Verksamhetsplan 2016-2018 Ordförande: Förvaltningschef: Arnold Carlzon (KD) Gunnel Lundgren Innehållsförteckning Sidnr Sammanfattning 1 Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys 1 Mål och riktlinjer för verksamheten 5 Organisationsbeskrivning 5 Verksamhetsbeskrivning 5 Förändring, utveckling och trender 6 Personalförhållanden 7 Nämndens äskanden utöver budgetram 8 Ekonomi driftbudget 2016-2018 11 Omsättningstal och nyckeltal 12 Investeringsplan 2016-2020 12 Sammanfattning Omsorgsnämndens verksamhetsplan syftar till att utveckla de resurser som krävs för en sammanhållen omsorg och vård, för förebyggande insatser som möjliggör ett självständigt liv, för att säkerställa brukarnas trygghet och för att skapa grund för ett gott bemötande. Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys Förändringar i lagstiftning angående bemanning och dokumentation Det finns i den nya författningen SOSFS 2014:5 krav att öka individens delaktighet och inflytande i både utredning och verkställighet. Det ställs ökade krav på dokumentation och på uppföljning av fattade beslut. Kommunerna ska säkerställa att alla som bor på särskilt boende ska tillförsäkras en god och säker vård och omsorg och uppleva trygghet. Det ställer krav på bemanning och kompetens. För att svara mot Socialstyrelsen krav på strukturerad utredning och dokumentation har regionens kommuner tagit fram en modellför detta, individens behov i centrum(ibic). IBICs syfte är att genom strukturerad dokumentation skapa sammanhängande dokumentation och informationsöverföring mellan socialtjänst (SoL) och hälso- och sjukvård (HSL). Detta införs under 2015 och kommer inledningsvis medföra kostnader relaterade till införandet. Ett annat område är E-hälsa och välfärdsteknologi, som kan ge den enskilde ökad trygghet och självständighet. För att införa välfärdteknologi krävs organisation och resurser. Kostnader för hjälpmedel har ökat markant. De finansieras nu inom befintlig budget utan att utrymme för detta finns. Kostnader som också ökat och som inte fortsättningsvis ryms inom befintlig budget är transporter av prover och läkemedel, bilar samt kostnader relaterat till medicinsk utrustning. Verksamheten behöver tillförsäkras resurser för att finansiera de ökade kostnaderna. Exempel på andra faktorer som står utanför vår påverkan är ökande hantering av medicindelning i dosett, vilket är tidskrävande. Förebyggande arbete, ett självständigt liv Nationella riktlinjer lyfter bland annat fram vikten av att utveckla och kvalitetssäkra det förebyggande arbetet samt betydelsen av multiprofessionella team. Ett strukturerat förebyggande arbete där risker identifieras, åtgärdas och följs upp enligt den metod som arbetats fram inom ramarna för den så 1
kallade förbättringsresan och som kommunen erhållit kvalitetspris för behöver fortsätta utvecklas inom en rad områden och bli ett etablerat arbetssätt. Omsorgsnämndens ambition och mål är att ytterligare förstärka den enskildes inflytande över sina insatser i vardagen. Ett annat viktigt område är det förebyggande arbetet och arbete med att främja hälsa. Båda ovan nämnda områden är direkt i linje med de nationella riktlinjerna inom flera områden som Mest sjuka äldre, psykiatrin, stroke och demens. Det är också helt i linje med nya författningar som är styrande för omsorgsnämndens verksamheter och vad den av revisionen samt den av kommunstyrelsen beställda konsultrapporterna framhåller och rekommenderar. För att uppnå resultat krävs en satsning på resurser men också ett annat arbetssätt än tidigare där olika professioner arbetar tillsammans i team nära den enskilde. Ett förändrat