Hälsobarometern 2003

Hälsobarometern 2003 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 5 mars 2004 1 (16)

Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Kommentar: Alla har ett ansvar för hälsan 6 Antalet nya sjukfall minskade 2003 men har femdubblats sedan 1998 8 Psykisk ohälsa allt vanligare 10 Psykisk ohälsa slår hårdast mot yngre åldersgrupper 12 Nybeviljade aktivitets- och sjukersättningar fortsätter öka 13 Tema: Sveriges bästa arbetsplats 2 (16)

Om Hälsobarometern Hälsobarometern visar statistik för sjukfall längre än 90 dagar för privatanställda tjänstemän som har tjänstepensionen ITP. Denna rapport sammanfattar statistiken för helåret 2003. Hälsobarometern baseras på Alectas samlade statistik över sjukskrivningar bland 630 000 privatanställda tjänstemännen försäkrade inom ITP. Alecta publicerar Hälsobarometern varje kvartal sedan år 2000. Syfte är att sprida kunskap om de stora kostnader som det höga antalet långtidssjukskrivningar innebär för hela samhället och lyfta fram de bakomliggande orsakerna. Hälsobarometern innehåller statistik från 1998 till 2003. Tema - Sveriges bästa arbetsplats Hälsobarometern 2003 har ett tema Sveriges bästa arbetsplats. Ett tema har valts för att lyfta fram en av alla de satsningar som Alecta gör inom hälsoområdet för att inspirera företag till lönsamma satsningar på hälsa och arbetsmiljö. Syftet med utmärkelsen Sveriges bästa arbetsplats är att sprida kunskap om hur företag rent konkret lyckats öka medarbetarnas trivsel, hälsa och delaktighet och därmed minska ohälsan och öka lönsamheten. Om Alecta och tjänstepension ITP Tjänstepensionsföretagen Alecta hanterar huvuddelen av tjänstepensionen ITP på uppdrag av Svenskt Näringsliv och PTK. Alecta förvaltar drygt 300 miljarder kronor och ger service till 27 000 kundföretag och 1,5 miljoner försäkrade. Alectas lösningar innebär att dessa företag kan trygga ekonomin för sina anställda så länge de lever. Att Alecta driver hälsofrågor har sin grund i sjukförsäkringen som ingår i tjänstepension ITP. Den djupa kunskapen inom tjänstepension ITP gör att Alecta kan öka företagens kunskap om sambandet mellan hälsa och lönsamhet. Mer information om Alecta och Alectas arbete med hälsa finns på www.alecta.se. 3 (16)

Kommentar: Alla har ett ansvar för hälsan fler åtgärder krävs nu! 2003 bröts en negativ trend. Hälsobarometern 2003 visar att antalet nya långtidssjuka privatanställda tjänstemän var lägre 2003 än föregående år. Men ännu återstår det mycket att göra. Även om många nu talar om ohälsan är det fortfarande tunt med konkreta åtgärder från alla berörda parter för att komma tillrätta med problemen. Alecta utmanar därför Sveriges företag till att göra 2004 till ett hälsoår! Det finns en del positiva tecken i Hälsobarometer 2003, men sett över en längre tidsperiod är antalet nya inrapporterade långtidssjuka fortfarande häpnadsväckande högt. Mest alarmerande är att de nyanmälda psykiskt relaterade diagnoserna (depression, utbrändhet och reaktion på svår stress) hos personer under 35 år har ökat med 751 procent mellan 1998 och 2003. Av Hälsobarometern framgår att de psykiska relaterade diagnoserna slår hårdare mot yngre åldersgrupper. Oroande är att gapet mellan åldersgrupperna fortsätter att växa. Att yngre drabbas hårdare kan bero på att de har större press på sig att samtidigt hantera barn och karriär. De äldre har oftast passerat den livssituationen. Hälsobarometern 2003 visar också att antalet nybeviljade aktivitets/sjukersättningar (som tidigare benämndes sjukbidrag respektive förtidspensioner) fortsätter att öka. Därmed går samhället miste om en del av de besparingar som åstadkoms tack vare att antalet nyanmälda långtidssjuka privatanställda tjänstemän inte längre ökar. Sjukfrånvaron kostar Sveriges företag mångmiljardsbelopp Att så många privatanställda tjänstemän varje år blir långtidssjuka är inte bara ett problem för den enskilde individen och en hög kostnad i statsbudgeten, utan innebär i allra högsta grad även problem för företagen. Enligt uppgift från Svenskt Näringsliv betalde företagen 170 miljarder kronor i sjukkostnader under 2003. Det är oerhört mycket pengar som skulle vara till stor nytta för att stärka svensk konkurrenskraft, om delar av beloppet istället kunde användas till investeringar och utveckling. 4 (16)

