Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet



Relevanta dokument
Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige En systematisk litteraturöversikt med tonvikt på förändringar över tid

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

Redovisning av Stockholmsenkäten 2018

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

SJÄLVMORD I SVERIGE. Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman. Data:

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017

Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009

Psykisk ohälsa bland unga i Stockholm Betydelsen av skolors sociodemografiska egenskaper och arbetsmiljö

RSV-rapport för vecka 13, 2017

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012

RSV-rapport för vecka 11, 2018

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Hur mår unga i Gävleborg?

4. Behov av hälso- och sjukvård

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

GHQ-12 General Health Questionnaire-12

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige

Karies hos barn och ungdomar

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

RSV-rapport för vecka 13, 2018

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

RSV-rapport för vecka 9, 2018

Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18

RSV-rapport för vecka 8, 2018

Influensarapport för vecka 15, 2015 Denna rapport publicerades den 16 april 2015 och redovisar influensaläget vecka 15 (6/4-12/4).

Influensarapport för vecka 46, 2015 Denna rapport publicerades den 19 november 2015 och redovisar influensaläget vecka 46 (9 15 november).

RSV-rapport för vecka 49, 2014

RSV-rapport för vecka 16-17, 2018

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006

Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

RSV-rapport för vecka 8, 2017

Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103

Statistikens grunder. Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D

Influensarapport för vecka 17-18, 2015 Denna rapport publicerades den 7 maj 2015 och redovisar influensaläget vecka (20/4-3/5).

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Årsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit

Stockholmsenkäten 2010

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige

BUS Becks ungdomsskalor

Tandhälsan i Värmland

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat

Förekomst av narkolepsi med kataplexi hos barn/ungdomar i samband med H1N1 pandemin och vaccinationer med Pandemrix

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor

Barn med psykisk ohälsa

Uppdrag avseende skolbarns hälsovanor

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

RSV-rapport för vecka 6, 2017

Stockholmsenkäten 2014

RSV-rapport för vecka 9, 2017

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

Influensarapport för vecka 43, 2015 Denna rapport publicerades den 29 oktober 2015 och redovisar influensaläget vecka 43 (19 25 oktober).

Influensarapport för vecka 8, 2015 Denna rapport publicerades den 26 februari 2015 och redovisar influensaläget vecka 8 (16/2-22/2).

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

MIND- INDEX Tema: Första året med Självmordslinjen

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009

Nationell omgranskning av normala cellprov tagna innan livmoderhalscancer

Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa

Skräprapport Resultat av skräpmätningar i elva kommuner

Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen

Skräprapporten Resultat av skräpmätningar i tio kommuner

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Vårdresultat för patienter 2017

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (11)

Kvantitativa metoder del 2. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11

RSV-rapport för vecka 21, 2014

Partisympatier i valkretsar, november 2007 Partisympatiundersökningen (PSU) november 2007

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Statistik Förmedlingsprocenten

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Statistik Förmedlingsprocenten

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern januari 2011

BUP i korselden mellan förväntningar och möjligheter

Riks och landstingsspecifika resultat

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3).

Transkript:

Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat Begränsat Begränsat Göteborg Q 90 Begränsat Begränsat Begränsat NHV Begränsat Begränsat Begränsat Skolverket Begränsat Begränsat Begränsat Uppsala Begränsat Begränsat Begränsat Värmland Begränsat Begränsat Begränsat Västmanland Begränsat Begränsat Begränsat WHO Begränsat Begränsat Begränsat Örebro Tillfredsställande Begränsat Begränsat Stockholm Bristfälligt Bristfälligt Bristfälligt Piteå Bristfälligt Begränsat Bristfälligt Malmö Bristfälligt Bristfälligt Bristfälligt

Bland studier som bedömdes ha begränsat bevisvärde fanns resultat som talade för en ökning av nedstämdhet, irritation samt dåligt humör hos tonårsflickor sedan 1980 talet och fram till nu dock fanns ingen tydlig konsistens beträffande sinnesstämning och ängslighet över flertalet studier liknande resultat för psykosomatiska problem minskning eller oförändrad nivå av självrapporterade normbrytande beteenden en hög nivå av positiv psykisk hälsa men en försämring kan ha skett i slutet av 1900 talet en ökning av både andelen som mår bra och andelen som mår dåligt, dvs. att välbefinnandet polariseras att äldre barn och flickor rapporterar sämre välbefinnande än yngre barn och pojkar

Andra resultat Underlaget för att beskriva hyperaktivitets- och uppmärksamhetsproblem var svagt En kliniskt orienterad studie indikerade att ett ökat antal barn fått diagnosen autism, därutöver fanns inget underlag för att beskriva andra psykiska sjukdomar Få studier från 40-70 talet Få studier på yngre barn (0-12 år) och äldre ungdomar (16-18 år) Det fanns inget underlag för att beskriva självdestruktivt beteende jämföra olika skattningsmetoder tex diagnosbaserad kontra symptombaserad metodik att studera betydelsen av olika informanter