arbetssätt är påbörjat men det är tydligt det krävs fler personella resurser främst inom vård och rehabilitering, för att goda resultat för den enskilde ska kunna uppnås. Trygg hemgång/hemtagningsteam, är ett arbetssätt där den enskilde möts upp i hemmet av multiprofessionella teamet. Tillsammans med den enskilde ser man över vilket behovet av hjälp och stöd den enskilde upplever sig ha. Uppföljning sker inom en vecka och där efter vid behov. Förebyggande och rehabiliterande arbetssätt. Målet är att alla ska kunna få leva ett så självständigt liv som möjligt. För att nå det målet krävs att det finns tillräckligt med resurser för att tidigt ge personer rätt insatser och att ha resurser över tid. Det krävs direkta insatser av utbildade arbetsterapeuter och sjukgymnaster, men också insatser av övrig omsorgspersonal till vilka arbetsterapeuter och sjukgymnaster delegerar och handleder. Syftet är att stärka den enskildes egna resurser att kunna leva så självständigt som möjligt, vilket bidrar till att förskjuta ett ökat omvårdnadsbehov eller andra insatser. Ett annat område där det är viktigt att kommunens personal bidrar i utredning är inom demensområdet. För de personer som är inskrivna i hemsjukvården har kommunen ett ansvar i demensutredningar. Pga. otillräckligt med resurser kan personen få vänta, vilket får konsekvenser att tidiga insatser inte kan ges, med risk för onödigt tidig försämring för den enskilde. När demensdiagnos är satt och kommunen får kännedom om detta är det viktigt att resurser finns för att på bästa sätt stötta och förebygga försämring hos den sjuke för att förskjuta ett ökat omvårdnadsbehov eller andra insatser. Ålders- och behovsutveckling 5500 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Antal personer per åldersgrupp 2005-2014 med prognos 2015-2019 90-w 80-89 65-79 2
500 450 400 350 300 250 200 Antal personer 90-w 2005-2014 med prognos 2015-2019 90-w Andel med behov av Antal invånare Hemtjänst Särskilt boende 2014 2018 2014 2018 2014 2018 90 år och äldre 397 467 34,5% 39,0% 27,7% 27,0% 80-89 år 1608 1661 17,4% 16,7% 10,1% 9,8% 65-79 år 4940 5150 2,8% 2,2% 1,2% 1,2% Antalet invånare 65 år och äldre förväntas öka men det är den snabba ökningen av antalet invånare 90 år och äldre som har störst påverkan på behovet av insatser från socialtjänsten. Prognosen för planperioden innebär att det förväntade behovet av hemtjänst ökar motsvarande en ökad kostnad av 3,0 Mkr per år. Antalet brukare med behov av hemtjänst förväntas vara i stort sett oförändrat medan antalet timmar per brukare ökar beroende på allt större andel brukare i högre ålder. Behovet av särskilt boende för äldre är i stort sett oförändrat med det bör finnas en beredskap för att i centralorten öppna ytterligare 10 platser. Utöver de 555 äldre som har hemtjänst år 2014 har ytterligare 50-60 personer som är yngre än 65 år hemtjänstinsatser. Behovsutvecklingen för denna åldersgrupp är osäker. 1050 1000 950 900 850 800 750 700 650 600 550 500 450 400 350 300 250 Hemsjukvården 2013-14 Totalt inskrivna Särskilt boende Ordinärt boende 3
Tillgänglig statistik per 2015-01-01 visar att antalet inskrivna i hemsjukvård ökat med ca 30 % sedan övertagandet av hemsjukvården 2013-01-01. Antalet personer inskrivna i hemsjukvård har under 2014 stabiliserats, men karaktären på insatser/behov är mer komplexa än vid kommunens övertagande av hemsjukvården vilket ställer särskilda krav. Därtill kommer ca 500 personer där hembesök görs i form av så kallade enstaka hembesök. Liksom nedan beskrivs, avseende hemtjänsten, är ärendeomsättningen stor, vilket i hög grad påverkar organisationen. 