Gör 2004 till ett hälsoår Vi på Alecta har bestäms oss för att inom ramen av vår djupa kunskap om tjänstepension ta rollen som katalysator i ohälsofrågan. Vi vet vilka ohälsoproblem tjänstemännen lider av. Vi har kunskapen om kostnaderna för sjukfrånvaron generellt och för enskilda företag. Vi har kunskapen, verktygen och nätverket för att åtgärda problemen. Och vi vet att det är lönsamt för företag att satsa på att öka frisknärvaron. Alecta utmanar nu Sveriges företag att göra 2004 till ett hälsoår. Alecta har information, statistik och verktyg klara att användas. Nu behövs det bara att företag och medarbetare visar handlingskraft och intresse att ta tag i frågorna samt att tillsätta resurser för att driva arbetet. Att se ekonomiska effekter av insatser kommer att stimulera och därmed generera flera åtgärder i varje företag av egen kraft. Ett första steg av utmaningen är att anmäla företag till utmärkelsen Sveriges bästa arbetsplats temat för Hälsobarometern 2003. Hans Bergenheim Chef för Tjänstepension, Alecta 5 (16)

Nyanmälda sjukfall Antalet nya sjukfall minskade år 2003 men har dubblerats på fem år Hälsobarometern 2003 visar att antalet nya långtidssjuka privatanställda tjänstemän minskade förra året. Men antalet nyanmälda sjukfall ligger fortfarande på en mycket hög nivå. År 2003 inrapporterades fler än dubbelt så många nya sjukfall än exempelvis 1998. 2003 bröts stegringen av nyanmälda sjukfall. För första gången sedan Hälsobarometern började föra statistik, 1998, anmäldes färre sjukfall än året dessförinnan. Totalt inrapporterades 16 452 nya sjukfall under 2003, vilket innebär en minskning med 6,4 procent jämfört med 2002. Antal nyanmälda sjukfall (längre än 90 dagar) för privatanställda tjänstemän 1998-2003 Antal 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 +23 % +29 % +14 % +23 % - 6 % 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 År Trots att den negativa trenden brutits så sker minskningen av antalet nyanmälda sjukfall från en hög nivå. Siffrorna för 2003 ligger fortfarande långt över de nivåer som redovisades åren 1998-2001. I en jämförelse med exempelvis 1998 har antalet nya inrapporterade fall 2003 mer än dubblerats. 6 (16)

Positiv utveckling fjärde kvartalet 2003 Historiskt sett visar antalet sjukfall en säsongsvariation sett över hela året. Det första och det fjärde kvartalet brukar ha ett högre antal nyanmälda sjukfall än det andra och tredje kvartalet. Det fjärde kvartalet 2003 visar på en minskning av antal nyanmälda sjukfall med 10 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Antal nyanmälda sjukfall (längre än 90 dagar) för privatanställda tjänstemän kvartal 4 1998-2003 Antal 5 000 4 000 +32 % +22,5 % +8 % -10 % 3 000 +11 % 2 000 1 000 0 1998:4 1999:4 2000:4 2001:4 2002:4 2003:4 Kvartal 7 (16)

De vanligaste diagnoserna Psykisk ohälsa +375 procent sedan 1998 Antalet nya sjukdomsfall med diagnosen reaktion på svår stress har ökat markant de senaste fem åren. Hälsobarometern 2003 visar att ökningen nu har stannat av men det är alltjämt den diagnos som är klart vanligast vid nya långtidssjukskrivningar av privatanställda tjänstemän. Diagnoserna reaktion på svår stress, depression och utbrändhet är de tre vanligaste psykiskt relaterade nya diagnoserna enligt Hälsobarometern. Antalet nyanmälda långtidssjuka inom denna diagnosgrupp har ökat från 1 118 år 1998 till 5 307 år 2003, det vill säga med 375 procent. Det innebär att 21 800 privatanställda tjänstemän blivit långtidssjukskrivna med någon av dessa tre diagnoser under samma period. Antalet nyanmälda sjukfall (längre än 90 dagar) för privatanställda tjänstemän med diagnoserna Depression, Reaktion på svår stress och Utbrändhet, 1998-2003 6 000 Antal 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 År Antalet nya fall med diagnoserna reaktion på svår stress, depression och utbrändhet har under 2003 minskat med 6,1 procent jämfört 2002, motsvarande minskning för övriga diagnoser är 6,6 procent. Totalt har antalet nya sjukfall minskat med 6,4 procent. Det är för tidigt att säga om detta är ett trendbrott. 8 (16)

