGN

Sammanfattning av Ung Dialog 2007

Transkript:

ATT ODLA ÄR ATT MÖTAS 2015-01-29 Av: Ekologigruppen För att kunna nå en långsiktig och hållbar stadsutveckling, måste våra städer utformas, planeras och utvecklas utifrån ett helhetsperspektiv, där sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner tillgodoses. Stadsodling berör alla dessa hållbarhetsaspekter. I flera länder runt om i världen odlas grönsaker i städer, ofta av ekonomiska skäl. I våra samhällen bidrar stadsodling snarare till social hållbarhet genom de möten mellan människor som odlingar bidrar till att odla är att mötas. I projektet Från gruva till grönsak anlades och utvärderades sex stadsodlingar i Falu kommun i ett utvecklingsprojekt delfinansierat av Boverket. Utvärderingen pekar tydligt på hur såväl odlare som parkbesökare framhåller de sociala kontakterna som en av de stora vinsterna med odlingen.

I projektet Från gruva till grönsak anlades och utvärderades sex stadsodlingar i Falun Odlar jag ensam på en plätt i skogen träffar jag ingen Erfarenheter från många håll i världen har visat att stadsodling har många positiva sociala effekter. Vi-känslan förstärks och verksamheten bidrar till ökad känsla av identitet och samhörighet. Falu-projektet bekräftar detta, också genom flera djupintervjuer av odlare som genomförts. De sociala aspekterna hade en framträdande roll. Odlingsområdena valdes i nära dialog med medborgare. Odlingsgrupper organiserades av odlarna själva och regler, utformning och odlingstekniker växte fram vid gemensamma diskussioner. En av deltagarna lyfter odlingen som umgängesform Att odla är definitivt ett sätt att umgås. Odlar jag ensam på en plätt i skogen träffar jag ingen. Det är mycket mer positivt att odla tillsammans med andra. En annan deltagare pekar på hur odlingen kan skapa gemenskap Alla kan någonting som just de kan bidra med. Viktigt att man pratar med varandra. I odlingen kan man också få samtal över generationer genom ett gemensamt projekt.

Att odla är definitivt ett sätt att umgås Många har stannat och pratat Falu-projektet har också positiva effekter där odlingarna är en vital del i stadens parker. Grönsaksodlingar bidrar till spännande och variationsrika stadsmiljöer och kontrasterar mot vanligt förekommande ensidiga monokulturer i parkerna. Väl lokaliserade och utformade kan stadsodlingar bidra såväl estetiskt och som upplevelsemässigt till stadsmiljön. Stadsodling har visat sig fylla viktiga sociala funktioner för såväl odlare som parkbesökare. De har också blivit positiva mötesplatser i stadsmiljön. Det fanns farhågor att det skulle bli skräpigt i parkerna och att vanliga parkbesökare skulle störas. Utvärderingen visar att odlingen på intet sätt ses som negativ i befintliga parker utan snarare gett liv och rörelse. Många har stannat och pratat några har inspirerats att börja odla själva. Ingen vandalisering har förkommit, vilket många ser som förvånande. Det odlingsområde som gett de största avtrycken i stadslandskapet är kanske det vid Medborgarplatsen i centrala Falun. Här har många kommenterat odlingarna, visat sin uppskattning och sitt intresse. Eftersom de centrala odlingarna sköts väl ger de ett prydligt intryck och har också annonserat en vilja från staden att främja hållbarhetstanken genom att till och med i stadens hjärta upplåta mark för odling. I anslutning till odlingarna vid Medborgarplatsen har ett studieförbund ordnat kurser i odling, vilket är väldigt uppskattat. Medborgardialog, kraftfull kommunal satsning eller gerillaodling? Det finns flera olika sätt att gå tillväga när det gäller att planera och få igång stadsodling. Bra resultat kan uppnås med

helt olika processer. I Falun har stadsodling i flera områden tillkommit med en låg budget. I en omfattande dialog med medborgarna har intresse kartlagts, lokalisering valts och omfattning och övergripande regler diskuterats. Kommunen har bidragit med personella resurser, men har ingen speciell budget för projektet. Odlandet har kommit igång och är nu en del i parkerna, deltagarna är engagerade och en omfattande verksamheten har kommit igång som hela tiden utvecklas av brukarna. Studieförbund sprider kunskap om odling. För ett lyckat resultat krävs en engagerad uppdragsledare och en kontaktperson på kommunen.

Vid odlingarna på Medborgarplatsen har ett studieförbund ordnat kurser i odling I Borlänge har kommunen tagit ett helhetsgrepp och gjort en kraftfull satsning för att få igång stadsodling. Resurser har budgeterats och odlingsområden har anlagts varefter intresserade bjudits in till odling. Genom en stor insats har man nått ett imponerande resultat. En mycket välintegrerad utformning och verksamhet i parkerna där det växer så det knakar. I Borlänge har man gjort en kraftfull satsning för att få igång odling I en stadsdel i Köpenhamn har medborgare på eget initiativ gått samman och odlat upp ett parkområde.

Odlingsområdet Byhaven har efter att ha startats och genomförts som gerillaodling av boende i stadsdelen efterhand accepterats av kommunen. Även här tyder resultatet på stort engagemang och området som vuxit fram utan omfattande planering ger ett välkomnande intryck. Gerillaodlare har anlagt och driver stadsodlingen Byhaven i Köpenhamn Närodlad mat en självklarhet i framtiden? Just nu finns en ökad insikt om behovet av närodlad mat och kunskap om och intresset för att äta mer grönt ökar. Det stora intresset för odling är välkommet med tanke på hur vi i framtiden behöver fundera mer över hur vi kan minska transporter av mat och använda platser lämpade för odling. Den stadsodling som idag har en stark social funktion kan i framtiden utvecklas till en självklar rättighet och vana att kunna odla sin egen mat nära bostaden.