25 Varaktighet, avslutade hemtjänstärenden 2014 20 15 10 5 Procent 0 Ärendeomsättningen påverkar kraven på förvaltningens organisation och arbetsmetoder. Det stora antalet insatser med kort varaktighet inom hemtjänsten ställer stora krav på organisationens flexibilitet och på personalens kompetens. Totalt förnyas cirka 600 hemtjänstärenden på 1 år och 8 månader och 350 platser i särskilt boende på 2 år och 3 månader. Inom hemsjukvården beräknas hälften av ärendena förnyas under ett år. Behovsutveckling funktionshinderomsorg 1 januari 2015 fanns det 118 brukare i boende med särskild service enligt LSS. Antalet beslut om boende med särskild service har minskat med i genomsnitt 3 per år under den senaste 5-årsperioden. 39 % av de boende är äldre än 60 år, 17 boende är äldre än 70 år. Samtidigt finns just nu ett stort behov av gruppbostadsplatser för yngre personer, fyra ej verkställda beslut och fyra nya ansökningar. Nya gruppbostäder behöver därför öppnas snarast samtidigt som det bör finnas en beredskap för att avveckla äldre gruppbostäder. Behov hos nya brukare kan medföra behov av anpassning, omstrukturering och specialisering av verksamheterna. En växande målgrupp är brukare med diagnoser inom autismspektrum/neuropsykiatri. Det krävs anpassade lokaler och personal med kompetens inom området. Det berör korttidstillsyn, korttidsvistelse, boendestöd samt ledsagning. Under de senaste åren har behovet av personlig assistans ökat. Prognosen för planperioden är en ökning med 4380 timmar per år motsvarande en ökad kostnad av 1,3 Mkr per år. Antalet personer totalt är oförändrat, däremot är det färre personer som får ersättning enligt LASS från Försäkringskassan. En kostnadsförskjutning till kommunen sker därför. Kompetensutveckling SOSFS 2014:2 ställer nya krav på kunskaper hos personal inom funktionshinderomsorgen. En utbildningsplan har utarbetats för bredda och fördjupa personalens kompetens genom utbildning på gymnasie- och yrkeshögskolenivå. 4
Mål och riktlinjer för verksamheten För 2015 har omsorgsnämnden beslutat om följande sex förvaltningsmål: Medborgar/kundmål trygghet, attraktivitet 1. Brukaren ska alltid/oftast uppleva ett gott bemötande. Visionen är att år 2015 ska frågan om personalens bemötande vara maxvärdet. 2. Antalet män i personalen inom äldre- och handikappomsorgen ska öka varje år. 3. Informationen till medborgaren och brukaren om omsorgsförvaltningens insatser ska vara så utformad att det tydligt framgår vad den enskilde kan förvänta sig 4. Den psykiska ohälsan i form av lättare och svårare besvär av oro och ångest hos äldre med hemtjänst och i särskilt boende ska minska varje år. Resursmål ekonomi, personal 5. Medarbetarna i omsorgsförvaltningen ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som rör delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling Miljömål 6. Matsvinnet ska minska. Det kostar pengar, ger upphov till avfall samt är ett slöseri med naturens resurser. Organisationsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Omsorgsnämndens del av socialtjänsten omfattar omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. Omsorgsnämnden ansvarar också för hemsjukvård och hemrehabilitering. Större delen av omsorgsnämndens verksamhet är lagstadgad och styrs främst av Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL). Socialtjänstens utgångspunkt är att alla insatser så långt som möjligt ska kunna ges i den enskildes egna hem. I socialtjänstlagen anges omsorgsnämndens särskilda ansvar för äldre och personer med 5
