Årsrapport 2014 Hetvattencentralen BORENSBERG
Innehåll 1 Grunddel 2 1.1 Allmänna uppgifter 2 2 Textdel 3 2.1 Organisationens uppbyggnad 3 2.2 Lokalisering och bakgrund 3 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar 4 2.4 Miljöuppföljning 4 2.5 Reningsutrustning 4 2.6 Gällande beslut 4 2.6.1 Tillstånd 4 2.6.2 Försiktighetsmått 5 3 Miljöberättelse 5 3.1 Miljöpåverkan 5 3.2 Verksamhetssystem 5 3.3 Drift- och produktionsförhållanden 6 3.3.1 Förändringar i produktion och processer 6 3.3.2 Energiproduktion och bränsleförbrukning 6 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter 6 3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter 7 3.3.5 Förändringar och störningar i driften 7 3.4 Kontrollresultat 7 3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring 7 3.4.2 Utsläppskontroll och utsläpp 8 3.4.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan 8 4 Försiktighetsmått och kommentarer 8 1 (9)
1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer 556004-9727 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 2003-MH0174 Anläggningsnamn Hetvattencentralen i Borensberg, HVC 110 Ort Borensberg Besöksadress Tjällmovägen Fastighetsbeteckningar Olivehult 10:93 Kommun Motala Kommun Huvudbranschkod 40.60 C Koder enligt EG-förord. 166/2006 Saknas Tillstånd enligt Plan- och miljönämnden i Motala Tillsynsmyndighets Miljö- och hälsoskyddsenheten i Motala Kontaktperson för anläggningen Förnamn Katarina Efternamn Ingvarsson Telefonnummer 013-20 82 12 E-postadress Katarina.Ingvarsson@tekniskaverken.se Juridiskt ansvarig av årsrapport Förnamn Tomas Efternamn Hvalgren Telefonnummer 013-20 83 51 E-postadress Tomas.Hvalgren@tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: 581 15 Postort: Linköping 2 (9)
2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings kommun. Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring 300 000 privat- och företagskunder, genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, energieffektivisering, avfallshantering, bredband och biogas. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision att bygga världens mest resurseffektiva region. Samtliga energianläggningarna inom koncernen ligger under Division Energi som är organiserad enligt följande: Hetvattencentralen i Borensberg, HVC 110, ligger organisatoriskt under AO Produktion. 2.2 Lokalisering och bakgrund Hetvattencentralen i Borensberg, har varit i drift sedan 2003 och är lokaliserad till nordvästra delen av Borensberg på fastighet Olivehult 10:93. Området norr om anläggningen utgörs av industrimark och öster om anläggningen går väg 211. 3 (9)
2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar Hetvattencentralen i Borensberg består av en fastbränslepanna och två oljepannor, varav den ena är av containertyp och går att flytta. Fastbränslepannan står för basproduktionen av värme till fjärrvärmenätet, medan den stationära oljepannan i första hand är avsedd för reserv- och spetslastproduktion. Den mobila oljepannan startar vid ett eventuellt effektbortfall på någon av de två andra produktionsenheterna. Olepannorna eldas sedan 2014 med rapsmetylester (RME). Pannornas produktionskapacitet fördelar sig enligt tabell 1. Tabell 1. Produktionskapacitet HVC 110. Panna Effekt [MW] Bränsle Fastbränslepannan 3,6 Biobränsle Oljepannan 5 RME Mobil oljepanna 2,5 RME 2.4 Miljöuppföljning Miljöuppföljning sker enligt ett kontrollprogram där bland annat övervakning och mätning av utsläpp, drift- och internkontroll samt externa mätkontroller beskrivs. Vid den dagliga ronderingen inspekteras hela anläggningen och temperaturer, tryck, hydraulik, bränsleinmatning, rökgasfläktar och så vidare kontrolleras. Vid en driftstörning går ett larm till Kraftvärmeverket i Linköping, varifrån anläggningen kan fjärrstyras. Beroende av larmets typ avgörs då om orsaken till larmet kan åtgärdas från Linköping eller om personal måste åtgärda något på plats. 2.5 Reningsutrustning Fastbränslepannan är försedd med en multicyklon för stoftavskiljning. Oljepannorna eldas med RME vilket medför låga stofthalter och att stoftreningsutrustning ej är nödvändigt. Svavelutsläppet regleras genom att använda eldningsolja med låg svavelhalt. 