Årsrapport Tekniska verken. Hetvattencentralen BORENSBERG

Transkript

1 Årsrapport 2016 Tekniska verken Hetvattencentralen BORENSBERG

2

3 Innehåll 1 Grunddel ^ 1.1 Allmänna uppgifter A 2 Textdel Organisationens uppbyggnad Lokalisering och bakgrund Beskrivning av drift och produktionsanläggningar Miljöuppföljning Reningsutrustnings Tillstånd Försiktighetsmått 5 3 Mlljöberättelse Miljöpåverkan Verksamhetssystem Drift- och produktionsförhållanden Förändringar i produktion och processer ^ Energiproduktion och bränsleförbrukning Förbrukning avvatten och el Förbrukning och hantering av kemiska produkter ^ Hantering av avfall och restprodukter^ Förändringar och störningar i driften ^ Kontrollresultat Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Utsläppskontroll och utsläpp Recipientkontroll och omgivningspåverkan 10 4 Försiktighetsmått och kommentarer H 4.1 Gällande Plan- och miljökontorets beslut (dnr 2003-MH ) 11 Gällande Plan- och miljöförvaltningens beslut (dnr 2014-MH2277-3) 12 5 Underskrift 13 Bilagor - ^ -

4

5 1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Ort Besöksadress Fastighets beteckningar Kommun Huvudbranschkod Koder enligt EG-förord. 166/2006 Tillstånd enligt Tillsynsmyndighet Kontaktperson för anläggningen Förnamn Efternamn Telefonnummer E-postadress Juridiskt ansvarig av årsrapport Förnamn Efternamn Telefonnummer E-postadress Postadress: Postnummer: Postort: Tekniska verken i Linköping AB (publ) MH0174 Hetvattencentralen i Borensberg, HVC 110 Borensberg Erstorpsvägen 1, Borensberg Olivehult 10:93 Motala Kommun C Saknas Plan- och miljönämnden i Motala Plan- och miljönämnden i Motala Karin Larsson Karin.larsson@tekniskaverken.se Tomas Hvalgren Tomas.Hvalgren@tekniskaverken.se Box Linköping

6

7 2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings kommun. Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring privat- och företagskunder, genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, energieffektivisering, avfallshantering, bredband och biogas. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision - att bygga världens mest resurseffektiva region. Organisationen är uppbyggd enligt nedan: Koncernledning I Teknisk direktör AO Bränslebaserad Energi AO Flödande Energi AO Avfall Istjänster AO Vatten och Affärsstöd I AE Vattenkraft 35stiTvAB,3stl Ljusfors Kraft AB AE Unköping Fjärrvärme KV1,HVC,ÅC,KC, Nät Drift-&UHorganisation AE Katrineholm AEGärstadKV och -avfallsanläggning _ AE Vindkraft Aktieportföljsinnehav AE Soifkraft Solceller i TvAB och aktieportfölj AE Linköping 3ÅVCer, Mellanlager FarllgtAvfall AE Katrmeholm Vika avfallsanläggning Fjärrvärme KVK, HVC öster Optisk sortering. Rengärd AE IVIindre fjärrvärmenät BorensberB, Kisa, Skärblacka, Åtvidaberg Hetvattencentralen i Borensberg, HVC 110, ligger organisatoriskt under "AO Bränslebaserad Energi"/"AE Mindre fjärrvärmenät". Beskrivning av ansvarsfördelning i miljöfrågor finns i bilaga Lol<alisering och baicgrund Hetvattencentralen i Borensberg har varit i drift sedan 2003 och är lokaliserad till nordvästra delen av Borensberg på fastighet Olivehult 10:93. Området norr om anläggningen utgörs av industrimark och öster om anläggningen går väg 211.