funktionsnedsättning. Omsorgsnämnden ska enligt nationell handlingsplan för äldrepolitiken verka för att äldre människor ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg och rehabilitering. För gruppen äldre och personer med funktionsnedsättning finns särskilda boenden, korttidsboende, hemtjänst som består av både omsorgs- och serviceinsatser, larmservice och matdistribution. Boendestöd är en insats för personer med psykisk funktionsnedsättning som bor i ordinärt boende. Insatser enligt LSS omfattar boende, korttidsvistelse, korttidstillsyn, biträde av kontaktperson, personlig assistent, avlösarservice, ledsagarservice och daglig verksamhet. Omsorgsnämnden har för personer inom särskilda boenden (SoL) samt inom boende med särskild service (LSS) ansvar för hälso- och sjukvård till och med sjuksköterskenivå. Landstinget har ansvaret för läkarinsatser. Förändring, utveckling och trender Införande av IBIC (individens behov i centrum). IBICs syfte är att genom strukturerad dokumentation skapa sammanhängande dokumentation och informationsöverföring mellan socialtjänst (SoL) och hälso- och sjukvård (HSL) Välfärdsteknologi. Syftet är att skapa möjlighet för den enskilde att utifrån sina egna behov välja hjälpmedel som gör det möjligt att leva ett självständigt liv och att underlätta i vardagen. Dessutom ger tekniken möjlighet att i flera omvårdnadssituationer ge bättre individuellt anpassad omsorg. Nya sätt att kunna kommunicera med personal ger förutsättningar för ökad trygghet. Ur ett verksamhetsperspektiv frigörs tid för personal som istället kan ges till ökat mänskligt umgänge. Utvecklingen av kognitiva hjälpmedel är stark och dessa bidrar till ökad självständighet och trygghet för individen men kan vara kostnadskrävande. Teknikstöd inom verksamheten. Möjlighet till mobil kommunikation/dokumentation är ett angeläget utvecklingsområde. IT-baserade verksamhetssystem ökar i antal och fler administrativa uppgifter tillkommer i och med detta. Det gäller även registreringar i nationella kvalitetsregister och det utvecklingsarbete samt kompetensutvecklingsbehov som följer av detta. Målet är att digitalisering av larm ska vara genomförd under 2016. Under planperioden kommer mycket kraft att behöva läggas inom området teknikutveckling. Det handlar om administration, om utbildning av personal samt att ta fram en organisation som förvaltar systemen framöver. Leasing kan vara aktuellt. Viktigt är samarbetet med IT- organisationen inom serviceförvaltningen, där de tar ansvar för det som åligger dem. Informationsteknologi. Det är viktigt att kommunens IT- avdelning säkerställer tekniken så att inloggning i våra system med hjälp av SITHS-kort kommer fungera. IT-system som NPÖ, Pascal, RoS och Meddix är i behov av vidareutveckling för säkrare och mer användarvänlig informationsöverföring. Detta arbete pågår i ett länsperspektiv där omsorgsförvaltningen deltar. Ett självständigt liv. Förebyggande arbete. Rehabs arbete för att möjliggöra ett självständigt liv samt för att underlätta för personer i livets slutskede är exempel på områden där rehabiliteringspersonals kompetens är väsentlig, men som behöver få en mer framträdande plats. Ett annat viktigt område är rehabilitering för strokepatienter. Enligt nationella riktlinjer finns stark evidens för rehabilitering i hemmiljö med uppgiftsspecifik träning, gång- och balansträning, ADL-träning och stöd/utbildning till anhöriga. Tidig koordinerad utskrivning pekas ut som framgångsfaktor i forskningen. De personella 6
