12 1 8 Prognoscentret AB 7 5 3 Hushållen mer pessimistiska än normalt. Lågkonjunktur Högkonjunktur 7 TMF I SIFFROR Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Nr 2, oktober 215 Välkommen till ett nytt nummer med statistik om den svenska trä- och möbelindustrin. Statistiken är inriktad på byggande och boende och visar siffror för produktion, export och import av bl.a. trähus, möbler, köksinredningar, dörrar, fönster, trägolv, trätrappor och träskivor. Bland TMF:s medlemmar finns företag som tillverkar hus eller material till byggandet av hus och företag som tillverkar inredning och möbler. TMF i siffror redovisar även löneutveckling och arbets skadestatistik för branschen. TMF i siffror publiceras två gånger per år med uppdaterad, jämförande statistik och kommentarer om branschens utveckling. Detta nummer speglar första halvåret 215. TMF, som bransch- och arbetsgivarorganisation, företräder 7 medlemsföretag med knappt 3 anställda inom trä- och möbel industrin. Industrin omsätter 7 miljarder kr med ett mycket högt förädlingsvärde. TMF:s medlemsföretag representerar cirka 8 procent av industrins totala antal anställda och omsättning. I TMF i siffror hittar du en aktuell marknadsrapport som är producerad av Prognoscentret i samarbete med TMF, se sidan 7. Rapporten följer regelbundet faktorer som påverkar medlemsföretagens marknader. Utvecklingen av byggandet påverkar direkt behovet av möbler och inredning, därav kopplingen mellan byggande och boende. Från och med 214 mäts utförda renoveringar av miljon programmet en gång per år och redovisas i halvårsnumret av TMF i siffror, bl.a. som ett grönt index. Övrig statistik sammanställs av TMF från egna och andra källor. Materialet får gärna citeras om källan anges. 4 7 småhus påbörjades första halvåret 215, en ökning med 24 procent jämfört med 214 Se marknadsrapporten på sidan 7! I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB Text: Thomas Ekvall, Prognoscentret AB, Tel. 8-44 93 6 TMF:s MARKNADSRAPPORT Denna marknadsrapport är ett samarbete mellan tillväxtekonomier, framförallt i Kina, är en källa till TMF och Prognoscentret AB för att regelbundet osäkerhet. Skakiga asiatiska börser har smittat av följa faktorer som påverkar medlemmarnas sig och troligtvis har vi ytterligare börsnedgångar marknader. I dessa rapporter följer vi utvecklingen framför oss i skrivande stund. för faktorer som 1) påverkar marknaden generellt, Liksom tidigare är en stor risk för den svenska 2) påverkar marknaden för bostäder såväl nya ekonomin ett fall i bostadspriserna. Det stora som befintliga, samt 3) påverkar marknaden för hotet är ett eventuellt införande av amorteringskrav som kan komma under 216. Det finns även yrkesbyggnader, d.v.s. byggnader som används för yrkesmässigt bruk. Den sista delen behandlar ett positivt riskscenario med högre investeringar möbelförsäljningens utveckling. än väntat. Den extremt låga räntan, den goda kredittillgången, den starka svenska ekonomin Under det första halvåret växte den svenska och högt värderade börser gör att en ökad ström ekonomin med 3 procent enligt preliminär statistik av kapital kan söka sig mot framförallt fastighetsinvesteringar. Detta skulle göra att ekonomin från SCB. Utfallet var högre än väntat, speciellt för det andra kvartalet, men berodde i viss grad växer fortare än väntat. på tillfälliga faktorer. Exempelvis utvecklades importen betydligt svagare än väntat vilket lyfte BNP. För helåret 215 väntas ekonomin växa med Hushållen har varit och förblir mer pessimist iska 3 procent och uppgången drivs både av inhemsk än vad den konjunkturella situationen motiverar efterfrågan och förbättrad omvärldskonjunktur. enligt CCI*. Under de två senaste åren har optimismen legat och balanserat runt det historiska Den starka tillväxten fortsätter att förbättra förutsättningarna på arbetsmarknaden där sysselsättningen ökar med omkring 1,1 procent i år. är så pass lågt i förhållande till den privat- genom snittet (1). Att konsument förtroendet Även 216 fortsätter tillväxten i ungefär samma ekonomiska situationen är något förvånande, men takt som under 215. Resursutnyttjandet förblir beror främst på att förväntningarna på svensk dock under det normala och BNP-gapet sluts först ekonomi framöver är svaga. De reala disponibla inkomsterna ökar trots allt i god takt under 217, även om BNP-tillväxten växlar ned något. Återhämtningen i OECD-länderna är i hög grad 215 då sysselsättningen stiger och inflationen investeringsdriven vilket gynnar den svenska förblir låg. Att bedömningen av svensk ekonomi exporten. Både varu- och tjänsteexporten väntas är negativ kan dock vara en spegling av andra därmed vara de starkaste drivarna för svensk ekonomi under 215 216, något som även stimule- att svensk ekonomi faktiskt är fortsatt uppåt- skeenden, såsom negativ nyhetsrapport ering, trots rar näringslivets investeringar. Hushållens gående. *Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått på hur hushållen bedömer sin egen och situation är mycket positiv för tillfället med goda reallöneökningar och låga räntor. Sparandet är Sveriges ekonomi samt hushållens planerade inköp dock högt, men väntas minska under kommande där 1 motsvarar ett historiskt genomsnitt. år då räntorna stiger något samtidigt som skatterna höjs. Tillväxten i privat konsumtion förblir därmed god. Offentlig konsumtion ökar Sedan slutet av förra året har inköpschefsindex* betydligt mer än normalt, både i år och under ökat och i den senaste mätningen steg såväl nästa år, en utveckling som i hög grad beror på del index för den inhemska orderingången som en ökad invandring. export en. Mest positivt utvecklades index för produktionen, idag (6,8), men även produktionsutsikterna är tydligt positiva. Den samlade Förutsättningarna för ökande bostadspriser, högre investeringar och fortsatt uppgång i byggandet ser industrins produktion sjönk dock för andra goda ut under de närmsta åren, givet att ekonomin följer det beskrivna scenariot. Det senaste anställnings behov backade. Sett till kvartals- månaden i rad i juni och även företagens upplevda året har bedömningen av tillväxttakten i världsekonomin reviderats nedåt och en mer utdragen sammanfattningsvis är industrins utsikter positiva. förändringar är trenden trots allt uppåtgående och åter hämtning i världsekonomin är en källa till *Inköpschefsindex avspeglar hur inköpscheferna osäkerheter i