KLINISK IMMUNOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk immunologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i immunologiskt betingade sjukdomstillstånd såsom allergi och autoimmuna sjukdomar, infektionsimmunologi och olika former av immunbristtillstånd samt i fråga om immunologiska synpunkter på transplantation och andra behandlingsformer med immunologiska implikationer. Specialiteten omfattar alla åldersgrupper och är idag huvudsakligen diagnostiskt inriktad. Samtidigt utgör specialiteten en kunskapsbas för nya vägar till profylax och behandling. Kontaktytor föreligger gentemot många andra specialiteter. Kunskapen om och förståelsen av sjukdomar där rubbningar av immunfunktionen spelar en väsentlig roll ökar mycket snabbt. Trots detta saknas vid många diagnoser en rationell bas för terapi, mycket beroende på immunsystemets komplexa uppbyggnad och funktion. Med tillgången på monoklonala antikroppar, rekombinanta cytokiner/tillväxtfaktorer med flera biologiskt potenta produkter från bl.a. immunsystemets celler sker en snabb utveckling av immunologiska behandlingsmetoder. Det är väsentligt att kliniska immunologer tar del i denna utveckling och att denna kunskap också kommer ST-läkaren till del. Klinisk immunologi finns som specialitet vid regions-/universitetssjukhus, samt via enstaka specialister vid en del privata laboratorier och länssjukhus. Ämnet finns representerat på nationell basis inom statliga nämnder för bl a vaccination och smittskydd. Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Specialiteten har betydande kunskaps- och färdighetssamband och samarbete med t ex transfusionsmedicin, klinisk bakteriologi, klinisk virologi, klinisk kemi och klinisk patologi. Stor samverkansyta föreligger också gentemot patientvårdande specialiteter som reumatologi, medicinska njursjukdomar, allergisjukdomar, hematologi, barn- och ungdomsmedicin, infektionssjukdomar och onkologi och mot transplantationsverksamhet. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Specialistutbildningen skall leda fram till bred kunskap om immunologiska metoder samt de biologiska konsekvenserna av immunologiska reaktioner i kroppen. Dessa reaktioner kan å ena sidan leda till skydd mot autoimmunitet, infektioner och
tumörer, å andra sidan innebära ökad risk för infektioner och tumörer liksom immunologiska sjukdomar på grund av att skyddsfunktionerna kan vara defekta. ST-läkaren måste förvärva goda insikter i möjligheterna att genom passiv och aktiv immunisering förebygga infektioner och smittspridning och ha god kännedom om det offentliga vaccinationsprogrammet. ST-läkaren måste också vara klar över olika personalkategoriers kompetens och uppgifter inom laboratoriets organisation samt utveckla god förmåga att samverka med dessa. God samverkansförmåga måste också utvecklas med andra kliniska discipliner inom öppen och sluten vård inklusive länssjukvården. Specialisten i immunologi skall A. Självständigt kunna handlägga/utföra serologisk analys vid autoimmuna sjukdomar utredning av immunbrist i samband med infektionsbenägenhet eller andra kliniska manifestationer serologisk analys vid allergi vanliga cellulärimmunologiska tekniker som cellseparation, flödescytometrisk fenotypning av leukocyter, mitogenstimulering etc. transplantationsimmunologisk utredning med vävnadstypning behandlingsprinciper vid olika former av immunglobulinbrist analys av granulocytfunktioner diagnostik av immunologiskt betingade sjukdomar B. Ha god kännedom och viss erfarenhet av behandlingsprinciper vid ovanligare former av immunbrist behandlingsprinciper vid andra immunologiskt betingade sjukdomar utvidgad analys av komplementsystemet diagnostik vid immunproliferativa sjukdomar immunologisk diagnostik vid infektioner, immunförsvarsmekanismer mot mikroorganismer och principer för passiv och aktiv immunisering immunpatologisk analys av biopsier utvidgad cellulärimmunologisk analys molekylärbiologisk teknik med immunologisk tillämpning benmärgstransplantation/perifer stamcellstransplantation
akut och kronisk inflammation, mekanismer och behandling C. Ha teoretisk kännedom om och någon erfarenhet av organtransplantation blodgruppering och blodtransfusion utredning av transfusionskomplikationer plasmaferes cellaferes tumörimmunologi farmaka med immunmodulerande effekt Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Sidoutbildning För att kunna uppfylla kraven i målbeskrivningen är sidoutbildning nödvändig inom patientvårdande specialitet, där immunologiskt betingade sjukdomstillstånd handläggs i betydande omfattning. Med ämnets karaktär som en brygga mellan grundforskning - klinisk diagnostik och terapi och med kontaktytor mot ett flertal kliniska specialiteter är sidoutbildningen mycket väsentlig. Teoretisk utbildning Den praktiska tjänstgöringen måste kompletteras med teoretiska studier och systematisk undervisning i form av kurser, konferenser etc. ST-läkaren skall i