resurserna i sektionen är dock inte dimensionerade för att arbeta som nationellt vårdprogram och nationella riktlinjer ger evidens för. Författning SOSFS 2013:27. Författningen innebär ökade krav på biståndshandläggare gällande utredning, beslut och uppföljning samt ökade krav på kommuner att säkra att det finns sådan bemanning dygnet runt i särskilt boende att man kan säkerställa att den enskildes behov tillgodoses. Ikraftträdandet har skjutits framåt i tiden och det är idag oklart när och hur den kommer att påverka förvaltningens verksamhet. Psykiatrin/funktionshinderomsorgen. Ökat behov föreligger av att anordna insatserna på ett mer individanpassat sätt för brukare med diagnoser inom autismspektrum/ neuropsykiatri. Det krävs anpassade lokaler och personal med kompetens inom området. Det berör korttidstillsyn, korttidsvistelse, boendestöd samt ledsagning. För att finansiera verkställandet av dessa insatser krävs en utökning av budget med 1,2 Mkr från och med år 2016. Personer med psykiatriska diagnoser med behov av insatser från kommunen och personer inom rättspsykiatrin förväntas öka p.g.a. planerade hemflyttningar vilket leder till nya krav på boendeformer, boendestöd, samverkan och kan i vissa fall kräva fler köpta platser. Vikarieförsörjning. Inom omsorgen kommer det alltid att finnas ett behov av vikarier. Ett viktigt inriktningsmål är att minska antalet timvikarier genom att utveckla resursenheten och en fungerande samverkan inom organisationen samt genom ett fungerande IT-stöd för bokning av vikarieresurser. De särskilda boendena. Några av de särskilda boendena inom såväl SoL som LSS har en standard som inte uppfyller dagens förväntningar på boendemiljön. En utvecklings/förändringsplan för framtida nivåhöjning av boendestandarden bör påbörjas snarast. Personalförhållanden Arbetsbelastningen i sektion Vård och rehabilitering är hög och kräver hårda prioriteringar för att upprätthålla en trygg och säker hemsjukvård. Detta lämnar inte tillräckligt utrymme för att arbeta förebyggande och med identifierade utvecklingsområden, ett arbetssätt som skulle ge kvalitetsvinster för brukaren och ekonomieffektivitet på längre sikt då behovet av ökade vård- och omsorgsinsatser kan förskjutas och ibland inte behöver uppstå. Bedömningen är att utökade personalresurser behövs för att kunna erbjuda en god och säker vård i ständig utveckling och för att erbjuda en arbetsplats där medarbetare trivs och vill stanna. Att komplettera Vård och Rehab med undersköterskor samt utöka rehabiliteringspersonalen ses som prioriterat. Ett utvecklingsarbete har initierats för att utreda möjligheterna att erbjuda anställda i kommunen heltidstjänster vilket kan få stor påverkan för omsorgsförvaltningen som har ett stort antal deltidsanställda. En inventering är gjord inom verksamheten och det finns ett stort behov av att satsa på fort/utbildning brett över samtliga områden, men det finns också behov av spetskompetensutbildning. Områden som är definierade är följande: Grundutbildning inom funktionshinderomsorgen år 2016 Yrkeshögskoleutbildning inom funktionshinderomsorgen år 2016-2017 Genomförande av digitalisering kräver utbildningsinsatser 2016-2018 Bemötande/värdegrundsfrågor 2016-2018 7
Metodhandledning 2016-2018 Salutogent förhållningssätt, arbetssätt och ledarskap 2016-2018 Utredning och dokumentation 2016 Sjuksköterskeutbildning 2016-2018 Möjligheten att stödja kompetensutveckling till distriktssköterska bör utredas. Denna kompetensutveckling behöver genomföras utöver de redan planerade, regelbundet återkommande utbildningar som genomförs för att bibehålla befintlig kompetens. För att få till en bra utbildning på hemmaplan rörande vård och rehabilitering krävs för ändamålet andra lokaler än vad som finns tillgång till idag. Mål för verksamheten är att skapa en attraktiv arbetsplats, där personal ges delaktighet och inflytande, och