8 2.3 Beskrivning av drift och produl<tionsaniäggningar Hetvattencentralen i Borensberg består av en fastbränslepanna och två oljepannor, varav den ena är av containertyp och går att flytta. Fastbränslepannan står för basproduktionen av värme till fjärrvärmenätet, medan den stationära oljepannan i första hand är avsedd för reserv- och spetslastproduktion. Den mobila oljepannan startar vid ett eventuellt effektbortfall på någon av de två andra produktionsenheterna. Oljepannorna eldas sedan 2014 med detförnybara bränslet rapsmetylester (RME). Pannornas produktionskapacitet fördelar sig enligt tabell 1. Tabell 1. Produktionskapacitet HVC 110. Panna Effekt [MW] Bränsle Fastbränslepannan 3,6 Biobränsle Oljepannan 5 RME Mobil oljepanna 2,5 RME På fastigheten står det även en mobil oljepanna på 1,2 MW. Denna används inte i driften men är inkopplad för att den måste hållas varm. 2.4 IVIiljöuppföljning Miljöuppföljning sker enligt ett kontrollprogram där bland annat övervakning och mätning av utsläpp, drift- och internkontroll samt externa kontrollmätningar beskrivs. Vid daglig rondering inspekteras hela anläggningen och bland annat temperaturer, tryck, hydraulik, bränsleinmatning och rökgasfläktar kontrolleras. Vid en driftstörning går ett larm till Kraftvärmeverket i Linköping, varifrån anläggningen kan fjärrstyras. Beroende av larmets typ avgörs då om orsaken till larmet kan åtgärdas från Linköping eller om personal måste åtgärda något på plats. 2.5 Reningsutrustning Fastbränslepannan är försedd med en multicyklon för stoftavskiljning. Oljepannorna eldas med RME vilket medför låga stofthalter och stoftreningsutrustning är inte nödvändigt.

9 2.5.1 Tillstånd Plan- och miljökontoret i Motala kommun (PMK) (2003-MH ) Plan-och miljönämnden lämnar Tekniska verken villkorade försiktighetsmått för att uppföra och driva panncentralen i Borensberg. Plan- och miljöförvaltningen i Motala kommun {2011-MH ) Plan- och miljönämndens beslut avseende installation av en mobil oljepanna vid panncentralen i Borensberg. Utsläppskrav avseende denna panna ingår i det beslut om försiktighetsmått som gäller för den befintliga i panncentralen i Borensberg. Plan- och miljöförvaltningen i Motala kommun Plan- och miljönämndens beslut efter TvABs anmälan om avseende utbyte av mobil oljepanna på 1,2 MW till en mobil oljepanna på 2,5 MW. Plan- och miljöförvaltningen hade inga synpunkter angående ändringen och ärendet föranledde inte någon ytterligare åtgärd. Plan- och miljöförvaltningen i Motala kommun (2014-MH2277-3) Plan- och miljönämnden lämnar Tekniska verken villkorade försiktighetsmått för att återanvända askor till spridning på åkermark Försiktighetsmått Försiktighetsmått för HVC 110 kan ses i kapitel 4 tillsammans med kommentarer.

10

11 Tekniska verken i Linköping AB (pubi) 3 Miljöberättelse 3.1 Miljöpåverkan Miljöpåverkan från HVC 110 är främst utsläpp till luft, omhändertagande av askor, förbrukning av naturresurser som bränsle samt transport av bränsle till anläggningen. Miljöpåverkan av den produkt, det vill säga värme, som Borensbergs panncentral levererar bedöms vara positiv. Att förse hushåll och industrier med fossilfri fjärrvärme innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning skulle användas. Askan från anläggningen hämtas av en lantbrukare med verksamhet i Tjällmo och kommer där att användas för anläggningsändamål alternativt återföras till skogsmark under Ingen aska har spridits eller använts för anläggningsändamål under För sammanställning av och hantering av aska se avsnitt Verksamhetssystem Tekniska verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna har sedan 1999 ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO och 2010 infördes även certifierade ledningssystem för kvalitet (ISO 9001) och arbetsmiljö (OHSAS 18001). Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom t.ex. upprättande av miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, uppdateras och utvärderas årligen. Vi följer de rutiner som standarden ISO kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål. Miljöhänsyn vid förändring, projekt och upphandling inom Tekniska verken koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter. Avfallsrutiner. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll. Mer om hur Tekniska verken uppfyller Miljöbalkens allmänna hänsynsreglerfinns att läsa i bilaga 3. LRQA Business Assurance genomför extern revision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO Utöver de externa revisionerna genomförs en intern revision av miljöledningssystemet varje år. 3.3 Drift- och produktionsförhållanden Förändringar i produktion och processer Under 2016 har inga ändringar av verksamheten, ombyggnationer eller liknande gjorts Energiproduktion och bränsleförbrukning Den totala energiproduktionen uppgick under 2016 till MWh. I tabell 2 redovisas produktion och bränsleförbrukning fördelat mellan pannenheterna år 2016.