svensk ekonomi. Problemen med i tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för Greklands vara eller icke vara i Eurosamarbetet order ingång, leveranstider, produktion, sysselsättning och lager. Överstiger indexet 5 indikerar kommer att återkomma och vilken effekt det får är svårt att säga. Den finansiella oron i flera det en tillväxt för industrin. Konsumentindex Inköpschefsindex Hushållens ekonomiska situation är mycket positiv 1 Nr 2, oktober 215 Konsumentindex Hushållen positivare än normalt -96 - -4-8 -12-15 Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning 2 Inköpschefsindex -96 - -4-8 -12-15 Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB Påbörjade lägenheter Under första halvåret 215 påbörjades nybyggnad av bostäder med sammanlagt 23 6 lägenheter enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Av dessa var 4 7 småhus och 18 9 lägenheter i flerbostadshus. Diagram 1 visar antal påbörjade lägenheter 24 215. Det totala bostadsbyggandet ökade med 33 procent under första halvåret 215 jämfört med 214 enligt SCB. Påbörjade småhus ökade med 24 procent och påbörjade lägenheter i flerbostadshus ökade med 36 procent under samma period. Siffrorna för 215 är preliminära och uppräknade med 33 procent, vilket är den genomsnittliga efter släpningen i rapporteringen de senaste åren enligt SCB. Färdigställda lägenheter Totalt antal färdigställda lägenheter ökade med 24 procent till 18 25 under första halvåret 215 enligt SCB. Av totalt antal färdig ställda lägen heter var 5 35 småhus, en ökning med 14 procent jämfört med 214, och 12 9 var lägenheter i flerbostadshus, en ökning med 28 procent jämfört med 214. Siffrorna för 215 är preliminära och uppräknade med 55 procent, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen i rapporteringen de senaste åren enligt SCB. Diagram 2 visar färdigställda lägenheter i småhus respektive flerbostadshus helåren 197 214. 1 Antal påbörjade lägenheter genom nybyggnad Januari juni 24 215. 25 2 Småhus Flerbostadshus 15 1 5-4 -5-6 -7-8 -9-1 -11-12 -13-14 -15 Källa: SCB 2 Antal färdigställda lägenheter i småhus resp flerbostadshus Helåren 197 214. Småhus Flerbostadshus 12 1 8 6 4 2-7 -74-78 -82-86 -9-94 -98-2 -6-1 -14 Källa: SCB
Storbritannien Norge Danmark Finland Japan Tyskland Den största exporten av trähus går till Norge, Japan, Danmark, Finland, Tyskland och Storbritannien. 3 Beviljade bygglov Antal lägenheter januari juni 211 215. 25 2 15 1 5-11 -12-13 -14-15 Fortsatt uppgång för småhusbyggandet Småhus Specialbostäder Flerbostadshus Fritidshus Källa: SCB 1 8 6 4 3 2 1 4 214 Orderingång trähus I miljoner SEK. Januari juni 215 resp. 214 TMF:s medlemsföretag ingår i statistiken. jan feb mar apr Källa: TMF:s medlemsföretag 5 215 Export trähus I miljoner SEK. Januari juni 215 jämfört med 214 Storbritannien Tyskland Finland Danmark 214 Källa: SCB/Bearbetat Svandata/TMF maj Japan jun 215 Norge Bygglov Under första halvåret 215 beviljades bygglov för 21 449 lägenheter enligt SCB, en ökning med 8 procent jämfört med 214. Av de beviljade byggloven var 4 712 småhus, 12 963 lägenheter i flerbostadshus, 2 934 lägenheter i specialbostäder och 84 var fritidshus. Eftersläpningar i rappor t- eringen gör att 215 års siffror är underskattade. Se diagram 3. Byggfakta AB tar fram statistik för antal sökta bygglov. Antal sökta bygglov för styckebyggda småhus var totalt 2 782 under första halvåret 215, en ökning med 17 procent jämfört med 214. Andelen monteringsfärdiga hus var nästan 85 procent. Andelen hus byggda med lösvirke var 11 procent och andelen stenhus var knappt 5 procent. Monteringsfärdiga trähus Omsättning, antal anställda och orderingång Sveriges trähusindustri omfattar 59 företag. Av dessa är 276 enmansföretag utan anställda och 233 är företag med sammanlagt 4 191 anställda enligt SCB:s senaste siffror från 214. 14 företag har mer än 5 anställda. Produktionsvärdet, (leveranser) för monteringsfärdiga trähus var 1,1 miljarder kr enligt SCB:s senaste siffror från 214. Diagram 4 visar det totala ordervärdet för respektive månad januari juni 215, jämfört med 214 för de trähusföretag som är m edlemmar i TMF. Det ackumulerade värdet för order ingången av trähus januari juni 215 ökade med 31 procent jämfört med 214. Export och import enligt SCB Exporten av monteringsfärdiga trähus minskade med 7 procent till 49 miljoner kr under första halvåret 215 enligt SCB. Den största exporten går till Norge, Japan, Danmark, Finland, Tyskland och Storbritannien. Se diagram 5. Exporten till Norge minskade med 27 procent till 176 miljoner kr under första halvåret 215. Exporten till Danmark ökade med 169 procent till 55 miljoner kr. Importen av trähus ökade med 219 procent till 217 miljoner kr under första halvåret 215 jämfört med 214. Importen från Estland ökade med 23 procent till 98 miljoner kr. Importen från Tyskland ökade till 64 miljoner kr jämfört med 249 kr förra perioden. 2
Nu ökar leveranserna för fönster, dörrar och trappor av trä Dörrar SCB:s senaste siffror från 214 visar att det finns 145 företag som tillverkar dörrar av trä i Sverige. Av dessa är 76 enmansföretag utan anställda och 69 är företag med sammanlagt 1 519 anställda. TMF:s statistik för dörrar omfattar 1 3 anställda och ungefär 8 procent av den svenska marknaden. Under första halvåret 215 levererades 824 dörrar, en ökning med 8 procent jämfört med 214. Omsättningen för dörrar under första halvåret var 1 32 miljoner kr, en ökning med 13 procent jämfört med 214. Exporten av dörrar minskade med 1 procent till 425 dörrar och 52 procent i andel av den totala produktionen. Exporten till Norge var 35 procent i andel av den totala exporten och export en till Danmark var 6 procent i andel. Exporten av innerdörrar ökade med 4 procent till knappt 38 dörrar och 61 procent i andel av den totala produktionen under första halvåret 215. Importen av dörrar ökade med 9 procent till 116 dörrar under första halvåret 215 jämfört med 214. Den mesta importen kommer från Baltikum och de nordiska länderna. Statistik för direktimport till byggvaruhandeln saknas och kan vara relativt betydande. Den svenska marknaden, produktion minus export plus import, ökade med 16 procent till 514 dörrar under första halvåret 215. Diagram 6 visar utvecklingen för respektive produktgrupp 213-215. Fönster SCB:s senaste siffror från 214 visar att det finns 14 företag som tillverkar fönster av trä i Sverige. Av