Fördjupningsuppgift: Buller Basgrupp 1 Mårten Carlsson Johanna Hermanson Hannah Johansson Henrik Olsson Erik Rofors Vad är buller? Buller definieras av Nationalencyklopedins ordbok som ljud som uppfattas som störande eller fult och som fysikaliskt kännetecknas av oregelbundna svängningar 1. Det finns ingen enhetlig definition av när ljud övergår till att bli buller. Det som en uppfattar som ett vackert ljud kan en annan uppfatta som buller. Därför beskrivs buller ofta som "allt icke önskvärt ljud". Det är alltså inte alltid ljudnivån som är den viktigaste orsaken till ljudets effekter på människan. Ljudets karaktär, under vilka förhållanden ljudet förekommer, samt personliga faktorer kan vara de dominerande orsakerna till att ett ljud upplevs som buller 2. Exempel på personliga faktorer är känslighet, attityd till ljudkällan, samt tidigare erfarenheter. Med hjälp av ljudets intensitet kan man dock definiera det område där ljudet lätt får bulleregenskaper 3. Ett ljud som kan skada hälsan upplevs inte alltid som störande 4. Hörselskadligt ljud kan dock alltid klassas som buller. Buller räknas som det fjärde största arbetsmiljöproblemet i Sverige. Medan situationen har förbättrats på industriarbetsplatser, ökar problemet på kontor och skolor 5. Inom EU är buller ett av de största miljöproblemen i tätortsområdena. Mer än 20 procent av EU:s befolkning är utsatta för bullernivåer som bedöms vara oacceptabla. Fler än 30 procent exponeras nattetid för mer än 55 db(a), vilket är sömnstörande 6. Exempel på bullerkällor är diskotek, konsertlokaler, biografer, gym, och teatrar 7. Även ljud från väg-, spår- och flygtrafik, industrier, byggnadsarbeten, grannskapet (inkl. restauranger, cafeterior, lekplatser, parkeringsplatser mm), och ventilationssystem ger upphov till buller 8. Enligt Staffan Hygge, professor i psykologi vid Högskolan i Gävle, är buller från transportmedel, inte minst flygplansbuller, politiskt viktigast och mest omfattande i störning 9. Att mäta buller För att bestämma ljudets karaktär använder man sig av termer för tryckvariationernas frekvens, d.v.s. svängningar per sekund: Hertz (Hz) samt skillnaden mellan förtätning och förtunning: decibel (db). Den effekt som kommer från en ljudkälla mäts i watt (W). Ljudets intensitet får man genom W/m 2. Man kan behöva utföra ljudmätningar för att avgöra om det finns risk för hörselskada eller bullerstörning. Mätvärden kan även vara intressanta för att välja hörselskydd eller bullerbegränsande åtgärder. Det är viktigt att man anpassar mätningarna till de förhållanden 1 http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=o127648&i_word=buller 2 http://www.linkoping.se/organisation/miljo_samhallsbyggn_forvaltning/miljokontoret/information_ao/info+buller+start.htm 3 http://www.environment.fi/default.asp?node=104&lan=sv 4 http://www.environment.fi/default.asp?node=104&lan=sv 5 http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/afatemplates/focustextpage.aspx?id=9885 6 http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/1fd3ca90-65e4-4a0a-a231-ce7ba8c0df2c/1651/20011112.pdf 7 http://www.linkoping.se/nr/rdonlyres/af8ae0da-a6f8-4f02-9749a869a82d7d51/0/verksamhetermedh%f6gljudniv%e5mk414.pdf 8 http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/1fd3ca90-65e4-4a0a-a231-ce7ba8c0df2c/1651/20011112.pdf 9 http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/afatemplates/focustextpage.aspx?id=9885
som råder på den aktuella undersökningsplatsen. Mätningarna måste även genomföras på ett sådant vis så att de blir representativa för den aktuella verksamheten. Egenskaper hos ljudnivåmätare specificeras enligt internationell standard. Här anges även hur mätningar ska gå till och toleranser för att bekräfta att mätares egenskaper är riktiga. Det man kontrollerar är bland annat frekvensgång hos mikrofon och filter och olika tidssvängningar (fast, slow). En regelbunden kontroll av dessa egenskaper brukar kallas för kalibrering. Ljudnivåmätare brukar delas in i olika klasser, som beskriver noggrannheten i mätningen. Man har klasser från 0 till 3. Med klass 