2.6 Gällande beslut 2.6.1 Tillstånd Plan- och miljökontoret i Motala kommun (PMK) 2003-05-26 (2003-MH 0174-9) Plan- och miljöförvaltningen i Motala kommun 2012-03- 07 (2011-MH 1695-6) Plan- och miljöförvaltningen i Motala kommun 2014-06- 02 Plan- och miljönämnden lämnar Tekniska verken villkorade försiktighetsmått för att uppföra och driva panncentralen i Borensberg. Plan- och miljönämndens beslut avseende installation av en mobil oljepanna vid panncentralen i Borensberg. Utsläppskrav avseende denna panna ingår i det beslut om försiktighetsmått som gäller för den befintliga i panncentralen i Borensberg. Plan- och miljönämndens beslut efter TvABs anmälan om avseende utbyte av mobil oljepanna på 1,2 MW till en mobil oljepanna på 2,5 MW som eldas med RME. Den mobila oljepannan tas bort. Plan- och miljöförvaltningen hade inga synpunkter angående ändringen och ärendet föranledde inte någon ytterli- 4 (9)
gare åtgärd. Plan- och miljöförvaltningen i Motala kommun 2014-12- 19 (2014-MH2277-3) Plan- och miljönämnden lämnar Tekniska verken villkorade försiktighetsmått för att återanvända askor till spridning på åkermark. 2.6.2 Försiktighetsmått Försiktighetsmått för HVC 110 kan ses i kapitel 4 tillsammans med kommentarer. 3 Miljöberättelse 3.1 Miljöpåverkan Miljöpåverkan från HVC 110 är främst utsläpp till luft, omhändertagande av askor, förbrukning av naturresurser som olja samt transport av bränsle till anläggningen. Miljöpåverkan av den produkt, det vill säga värme, som Borensbergs panncentral levererar bedöms vara positiv. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning skulle användas. Under 2014 har 2 st. nya fastigheter anslutits till Borensbergs fjärrvärmenät. Den nyanslutna fjärrvärmen har ersatt olja och elvärme vilket innebär hushållning med ändliga resurser såsom olja och därför ger en positiv påverkan på klimatet. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO 14001 och 2010 infördes certifierade ledningssystem för kvalitet (ISO 9000) och arbetsmiljö (OHSAS). Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden uppdateras och utvärderas årligen. Ett återkommande miljömål för hetvattencentralen i Borensberg är att minska fossilbränsleanvändningen, under år 2014 har eldningsoljan ersatts med RME vilket är ett rapsoljebränsle som är delvis fossilfritt. Vi följer de rutiner som standarden ISO 14001 kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål. Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska verken koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter. 5 (9)
Avfallsrutiner. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll. LRQA Business Assurance genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001. Utöver de externa revisionerna genomförs en intern revision av miljöledningssystemet varje år. 3.3 Drift- och produktionsförhållanden 3.3.1 Förändringar i produktion och processer Under hösten 2014 byttes den mobila oljepannan på 1,2 MW ut mot en större mobil oljepannan på 2,5 MW. Genom bytet klarar anläggningen att täcka värmebehovet en kall vinterdag vid bortfall av någon av de två stationära pannorna. Den nya mobila pannan eldas med RME (rapsmetylester) som tillförs från den fasta cisternen. Den mobila cisternen för EO1 avvecklas. 3.3.2 Energiproduktion och bränsleförbrukning Den totala energiproduktionen uppgick under 2014 till 12 631 MWh. I tabell 2 redovisas produktion och bränsleförbrukning fördelat mellan pannenheterna år 2014. Tabell 2. Produktion och bränsleförbrukning, 2014. Benämning Produktion [MWh] Bränsleförbrukning Fastbränslepannan 11 876,7 5 424 ton Oljepanna/mobil oljepanna, EO1 167,3 20,3 m 3 Oljepanna/mobil oljepanna, RME 587 77,5 m 3 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter 3.3.3.1 Användning av kemiska produkter Alla kemiska produkter som används inom Tekniska verken ska vara godkända och riskbedömda. Produkterna värderas av kemikalierådet/kemikaliesamordnaren med avseende på miljö och hälsa, inköp och avfallshantering. Kemikaliesamordnaren lägger in godkända produkters säkerhetsdatablad i kemikalieregistret EcoOnline. EcoOnline kan användas av alla via intranätet för att se var en kemikalie används. Alla kemikalier som används ska finnas med i EcoOnline. I tabell 3 visas förbrukningen av de största processkemikalierna på HVC 110 under 2014. Tabell 3. Förbrukning av kemiska produkter. Kemikalie Salttabletter Q8 Goya NT 150 Q8 Holst 46 RME LGFP 2 Användningsområde Avhärdningssalt Transmissionsolja Hydraulolja Rapsmetylester Maskineri Förbrukning 100 40 4 77,5 1000 Enhet Kg Liter Liter M 3 Ml 6 (9)