dessa är 77 enmansföretag utan anställda och 63 är företag med sammanlagt 2 728 anställda. TMF:s statistik för fönster omfattar i stort sett alla tillverkare och rapporterande företag 215 är i stort sett detsamma som 214. Antal anställda inom TMF:s fönsterföretag var 2 683 slutet av juni 215. Omsättningen under första halvåret 215 ökade med 9 procent till drygt 2,2 miljarder kr jämfört med första halvåret 214. Under första halvåret 215 levererades drygt 769 fönsterluft, en ökning med 1 procent jämfört med 214. Av totalt levererade luft var 27 procent träfönster och 73 procent var trä/ aluminiumfönster. Av totalt levererade luft var 32 procent vridfönster, 26 procent fasta fönster och 19 procent var inåtgående fönster. Diagram 7 visar utvecklingen för levererade fönsterluft fördelade på produktgrupper under första halvåret 215 jämfört med 214. Av totalt levererade fönsterluft under första halvåret 215 exporterades 17 3 fönsterluft, en minskning med 4 procent i jämförelse med 214. Den största exporten går till Storbritannien, Norge och Finland. Fönsterluft: en luft är ungefär detsamma som en fönsterbåge. Ett fönster kan alltså innehålla flera luft, d v s flera bågar i samma karm. Trägolv Enligt SCB:s senaste siffror för 214 omfattade industrin för sammansatta parkettgolv 1 företag. Av dessa är 4 enmansföretag utan anställda och 6 är företag med sammanlagt 97 anställda. Försäljningen av trägolv ökade med 6 procent under 214 enligt Golvbranschen, GBR. Lamellgolvens andel fortsätter att öka och massiva trägolv håller sin volym. På totalmarknaden är trägolv fortsatt den största materialgruppen med en marknadsandel på närmare 32 procent enligt GBR. Enligt FEP, European Federation of the Parquet Industry ökade Sveriges produktion av trägolv, lamell parkett och massiva trägolv med 6 procent till 9,3 miljoner kvm under 214. Försäljningen på den svenska marknaden var 6,4 miljoner kvm, en ökning med drygt 2 procent under 214 jämfört med 213. Prognosen för 215 indikerar att produktionen och den totala försäljningen i Sverige troligtvis kommer att öka. Försäljningsvolymerna är dock osäkra, då direktimporten av lamell/parkettgolv är svårbedömd eftersom tillförlitlig statistik saknas. Träslaget ek dominerade med 9 procent i andel under 214 enligt FEP. Därefter kom träslaget ask med 6 procent i andel. Diagram 8 visar Sveriges produktion, export, import och konsumtion av massiva trägolv och lamell/parkettgolv 211 214 samt prognos för 215. Utåtg. fönster Inåtgående Vridfönster Fasta fönster Fönsterdörr Övriga Källa: TMF 1 8 6 4 2 6 Dörrar, svensk marknad I tusental. Januari juni, 213 215. Total svensk marknad=produktion-export+import Kallförrådsdörr Varmförrådsdörr Ytterdörrar Inst. dörrar, oklassad Inst. dörrar, klassad Spegeldörrar Innerdörrar Källa: TMF 7 8 Träfönster 5 1 15 2 25 Trä-, lamell-, parkettgolv Sveriges produktion, export, import och konsumtion i tusental kvm. Helår, 211 215. 211 212 213 Produktion Import Export Konsumtion Källa: FEP 5 1 15 2 Levererade fönsterluft I tusental. Januari juni, 214 215. Trä/aluminium 214 215 214 215 est. 215 214 213 3
15 12 9 6 3 9 1-9 -1-11 -12-13 -14-15 Produktion träskivor I tusen m 3. Januari juni 29 215. Statistiken omfattar spånskivor, plywood, träfiberskivor och MDF t.om 211. Fr.om 212 omfattar statistiken endast spånskivor och plywood. Försäljning trappor I miljoner SEK. Januari juni 29 215. Sverige Övr. Norden Tyskland Övr. Källa: TMF:s medlemsföretag Trappor Den fakturerade försäljningen för den totala trappindustrin i Sverige uppskattades till 27 miljoner kr för helåret 214 och antal anställda till 26. Enligt trappföretagens statistik som är ungefär 8 procent av den totala marknaden ökade den fakturerade försäljningen av trappor med 11 procent till 136 miljoner kr under första halvåret 215 jämfört med 214. Av den totala fakturerade försäljningen var 85 procent försäljning i Sverige och 14 procent försäljning till övriga Norden. Försäljningen på den svenska marknaden ökade med 16 procent till 115 miljoner kr under första halvåret 215 och försäljningen till övriga Norden minskade med 11 procent till 18 miljoner kr. Antal sålda trappor var 5 913 under första halvåret 215. Diagram 9 visar fakturerad försäljning av trappor halvåren 29 215. Träskivor Träskiveindustrin omfattar 4 anläggningar; Byggelit AB, Swedspan AB, Moelven Vänerply AB och Plyfa AB. Den totala produktionen av träskivor var i stort sett oförändrad med drygt 324 m 3 under första halvåret 215 jämfört med 214. Exporten av träskivor var knappt 17 m 3 under första halvåret 215. Diagram 1 visar produktion av träskivor 29 215. From 212 ingår endast spånskivor och plywood i gruppen träskivor eftersom den svenska produktionen av träfiberskivor och MDF har upphört. Import av spånskivor och OSB Importen av spånskivor ökade med 18 procent till 198 m 3 under första halvåret 215 jämfört med samma period 214 enligt SCB. Se diagram 11. Andelen ytbelagda spånskivor är 32 procent. Spånskivor importeras framför allt från Norge, Tyskland och Danmark som tillsammans har 66 procent i andel av den totala importen. Under första halvåret ökade importen från Litauen och Frankrike mest. Importen av OSB, (oriented strand board), minskade med 16 procent till 56 m 3 under första halvåret 215 jämfört med 214. Import av plywood Importen av plywood minskade med 13 procent till 75 m 3 under första halvåret 215 jämfört med 214 enligt SCB. Se diagram 11. Importen av plywood av furu och gran minskade med 5 procent till 38 m 3 och 5 procent i andel av den totala importen. Importen av av plywood av björk och lövträ minskade med 18 procent till 27 m 3. Plywood med ytskikt av annat lövträ minskade med 22 procent till 1 m 3. Den största importen kommer från Finland och Ryssland som tillsammans har 47 procent i andel av den totala importen. Import av träfiberskivor och MDF-skivor Importen av träfiberskivor minskade med 5 procent till 5 m 3 under första halvåret 215 jämfört med 214. Se diagram 11. Den totala importen av MDF-skivor var i stort sett oförändrad med 85 ton under första halvåret 215. Importen av obearbetade MDFskivor minskade med 15 procent till 29 ton och bearbetade MDF-skivor ökade med 1 procent till nästan 57 ton. 5 4 3 2 1-9 -1-11 -12-13 -14-15 Källa: TMF 11 Import träskivor I tusen m 3. Januari juni 211 215. 5 4 3 2 1 Källa: SCB -11-12 -13-14 -15 Spånskivor Plywood Träfiberskivor Foto: Shutterstock 4