1 får man precisa mätningar, medan utrustning i klass 2 utför enklare mätningar. Vid klass 1 mätningar använder man flera olika filter och vid klass 2 mätningar kan man välja att mäta med antingen ett snabbt eller långsamt filter, där filtret efterliknar det mänskliga örat. Med en klass 1 mätare får man en noggrannhet på 1 db och med en klass 2 mätare en noggrannhet på 2 db 10. Enligt arbetsmiljöverkets rekommendationer ska man använda ljudnivåmätare av klass 1 och 2 för att mäta bullernivåer. I första hand bör man använda klass 1 mätare men instrument i klass 2 kan i de flesta fall ge tillräcklig noggrannhet. För att man ska få tillräcklig tillförlitlighet i mätningarna är det viktigt att man med hjälp av akustiskt kalibrator kontrollerar att utrustningen är rätt inställd både före och efter mätningarna. Kontroll av mätningsanordningen utförs av leverantör eller Sveriges Provningsoch Forskningsinstitut. Ofta är det komplicerat att få klart för sig vilken ljudexponering en enskild arbetstagare har. Här kan man använda sig av översiktliga mätningar och sedan komplettera dessa med beräkningar. Därefter får man bedöma tillförlitligheten av resultatet. Ljudnivån varierar ofta påtagligt. Förändringar i ljudexponeringen kan dels bero på varierande arbetsuppgifter dels på att man under en arbetsdag ofta befinner sig på olika platser med olika avstånd från den intressanta ljudkällan. För att mer exakt bestämma ljudnivån kan man göra stickprovsundersökningar eller göra integrerade ljudnivåmätare i de punkter där den undersökte normalt befinner sig. Man kan bestämma aktuell ljudnivå och exponeringstid och från dessa värden beräkna den aktuella ljudnivån. Om man ska kartlägga en varierade ljudnivå, får man det mest ekvivalenta värdet om man utför en mätning som pågår under hela exponeringstillfället och som genomförs med integrerade, medelvärdesbildande ljudnivåmätare, inställd på snabb tidssvängning (fast). Om en person förflyttar sig mellan olika områden med varierande ljudexponering eller oregelbundet använder högljudda maskiner eller dylikt är det lämpligt att använda sig av en dosimeter. En dosimetermikrofon bör placeras 1 dm från personens huvud. Om man ska undersöka ett impulsljud är det viktigt att tänka på en eventuell reflexionsrisk och självklart rikta mikrofonen enligt tillverkarens rekommendationer 11. 10 Sveriges tekniska forskningsinstitut http://www.sp.se/energy/acoustics/sv/kalibrering/ljudnivamatare.htm 11 Arbetsmiljöverket http://www.av.se/dokument/afs/afs2005_16.pdf
När får man bullerskador? Att sätta en fast gräns för när man får hörselskador eller inte är mycket svårt att göra. Orsakerna till att det är svårt är för det första att bullerexponeringens betydelse för en hörselskada beror på ett flertal olika faktorer, nämligen bullerfrekvensen (Hz), bullernivån (db) och bullerexponeringstiden. För det andra finns det individuella skillnader mellan olika personers sätt att uppfatta olika sorters buller och hur mycket olika personer kan utsättas för de olika sorterna innan skador uppstår. Orsakerna till dessa skillnader är inte helt klarlagda, men kanske kan de bero på ärftliga skillnader i innerörats förutsättningar för syre- och näringstillförsel. Värt att tillägga är att för att vi ska kunna uppfatta ett ljud bör detta ligga inom frekvensområdet 20-20000 Hz 12, där vanligt tal ligger inom frekvensområdet 500-3000 Hz. Om en person utsätts för ett bredbandigt frekvensvarierat buller, där det finns inslag av ett flertal olika frekvenskomponenter och där exponeringsnivån är för hög och där exponeringstiden är för lång, kommer en viss typ av hörselnedsättning att uppstå framförallt kring frekvensområdet 4000 Hz. Detta frekvensområde är det område där örat har sin högsta känslighet för ljudvågor, och utgör därmed också det frekvensområde där örat skadas allra först. Den skada som uppkommer allra först är temporär och örat kan efter en sådan skada återhämta sig om örat inte utsätts för ny exponering på ett antal timmar. Får inte örat den tid det behöver för återhämtning så kan en permanent hörselskada