där även fortbildning/utbildning är en del. Nämndens äskanden utöver budgetram Hemsjukvården Behovet av hemsjukvård beräknas öka proportionellt med ökningen av behovet av hemtjänst. Denna behovsökning kräver utökade personalresurser utöver nuvarande budgetram enligt planen för utjämning av skatteväxlingen för hemsjukvård. Förebyggande arbete ger på sikt en långsammare ökning av omvårdnadsbehovet inom hela förvaltningens verksamhetsområde och en utökning av personalresursen för förebyggande arbete är därför synnerligen angeläget. Därutöver krävs utökade resurser för hjälpmedel, medicinska produkter, logistik och kvalitetsledning. Ålders- och behovsutveckling SoL (hemtjänst) Med anledning av ökningen av antalet som är 90 år och äldre ökar antalet hemtjänsttimmar. Antalet personer som får insatsen hemtjänst förväntas inte öka, däremot ökar antalet hemtjänsttimmar per person på grund av fler brukare i högre ålder. 5000 4800 4600 4400 4200 4000 3800 3600 Hemtjänst timmar per vecka 2009 2014 med prognos 2015-2018 År 2009 År 2010 År 2011 År2012 År2013 År2014 År2015 År2016 År2017 År2018 Kvalitetssäkring i särskilt boende SoL Ett arbete pågår inom de särskilda boendena för kvalitetssäkring och utveckling av kvalitetsregister såsom Senior Alert. Arbetet finansieras nu via prestationsmedel men bör säkerställas i budgetramen. Biståndshandläggning ny författning SOSFS 2014:5 Biståndshandläggningen beräknas behöva utökas med 3 årsarbetare till följd av de nya krav som ställs i författningen. 8
Personlig assistans LSS Antalet LASS-timmar som faller inom kommunens ansvar minskar. Samtidigt ökar behovet av och timmarna för LSS personlig assistans. Totalt ökar behovet och ökningen förväntas fortsätta under hela planperioden. Den årliga ökningen beräknas till 365 timmar per månad motsvarande 2,2 årsarbetare. 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Timmar per månad 2010-2014 med prognos 2015-2018 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 LSS LASS Totalt LASS avser de 20 första timmarna per vecka, som kommunen ansvarar för. Privata utförare, köpta platser, lokaler - priskompensation En prisökning med 2,5 % för de köpta platser och privata utförare enligt LOV som omsorgsnämnden har budgeterat med 2015 innebär en årlig kostnadsökning med ca 450 kkr. En prisökning med 1,5 % på befintlig nettokostnad för lokaler innebär en årlig kostnadsökning med ca 500 kkr. Totalt äskas årligen 950 kkr. för kompensation av prisökningar. Neuropsykiatri Verkställandet av insatserna för denna målgrupp, främst avseende yngre personer med korttidsvistelse och korttidstillsyn, är delvis inte budgeterat och då behovet ökar och kräver permanenta lösningar måste resurser tillskjutas. Boende med särskild service enligt LSS Ett nuläge med fyra icke verkställda beslut och fyra ansökningar om gruppbostad innebär ett akut behov av en ny gruppbostad från och med år 2016 och därefter ytterligare en, lämpligtvis i trapphusmodell, år 2017. Teknikutveckling, E-hälsa Den nya välfärdstekniken/e-hälsan med digitala trygghetslarm och hjälpmedel kommer att kräva extra resurser. Exakt vilken organisation och teknik som kommer att behövas är i dagsläget osäkert. Redan 2015 planeras utbytet från analoga till digitala trygghetslarm 9
