Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Fastställt av: Riktlinjer Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 2012-12-01 Dokumentansvarig: Eva Gustavsson Senast reviderat den:
Innehållsförteckning 1 Allmänt 1 1.1 Vilka omfattas 1 2 Ansvar 1 3 Bemanning 1 4 Skydds- och begränsningsåtgärder 1 5 Nödrätt 2 6 Samtycke 2 7 Individuell bedömning 3 7.1 Arbetsgång 3 7.2 Dokumentation 3 8 Lås och generella larm 4 8.1 Dörrlås till den enskilde 4 8.2 Dörrlås till boendet 4 8.3 Inhägnad utomhus 4 8.4 Generella passagelarm 4 9 Individuella larm 5 9.1 Nödsändare 5 10 I ndividuella fysiska begränsningsåtgärder 5 10.1 Bälten, selar och rullstolsbord 5 10.2 Sänggrind 6 11 Risk för fallskada 6 Styrdokument 6
1 Allmänt Både hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen bygger på frivillighet, och innebär att man inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Verksamheten ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen och tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Personer med allvarlig kognitiv störning löper en ökad risk för att drabbas av olika skador. För att minska dessa risker är det viktigt att tidigt identifiera dessa personer som befinner sig i riskzonen och anpassa vården efter deras individuella behov. Personer med allvarlig kognitiv störning riskerar att utsättas för fara om de lämnar sin bostad på egen hand. Enligt lag har verksamheten inte rätt att genom låsanordning förhindra personer att själva gå ut. Tekniska lösningar som har en fördröjande effekt får dock användas om de är etiskt försvarbara. 1.1 Vilka omfattas Huvudgruppen är personer med måttlig eller allvarlig demens. Men även människor med en kognitiv nedsättning av andra orsaker t.ex. en traumatisk hjärnskada och vuxna med utvecklingsstörning ingår. Endast personer över 18 år omfattas. 2 Ansvar Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Detta innebär att personalens kompetens och lokaler ska vara anpassade till verksamheten för att kunna leva upp till de krav som ställs i HSL och SoL. Arbetsledningen ansvarar för att noggrant informera personalen om gällande skydds- och begränsningsåtgärder och fortlöpande diskutera de etiska dilemman som kan uppstå samt ge utbildning och handledning i syfte att minska behovet av fysiska begränsningsåtgärder. 3 Bemanning När det gäller bemanning i särskilda boende ska det finnas personal tillgänglig för den enskilde som kan ge nödvändig hjälp utan dröjsmål dygnets alla timmar. Grundregeln skall vara att personalen dimensioneras och organiseras så att de kan ha överblick och hålla kontakt med de boende. 4 Skydds- och begränsningsåtgärder En och samma åtgärd kan dels förekomma med personens samtycke dels vara en tvångsåtgärd om den tillhandahålls mot personens vilja eller i syfte att frihetsbegränsa personen. Varje beslut om åtgärder måste bedömas individuellt. Hjälpmedel som kan vara begränsningsåtgärder är t.ex. brickbord till rullstol, sänggrindar, olika sorters individuella larm eller andra tekniska lösningar som lås, kamera- /videoövervakning, GPS sändare m.m. 1
Även omvårdnadsåtgärder, som t.ex. att ge läkemedel eller att utföra personlig hygien, kan vara tvångsåtgärder om personen själv inte ger sitt samtycke till åtgärden. 5 Nödrätt Nödrätt kan åberopas av anställd inom vård- och omsorg när denne förhindrat en handling med våld eller tvång för att skydda någons liv. Nödrätt kan bara användas i akuta situationer och i undantagsfall exempelvis när en person: Går ut i kyla tunnklädd. Går ut på starkt trafikerad väg. Kastar sig ut från fönster, balkong eller liknande. Nödrätten får inte ligga till grund för rutinmässiga ingripanden. Det måste avgöras från fall till fall om situationen är av nödrätts karaktär. Om en anställd har använt våld eller tvång i en akut situation ska det inträffade dokumenteras. Väsentliga uppgifter om vidtagna åtgärder, vilken information som patienten har fått samt de ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ ska dokumenteras. Även ställningstaganden att inte vidta någon åtgärd är viktiga att dokumentera inför uppföljningar. 