Reaktion på svår stress vanligast Tjänstemännen lider i huvudsak av tre sjukdomssymptom: psykisk ohälsa och ryggvärk/muskelvärk. Den allra vanligaste sjukdomen bland Alectas försäkrade är reaktion på svår stress. Diagnosen är en konsekvens av att den som drabbas är så stressad att han/hon varken kan sköta vardags- eller arbetslivet. Under 2003 stod diagnosen för 18 procent av alla nyanmälda sjukfall. Diagnosen reaktion på svår stress har kraftigt ökat sin andel över tiden och har mer än tredubblats från 1998 till 2003. De vanligaste diagnoserna Diagnos År 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Reaktion på svår stress 5 % 6 % 9 % 14 % 18 % 18 % Depression 9 % 8 % 11 % 12 % 11 % 11 % Ryggvärk 9 % 8 % 7 % 6 % 6 % 7 % Utbrändhet 0 % 4 % 8 % 5 % 3 % 4 % Generell muskelvärk 4 % 4 % 3 % 3 % 3 % 3 % Nack-, skulder-, armvärk 4 % 5 % 5 % 4 % 4 % 3 % Bristsituation/utmattning 0 % 0 % 0 % 2 % 4 % 2 % Den näst vanligaste diagnosen bland Alectas försäkrade är depression, som sedan 2000 legat på en konstant nivå om cirka 10 procent av alla sjukfall. Depression är också en stressjukdom, vars symptom är att man successivt drar sig undan och långsamt går in i depression. En annan diagnos som kan relateras till psykisk ohälsa är utbrändhet, som orsakas av att man jobbat för hårt, för länge, utan egentlig vila. År 2000 stod denna diagnos för 8 procent av alla sjukfall. Därefter har dess andel av det totala antalet sjukfall halverats. Även diagnosen bristsituation/utmattning, som innebär att den drabbade inte orkar någonting längre, kan sorteras in under symptomet psykisk ohälsa. Diagnosen ryggvärk ligger sedan flera år tillbaka på en relativt konstant nivå och detsamma gäller generell muskelvärk. Nack-skulder-armvärk har svag nedåtgående andel sedan 2000. 9 (16)

De vanligaste diagnoserna per åldersgrupp Psykisk ohälsa slår hårdast mot yngre åldersgrupper Under en längre tidsperiod har den psykiska ohälsan ökat kraftigt, främst bland de yngre. Hälsobarometern visar att de psykiskt relaterade diagnoserna slår hårdare mot yngre åldersgrupper. Hälsobarometern visar att under 2003 tvingades fler tjänstemän till långtidssjukskrivning på grund av psykisk ohälsa i åldrarna upp till 44 år, än i åldrar över 44 år. Antalet privatanställda tjänstemän som är yngre än 35 år, som sjukskrivits i minst 90 dagar på grund av en psykisk relaterad diagnos*, har på fem år närapå niofaldigats. 1998 sjukanmäldes 124 privatanställda tjänstemän under 35 år på grund av psykisk ohälsa. 2003 sjukanmäldes 1 060 privatanställda tjänstemän under 35 år med motsvarande symptom. Det innebär en ökning med 751 procent på fem år. Även i ålderskategorin 35-44 år har det under motsvarande period skett en markant ökning, 635 procent, av sjukanmälda på grund av psykisk ohälsa. 1998 sjukanmäldes 247 i denna ålderskategori med diagnosen psykisk hälsa. I samma åldersgrupp sjukanmäldes 1 819 med motsvarande symptom år 2003. Det kan jämföras med att i åldersgrupperna äldre än 44 år har ökningen för psykisk ohälsa legat på 228 procent. Från 746 år 1998 till 2 428 år 2003. I åldersgrupperna äldre än 34 år har ökningen för psykisk ohälsa under motsvarande period varit 327 procent. Från 994 år 1998 till 4 247 år 2003. Antalet nyanmälda sjukfall (längre än 90 dagar) för privatanställda tjänstemän med diagnoserna Depression, Reaktion på svår stress och Utbrändhet i indexform, fördelat på åldersgrupp, 1998-2003 (1998=100) 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 Index < 35 35-44 45-54 55-59 > 59 Totalt 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 År * med psykisk diagnos eller psykisk ohälsa avses diagnoserna Depression, Reaktion på svår stress och Utbrändhet. 10 (16)