Möbler och köksinredningar Produktion och företagens struktur Under 214 beräknades produktionen av möbler och köksinredningar till ungefär 21 miljarder kr. Möbelindustrin inklusive köksinredningar omfattar totalt 2 226 företag. Av dessa är 1 398 enmansföretag och 828 är företag med sammanlagt 12 773 anställda enligt SCB. De flesta företagen finns i södra delen av Sverige, bl.a. i Jönköping län, Västra Götaland, och Skåne. Diagram 12 15 visar produktion, export och import av möbler. Export av möbler Sveriges export av möbler ökade med 8 procent till 7,8 miljarder kr under första halvåret 215 jämfört med 214. Exporten till EU-länder ökade med 9 procent till 4,2 miljarder kr och 53 procent i andel av den totala exporten. Exporten till Europa ökade med 4 procent till 2,9 miljarder kr och 38 procent i andel. Exporten till Asen minskade med 4 procent till 236 miljoner kr. Den största exporten går till Norge, Danmark, Tyskland, Finland, Storbritannien och USA. Exporten till Norge ökade med 5 procent under första halvåret 215, exporten till Danmark och Finland ökade med 9 procent och exporten till Tyskland ökade med 13 procent. Diagram 13 visar Sveriges export av möbler fördelad på de största länderna. Import av möbler Sveriges import av möbler ökade med 14 procent till 8,3 miljarder kr under första halvåret 215 jämfört med 214. Importen från EU-länder ökade med 1 procent till 5,4 miljarder kr och 66 procent i andel av den totala importen. Importen från övriga Europa ökade med 4 procent till 412 miljoner kr och 5 procent i andel. Importen från Asien ökade med 27 procent till 2,4 miljarder kr och 29 procent i andel. Den största importen kommer från Kina, Polen, Litauen, Tyskland, Danmark, Norge och Italien. Importen från Polen ökade med 14 procent, importen från Kina ökade med 28 procent och importen från Litauen ökade med 9 procent. Diagram 14 visar import av möbler fördelad på de största länderna. SCB:s siffror för export och import mäter export och import av möbler som går via Sveriges gränser. Eventuell reexport framgår inte av de mätningar som görs. Kontorsmöbler Produktionen av kontorsmöbler är ungefär 22 procent i andel av den totala möbelproduktionen i Sverige. Exporten av kontorsmöbler ökade med 5 procent till 1,2 miljarder kr under första halvåret 215 jämfört med 214. De största export länderna under året var Norge, Finland, Danmark, Frankrike, Storbritannien och Tyskland. Exporten till Finland ökade med 2 procent till 13 procent i andel av den totala exporten. Exporten till Norge minskade med 1 procent till 39 procent i andel och exporten till Danmark ökade med 13 procent. Importen av kontorsmöbler ökade med 25 procent till 497 miljoner kr under första halvåret 215 jämfört med 214. Den största importen kommer från Kina, Litauen, Norge, Polen, Tyskland och Danmark. Diagram 15 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper. Exporten av möbler uppåt med 8 procent under första halvåret 215 Köksinredningar av trä Produktionen av köksinredningar av trä är ungefär 15 procent i andel av den totala möbelproduktionen. Under 214 omfattade industrin 311 företag. Av dessa är 18 enmansföretag utan anställda och 131 är företag med sammanlagt 2 218 anställda. Exporten av köksinredningar ökade med 32 procent till 364 miljoner kr under första halvåret. Exporten till Norge ökade med 47 procent till 81 procent i andel av den totala exporten av köksinredningar och exporten till Danmark ökade med 23 procent till 1 procent i andel. Importen av köksinredningar ökade med 7 procent till 34 miljoner kr under första halvåret 215. Den största importen kommer från Danmark, och Litauen som tillsammans har en andel med 81 procent av den totala importen. Importen från Litauen ökade med 14 procent till 135 miljoner kr och importen från Danmark ökade med 4 procent till 138 miljoner kr. Diagram 15 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper. I samarbete med Prognoscentret tar TMF fram statistik som visar försäljning av köksinredningar på den svenska marknaden. Totalt är det 2 aktörer med åtskilliga varumärken, som levererar statistik. Den totala försäljningen av köksinredningar på den svenska marknaden ökade med 22 procent till 2,4 miljarder kr under första halvåret 215. Antal stommar som såldes ökade med 16 procent till 1,5 miljoner stommar. 15 procent av företagen rapporterar inte stommar. 12 1 8 6 4 35 3 25 2 15 1 5 Italien Butiksmöbler Köksinredningar Madrasser Norge Övriga sittmöbler Möbler m. stoppning Möbler för sovrum Möbler för matrum Möbler för kontor Övriga möbler -9-1 -11-12 -13-14 -15 Import av möbler fördelat på länder Januari juni 215, % andel av total import. 15 Export och import av möbler I miljoner SEK. Januari juni 29 215. Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. 13 Delar av möbler Danmark Tyskland Litauen Polen Export Import Kina Export/import av möbler fördelat på produktgrupp I miljoner SEK. Januari juni 215. Import Export av möbler fördelat på länder Januari juni 215. % andel av total export. 35 3 25 2 15 1 5 Frankrike Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. 14 USA Storbritannien Export Finland Tyskland Danmark Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. 1 2 Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. Norge 5
16 Antal anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar Inom trävarutillverkning och möbeltillverkning. Helåren 28 215.* 5 4 3 2 1 17 25 2 15 1 5-8 -9-1 -11-12 -13-14 -15 Arbetsolyckor trävarutillverkning Arbetsolyckor möbeltillverkning Arbetssjukdomar trävarutillverkning Arbetssjukdomar möbeltillverkning Källa: Arbetsmiljöverket *215 preliminära siffror Antal arbetsskador Per 1 anställda. Helåren 27 214. -7-8 -9-1 -11-12 -13 Trävarutillverkning Möbeltillverkning Källa: Arbetsmiljöverket -14 Arbetsmiljö Arbetsskador är ett samlingsbegrepp för arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Underlaget till statistiken baseras på antalet anmälda skador till Arbetsmiljöverket och antalet anställda inom trä- och möbelindustrin enligt SCB. Siffrorna för 215 är preliminära. Diagram 16 visar antalet anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar åren 28 215 fördelat på trävaru- respektive möbeltillverkning. Av diagrammet framgår att antalet anmälda arbetsskador har minskat de senaste åren. Diagram 17 visar antal anmälda arbetsskador mätt i relativa tal per tusen