12 Tabell 2. Produktion och bränsleförbrukning, Benämning Produktion [MWh] Bränsleförbrukning Fastbränslepannan Oljepanna/mobil oljepanna, RME ton Förbrukning av vatten och el Energiförbrukningen för anläggningen har under året uppgått till 362 MWh, inklusive fjärrvärme. Vattenförbrukningen är beräknad till ca 544 m^ Förbrukning och hantering av kemiska produkter Användning av kemiska produkter Alla kemiska produkter som används inom Tekniska verken ska vara godkända och riskbedömda samt finnas registrerade i kemikalieregistret EcoOnline. Produkterna värderas av kemikalierådet/kemikaliesamordnaren med avseende på miljö och hälsa, inköp och avfallshantering. Kemikaliesamordnaren lägger in godkända produkters säkerhetsdatablad i EcoOnline. Registret kan användas av alla via intranätet för att se var en viss kemisk produkt används. I tabell 3 visas förbrukningen av de största processkemikalierna på HVC 110 under Tabell 3. Förbrukning av kemiska produkter Kemisk produkt Användningsområde Förbrukning Enhet RME (rapsmetylester) Bränsle/drivmedel 130 Kalcinex Avkalkningsmedel 1, Hantering av avfall och restprodukter Genom vårt miljöledningssystem styrs verksamheten enligt våra rutiner och instruktioner som bl.a. beskriver hur eventuellt spill ska hanteras, avfall omhändertas, hur tankar och cisterner ska kontrolleras, märkas och underhållas. Den enskilt största avfallsmängden som uppkommer vid hetvattencentralen i Borensberg är aska. Flyg - och bottenaska matas ut i en sluten container och körs av entreprenör till godkänd mottagare. Annat avfall uppstår i regel under revisioner eller vid andra arbeten på anläggningen och kan vara olika typer av oljor, oljeavskiljaravfall och liknande. Mindre mängder tas med direkt, av drift- och underhållspersonal, från Borensbergsanläggningen till Kraftvärmeverket. Där förvaras det tillfälligt innan vi härför avsikt att göra oss av med materialet för slutligt omhändertagande. Materialet kan t ex vara emballage, oljefilter och kemikalier såsom olja De mindre mängderna material, som tas med från Borensbergsanläggningen till Kraftvärmeverket i Linköping, anses inte vara ett avfall då det är en del av en arbetsuppgift att ta med det till gemensam uppsamling. Om/när de gårtill slutligt omhändertagande så inkluderas det i Kraftvärmeverkets uppkomna avfallsmängder. Större mängder restmaterial som t ex askvatten/askslam, bioaska hämtas direkt med bil och fraktas till godkänd mottagare. Större mängder oljor, som t ex ett fat med hydraulolja, förvaras i märkta kärl på anläggningen och hämtas, vid behov, av miljöbil för transport till Gärstad avfallsanläggning. Under 2016 har inget farligt avfall uppkommit i verksamheten. Den mängd icke-farligt avfall som uppkommit framgår av tabell 4.