samråd med handledaren planera för kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen eller ge kunskaper och färdigheter som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. II. Preciserade delmål Immundefekter A. Ha goda kunskaper för att självständigt kunna/behärska - diagnostik av humorala, cellulära och kombinerade medfödda immundefekter - bedöma utredningsomfattning vid misstänkt immunbrist
- ge adekvata terapiförslag för vanliga former av immunbrist, t ex immunglobulinbrist B. Ha god kännedom om/någon erfarenhet av - terapi vid ovanliga former av immundefekter - benmärgs-/stamcellstransplantation - utvidgad cellulärimmunologisk analys - slemhinnans immunologi, antikroppsundersökningar i saliv, bröstmjölk etc. Autoimmunitet A. Självständigt kunna handlägga/utföra - serologisk analys av reumatisk systemsjukdom, vaskuliter samt olika organspecifika sjukdomar som diabetes mellitus, autoimmun tyreoideasjukdom etc. - komplementutredning B. Ha god kännedom om - inflammationsutredning inklusive cytokinpåslag, rubbning i kemotaxis, komplementreceptoruttryck på granulocyter och monocyter, adhesionsmolekyler, granulocyt-endotelcellsinteraktion - kvävemonoxid och inflammation - leukotrieners och prostaglandiners inverkan på inflammationsförloppet - aktivering av T-lymfocyter, gamma/delta TcR uttryckande T-celler - immunpatologisk analys av biopsimateriel, t ex från hud vid vaskulit - mekanismer vid och utredning av immunhemolytisk anemi - HLA-association och grunden för att autoimmuna sjukdomar visar HLAassociation Allergiska reaktioner A. Ha goda egenskaper om allergisk inflammation krävs för att självständigt kunna utföra och bedöma - serologisk analys vid allergi - utredningsvägar kring atopi, överkänslighet, intolerans - läkemedelsöverkänslighet
B. Ha god kännedom om - eosinofiler, granulainnehåll, kemotaktisk aktivitet, cytotoxisk aktivitet - basofiler, mastceller, T-celler - leukotrieners och prostaglandiners inverkan på allergisk inflammation Infektionsimmunologi A. Självständigt kunna bedöma och utreda - infektionsbenägenhet vid olika åldrar - infektionsbenägenhet vid olika grundsjukdomar, t ex brännskada och olika terapiformer, t ex kemoterapi B. Ha god kännedom om och viss erfarenhet av utförande av - analys av granulocytfunktion - immunologisk diagnostik vid infektioner - immunförsvarsmekanismer mot mikroorganismer - principer för passiv och aktiv immunisering samt kontroll av immunsvar - cytokinbestämning, receptoruttryck Transplantationsimmunologi A. Självständigt kunna utföra - transplantationsimmunologisk utredning inklusive HLA-bestämning med serologiska och molekylärbiologiska metoder - bestämning av humoral alloimmunitet, även med flödescytometri samt cellulär alloreaktivitet in vitro B. Ha god kännedom om och viss erfarenhet av - principer för HvG och GvH reaktioner - alloimmunitet och dess betydelse vid transplantation - immunosuppressiva läkemedels och andra immunosuppressiva biologiska substansers verkningssätt - infektioner hos transplanterade patienter C. Ha teoretisk kännedom om och någon erfarenhet av
- organtransplantation, benmärgs- och stamcellstransplantation samt immunreaktioner vid xenotransplantation Tumörimmunologi C. Ha kännedom om och någon erfarenhet av - diagnostik vid immunproliferativa sjukdomar inklusive immunfenotypning av leukemier och lymfom - immunglobulin- och T-cellreceptorgen-rearrangering - tumörmarkörer i serum och kroppsvätskor - immunhistokemiska tekniker - tekniker för undersökning av klonalitet, DNA-ploidi och cellcykel-analys - immunterapi och genterapi vid malignitet - virusassociation vid cancer, EBV, HBV, HCV, HTLVI/II, papillomvirus Laboratorieundersökningar och behandlingar, övrigt A. Ha goda kunskaper för att självständigt kunna handlägga/utföra - allmän immunokemisk och cellulärimmunologisk metodik - in vitro-utredning av specifik och ospecifik immunologisk reaktivitet B. Ha god kännedom om och viss erfarenhet av - immunreglering med undersökning av cytokinproduktion, self/non-self reglering, tolerans/anergi/ ignorance, antikroppsförmedlad inhibition - diagnostiska metoders specificitet och sensitivitet - T- och B-cellsförmedlad vävnadsskada, DTH, CTL, ADCC, NK etc. - utvidgad analys av komplementsystemet - molekylärbiologiska metoder inom klinisk immunologi, transgena modeller, PCR-baserad diagnostik etc C. Ha teoretisk kännedom om och någon erfarenhet av - blodgruppering och blodtransfusion - transfusionsreaktioner - plasmaferes - cellaferes