uppstå. Både skadans omfattning och återhämtningstid varierar med frekvensen på det skadliga bullret 13. Bilden visar hörselnivånedsättning vid olika frekvenser samt återhämtningstid för dessa. Notera att återhämtningstiden är väldigt indivuduell Vissa typer av exponering har visat sig vara särskilt skadliga. Vid exponering för rena toner (smalbandiga ljud) anses hörselskaderisken högre än vid exponeringar för bredbandigt ljud (flera olika frekvenser). Till betydelsen av bullrets frekvens ska sedan bullernivåns och exponeringstiden betydelse för olika hörselskador läggas till. Ju högre bullernivå och längre 12 http://www.karlstad.se/miljo/buller/tinnitus.shtml (20070408) 13 Arbets- och miljömedicin, 2:a upplagan, 2003, Christer Edling, Gunnar Nordberg, Monica Nordberg
exponeringstid desto större är risken för bestående hörselskador. En person som bara utsätts för buller under en kortare tid av dagen kan klara av en högre bullernivå utan att få några bestående hörselskador, samtidigt som en person som utsätts för bullret under hela dagen kan få hörselskador av en betydligt lägre bullernivå 14. Nedan följer en tabell över hur lång tid under ett dygn man kan utsättas för en viss bullernivå innan man riskerar att få en hörselskada 15. 80 db(a) 85 db(a) 90 db(a) 95 db(a) 100 db(a) 105 db(a) 110 db(a) 115 db(a) 120 db(a) 24 tim. 8 tim. 2 tim. 0 min. 0 min. 31 min. 47 min. 15 min. 4 min. 1 min. 0 min. 0 min. 0 sek. 0 sek. 11 sek. 37 sek. 0 sek. 44 sek. 29 sek. 28 sek. 9 sek. Tabellen visar på efter hur lång tid permanent hörselskada kan uppstå vid olika ljudnivåer mätta i decibel Rekommendationer vid bullerexponering Ett stadigvarande och en längre tids exponering av ett buller på över 85 db kan ge hörselskador. Värt att tänka på är att känsligare personer kan få hörselskador redan vid en bullernivå på 75-80 db. Risken för hörselskada kan också öka om man samtidigt exponeras för vissa kemiska ämnen eller vibrationer 16. Arbetsmiljöverket har satt upp tre gränsvärden för bullernivåer inom arbetslivet. Med gränsvärde menas att detta värde inte får överskridas. Impulstoppvärde anger nivån på den högsta kortvariga ljudtoppen som får förekomma under en arbetsdag. Daglig bullerexponeringsnivå (8 tim) 85 db Maximal ljudtrycksnivå med typ A filter 115 db Impulstoppvärde (peak) 135 db Om den dagliga bullernivån är eller överstiger 80 db, måste arbetsgivaren erbjuda tillgång till hörselskydd. Dessutom måste arbetsgivaren ge sina anställda information om bullerskador och även erbjuda hörselundersökning om riskbedömning och mätningar visar att det finns risk för hörselskada 17. Socialstyrelsen har satt upp riktvärden gällande ljudnivåer i allmänna lokaler, på konserter, diskotek och liknande platser. Riktvärdena gäller även för t.ex. konserter utomhus. För en plats dit barn/ungdomar under 13 år inte har tillträde gäller att den maximala ljudnivån ej får överskrida 115 db, och den ekvivalenta ljudnivån ska ej överskrida 100 db. Med ekvivalent 14 Arbets- och miljömedicin, 2:a upplagan, 2003, Christer Edling, Gunnar Nordberg, Monica Nordberg s.225-226 15 http://www2.sit.se/orebro/horselboken/fakta/buller.pdf (20070408) 16 http://www.arbetsmiljoverket.se/teman/buller/skadligt_buller.aspx (20070408) 17 http://www.arbetsmiljoverket.se/teman/buller/reglerochkrav/ (20070408)
ljudnivå menas en ljudnivå som är kontinuerlig under i stort sett hela vistelsen på en viss plats och alltså inte tar något uppehåll. För en plats dit barn/ungdomar har tillträde gäller att den maximala ljudnivån ej får överskrida 110 db, och den ekvivalenta ljudnivån ska ej överskrida 97 db. Där en verksamhet just riktar sig till barn t.ex. knattediskotek bör den ekvivalenta ljudnivån ej överskrida 90 db. Dessa föreskrifter ska ses som bindande regler, och den verksamhetsansvarige skall enligt 26 kap. 19 miljöbalken fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga att olägenheter för människors hälsa uppstår, däribland ingår att göra fortlöpande kontroller av ljudnivåerna 18. Bullernivån inomhus i hemmet eller i inomhusskolmiljön bör ej överskrida 45 db. I