3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter Under hösten 2014 anmälde TvAB planerna på ändrad hantering av askor, att nyttiggöra dem genom spridning på åkermark istället för deponering. Återföringen av askorna har inte startats under 2014. Några andra speciella åtgärder under året för att minska mängderna avfall har inte genomförts. Genom vårt miljöledningssystem styrs verksamheten enligt våra rutiner och instruktioner som bl.a. beskriver hur eventuella spill ska hanteras, avfall omhändertas, hur tankar och cisterner ska kontrolleras, märkas och underhållas. Den enskilt största avfallsmängden som uppkommer vid hetvattencentralen i Borensberg är aska. Annat avfall uppstår i regel under revisioner eller vid andra arbeten på anläggningen och kan vara olika typer av oljor, oljeskiljaravfall och liknande. Flyg - och bottenaska matas ut i en sluten container och körs av entreprenör till godkänd mottagare. Det farliga avfallet som uppkommer på anläggningen förvaras i märkta kärl på anläggningen och hämtas, vid behov, av miljöbil för transport till Gärstad avfallsanläggning. Den mängd avfall som uppkommit i Panncentralen i Borensberg framgår av tabell 4. Under 2014 uppkom endast små mängder farligt avfall varpå inga tömningar har gjorts. Tabell 4. Uppkommen mängd icke-farligt avfall, 2014. Typ av avfall Mängd Mottagare Botten- och flygaska 23,38 ton Gärstad avfallsanläggning 3.3.5 Förändringar och störningar i driften Under 2014 har det ur driftsynpunkt inte skett några förändringar eller störningar i driften. I februari skedde ett spill av ca 190 liter olja i samband med stöld av eldningsolja. Detta rapporterades till Plan- och miljöförvaltningen. Den utspillda oljan sanerades med ca 75 kg absol. Den 24 mars konstaterades ett läckage av 10-20 dm 3 RME från ovandelen av cisternen. Orsaken var troligen utvidgning av nyss påfylld RME i samband med att temperaturen RMEns temperatur höjdes från 5 C till ca 30 C i cisternen. För att förhindra återupprepning av incidenten har överfyllnadsskydds nivå justerats nedåt och nivåmätningen har kontrollerats och kalibrerats. Den RME som spillts ut togs om hand med saneringsmaterial. 3.4 Kontrollresultat 3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Förbränningen vid anläggningen övervakas och styrs med kontinuerligt registrerande instrument. På så sätt kan förbränningen optimeras för att få bästa resultat med tanke på både miljö och bränsleekonomi. Mätinstrumenten har under 2014 fungerat utan några anmärkningar. Emissionsmätning Vid tillfället för 2014 års emissionsmätning på biopannan innehölls nivån för försiktighetsmåttet avseende stoft, 68 mg/nm 3, 13 % CO 2, NO x 78 mg NO 2 /MJ respektive CO, 71,2 mg/mj 7 (9)
3.4.2 Utsläppskontroll och utsläpp Kontroll av utsläpp sker en gång per år och omfattar parametrarna kolmonoxid, kväveoxid och stoft. Se avsnitt 3.3.5. Kontrollerbara försiktighetsmått innehölls under 2014 för biopannan. Utsläpp till luft i kg beräknas från uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och besiktningsvärden. Under mars 2014 byttes eldningsbränsle på oljepannorna från eldningsolja EO1 till RME. Med anledning av detta har inget sammantaget utsläpp för NO x, stoft samt svavel inte kunnat beräknas då ingen besiktning utförts på oljepannorna. 3.4.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska verken är medlem i Östergötlands Läns Luftvårdsförbund och medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. 