sysselsatta fördelat på trävaru- respektive möbeltillverkning. Diagrammet visar att risken att råka ut för en arbetsolycka är högre inom trävarutillverkning, men risken har minskat de senaste åren. Risken att skadas inom möbelindustrin har däremot ökat en aning de senaste åren, vilket kan bero på att antalet Färre arbetsolyckor bland unga arbetstagare anställda i branschen har minskat de senaste åren. Diagram 18 visar sjukfrånvaro vid arbetsolycka inom trä- och möbelindustrin fördelat på ålder under åren 21-214. Flest olyckor inträffar i åldersgruppen 45-54 år och minst bland unga arbetstagare. Åldersstrukturen inom branschen kan vara en förklaring till att det ser ut på detta sätt. Det är vanligast med en frånvaro som överstiger 3 dagar. Diagram 19 visar sjukfrånvaro vid arbetssjukdom inom trä- och möbelindustrin fördelat på ålder under åren 21-214. Diagrammet visar att det rapporteras mycket få arbetssjukdomar i den yngsta åldersgruppen och att majoriteten av arbetssjukdomar sker bland arbetstagare som är över 45 år. Många rapporterade arbetssjukdomar har inte medfört någon sjukfrånvaro, men när sjukfrånvaro krävs är den oftast längre än 14 dagar. 18 Sjukfrånvaro vid arbetsolycka Inom trä- och möbelindustrin fördelat på ålder. Helåren 21 214. > 55 år 45 54 år 35 44 år 25 34 år 24 år 1 2 3 4 5 6 1 3 dagar 4 14 dagar > 14 dagar Källa: Arbetsmiljöverket 19 Sjukfrånvaro vid arbetssjukdom Inom trä- och möbelindustrin fördelat på ålder. Helåren 21 214. > 55 år 45 54 år 35 44 år 25 34 år 24 år 1 3 dagar 4 14 dagar >14 dagar Ingen Källa: Arbetsmiljöverket 5 1 15 2 Foto: Sam Sylvén Antalet anmälda arbetsskador har minskat under de senaste åren. Statistik visar även att det är mycket få arbetssjukdomar bland de yngsta åldersgrupperna. 6
I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB Text: Thomas Ekvall, Prognoscentret AB, Tel. 8-44 93 6 TMF:s MARKNADSRAPPORT Nr 2, oktober 215 Denna marknadsrapport är ett samarbete mellan TMF och Prognoscentret AB för att regelbundet följa faktorer som påverkar medlemmarnas marknader. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för faktorer som 1) påverkar marknaden generellt, 2) påverkar marknaden för bostäder såväl nya som befintliga, samt 3) påverkar marknaden för yrkesbyggnader, d.v.s. byggnader som används för yrkesmässigt bruk. Den sista delen behandlar möbelförsäljningens utveckling. Under det första halvåret växte den svenska ekonomin med 3 procent enligt preliminär statistik från SCB. Utfallet var högre än väntat, speciellt för det andra kvartalet, men berodde i viss grad på tillfälliga faktorer. Exempelvis utvecklades importen betydligt svagare än förväntat vilket lyfte BNP. För helåret 215 väntas ekonomin växa med 3 procent och uppgången drivs både av inhemsk efterfrågan och förbättrad omvärldskonjunktur. Den starka tillväxten fortsätter att förbättra förutsättningarna på arbetsmarknaden där sysselsättningen ökar med omkring 1,1 procent i år. Även 216 fortsätter tillväxten i ungefär samma takt som under 215. Resursutnyttjandet förblir dock under det normala och BNP-gapet sluts först 217, även om BNP-tillväxten växlar ned något. Återhämtningen i OECD-länderna är i hög grad investeringsdriven vilket gynnar den svenska exporten. Både varu- och tjänsteexporten antas därmed vara de starkaste drivarna för svensk ekonomi under 215 216, något som även stimulerar näringslivets investeringar. Hushållens situation är mycket positiv för tillfället med goda reallöneökningar och låga räntor. Sparandet är dock högt, men väntas minska under kommande år då räntorna stiger något samtidigt som skatterna höjs. Tillväxten i privat konsumtion förblir därmed god. Offentlig konsumtion ökar betydligt mer än normalt, både i år och under nästa år, en utveckling som i hög grad beror på en ökad invandring. Förutsättningarna för ökande bostadspriser, högre investeringar och fortsatt uppgång i byggandet ser goda ut under de närmsta åren, givet att ekonomin följer det beskrivna scenariot. Det senaste året har bedömningen av tillväxttakten i världsekonomin reviderats nedåt och en mer utdragen åter hämtning är en källa till osäkerheter i svensk ekonomi. Problemen med Greklands vara eller icke vara i Eurosamarbetet kommer att återkomma och vilken effekt det får är svårt att säga. Den finansiella oron i flera tillväxtekonomier, framförallt i Kina, är en källa till osäkerhet. Skakiga asiatiska börser har smittat av sig och troligtvis har vi ytterligare börsnedgångar framför oss i skrivande stund. Dessutom riskerar Volkswagenskandalen att skada den tyska återhämtningen, vilket skulle vara skadligt för Europa. Liksom tidigare är en stor risk för den svenska ekonomin ett fall i bostadspriserna. Det stora hotet är ett eventuellt införande av amorteringskrav som kan komma under 216. Det finns även ett positivt riskscenario med högre investeringar än väntat. Den extremt låga räntan, den goda kredittillgången, den starka svenska ekonomin och högt värderade börser gör att en ökad ström av kapital kan söka sig mot framförallt fastighets investeringar. Detta skulle göra att ekonomin växer fortare än väntat. Konsumentindex Hushållen har varit och förblir mer pessimist iska än vad den konjunkturella situationen motiverar enligt CCI*. Under de två senaste åren har optimismen legat och balanserat runt det historiska genom snittet (1). Att konsument förtroendet är så pass lågt i förhållande till den privatekonomiska situationen är något förvånande, men beror främst på att förväntningarna på svensk ekonomi framöver är svaga. De reala disponibla inkomsterna ökar trots allt i god takt under 215 då sysselsättningen stiger och inflationen förblir låg. Att bedömningen av svensk ekonomi är negativ kan dock vara en spegling av andra skeenden, såsom negativ nyhetsrapport ering, trots att svensk ekonomi faktiskt är fortsatt uppåtgående. *Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått på hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges ekonomi samt hushållens planerade inköp där 1 motsvarar ett historiskt genomsnitt. Inköpschefsindex Sedan slutet av förra året har inköpschefsindex* ökat och i den senaste mätningen steg såväl del index för den inhemska orderingången som export en. Mest positivt utvecklades index för produktionen, idag (6,8), men även produktionsutsikterna är tydligt positiva. Den samlade industrins produktion sjönk dock för andra månaden i rad i juni och även företagens upplevda anställnings behov backade. Sett till kvartalsförändringar är trenden trots allt uppåtgående och sammanfattningsvis är industrins utsikter positiva. *Inköpschefsindex avspeglar hur inköpscheferna i tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för order ingång, leveranstider, produktion, sysselsättning och lager. Överstiger indexet 5 indikerar det en tillväxt för industrin. Hushållens ekonomiska situation är mycket positiv 1 12 1 8 6 Konsumentindex Hushållen positivare än normalt Hushållen mer pessimistiska än normalt. -96 - -4-8 -12-15 Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB 2 7 5 3 Inköpschefsindex Lågkonjunktur Högkonjunktur -96 - -4-8 -12-15 Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB 7