13 Tabell 4. Uppkommen mängd icke-farligt avfall, Typ av avfall Mängd Mottagare Askslam Botten- och flygaska 12,78 ton Ca 120 ton* Gärstad avfallsanläggning Ola Nilsson, Tjällmo Mängden aska i Tabell 4 har beräknats. Under ett år har 20 st containrar med aska levererats till Tjällmo (enligt faktura från A HEDLUND BYGG AB). En container rymmer i snitt 6 ton aska (baserat på vad en container i snitt vägde när askan levererades till Gärstad avfallsanläggning). Sedan 2014 har TvAB haft för avsikt att kunna nyttiggöra askan genom spridning på produktiv mark istället för deponering. Då askan innehåller högre halter av kadmium än vad som är tillåtet vid spridning på åkermark så är detta för närvarande dock inte ett alternativ. TvAB har avtal med en lantbrukare i Tjällmo som planerar att använda askan för anläggningsändamål samt för eventuell spridning på skogsmark. Lantbrukaren har anmält den planerade användningen till Motala kommun. Under 2016 har askan levererats till lantbrukaren och lagts på upplag till den ska användas. Provtagning av aska sker 1 gång/vecka vilket motsvarar i snitt ca 2-3 prov per container. Askproven har lagts samman till samlingsprov. Mellan januari till juli har samlingsproven analyserats var 10: e vecka (se analyssvar i bilaga 2). Från juli till december har man missat att ta ut askprov innan askan skickades iväg till Tjällmo. 10 stycken Stickprov har därför tagits ut ur den del av askhögen, som genererats under hösten och som ligger på upplaget i Tjällmo. Labbsvar på denna analys ärförsenad och kommer redovisas utanför dennaårsrapport. Askprovtagning har sedan december 2016 åter fungerat enligt rutin. Spridning av askan har inte skett under året. Några andra speciella åtgärder under året för att minska mängderna avfall har inte genomförts Förändringar och störningar i driften Under 2016 har det inte skett några förändringar ur driftsynpunkt eller störningar i driften. Ett tillbud har dock skett då det i december gick ett brandlarm vid anläggningen. Ett larm ska då samtidigt gå till räddningstjänst och Kraftvärmeverket i Linköping (KVl). Räddningstjänsten fick larmet men av någon anledning kom det inte till KVl. När räddningstjänsten kom till anläggningen, kom de inte in på området på grund av att grindarna är låsta. Rutiner och utrustning ska nu ses över så att framtida larm når KVl och att räddningstjänsten får tillträde vid behov. 3.4 Kontrollresultat Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Förbränningen vid anläggningen övervakas och styrs med kontinuerligt registrerande instrument. På så sätt kan förbränningen optimeras för att få bästa resultat med tanke på både miljö och bränsleekonomi. Mätinstrumenten har under 2016 fungerat utan några anmärkningar Utsläppskontroll och utsläpp Kontroll av utsläpp sker normalt en gång per år och omfattar parametrarna kolmonoxid, kväveoxid och stoft. Under hösten 2016 har två emissionsmätningar utförts vid biopannan. Vid båda mättillfällena har stofthalten varit förhöjd. Resultatet redovisas i Tabell 5. Datum Stoft (mg/nm^) NOx{mg NO2/MJ) CO (mg/mj)

14 Tekniska verken i Linköping AB (pubi) ,3 72,7 Försiktighetsmått /500 (Dygns- resp. timvärde) En förstudie kring hur anläggningen ska klara nuvarande och framtida stoftkrav har påbörjats och kommer att färdigställas under våren Ev upphandling och installation av ny lösning beräknas kunna ske under Emissionsmätning vid oljepannan utfördes Resultatet av stoftmätningen visade 0,04 g/kg RME vilket innebär att villkoret på 0,5 g/kg RME innehölls.se Tabell 6 Tabell 6 Resultat av emissionsmätningar vid oljepannan Datum Stoft (g/kg RME) Stoft (mg/m^ ntg) NOx(mg NOz/MJ) CO (mg CO/m^ ntg, 3% O2) ,04,01 41,1 Försil<tiglietsmått 0, Utsläpp till luft av NOx i kg beräknas utifrån uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och besiktningsvärden. Sammantaget utsläpp av kväveoxid från RME-förbränningen har beräknats till 170 kg. Beräkningarna av kväveoxider baseras på de emissionsmätningar som utfördes på oljepannan Kväveutsläppen från fastbränslepannan uppgick till 3177 kg för Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska verken är medlem i Östergötlands Läns Luftvårdsförbund och medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. 10