Vad översikten inte innehåller Belysning av punktprevalensen av psykisk ohälsa i olika geografiska och sociodemografiska subgrupper Jämförelse av olika punktprevalensstudier från olika tidsperioder Data från sjukvårdsregister tex BUP diagnoser i öppen vård och sluten vård, Läkemedelsförskrivning

Fullbordade självmord Registrerad kriminalitet och asocialitet Missbruksproblematik Internationella jämförelser (dock finns en översikt i bakgrunden)

KONKLUSION OCH REKOMMENDATION Det mest framträdande resultatet var att det inte fanns någon enskild studie som på ett tillförlitligt sätt bedömdes kunna svara på frågan om trender i barn och ungdomars psykiska hälsa i Sverige

Den viktigaste slutsatsen är att utvecklingen av barn och ungdomars psykiska ohälsa i Sverige är ett ofullständigt utforskat område Det finns behov av en kvalitetsförbättring när det gäller studier av barns och ungdomars psykiska hälsa. Det rekommenderas att framtida undersökningar görs i samarbete med forskningsinstitutioner Då den psykiska hälsan tydligt är kopplad till olika demografiska och sociala variabler bör studier av psykisk hälsa hos barn och ungdomar i högre utsträckning inkludera analyser av olika subgrupperingar

Kunskapsläget vad gäller yngre barn och gymnasiegruppen är mer bristfälligt än för högstadiegruppen varför ökad satsning på epidemiologisk forskning i dessa populationer är angelägen Det bör göras studier av diagnostiserbar psykisk ohälsa med hänsyn också till funktionsnivå för att få information om psykisk sjukdom hos barn och ungdomar Funktionsskattningar bör också ingå i folkhälsoinriktade studier Det är angeläget att kartläggningsstudier av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar kan kopplas till interventionsinsatser

Det behövs förbättringar och utveckling av system för registreringen av BUP diagnoser i öppen vård

1. BRÅ - Ungdomar och brott 2. Dalarna - Ungdomsenkäten 3. Göteborg - Q 90 4. Malmö - Malmöelevers levnadsoch drogvanor 5. NHV - Barns hälsa i Norden 6. Piteå - Piteå personligt 7. Skolverket - Attityder till skolan 8. Stockholm - Stockholmsenkäten 9. Uppsala BVC-studien 10.Värmland - Ung i Värmland 11.Västmanland - Liv och hälsa ung 12.WHO - Skolbarns hälsovanor.örebrostudien - Anpassning och normer 14.Autismstudierna, Göteborg

Studiernas allmänna kvalitet

Syfte Om det gick att utläsa varför studien hade utförts Studiedesign Om urvalsramen, undersökningsmetoden och populationsstorleken var adekvat i förhållande till studiens syfte Deltagandefrekvens Om deltagarandelen antydde risk för systematiska avvikelser Mätmetod Om mätverktygens kvalitet var säkerställda (validitet och reliabilitet) Datapresentation Om adekvata data var presenterat på entydigt sätt Diskussion Om giltigheten av studiens resultat diskuterades Konklusionen Om studiens konklusion hade stöd i de fynd som redovisades

Studiernas relevans för att besvara huvudfrågan

Huvudfokus Om studien primärt ämnade studera psykisk hälsa hos barn/ungdomar i Sverige Urvalsram I vilken utsträckning populationen representerade barn/ungdomar i hela Sverige Inklusionskriterier Om kriterierna antydde risk för systematiska förekomstavvikelser över tid Antalet mätpunkter Om psykisk hälsa var mätt tillräckligt många gånger för att kunna belägga en eventuell trend. Tidsaspekten total studieperiod

Stratifierade resultat Om resultat var rapporterat i för översikten relevanta substrata (kön, ålder, social tillhörighet, annat) Metodkonsistens Om psykisk hälsa var mätt över tid på ett jämförbart sätt i jämförbara populationer Statistik Om eventuella trender var statistisk belagda Diskussion Om eventuella trenders giltighet diskuterades

Sammanfattning av allmän kvalitet. Antal studier fördelat på skattning. Parameter Bristfällig Begränsad Tillfredsställande Summa Syfte Design Deltagande/bortfall Analys av instrumenten Presentation av data Diskussionens kvalitet Konklusionens kvalitet 0 0 3 8 0 4 3 4 7 10 5 9 5 6 9 6 0 0 4 4 4 Global 3 9 1

Relevans för mätning av trender i barns och ungdomars psykiska hälsa. Antal studier fördelade på skattning. Parameter Bristfällig Begränsad Tillfredsställande Summa Syfte relevant? Sampling/design Inklusionskriterier Antal mätningar Tidsspann Resultat i subgrupper Konsistens Trendstatistik Trenddiskussion 4 5 2 3 0 1 2 6 4 5 8 2 3 3 11 7 5 6 4 0 9 7 10 1 4 2 3 Global 2 11 0