3 5 Bostadsindex 4 3 2 1-96 -97-98 -99 - -1-2 -3-4 -5-6 -7-8 -9-1 -11-12 -13-14 -15 Bygglov nybyggnationer Påbörjade nybyggnationer Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Svensk trähusindustris/ TMF:s orderingång och leveranser 6 5 4 3 2 1-96 - -4-8 -12-15 Orderingång Källa: Svensk trähusindustri/tmf, bearbetning Prognoscentret AB 4 5 Bostadsrätt Leveranser Småhus- och Bostadsrättsbarometern Prisindex 1 8 6 4 2-96 - -4-8 -12-15 Småhus 1996 = 1. Källa: Mäklarsamfundet samt SCB, bearbetning Prognoscentret AB. Byggmarknaden i Sverige Bostadsindex Bostadsindex illustrerar antal beviljade och påbörjade bostäder. Eftersläpning i in rapporteringen gör att vi räknar upp statistiken för de senaste kvartalen. Under de senaste åren har projektreserven ökat (d.v.s. antalet bostäder som beviljats men ännu inte påbörjats har ökat). Den stora projektreserven är en av anledningarna till att byggandet getts möjlighet att öka i snabb takt. Att så pass många bostäder beviljas men inte påbörjas är något förvånande. Byggarna själva anger att de startar i princip alla bostäder som de får beviljade. Den fortsatta uppgången pekar på en positiv utveckling för påbörjandet under den närmsta tiden. Svensk trähusindustris orderingång och leveranser Efter en kräftgång sedan 28 vände orderingång och leveranser upp under inledningen av 213. Ett ökat fokus på bostadsbyggande från politiskt håll och förkortade handläggningstider hos kommunerna i kombination med stigande bostadspriser, goda reallöneökningar, låga räntor och en stärkt arbetsmarknad har drivit aktiviteten uppåt de senaste två åren. Dock påverkar bolånetaket tillsammans med brist på attraktiva tomter i motsatt riktning. Orderingången har fortsatt växa i jämn takt till och med juli och vi förväntar oss att antalet påbörjade småhus ökar med ungefär lika många bostäder under 215 som under 214 och 213 vilket innebär 1 1 5 enheter. Byggaktiviteten är dock långt under vad vi sett tidigare, främst under 6- och 7-talet. Mest troligt är det att tillväxten dämpas av amorteringskrav och kapacitetsbrist under 216 217, men att aktiviteten fortsatt ligger högt. Småhus- och bostadsrättsbarometern Under 214 fortsatte bostadspriserna uppåt med i snitt 11,7 procent för småhus och 17,2 procent för bostadsrätter (enligt Valueguard AB). Ökningarna har fortsatt under 215. Till och med i juli har småhuspriserna ökat med 8 procent och bostadsrättspriserna med 13 procent. Den starka pristillväxten beror på den gynnsamma ekonomiska situationen (låga/ sjunkande räntor, sänkta skatter, förbättrad arbetsmarknad och stigande disponibla inkomster), det låga utbudet av bostäder i förhållande till efter frågan samt god tillgång till krediter. Flera av ovan nämnda faktorer kommer att försvagas framöver och troligt är att pris tillväxten bromsar upp. Priserna går liksom tidigare upp mest i storstadsregionerna, drivna av urbanisering och allmän befolkningstillväxt samt ett kommande amorteringskrav. Göteborg och Stockholm har en starkare tillväxttakt än Malmö. Efter sommarmånaderna, som normalt genererar lägre (och ofta minskade) bostadspriser har prisökningarna tagit fart igen i augusti. Bostadsrätterna driver på utvecklingen medan tillväxttakten är svagare för småhus. Yrkesbyggnader och fritidshus När det gäller yrkesbyggnader och fritidshus följer vi olika faktorer som påverkar marknadens utveckling. Fritidshus är en del av yrkesbyggnaderna (ingår således inte i bostäderna) eftersom dessa inte avser permanent boende. Beviljade bygglov Antal beviljade bygglov för yrkesbyggnader ökade med drygt 1 procent under det första halvåret jämfört med motsvarande period förra året. Uppgången är dock uteslutande driven av beviljade fritidshus. Exkluderas dessa vänds uppgången istället till en nedgång med 16 procent då alla andra byggtyper haft en negativ utveckling under perioden. Det ska dock tilläggas att antalet beviljade bygglov första halvåret förra året var ovanligt högt (fritidshusen exkluderat). Även de genomsnittliga projektstorlekarna har 8
minskat under 215, både inklusive och exklusive fritidshus. Exklusive fritidshus låg snittprojektet på 1 86 m 2 under det första halvåret 215, en minskning med 13 procent. Framförallt har projekten inom kontor, affär och kultur/sport blivit mindre men i motsatt riktning verkar hotell & restaurang där ett par stora projekt höjer snittytan. Arealen beviljade yrkesbyggnader totalt sett har minskat under det första halvåret till den lägsta nivån på 5 år. Jämfört med 214 är det en nedgång med 22 procent. Minskningen är ett resultat av både färre projekt men även mindre projektstorlekar, som tidigare nämnts. Nedgången kommer dock från en förhållandevis hög nivå där framförallt beviljandet i Västra Götaland, Skåne och Västerbotten minskat jämfört med 214. Undantaget är fritidshusen som tack vare en stark ekonomisk utveckling för hushållen och god utveckling på bostadsmarknaden utvecklats positivt under perioden. Tendensen för bostadsbyggandet I diagram 7 visas utvecklingen för bostadsbyggandet fördelat på ordinära småhus, rad-, paroch kedjehus, flerbostadshus och special bostäder (student- och äldrebostäder). Byggandet har fått en ordentlig skjuts under de senaste åren tack vare stark privatekonomisk utveckling för hushållen, höga bostadspriser och låga räntor men även ökad planberedskap hos kommunerna. Ordinära småhus har lyft och väntas i år nå 6 5 bostäder, en ökning från 214 med omkring 75 bostäder. Rad-, par- och kedjehus är den minsta byggtypen. Aktiviteten har ökat trend mässigt ända sedan 211 men alltjämt byggs det knappast mer än 3 bostäder under 215. Ordinära