4 Försiktighetsmått och kommentarer Parameter Försiktighetsmått Kommentar Allmänt försiktighetsmått (försiktighetsmått 1, Om inte annat föreskrivs i nedan angivna försiktighetsmått skall verksamheten i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har angivit i anmälan. Verksamheten bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i anmälningshandlingarna. Stoft från fliseldning (försiktighetsmått 2, Åtgärdsplan - stoft från fliseldning (försiktighetsmått 3, Stoft från oljeeldning (försiktighetsmått 4, Kväveoxider (försiktighetsmått 5, Kolmonoxid (försiktighetsmått 6, Utsläppet av stoft från fastbränslepannan får inte överskrida 100 mg/nm3, (tg 13 % CO 2 ). Utsläppsvärdena skall betraktas som riktvärde. Sökanden skall senast 26 månader efter idrifttagande av panncentralen inlämna till tillsynsmyndighet en åtgärdsplan för hur utsläpp stoft till luft skall minska, så att 100 mg/m 3 (tg, 13 % CO 2 ) kan hållas. Utsläppet av stoft från oljepannan får inte överskrida 0,5 g/kg olja. Utsläppet av kväveoxider får sammantaget för alla pannor inom anläggningen och som årsmedelvärde inte överstiga 100 mg/mj tillfört bränsle. Utsläppsvärdet skall betraktas som ett riktvärde. Utsläppet av kolmonoxid från fastbränslepannan får inte överstiga 200 mg/mj tillfört bränsle räknat som dygnsmedelvärde. Utsläppet får inte överskrida 500 mg/mj tillfört bränsle räknat som timmedelvärde. Utsläppsvärdena skall betraktas som riktvärden. Kravet innehålls Vid emissionsmätningen 2014-09-23 uppgick stofthalten till 68 mg/nm3 13 % CO 2. Se avsnitt 3.3.5 Åtgärdsplan lämnades in i tid efter idrifttagning. Kravet innehålls Vid den periodiska emissionsmätningen på oljepannan 2013-11-08 uppmättes 0,12 g/kg olja. Kravet innehålls Vid emissionsmätningarna av biopannan 2014-09-23 uppgick halten NO X till 78 mg/mj tillfört bränsle och vid mätningen av oljepannan (2013-11- 08) var halten NO X 43 mg/mj. Det sammantagna årsmedelvärdet för NO X 2014 blev 74 mg/mj tillfört bränsle. Kravet innehålls Vid emissionsmätningarna av fastbränslepannan 2014-09-23 uppgick CO-halten till 71,2 mg/mj 8 (9)
Damning (försiktighetsmått 7, Kemikalier och farligt avfall (försiktighetsmått 8, Erforderliga åtgärder skall vidtas för att förhindra störande damning. Kemikalier och farligt avfall skall förvaras, märkas och hanteras så att ingen risk för förorening av mark eller vatten förekommer. Förvaring skall ske så att det inte föreligger någon risk att sinsemellan reaktiva föreningar kan komma samman. Vidare skall förvaring ske på hårdgjord yta under tak och helst utan golvbrunnar. Om golvbrunnar förekommer, skall dessa förses med sådana anordningar att eventuellt läckage inte kan tillföras avloppssystemet. Flytande kemikalier och farligt avfall skall alltid förvaras inom invallat område. Invallningen skall dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst 10 % av övrig lagrad volym. De åtgärder som vidtagits för att förhindra damning är att avlastning till bränslebunkern sker med lastbilar med sidtippare och att askor från förbränningen samlas i en sluten container inomhus och transporteras till Gärstad avfallsanläggning. Inga klagomål på damning har förekommit. Flytande kemikalier och farligt avfall förvaras inom invallat område enligt dimensionering i försiktighetsmått. Mindre kemikalier förvaras i kemikalieskåp. Buller (försiktighetsmått 9, Kontrollprogram (försiktighetsmått 10, Buller från verksamheten får inte, vid bostäder, ge upphov till en högre ekvivalent ljudnivå än: ekv. ljudnivå (dba) dagtid (07-18): 50 kvällstid (18-22): 45 sön- och helgd. (7-18): 45 nattetid (22-07): 40 Förslag till kontrollprogram skall inges till tillsynsmyndigheten senast tre månader från det att beslutet vunnit laga kraft. Bullerutredning för kontroll av uppfyllelse av försiktighetsmått för buller utfördes i samband med förstagångsbesiktningen (2005-01-19). Det har inte utförts några förändringar i driften av anläggningarna som kan ha påverkat bullernivån från anläggningarna under 2014. Inskickat och godkänt av tillsynsmyndighet. Reviderad version skickades in till miljökontoret 2015 9 (9)
Box 1500, 581 15 Linköping Tel 013-20 80 00, tekniskaverken.se