15 4 Försiktighetsmått och kommentarer I detta kapitel sammanställs efterlevnaden av gällande beslut. 4.1 Gällande Plan- och miljökontorets beslut (dnr 2003-MH ) Försiktighetsmått Kommentar Allmänt försiktighetsmått (försiktiglietsmått 1) Om inte annat föreskrivs i nedan angivna försiktighetsmått skall verksamheten i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har angivit i anmälan. Verksamheten bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i anmälningshandlingarna. Stoft från fliseldning (försiktighetsmått 2) Åtgärdsplan - stoft från fliseldning (försiktighetsmått 3) stoft från oljeeldning (försiktighetsmått 4) Utsläppet av stoft från fastbränslepannan får inte överskrida 100 mg/nm^ (tg 13 % CO2). Utsläppsvärdena skall betraktas som riktvärde. Sökanden skall senast 26 månader efter idrifttagande av panncentralen inlämna till tillsynsmyndighet en åtgärdsplan för hur utsläpp stoft till luft skall minska, så att 100 mg/m^ (tg, 13 % CO2) kan hållas. Utsläppet av stoft från oljepannan får inte överskrida 0,5 g/kg olja. Stofthalten var förhöjd vid två mätningar hösten/vintern En förstudie har påbörjats och åtgärder beräknas vara klara under 2018 (Se avsnitt 3.4.2). Åtgärdsplan lämnades in i tid efter idrifttagning. Krav innehölls (Se avsnitt 3.4.2) Kväveoxider (försiktighetsmått 5) Kolmonoxid (försiktighetsmått 6) Damning (försiktighetsmått 7) Utsläppet av kväveoxider får sammantaget för alla pannor inom anläggningen och som årsmedelvärde inte överstiga 100 mg/mj tillfört bränsle. Utsläppsvärdet skall betraktas som ett riktvärde. Utsläppet av kolmonoxid från fastbränslepannan får inte överstiga 200 mg/mj tillfört bränsle räknat som dygnsmedelvärde. Utsläppet får inte överskrida 500 mg/mj tillfört bränsle räknat som timmedelvärde. Utsläppsvärdena skall betraktas som riktvärden. Erforderliga åtgärder skall vidtas för att förhindra störande damning. Kravet innehålls. Det sammantagna årsmedelvärdet för NOx 2016 har beräknats till 54 mg/mj tillfört bränsle. Medelvärdet har baserats på besiktningsvärden och tillförd energi från de olika pannorna. Se även Kravet innehålls. Vid mätning uppgick COhalten till 208 mg/mj. Se avsnitt Efter intrimning av pannan utfördes en ny mätning ( ). COhalten uppgick då till 72.7 mg/mj. Mätning utfördes under 4 h. De åtgärder som vidtagits för att förhindra damning är att avlastning till bränslebunkern sker med lastbilar med sidtippare och att askor från förbränningen samlas i en sluten container inomhus och transporteras till Ola Nilsson i Tjällmo. Inga klagomål på damning har förekommit. 11