BUDGETRAMAR 2016-2018 Belopp i kkr. 2016 2017 2018 Föregående års ram 525 148 525 148 525 148 Tillskott och avdrag: Kompensation för ökade ersättning förtroendevalda (ökning enligt löneutfall med grund i utfall -09) inkl PO-pålägg 31 % 4 8 12 Ökat anslag för hemsjukvården (KOMHEM) 780 1 560 3 120 Yrkesintroduktionsanställningar (17 ungdomar) läsåret 2014/2015, engångsanslag 2015-1 441-1 441-1 441 Samverkansutredning: Fastigheter/byggnadsanalys, lägre internhyra 0-159 -159 Samverkansutredning: Lägre övertid- och mertidskostnader -968-1 936-1 936 Samverkansutredning: Kostsamordning -725-1 451-1 451 BUDGETRAM VÅRBUDGET 522 798 521 729 523 293 Omsorgsnämndens äskande utöver preliminär ram: 2016 2017 2018 Förebyggande arbete samt behovsutveckling inom hemsjukvården - personalresurs 3 000 4 000 5 000 Hjälpmedel, medicinska produkter, logistik - hemsjukvård 1 050 1 550 2 050 Ålders- och behovsutveckling SoL - hemtjänst 3 000 6 000 9 000 Kvalitetssäkring/kvalitetsregister särskilt boende SoL 500 500 500 Ny författning SOSFS 2014:5 - biståndshandläggning 1 450 1 450 1 450 Personlig assistans LSS 1 300 2 600 3 900 Privata utförare, köpta platser, lokaler - priskompensation 950 1 900 2 850 Neuropsykiatri 1 200 1 200 1 200 Ny gruppbostad med 6 platser, LSS 5 600 5 600 5 600 Ny gruppbostad trapphusmodell, LSS 2 800 2 800 Kompetens- och metodutveckling enl. SOSFS 2014:2, LSS 3 600 3 000 800 Teknikutveckling, E-hälsa 500 1 000 1 000 SUMMA ÄSKANDE 22 150 31 600 36 150 OMSORGSNÄMNDENS FÖRSLAG BUDGETRAM 544 948 553 329 559 443 10
Ekonomi driftbudget 2016-2018 DRIFTVERKSAMHET Bokslut Bokslut Budget Budget Budget Budget Nettobelopp i kkr 2013 2014 2015 2016 2017 2018 70 Gemensam verksamhet 30 251 28 945 27 666 25 536 24 687 25 191 Kompensation ökad ersättning förtroendevalda 4 8 12 Priskompensation lokaler 500 1 000 1 500 Teknikutveckling, E-hälsa 500 1 000 1 000 Yrkesintroduktionsanställningar (17 ungdomar) läsåret 2014/2015, engångsanslag 2015-1 441-1 441-1 441 Samverkansutredning: Fastigheter/byggnadsanalys, lägre internhyra 0-159 -159 Samverkansutredning: Lägre övertid- och mertidskostnader -968-1 936-1 936 Samverkansutredning: Kostsamordning -725-1 451-1 451 71 SOL-verksamhet 296 216 307 724 308 607 313 607 316 657 319 707 Biståndshandläggning SOSFS 2014:5 1 450 1 450 1 450 Ålders- och behovsutveckling SoL (hemtjänst) 3 000 6 000 9 000 Kvalitetssäkring/kvalitetsregister särskilt boende SoL 500 500 500 Priskompensation LOV hemtjänst 50 100 150 73 LSS-verksamhet 129 693 133 579 133 515 145 615 149 515 149 015 Personlig assistans 1 300 2 600 3 900 Ny gruppbostad med 6 platser 5 600 5 600 5 600 Ny gruppbostad, trapphusmodell 2 800 2 800 Neuropsykiatri 1 200 1 200 1 200 Priskompensation köpta platser vuxna och unga 400 800 1 200 Kompetens- och metodutveckling enl SOSFS 2014:2, LSS 3 600 3 000 800 74 HSL-verksamhet 50 563 53 748 55 289 60 119 62 399 65 459 Ökat anslag hemsjukvården (KOMHEM) 780 1 560 3 120 Personalresurs hemsjukvård förebyggande arbete 3 000 4 000 5 000 Hjälpmedel, medicinska produkter, logistik - hemsjukvård 1 050 1 550 2 050 76 Övrig verksamhet 8 412-395 70 70 70 70 NETTOKOSTNAD 515 134 523 602 525 148 544 948 553 329 559 443 11
Omsättningstal och nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Budget Budget Budget 2013 2014 2015 2016 2017 2018 SÄRSKILT BOENDE (SoL) Antal lägenheter - servicelägenheter 38 0 0 0 0 0 - särskilt boende 347 343 343 337 337 337 - korttidsplatser 31 26 26 26 26 26 Antal beslut - servicelägenheter 34 0 0 0 0 0 - särskilt boende platser 341 336 337 337 337 337 HEMTJÄNST - antal tim/vecka 4 486 3 998 4 481 4 551 4 657 4 774 - antal personer med hemtjänst 610 608 624 619 619 621 Investeringsplan 2016-2020 Budget Budget Budget Budget Budget Belopp i kkr Projektnr Projektblad 2016 2017 2018 2019 2020 Informationsteknologi, larm och säkerhet 1 5 391 8 771 10 848 5 471 5 070 Inventarier, arbets-, medicin- och tekniska hjälpmedel 2 3 588 3 583 4 248 4 298 4 698 SUMMA INVESTERINGAR 8 979 12 354 15 096 9 769 9 768 12