De vanligaste diagnoserna Diagnos Åldersklass <35 år 35 44 45 54 55 59 >59 år Totalt Reaktion på svår stress 23 % 24 % 18 % 11 % 9 % 18 % Depression 13 % 13 % 11 % 8 % 6 % 11 % Ryggvärk 6 % 7 % 7 % 7 % 6 % 7 % Utbrändhet 4 % 5 % 4 % 2 % 2 % 4 % Generell muskelvärk 2 % 4 % 3 % 3 % 3 % 3 % Nack-, skulder-, armvärk 2 % 2 % 3 % 3 % 3 % 3 % Bristsituation/utmattning 2 % 3 % 2 % 2 % 1 % 2 % Andelen nya fall med diagnoserna reaktion på svår stress och depression är störst bland de yngre ådergrupperna. Detsamma gäller utbrändhet, men där är mönstret mindre uttalat. De övriga diagnoserna är relativt konstanta över åldersgrupperna. 11 (16)

Nybeviljade aktivitetsersättningar och sjukersättningar Nybeviljade aktivitets- och sjukersättningar fortsätter öka Antalet nybeviljade aktivitetsersättningar och sjukersättningar (som tidigare benämndes sjukbidrag och förtidspensioner) var 4 581 under 2003, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med år 2002 då motsvarande siffra var 4 277. Den relativa ökningstakten är dock avtagande över tiden. Sedan 1998 har antalet nybeviljade aktivitetsersättningar/sjukersättningar ökat med 110 procent. 1998 nybeviljades 2 177 sjukbidrag/förtidspension. Antal nyanmälda nybeviljade aktivitetsersättningar/sjukersättningar (tidigare sjukbidrag/förtidspensioner) 1998-2003 Antal 5 000 4 500 +18 % +7 % 4 000 3 500 3 000 2 500 +10 % +23 % +23 % 2 000 1 500 1 000 500 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 År 12 (16)

Tema: Sveriges bästa arbetsplats För femte året i rad bjuder Alecta in landets företag att delta i utmärkelsen Sveriges bästa arbetsplats. Utmärkelsen syftar till att belöna företag som insett kopplingen mellan gott ledarskap, delaktighet och ökad lönsamhet. Alecta utmanar Sveriges företag till att göra 2004 till ett hälsoår. Företagen kan bland annat anta utmaningen genom att delta i nomineringsprocessen till utmärkelsen Sveriges bästa företag. Förra året deltog 24 företag. Målet i år är att 50 företag ska ha anmält sig till utmärkelsen före den 5 maj. Första gången utmärkelsen delades ut, år 2001, utsågs Södersjukhuset och Fresh till Sveriges bästa arbetsplats. Sedan dess har Roxtec (2002) samt FöreningsSparbanken och Kanal 5 (2003) korats till vinnare. Gemensamt för alla vinnarna är att ledarskapet inom företagen insett att lönsamhet och ett gott arbetsklimat hör ihop. Det framgår inte minst av 2003 års vinnare. FöreningsSparbanken en lönsam insikt En frisk personal är en nyckel till framgång för FöreningsSparbanken. Bolaget har som mål att sänka sjukfrånvaron en procentenhet inom ett år. Genom att sänka sjukfrånvaron med en procentenhet räknar Förenings- Sparbanken med att sänka kostnaderna med 50 Mkr tills nästa år. Förenings- Sparbanken har utvecklat flera verktyg som lyfter fram mjuka värden i arbetet för ökad lönsamhet på bankens drygt 800 kontor. Två av dessa är index som ska mäta medarbetarnas välbefinnande, ett risk- respektive välbefinnandeindex. För att stärka och bredda arbetsmiljöorganisationen har FöreningsSparbanken etablerat Hälso- och arbetsmiljökommittéer i koncernens olika delar med ansvar för verksamhets- och budgetplanering inom området. För att höja delaktigheten och trivseln bland de anställda finns ett lokalt medbestämmandeavtal, IDA, som betyder att arbete och samverkan i företaget ska präglas av Insikt, Delaktighet och Ansvar för alla medarbetare. För att stimulera och behålla den kompetens som finns hos medarbetare som är 55 år och äldre, har banken tagit fram ett program bestående av individuell kompetensutveckling och Juryns motivering För att i en koncernorganisation med över 800 arbetsplatser ha utvecklat och förverkligat verktyg och program som skapar en arbetsmiljö där mjuka värden är en av grundstenarna i arbetet för ökad lönsamhet. Genom ett medarbetaravtal inbjuds och stimuleras medarbetarna till insikt, delaktighet och ansvarstagande rörande verksamheten och dess utveckling. 13 (16)