16 Årsrapport Hetvattencentralen Borensberg 2015 Kemikalier och farligt avfall (försiktighetsmått 8) Kemikalier och farligt avfall skall förvaras, märkas och hanteras så att ingen risk för förorening av mark eller vatten förekommer. Förvaring skall ske så att det inte föreligger någon risk att sinsemellan reaktiva föreningar kan komma samman. Vidare skall förvaring ske på hårdgjord yta under tak och helst utan golvbrunnar. Om golvbrunnar förekommer, skall dessa förses med sådana anordningar att eventuellt läckage inte kan tillföras avloppssystemet. Flytande kemikalier och farligt avfall skall alltid förvaras inom invallat område. Invallningen skall dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst 10 % av övrig lagrad volym. Flytande kemikalier och farligt avfall förvaras inom invallat område enligt dimensionering i försiktighetsmått. Mindre kemikalier förvaras i kemikalieskåp. Buller (försiktighetsmått 9) Kontrollprogram (försiktighetsmått 10) Buller från verksamheten får inte, vid bostäder, ge upphov till en högre ekvivalent ljudnivå än: ekv. ljudnivå (dba) dagtid (07-18): 50 kvällstid (18-22): 45 sön- och helgd. (7-18): 45 nattetid (22-07): 40 Förslag till kontrollprogram skall inges till tillsynsmyndigheten senast tre månader frän det att beslutet vunnit laga kraft. Bullerutredning för kontroll av uppfyllelse av försiktighetsmått för buller utfördes i samband med förstagångsbesiktningen ( ). Det har inte utförts några förändringar i driften av anläggningarna som kan ha påverkat bullernivån från anläggningarna under Inskickat och godkänt av tillsynsmyndighet. Ny version av kontrollprogram har fastställts av miljökontoret under Gällande Plan- och miljöförvaltningens beslut (dnr MH2277-3) Försiktighetsmått Kommentar Kontrollprogram (försiktighetsmått 1) Kontrollprogram (försiktighetsmått 2) Provtagning och analys av askans närings- och tungmetallinnehåll ska ske innan den lämnas ut för spridning på åkermark. Rutiner för provtagning och analys av askan ska finnas i verksamhetens kontrollprogram. Askan har analyserats utifrån näringsoch tungmetallinnehåll. Provtagning av aska sker 1 gång/vecka vilket motsvarar i snitt ca 2-3 prov per container. Askproven läggs ihop till samlingsprov som analyseras. För 2016 har 3 samlingsprov analyserats ä 10 v och ett samlingsprov ä ca 15 veckor. Analyssvar är redovisade i Bilaga 2 - analys av bioaska. Rutiner finns i gällande kontrollprogram, daterat

17 5 Underskrift Tomas Hvalgren, juridiskt ansvarig 13

18 Bilagor

19 Bilaga 1 - Organisation, miljöarbete Befattning, ansvar Namn Åligganden Avdelningschef Produktionsservice, delegerat ansvar av miljöuppgifter Daniel Eklund och Morgan W/ännlund Ansvar för att den dagliga driften sker i enlighet med kontrollprogram så att miljökrav innehålls. Rapportering till myndighet då händelse som har eller kan ha inneburit fara för människa och/eller miljö Avdelningschef anläggning, anläggningsansvar Tomas Hvalgren Ansvar för att anläggningen är i det skick så att miljökrav kan innehållas Miljöingenjör EM, kontaktperson i miljöfrågor Karin Larsson Uppföljning av miljödata och rapportering, enligt kontrollprogram, till tillsynsmyndigheter. Tv: s Kontaktperson mot tillsynsman Stöd i miljörelaterade arbetet kring anläggningen Stöd i miljörelaterade frågor kring driften av anläggningen