flerbostadshus (vanliga lägenheter) och specialbostäder (äldre och studentbostäder) är de huvudsakliga drivarna för bostads byggandet. Det har planerats och byggts betydligt fler studentbostäder än tidigare i kommunerna samtidigt som staten nu skjuter till investeringsstöd för byggande av hyresrätter och då primärt små lägenheter med låg hyra. Dessutom fortsätter byggandet av bostadsrätter att öka i och med de starka bostadsprisökningarna. Hittills i år har ungefär lika många bostads- som hyresrätter påbörjats och åtminstone vad gäller bostads rätter trycker bostadsutvecklarna ut så mycket som de kan. Vi bedömer att givet att bostads priserna inte faller eller att brist på arbetskraft blir en kraftigt hämmande faktor så bör byggandet av lägenheter i flerbostadshus överstiga 35 bostäder per år under de närmsta åren. Detta renderar i så fall i en total volym på 45 5 nybyggda bostäder där det sedan får adderas ytterligare ett par tusen som tillkommer genom ombyggnation. Det kan därmed vara möjligt att politikernas mål om 25 bostäder till 22 nås men då får inte hushållens efterfrågan strypas med t.ex lägre ränteavdrag och amorteringskrav, då omkring 3 av bostäderna är äganderätter eller bostads rätter och finansieras direkt av hushållen. **Kultur & sport: byggnader för kulturella eller idrottsliga ändamål, exempelvis teatrar eller idrottshallar. Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB *Projektstorlekar: genomsnittlig bruttoyta (m 2 ) per beviljat bygglov. **Kultur & sport: byggnader för kulturella eller idrottsliga ändamål, exempelvis teatrar eller idrottshallar. Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB 3 2 1 Tabell1 21 215, Q1 Q2 21 211 212 213 214 215 Fritidshus 1 153 1 133 92 968 911 1 129 Kontor 63 76 79 56 73 63 Affär 88 8 67 81 78 75 Hotell/rest. 42 57 48 41 54 35 Undervisning 63 73 81 13 121 99 Kultur/sport** 72 69 63 51 65 54 Sjukvård 11 16 16 13 26 23 Totalt 1492 1 54 1 256 1 313 1 328 1 477 Tabell2 21 215, Q1 Q2 Antal beviljade bygglov per byggtyp Projektstorlekar i byggloven per byggtyp, antal m 2 21 211 212 213 214 215 Fritidshus 15 126 117 19 18 112 Kontor 82 3 15 3 93 3 479 2 912 2 153 Affär 2 478 3 549 3 78 3 569 2 115 1 468 Hotell/rest. 2 668 1 936 668 1 537 75 1 486 Undervisning 1 386 1 191 1 455 1 233 1 446 1 456 Kultur/sport** 1 777 1 357 1 782 1 682 2 14 1 127 Sjukvård 2 798 2 52 5 29 3 27 5 29 5 521 Totalt 52 663 768 691 726 512 exkl. fritidshus 1 849 2 34 2 428 2 325 28 1 86 6 Areal beviljade bygglov per byggtyp 21 215, Q1 Q2 Priserna upp mest i storstadsregionerna 21 211 212 213 214 215 Fritidshus Kontor Affär Hotell/Rest. Undervisning Kultur/sport Sjukvård Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB 7 1 8 6 4 2 Antal påbörjade bostäder per kvartal -8-9 -1-11 -12-13 -14 Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Flerbostadshus Specialbostäder Ordinära småhus Par-, rad-, kedjehus -15 9
Av totalt 922 lägenheter i miljonprogrammet har 38 lägenheter renoverats 8 Antalet lägenheter som genomgått större renoveringar 8 6 4 2 214 215 Källa: Bearbetning Prognoscentret AB 9 Genomförda byggnadstekniska renoveringsåtgärder 215, per åtgärd. Badrum /våtrum Kök Golv Dörrar Tak Väggar Fönster Fasader Balkonger Tilläggsisolering 1 3 5 Källa: Bearbetning Prognoscentret AB 1 Grönt Index 213 215, referensår 213. 2 15 1 5-13 -14 Mindre kostsamma Index Mer kostsamma Källa: Bearbetning Prognoscentret AB -15 Renoveringar av miljonprogrammet Under 213 genomförde TMF i samarbete med Prognoscentret en mätning av hur renoveringar av miljonprogrammet utvecklats hittills och kommer att utvecklas framöver. Från mätningen kunde bland annat utläsas att omkring 26 av 922 lägenheter anses vara renoverade, att det finns renoveringsplaner för ungefär lika många, att byggnadstekniska renoveringar i form av exempelvis nya kök har prioriterats men att behovet är störst för tekniska renoveringar av exempelvis stammar. Ett fokus har även varit på hur mycket fastighetsbolagen prioriterar energibesparande åtgärder. Sedan dess har två uppföljningsstudier skett, (214 och 215), i syfte att följa renoveringsarbetet inom miljonprogrammet. Utförda renoveringar 214 215 Renoveringsskulden, räknat som antalet lägenheter i behov av omfattande renoveringar, uppgick enligt nollpunktsmätningen 213 till 47 lägenheter. År 214 renoverades cirka 7 lägenheter och 215 cirka 5 lägenheter. Renoveringsaktiviteten har därmed dämpats under det senaste året och det är framförallt de allmännyttiga bolagen som dragit ner på takten. Den totala renoveringsskulden uppskattas i och med det i dagsläget till cirka 35 lägenheter. Typ av renoveringar I diagram 9 visas antalet byggnadstekniska insatser fördelat på åtgärdstyper i miljonprogrammet under det senaste året. Byggnadstekniska renoveringar är tilläggsisolering, balkonger, fasader, fönster, väggar, dörrar, golv, tak, kök och bad medan tekniska renoveringar är el, vattenstammar, uppvärmning och ventilation. Sociala renoveringar innebär insatser i kringmiljön trapphus, gårdar etc. Det har genomförts omkring 15 tekniska insatser under det senaste året och liksom tidigare har allmännyttan genomfört en större andel av dessa än vad de privata fastighetsägarna har gjort (flera insatser kan ingå i samma renovering). Främst har insatserna riktats mot vattenstammar. Nivån är på det hela taget lägre under perioden 214 215 än under 213 214. Även byggnadstekniska insatser har minskat i antal. Totalt har ca 27 insatser genomförts under det senaste året. De privata fastighetsägarna och allmännyttan har genomfört ungefär lika många punktinsatser, (om vi tar hänsyn till att allmän nyttans miljonprogramsbestånd är något större). Det är även fortsättningsvis badrum som renoveras i hög utsträckning och då i samband med stambyten. Även fönsterrenoveringar utmärker sig för de allmännyttiga bostadsbolagen. Statistiken bortser från åtgärder i bostadsrättsföreningar som utförs av privatpersoner, såsom köksrenoveringar, badrumsrenoveringar och golvläggning. Antalet sociala renoveringar är nära dubbelt så frekvent bland de allmännyttiga bostadsbolagen som hos de privata fastighetsägarna. Grönt Index Miljöfrämjande insatser kan delas in i två olika typer. Mer kostsamma, som generellt har en större miljömässig effekt, och mindre kostsamma som har en lägre effekt. Bland de mer kostsamma insatserna kan räknas bland annat FTX (från- och