utomhusmiljöer vid bostadsområden bör ej bullernivån överskrida 55 db 19. Hälsoeffekter av buller HÖRSELNEDSÄTTNING Den allvarligaste hälsoeffekten av buller är att drabbas av hörselnedsättning. Globalt sett är hörselnedsättning den vanligaste irreversibla arbetsskadan. Risken att drabbas av en hörselskada varierar med ljudstyrkan och exponeringstiden, men beror också på ljudets karaktär. Enstaka kraftiga ljud kan vara tillräckliga för att ge upphov till en direkt hörselskada 20. Den vanligaste formen av bullerskada är den som drabbar hårcellerna som är lokaliserade till innerörat. Hårcellerna har till uppgift att överföra den mekanistiska ljudenergin till nervsignaler som sedan kan uppfattas av det centrala nervsystemet. Omvandlingen kräver energi och på grund av detta har hårcellerna en mycket hög energiomsättning. Hårcellerna finns placerade längs hela hörselsnäckan och reagerar därför på olika frekvenser beroende på var de sitter. En skada på hårcellerna kan uppstå efter såväl kortvarig hög bullerexponering som långvarig exponering vid lägre bullernivåer. En hörselnedsättning kan vara både tillfällig eller bestående till sin karaktär. Denna hörselnedsättning tros i båda fallen bero på en obalans i energiomsättningen hos hårcellerna. Om man utsätts för kraftiga energiuttag i samband med stark ljudstimulering av hårcellerna försvåras eller skadas helt dessa cellers funktion. Om exponeringen för buller skulle upphöra så återhämtar sig hårcellerna oftast efter en viss tid, men är bullerexponeringen alltför kraftig blir skadan irreversibel. Detta innebär att de hårcellerna helt tappar sin naturliga funktion. Ju fler celler som skadas på detta sätt desto sämre blir hörselförmågan 21. Även en relativt måttligt nedsatt hörsel kan vara besvärande eftersom den ofta leder till att man får svårigheter att uppfatta samtal. Extra tydligt blir detta i en miljö där flera talar samtidigt eller när annat buller finns i bakgrunden 22. Miljöhälsorapporten från 2001 uppvisar att en stor andel av den vuxna befolkningen i Sverige rapporterar sig ha nedsatt hörsel, upp till femtio procent av alla män äldre än sextio år. Dessutom rapporterar mer än var tionde man i åldersklassen 19-29 år samma sak. 18 http://www.socialstyrelsen.se/publicerat/2005/8740/2005-10-07.htm (20070408) 19 http://www.tiptoe.nu/bullerlagar.pdf (20070408) 20 Miljöhälsorapport 2005 (3) (sid 217-226) s 217 21 yrkes och miljömedicin (1) s 224 22 http://www.av.se/teman/buller/skadligt_buller.aspx (2)
Barn betraktas som en särskilt känsliga för höga ljudnivåer dels pga. deras beteende och brist på skyddande instinkter, dels pga. att barn har en kortare hörselgång vilket gör att ljudet inte hinner dämpas lika mycket som hos vuxna innan det når trumhinnan 23. De ibland höga ljudnivåerna vid konserter, diskotek och musik i hörlurar är särskilt oroande eftersom de ofta överskrider rekommendationer för hur pass hög ljudnivå man bör utsättas för. Dessutom är de exponerade i huvudsak barn och ungdomar. Utsätts man ofta för denna typ av exponering kan dessa ljudnivåer vara hörselskadande 24 TINNITUS En annan typ av hörselförändring som buller kan ge upphov till är tinnitus. I 50-70 års ålder är var fjärde man och var sjunde kvinna drabbad av detta. Tinnitus är en vanlig åkomma bland vuxna som ofta åtföljer hörselskada, och innebär att man hör ett ljud som uppfattas som störande på något vis 25. Ljudets karaktär kan upplevas som ett pipande, djupa bastoner eller ett brusande ljud. Ljudet kan variera i styrka och intensitet 26. Bland de ungdomar som söker för öronsus uppger mer än hälften att tinnitus uppstått då man överstimulerats av ljud, oftast av hög musik. I de flesta ålderkategorier har män högre prevalens av tinnitus vilket man förklarar med teorin att pojkar och män är mer utsatta för hörselskadande ljud av bullriga leksaker, smällare, skjutvapen och bullriga arbeten 27. Tinnitus kan medföra sömnbesvär, koncentrationssvårigheter, irritation, ilska, oro, depressioner, huvudvärk, stress och trötthet 28. SÖMNSTÖRNING Buller kan orsaka sömnstörningar som i sin tur kan ge