6 Samtycke Den enskilde ska ge sitt samtycke uttryckligt exempelvis skriftligt, muntligt eller med jakande nick. För personer som på grund av demenssjukdom eller annan funktionsnedsättning inte kan uttrycka sitt samtycke gäller att personalen observerar hur den enskilde upplever och reagerar på skyddsåtgärderna. Det ska framgå i dokumentationen hur samtycke har inhämtats. Åtgärder när den enskilde kan ge sitt samtycke: Syftet med åtgärden Vilken typ av åtgärd är vidtagen Tidpunkt och ansvar för uppföljning Samtycke med underskrift scannas in Åtgärder när den enskilde inte kan ge ett muntligt eller skriftligt samtycke: Redogör för syftet och motivera varför skyddsåtgärden är aktuell Redogör för på vilket sätt exempelvis en demenssjuk har visat sitt samtycke Vilken typ av skyddsåtgärd är vidtagen Tidpunkt och ansvar för uppföljning Anhöriga, god man eller förvaltare kan inte samtycka istället för personen själv eller kräva att socialtjänsten eller hälso- och sjukvården ska använda skydds- och begränsningsåtgärder. 2
7 Individuell bedömning Det är viktigt med ett arbetssätt där alla professioner finns i ett gemensamt sammanhang när bedömning av skydds- och begränsningsåtgärder ska göras. 7.1 Arbetsgång Den enskildes situation diskuteras på teammöte/ berörda yrkeskategorier. Den enskilde och anhöriga rekommenderas att delta. Ansvar: Genomför riskanalys som identifierar den enskildes behov samt vilka risker som finns i den aktuella situationen. Riskanalysen dokumenteras i den enskildes journal. Belys problemet etiskt, vad vinner vi, vad förlorar vi, kränker vi personen med eller utan åtgärd. Analysera syftet med åtgärden. Inhämta samtycke Dokumentera Informera all personal om hur åtgärderna ska tillämpas. De anhöriga ska göras delaktiga i planeringen och genomförandet av aktuella åtgärder. Enhetschefen har ett övergripande ansvar och ska alltid vara informerad om alla beslutade skydds- och begränsningsåtgärder. Andra yrkeskategorier kan vara sammankallande och fatta beslut utifrån ansvarsområde. Vårdpersonal kan inte besluta om skydds- och begränsningsåtgärder utan att enhetschefen informeras och en individuell bedömning är genomförd. 7.2 Dokumentation Alla beslut om skydds- och begränsningsåtgärder ska dokumenteras. Även ställningstagande att inte vidta någon åtgärd är viktig att dokumentera. Dokumentationen ska innehålla: Resultatet av riskanalysen En tydlig problembeskrivning samt vilka andra åtgärder som prövats. Vilken åtgärd som vidtagits Syftet med åtgärden Samtycke samt vilken information som lämnats till anhöriga. Uppföljningsintervall Resultatet av uppföljningen och eventuella nya ställningstagande Ansvar: Varje yrkeskategori som är involverade i beslutet har eget ansvar att dokumentera enligt gällande riktlinjer för dokumentation. 3
8 Lås och generella larm 8.1 Dörrlås till den enskilde Det är den enskilde själv som bestämmer om dörren till lägenheten ska vara låst eller inte. Personalen ska dock ha tillgång till nyckel för att kunna utöva tillsyn och ge behövlig vård och omsorg. Dörren får inte låsas om den demenssjuke inte själv kan öppna dörren. Görs detta ändå betraktas det som en frihetsinskränkande åtgärd och är inte godkänt enligt lag. 8.2 Dörrlås till boendet Boendeenhetens ytterdörr kan vara låst men låsanordningen ska vara av sådant slag att den enskilde själv kan låsa upp dörren. Däremot kan låset vara så konstruerat att det tar en viss tid för den enskilde att passera genom dörren t.ex. genom att låset är försett med en kod. Siffrorna i koden ska finnas synliga i närheten av dörren. Om brukaren av något skäl inte kan öppna dörren själv måste han eller hon utan dröjsmål få hjälp av personalen med att öppna. Låsanordningarna ska vara godkända av brandmyndigheten. Då den enskilde på grund av oro och förvirring inte kan förmås att stanna kvar på boendet och då den olåsta dörren i kombination med individuella larm, passagelarm eller andra åtgärder ej bedöms vara tillräckliga för att undanröja fara för liv och hälsa gäller följande: Beslut om att låsa dörren till boendeenheten tas av enhetschef i samråd med demenssjuksköterska beslutet dokumenteras och en plan upprättas för att snarast undanröja låsningen. Samtliga boende och/eller närstående/god man meddelas att enheten är låst och hur länge detta beräknas pågå. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och verksamhetschef underrättas. 