tilluftsventilation med återvinning), fönsterbyten och tilläggsisolering medan mindre kostsamma är exempelvis snålspolande munstycken, injustering etc. Baserat på hur stor effekt varje insats beräknas ha kombinerat med antalet insatser som genomförts i år och under föregående år kan man skatta hur de gröna renoveringarna utvecklas. För andra året i rad har det utförts färre kostsamma energibesparande renoveringar i miljonprograms beståndet totalt sett. Det är framför allt de privata fastighetsägarna som drar ner på renoveringstakten. De mindre kostsamma insatserna minskar dock ännu mer, framförallt på grund av att allmännyttan har dragit ner på takten. Dessa renoveringar bidrar dock mindre till index (eftersom de är mindre energibesparande). Den uppskattade tillväxten i energibesparande åtgärder har totalt sett minskat med 3 procent under året jämfört med basåret 213. Framöver indikerar under sökningen en ökad aktivitet inom miljöfokuserade renoveringar och det är framförallt allmännyttan som planerar för detta. Troligt är även att det statliga renoveringsstödet kan komma att öka incitamenten till mer kostsamma miljömässiga insatser. 1
Omsättningen inom möbelhandeln ökar i Sverige. Dåligt sommarväder kan ha påverkat handeln positivt. Foto: Shutterstock 11 Omsättning inom detaljhandeln butikshandel med möbler Omsättningsutveckling under de senaste 12 månaderna aggregerat, löpande- och fasta kalenderkorrigerade priser. Miljoner kronor. 25 215 35 Stark tillväxt för möbelhandeln de två senaste åren 3 25 Möbelmarknaden Indikatorer för möbelmarknaden 2-5 -6-7 -8-9 -1-11 -12-13 -14-15 Handelns utredningsinstitut (HUI) levererar prognoser, utredningar och forskning om handeln, där man bl.a. kartlägger möbelhandelns omsättning och utveckling i Sverige. Diagram 11 visar indexerade omsättningsdata över butikshandeln med inriktning mot möbler. Omsättningstillväxten har varit stark under de två senaste åren, driven både av en stark utveckling för hushållen men även ökad lokalomsättning för företag samt ökad sysselsättning. För hushållens efterfrågan spelade förmodligen en dålig sommar in, något som till viss del gynnat möbelhandeln (men framförallt resebranschen). Andra faktorer som större omsättning på bostäder samt fortsatta låga räntor bör fortsatt påverka möbelhandelns omsättning positivt även under nästa år. Sällanköpshandeln har ökat betydligt snabbare än dagligvaruhandeln under 215. Möbel- och heminredningshandeln är två av de branscher som ökade starkast och då framförallt möbelhandeln. Möbelhandeln ökade därmed även sin upp skattade marknadsandel av den totala handeln från 4,3 till 4,7 procent. Källa: HUI, bearbetning Prognoscentret AB 12 1% 8% 6% 4% 2% Löpande priser Marknadsandelar inom detaljhandeln Beklädnad Fasta priser Elektronik Källa: SCB/HUI, bearbetning Prognoscentret AB Heminredning Järn, bygg, VVS Juli 214 Juli 215 Prognoscentret AB är specialiserat på analyser av utvecklingen i byggandet och alla dess delmarknader. Vi arbetar kontinuerligt med att beskriva vad som sker på marknaden och varför. Det gäller såväl byggandet generellt som specifika byggkomponenter och byggmaterial i Sverige, Norden och Europa. Besök vår hemsida och se själv: www.prognoscentret.se. Kontakta Thomas Ekvall på te@prognoscentret.se eller på telefon: 8-44 93 6 för mer information. Möbel 11
157-6936 Mediaspjuth TMF:s statistik Förutom TMF i siffror tar TMF kontinuerligt fram rapporter och statistik för ett stort antal delbrancher. Vissa delar av statistiken kan kontinuerligt följas på vår publika hemsida www.tmf.se och andra delar är exklusiva för medlemsföretagen. Trähus Trähusbranschen publiceras en gång per år. Samlar SCB:s statistik och medlemsföretagens statistik om byggande och boende och visar helårsstatistik. Box 55525, 12 4 Stockholm Tel: 8-762 72 5 www.tmf.se Basfakta Uppdateras en gång per år och visar SCB:s siffror enligt SNI, (Svensk näringsgrensindelning). Statistiken visar trä- och möbelindustrin jämfört med andra branscher och struktur för företag och anställda på olika nivåer. Dörrar Dörrstatistik inrapporteras av drygt 4 företag både medlemsföretag och icke medlemsföretag, varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Fönster Fönsterstatistik inrapporteras av 4 företag både medlemsföretag och icke medlemsföretag, varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Möbler Rapport till möbelföretagen varje kvartal, halvår och år på Sveriges produktion, export och import av möbler fördelat på produktgrupper och totalt. Källa är SCB. Kontorsmöbelindex för Planmöbler, Arbetsstolar och Övriga möbler tas fram månadsvis och distribueras till kontorsmöbelföretagen. DHI, detaljhandelindex, tas fram av SCB och visar omsättningen för butikshandeln med möbler. Kök Köksinredningar av trä i samarbete med Prognoscentret tar TMF fram en rapport på fakturerad försäljning på svenska marknaden kvartalsvis för i stort sett samtliga köksaktörer på den svenska marknaden. Trappor Fakturerad försäljning av trappor inrapporteras av trappföretagen varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Trähusbarometern visar det totala ordervärdet för trähus i en indexserie och det totala ordervärdet för de senaste 6 månaderna. Innehåller också en prognos för trähusbyggandet. Publiceras 4 gånger per år. Marknadsrapport statistiken visar bl.a. leveranser och orderingång för monteringsfärdiga trähus, styckebyggda och gruppbyggda småhus och flerbostadshus och rapporteras till trähusföretagen varje månad. Index MT74 tas fram av SCB på uppdrag av TMF och rapporteras till trähusföretagen en gång per månad. Indexet är avsett att utnyttjas för indexreglering av priset vid försäljning av monteringsfärdiga trähus. Import och export av monteringsfärdiga trähus rapporteras en gång per månad. Källa är SCB. Byggfaktas statistik för sökta bygglov, styckebyggda hus rapporteras varje halvår och helår. Andelen påbörjade lägenheter i ordinära flerbostadshus som är byggda av trä publiceras en gång per år. Källa är SCB. Statistik flerbostadshus av trä Statistiken visar siffror för orderingång och leveranser av flerbostadshus samt student- och special boende och redovisas 2 gånger per år. Träskivor Månadsrapporter för träskiveföretagen som tillverkar spånskivor och plywood en gång per månad. Import av spånskivor, plywood och träfiberskivor rapporteras en gång per kvartal till träskiveföretagen. Källa är SCB.