trötthet, och detta är ett allvarligt problem i många boendemiljöer 29. Att få sova ostört är mycket viktigt för att vuxna som barn ska kunna fungera normalt både fysiologiskt och mentalt. De primära effekterna på sömnen är svårigheter att somna, väckningar, förändringar av sömndjupet, höjt blodtryck, ökad hjärt- och pulsfrekvens, sammandragning av de ytliga blodkärlen, ändrad andning och ökat antal kroppsrörelser under sömnen. De sekundära effekterna, eftereffekterna följande dag, är upplevelse av minskad sömnkvalitet, trötthet, nedstämdhet eller olustkänsla samt minskad prestationsförmåga 30. Den sömnstörande effekten som människor upplever som allra mest besvärande är väckningseffekten, och risken för att vakna beror framför allt på skillnaden i ljudstyrka mellan bullerhändelsen och bakgrundsljudet i rummet. 31 23 Miljöhälsorapport 2005 (3) (sid 217-226) s 217 24 Miljöhälsorapport 2005 (3) (sid 217-226) s 218 25 Miljöhälsorapport 2005 (3) (sid 217-226) s 219 26 http://sv.wikipedia.org/wiki/tinnitus (5) 27 Miljöhälsorapport 2005 (3) (sid 217-226) s219 28 http://www.hrf-sthlmsdistrikt.org/tinnitus/om_tinnitus.htm (4) 29 yrkes och miljömedicin (1) s 228 30 Miljöhälsorapport 2005 (3) (sid 217-226) s 221
PSYKOSOCIALA STRESSEFFEKTER Man har bevisat ett samband mellan bullerexponering och nedsatt prestationsförmåga i olika tankekrävande arbetsuppgifter hos barn såväl som vuxna. Det som mest påverkas av buller är läsning, uppmärksamhet, problemlösningsförmåga, inlärning och minnesförmåga 32. Buller kan distrahera en människa så att uppmärksamheten riktas bort från den aktuella uppgiften. Särskilt distraherande blir ljudet då det kommer utan förvarning eller plötsligt ändrar karaktär. Vissa typer av buller kan dessutom verka sövande eller omedelbart tröttande genom stimulering av hjärnans sömncentra. Detta kan uppträda då man utsätts för infraljud och lågfrekventa ljud, men även under andra former av repetitiva ljudexponeringar. Särskilda yrken kan därför klassas som kritiska yrkeskategorier, t ex piloter och fordonsförare 33 FYSIOLOGISKA STRESSEFFEKTER Buller kan ha en både tillfällig och permanent inverkan på människans fysiologiska funktioner. På arbetsplatser med högt industribuller kan arbetare efter 5 till 30 års exponering utveckla ett förhöjt blodtryck och ökad risk för blodtryckssjukdom 34 Ljud av en viss karaktär kan också ge upphov till ökad puls, pupillutvidgning, muskelspänning och minskade magtarmrörelser 35. 31 yrkes och miljömedicin (1) s228 32 Miljöhälsorapport 2005 (3) (sid 217-226)S 222 33 yrkes och miljömedicin (1) s228 34 Miljöhälsorapport 2005 (3) (sid 217-226) s. 221 35 yrkes och miljömedicin (1) s. 227
Epidemiologisk studie- buller Målet med studien är att undersöka förekomst av hörselnedsättning och tinnitus hos barpersonal anställda på nattklubbar i Linköping, som arbetat minst ett år. Buller och hög musik är vanliga orsaker till hörselpåverkan vilket gör det intressant att utreda om människor som är yrkesverksamma i denna typ av miljö drabbas i större utsträckning än liknande grupper som inte utsätts för buller i sitt arbetsliv. Studieupplägg Att under 1 vecka mäta bullerexponering i barer på alla nattklubbar (de kvällar nattklubb bedrivs) i Linköping och sedan kontrollera hörsel och förekomst av tinnitus hos personal som arbetat i baren samt hos en kontrollgrupp. Studien bygger på ett antagande att ljudexponeringen på arbetsplatsen vid mätningen sett likadan ut i minst ett år. Dessutom ska användandet av hörselskydd hos barpersonalen utredas för att kunna studera eventuella skillnader i hörselpåverkan med hjälp av stratifiering. Lämpligt för detta upplägg är en retrospektiv kohortstudie med tanke på att flera utfall av exponeringen därmed kan studeras, samt att metoden är effektiv och tidssparande jämfört med en prospektiv studie av samma karaktär. En fall-kontrollstudie passar inte studieupplägget eftersom just en särskild exponeringskälla är av intresse. Andelen baranställda skulle troligtvis bli försvinnande liten med tanke på alla möjliga orsaker till hörselnedsättning och tinnitus