Kanal 5 resan till bättre hälsa Kanal 5 är ett ovanligt gott exempel på att när medarbetarna mår bra så går företaget bra. Hälsoarbetet har resulterat i att skapa stolta medarbetarna samtidigt som sjukfrånvaron är rekordlåg. Kanal 5 har arbetat med fem förbättringsområden, eller så kallade resor, för att försäkra sig om att alla anställda går åt samma håll och mår bra. Resultatet av dessa resor är att samtliga medarbetare uttrycker stolthet och gemenskap. Kanal 5:s resor har dessutom visat sig lönsamma, personalomsättningen är mindre än halva branschsnittet och sjukfrånvaron ligger på en mycket låg nivå. Vision, affärsidé och mål slog ledningen fast på första resan. På den andra resan tog alla medarbetare tillsammans fram värderingar och spelregler. Det blev sedan kompassen i det dagliga arbetet och något som medarbetarna kände sig högst delaktiga i. På den tredje, fjärde och femte resan bestämdes hur företaget ska röra sig mot målet. Tillsammans utvecklade medarbetarna och ledning konkreta handlingsplaner och aktiviteter. Hela arbete är ett lysande exempel på ett företag som går direkt från ord till handling. Juryns motivering För att genom ett värderingsstyrt ledarskap framgångsrikt ha ersatt formella system, representerar Kanal 5 det unga moderna företaget. Medarbetarna lever och verkar i ett kretslopp där sambandet mellan en god arbetsmiljö, egen insats och lönsammare affärer är fullständigt tydligt för var och en. 14 (16)

Vinnande värderingar hos Sveriges bästa arbetsplats Efter att ha driva utmärkelsen Sveriges bästa arbetsplats i fem år har Alecta fördjupat sig i de mest framgångsrika åtgärderna för att sänka antalet långtidssjuka i företag. Dessutom har Alecta uppgifter om 650 000 tjänstemäns sjukfrånvaro och om rutinerna på många av deras arbetsplatser. Detta har resulterat i att Alecta kunnat identifiera sex viktiga värderingar som företag bör arbeta aktivt med för att sänka sjukfrånvaron och öka lönsamheten. Engagerat ledarskap Ledarskapets viktigaste uppgift är att tydliggöra målen och riktningen för hela verksamheten. Det kännetecknas av ett personligt engagemang från ledningen att involvera alla medarbetarna. Långsiktigt tänkande Resultat och effekter kan inte alltid avläsas direkt i kvartalsrapporten efter en genomförd åtgärd. Det måste därför finnas en medvetenhet hos såväl ledning som medarbetare om att förändringsprocesser tar tid. Önskade effekter bör vara tydligt uttalade, mätas löpande och följas upp. Dessutom ska medarbetarna kontinuerligt få ta del av resultaten. Engagerade och delaktiga medarbetare På ett väl fungerande företag ser medarbetarna förbättringsarbetet som en naturlig del av det dagliga arbetet. Mål och visioner är tydliga och delas av medarbetarna. Samverkan på arbetsplatsen Ledare och medarbetare arbetar tillsammans för att åstadkomma en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Alla strävar efter att nå uppsatta mål och att följa upp gemensamma handlingsplaner. Lönsamhetstänkande Väl fungerande företag sätter långsiktig lönsamhet i fokus och får alla att känna sig delaktiga i framgången. Förebyggande verksamhet Framgångsrika organisationer kännetecknas av att de agerar innan något drastiskt händer som kan skada företaget. Väl fungerande företag arbetar därför förebyggande i frågor som arbetsmiljö, kundrelationer och allmän opinion. 15 (16)

Så utses Sveriges bästa företag De företag som vill delta i utmärkelsen anmäler sig senast den 5 maj via Alectas hemsida. Alecta gör därefter en utvärdering av de anmälda företagen, vilket resulterar i att tolv företag nomineras till en slutomgång. Hos de nominerade företagen genomför kvalificerade och oberoende examinatorer platsbesök där ledning, fack och företrädare för personalen intervjuas. De tolv nominerade företagen får dessutom en genomlysning av sin verksamhet och en muntlig och skriftlig återföringsrapport. Vinnaren får förutom ära och berömmelse, Alectas specialdesignade pris, en annons i Dagens Industri, samt presentera sitt framgångsrecept på seminarier. Kvalificerad jury Juryn består av personer som har gedigen erfarenhet från näringslivet och en förståelse för hälsoarbetets aktualitet: Mari-Ann Krantz, förbundsordförande Sif Hans Stråberg, koncernchef, Electrolux Birgitta Johansson-Hedberg, f.d. koncernchef, FöreningsSparbanken Göran Trogen, förbundsdirektör, Almega IT-företagens Arbetsgivareförbund Lars Otterbeck, verkställande direktör, Alecta Manfred Aronsson, verkställande direktör, Kanal 5. 16 (16)