8.3 Inhägnad utomhus Man kan ha en grind som är svåröppnad för att fördröja så att personalen hinner i kapp den enskilde. Grinden får dock inte vara konstruerad så att den enskilde inte själv kan öppna den och lämna området. Beslutsfattare: Avdelningschef 8.4 Generella passagelarm Generella passagelarm är att betrakta som grundutrustning på kommunens äldreboende och bör användas. En larmanordning på ytterdörren som är kopplad till personalens personsökare gör det möjligt att snabbt kunna nå den enskilde när denne öppnar dörren. Generella passagelarm kan på liknande sätt användas inomhus in till avdelningen eller till den enskildes lägenhet. Beslutsfattare: Avdelningschef 4
9 Individuella larm För att använda individuella larm krävs det att en individuell bedömning är genomförd och dokumenterad samt att den enskilde har samtyckt till larmet. Exempel på individuella larm är: sängvakt / sänglarm larmmatta rörelsevakt dörrlarm Beslutsfattare: Enhetschef 9.1 Nödsändare Beslut om denna larmtyp fattas av demenssjuksköterskan. Då demenssjuksköterskan inte är i tjänst övergår detta ansvar till medicinskt ansvarig sjuksköterska. Uppföljning ska göras inom 1 månad. Därefter ska uppföljning göras minst var 6:e månad eller oftare vid behov. Verksamhetschefen och medicinskt ansvarig sjuksköterska skall underrättas om beslutet samt vad uppföljningen visar. 10 Individuella fysiska begränsningsåtgärder Som huvudregel gäller att åtgärder som innebär frihetsinskränkningar eller tvång inte får företas 10.1 Bälten, selar och rullstolsbord Bälten och selar får bara användas med den enskildes samtycke och under förutsättning att syftet är att det skall vara en hjälp till den enskilde, t.ex. att sitta upp vid måltider och aktiviteter. Är syftet däremot att hålla fast en orolig person eller av annat skäl begränsa den enskildes rörlighet får man inte använda bälte eller sele även om den enskilde samtycker. Rullstolsbord får användas med den enskildes samtycke. Innan en sådan lösning används behöver det klarläggas vad syftet med bordet är. Syftet bör vara att möjliggöra aktivering eller självständighet, vilket är godkänt. Om syftet är att begränsa den enskildes rörlighet är det tveksamt om det är en bra lösning även om den enskilde samtycker då rullstolsbord inte är en säker lösning. Anledningen till åtgärden ska framgå. Exempel: Ett bälte kan vara ett hjälpmedel som bidrar till att personen sitter bra och känner sig trygg och säker men en tvångsåtgärd om syftet är att begränsa personen från att röra sig fritt. Bältet kan också vara en otillåten tvångsåtgärd om personen visar att han eller hon inte vill vara fastspänd utan upplever det obehagligt. Förskrivare: Arbetsterapeut och/eller sjukgymnast 5
10.2 Sänggrind Då risk finns för fall från sängen ska en noggrann analys och avvägning göras mellan nyttan kontra risken med användandet av sänggrind. Ett alternativ kan vara en låg säng eller ett stötdämpande skydd nedanför sängen. Även brukarens behov av tillsyn, främst nattetid, ska aktivt bedömas innan beslut fattas om sänggrind. Om vårdtagaren själv begär att få ha sänggrind så är det inte att betrakta som frihetsinskränkande skyddsåtgärd men en plan för användningen av grinden ska ändå finnas dokumenterad. Förskrivare: Arbetsterapeut och/eller sjukgymnast Den förskrivande arbetsterapeuten och/eller sjukgymnasten ansvarar för att sänggrinden är anpassad till patientens behov och att sängen, madrassen och grinden passar ihop. 11 Risk för fallskada Då det föreligger risk för fallskada skall alltid samråd ske med patientansvarig sjuksköterska innan beslut tas om någon skydds- eller begränsningsåtgärd. En individuell bedömning ska genomföras och dokumenteras. Ansvar: Patientansvarig sjuksköterska fattar beslut om eventuell åtgärd i samförstånd med andra professioner. Enhetschef ska alltid informeras. Styrdokument Socialstyrelsens meddelandeblad 2/2010. Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder. SOSFS 2008:1 Föreskrifter om användning av medicinsktekniska produkter i hälso- och sjukvård SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Socialtjänstlagen (2001:453) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Patientdatalagen (2008:355) Patientsäkerhetslagen(2010:659) 6