som skulle finnas i studiematerialet. Exponerade Baranställda mellan 20-30 år som arbetar på nattklubb i Linköping vid studiens början och som arbetat minst 1 år minst 2 kvällar i veckan. De exponerade ska under hela arbetspasset (minst 5 timmar) i huvudsak arbeta i den ljudmiljö som råder i anslutning till dansgolv/ljudkälla. Kontrollgrupp Individer mellan 20-30 år bosatta i Linköping med ett arbete fritt från känd bullerexponering. Kontrollerna åldersmatchas mot de exponerade då detta är en fördel eftersom hörseln vanligtvis förändras med åldern. Om ingen hänsyn togs till detta skulle resultatet kunna förändras. Ett alternativ skulle vara att köpa åldersmatchat material från ett register där den allmänna befolkningen används som kontrollgrupp. Detta skulle ta mindre tid och vara ekonomiskt fördelaktigt. Dessutom minskar risken för slumpmässiga fel då kontrollgruppen väljs på detta sätt. Det problematiska med denna kontrollgrupp är att risken finns att det ingår alltför många som utsätts för buller på sin arbetsplats, vilket gör att det första alternativet ändå är det som troligtvis leder till störst skillnad i exponering mellan de båda grupperna. Därför används den åldersmatchade och yrkeskontrollerade gruppen trots att detta är mer kostsamt och tar längre tid. Precision För att ta reda på om studiepopulationen är tillräckligt stor görs en studiestorleksberäkning. Detta görs för att undersökningar som baseras på för litet material ger stort utrymme för slumpmässiga fel. Personer som arbetat kontinuerligt under minst ett år ingår i studien. Detta för att ge kontrast mellan exponerade och kontrollgrupp. En längre exponeringstid hade varit att föredra men gruppen baranställda med anställning under längre tid än ett år antas vara för liten. Ett år tros dock räcka för att utveckla hörselnedsättning eller tinnitus. Varierande ljudnivå under arbetsdagen och under arbetsperioden kan påverka precisionen negativt. Även
mätfel till följd av felinställd utrustning kan bidra till försämrad precision. Subjektivitet hos vårdpersonal i fastställning av utfallet kan också bidra till spridning i resultatet. En möjlig spridning i grupperna kan också uppkomma av olika exponering på fritiden, något som inte kommer tas hänsyn till i denna studie. Confounding faktor En confounding faktor i studien kan vara att de som ej utsätts för höga ljudnivåer på arbetsplatsen exponeras för höga ljudnivåer på fritiden och vice versa. Den exponerade gruppen kanske tål högre ljud i större utsträckning än den oexponerade gruppen. Man väljer förmodligen inte att arbeta på nattklubb om man är känslig för höga ljudnivåer. Den exponerade gruppen kanske har en livsstil där de utsätts för högt ljud. Dock kan det hända att de baranställda är medvetna om ljudets påverkan och utsätter sig i mindre grad på sin fritid. Bortfall Slumpmässiga bortfall kan uppstå på grund av att vissa individer inte har tid eller är sjuka vid undersökningstillfällen. Ett selektivt bortfall kan vara att vissa personer saknar intresse för denna studie. Detta kan man också se som en confounding faktor, då vi kanske mister de som är mest eller minst hörselskadade, vilket kan ha betydelse för resultatet. Mått på sjukdomsförekomst Som mått på hörselpåverkan anges tinnitus och hörselnedsättning, för att dessa skador är vanliga följder av höga ljudnivåer. Ett alternativ hade varit att studera hur ljudexponering på nattklubbar påverkar personalens koncentrationsförmåga och sömn med mera, eftersom dessa faktorer även de kan påverkas av buller. Prevention Om studien skulle visa att den typ av ljudexponering som uppmätts skadar de anställdas hörsel föreslås dessa preventiva åtgärder: 1. Rekommendation att använda hörselskydd på arbetsplatsen samt att ansvarig arbetsgivare tillhandhåller dessa gratis 2. Information till anställda om risker med arbetet och förslag på ett preventivt förhållningssätt till ljudexponering både på arbetet och på fritiden. 3. Lagstifta om en maximalt tillåten ljudvolym på nattklubbar. 4. Skärpa kraven på de regelbundna kontrollerna av ljudvolymen på arbetsplatser.