20 Provnurrnner: Matris; Provmärltning; Bioaska, flyg o botten Borensberg B0097 Bioaska, flyg o botten Borensberg Bioaska, flyg och botten Borensberg Analys Resultat Enhet Mäto. Resultat Enhet Mäto. Resultat Enhet Mäto. Rekommendation Halter i Skogsstyrelsen 2:2008 min^^^l 20 SFS 1998:944 max Metod/ref Fulsthalt 40.5 % 10% 29.6 % 10% 20.4 % 10% % % EN /15414 a) Oförbränt 8.4 % 10% 4.4 % 10% 4.2 % 10% ph Skogsstyrelsen 2- a) 2001 Konduictivltet ms/m 1440 ms/m 14B0 ms/m 10% ms/m ms/m Skogsstyrelsen 2- "a) 2001 Fosfor P mg/kgts 20% mg/kgts 20% mg/kgts 20% mg/kgts mg/kgts EN mod. / a) ICP-AES Kadmium Cd 14 mg/kg Ts 30% 5.0 mg/kgts 30% 5.7 mg/kgts 30% 30 mg/kgts 2.0 mg/kgts EN mod. / ~a) ICP-MS Kalcium Ca mg/kgts 30% mg/kgts 30% mg/kgts 30% mg/kgts mg/kgts EN mod. / ICP-AES a) Kalium K mg/kg Ts 25% mg/kgts 25% mg/kgts 25% mg/kgts mg/kgts EN mod. / ICP-AES a) Magnesium Mg mg/kgts 25% mg/kgts 25% mg/kgts 215% mg/kgts mg/kgts EN mod. / a) ICP-AES Arsenil? As <2,7 mg/kgts 25% <2,7 mg/kgts 25% 4.4 mg/kgts 25% 30 mg/kgts mg/kgts EN mod. / "a) icp-ms BlyPb 23 mg/kgts 20% 9 mg/kgts 20%""" 22 mg/kgts 20% 300 mg/kgts MO mg/kgts EN mod. / a) ICP-MS Koppar Cu 100 mg/kgts 20% 110 mg/kgts 20% 100 mg/kgts 20% 400 mg/kgts 600 mg/kgts EN mod. / a) ICP-AES Krom Cr 16 mg/kgts 25% 32 mg/kgts 25% ^^^H mg/kgts 25% 200 mg/kgts 100 mg/kgts EN mod. / a) ICP-MS Nicl<ei Ni 21 mg/kgts 35% 28 mg/kgts 35% 60 mg/kgts 35% 70 mg/kgts 50 mg/kgts EN mod. / a) ICP-MS Vanadin 13 mg/kgts 25% 20 mg/kgts 25% 42 mg/kgts 25% 70 mg/kgts mg/kgts EN mod. / a) ICP-MS Zink 2n 980 mg/kgts 25% 460 mg/kgts 25% 530 mg/kgts 25% mg/kgts 800 mg/kgts EN mod. / ICP-AES a) Bor B 230 mg/kgts 15% 180 mg/kgts 15%^ 190 mg/kgts 15% 800 mg/kgts mg/kgts SS /ICP- "at* AES Kvicksilver Hg <0,049 mg/kgts 25% <0,049 mg/kgts 25% <0,050 mg/kgts 25% 3.0 mg/kgts 2.5 mg/kgts SS /AFS a)* DO ST crq K3 I O) C/5 < cr o CO r D - I I* ll ll II utförande laboratofium/underleaerantör: a) airofins Enr/ironment Sweden AB (LidköpinE), SWEDEN

21 Årsrapport Hetvartencentraien Borensberg 2016 Bilaga 3 - uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna I detta dokument beskrivs Tekniska verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas årsrapporten. Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är ledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler I verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken) På Tekniska verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i miljöutbildningar. Det finns olika kompetenskrav för olika avdelningar, vilket framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik [2 kap 3 Miljöbalken) Det finns kontrollprogram samt rutiner och instruktioner för uppföljning av anläggningarnas miljöpåverkan och för uppfyllande av tillstånd, villkor, förordningar och föreskrifter. Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. Riskanalyser ska enligt interna rutiner uppdateras minst vart tredje år, eller vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång. Senaste riskanalys för hetvattencentralen i Borensberg genomfördes Annat risk- och säkerhetsarbete omfattar t.ex. olika skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse- och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner mm.

22 Tekniska verken i Linköping AB (pubi) Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken) Tekniska Verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikalieregistret EcoOnline. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö- och hälsoaspekter. Undantagen är vid installationer av nya instrument och maskiner, då speciella kemikalier som inte finns med i det godkända sortimentet, ibland kan behöva användas, beroende på att garantier upphör då annan kemikalie används. Kemikalieinventering med tillhörande riskanalyser genomförs regelbundet Resurshushållningsprincipen [2 kap 5 Miljöbalken) Tekniska verken hushållar med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme. Produktion av värme i hetvattencentralen med skogsflis och RME som bränsle innebär bra hushållning med resurser. Att förse hushåll och industrier med fossilfri fjärrvärme innebär en bättre resurshushållning än om enskild uppvärmning skulle användas.

23

24 Box 1500, Linköping Tel , tekniskaverken.se