En amfibiesoldat ska tåla lite vatten Svenskar stupade för ryska kulor. Bland kapare och människosmugglare Skarpskjutning i nattmörker

Befäl Frivilliga befälsutbildningsrörelsen Nummer 2/2001 april En amfibiesoldat ska tåla lite vatten Svenskar stupade för ryska kulor Bland kapare och människosmugglare Skarpskjutning i nattmörker

LEDARE År 2000 blev ett bra år Vi kan nu sammanfatta det gångna verksamhetsåret och konstatera att det blev ett bra år. Resultatet blir inte säm re av att det upp nåddes trots de genomgripande förändringar som var en följd av försvarsbeslutet. Sam tidigt märker man en fortsatt och ökande osäkerhet bland medlemmarna om utvecklingen inom Försvarsmakten och hur man skall kunna göra en frivillig insats i framtiden. Medlemsutvecklingen är fortfarande positiv och antalet medlemmar visar en liten ökning. Trots det gynnsamma resultatet måste vi inse vikten av en fortsatt aktiv medlemsrekrytering. Den är viktigare än någonsin, med det begränsade antalet värnpliktiga som grundutbildas. Särskilda rekryteringsgrupper har utbildats och Befäl det är angeläget att de snabbt kommer ut i rekryteringsarbetet. När det gäller försvarsupplysning, gör vi inte samma noggranna resultatuppföljning som vi gör med utbildningen. En rimligt säker uppskattning visar emellertid att den interna försvarsupplysningen ligger på samma nivå som 1999. Däremot är det entydigt, att den externa har ökat i omfattning och uppvisar fler aktiviteter. Även beträffande utbildning har det varit ett bra år. Kvantitativt når vi upp till minst samma nivå som året innan. Det är något förvånande, eftersom många förbund drabbades av nedläggning av sitt förband. En kvalitetsbedömning kan göras främst av de centrala kurserna. Där visar kursvärdringarna att 75 procent av kurserna har fått högsta betyg vad gäller måluppfyllelse och resterande 25 procent näst högsta betyg. Som en följd av Riksstämmans beslut tilläts ungdomsverksam- Utkommer med 6 nr under 2001 Prenumerationspris 125 kr helår Manus måste vara redaktionen tillhan da senast fyra veckor före utgivningen ISSN 1400 6030. Tryckerigruppen, 2001 Tidning för Frivilliga befälsutbildningsrörelsen Ansvarig utgivare: Generalsekreterare Anders Håkansson Chefredaktör: Informationschef Bert Olof Lax I redaktionen: Björn Körlof Hans Ingvar Hugoson Anders Persson Claes Arvidsson Grafisk Form: Peter Hennix, e post: grafiskform@mac.com Annonser: Telefon: 08 587 74200, fax: 587 74290 Omslagsbild: Stridspaus på Fårö, foto Uno Gradin Centralförbundet för befälsutbildning Adress: Karlavägen 65, Stockholm Postadress: Box 5034, 102 41 Stockholm Telefon: 08 587 742 00 Telefax: 08 587 742 90 Postgiro: 693 10 1 E post: befael@fbu.se Hemsida: http://www.fbu.se Upplaga 34 500 ex per utgivning, 6 gånger om året. Tidningen är TS kontrollerad heten att öka i omfattning. Det var möjligt genom att CFB lämnade ett tillskott av egna medel. Ambitionen är att denna satsning skall fortsätta. Rådslagsarbetet har gått enligt plan och är framme vid den etapp som gäller organisationsfrågor. Flera konkreta åtgärder har också vidtagits. Det är bland annat utbildning och ersättning till rekryteringsgrupper, ersättning till instruktörer vid övningsförberedelser, utökning av ungdomsverksamheten och försök med regionala utbildningsledare i två regioner. Vi kan alltså vara nöjda med år 2000. Resultatet är en god grund att arbete vidare från och det behövs sannolikt också. Försvarsmaktens ekonomi är i obalans. Vilka åtgärder som kommer att vidtas och hur de kan påverka frivilligverksamheten vet vi ännu inte, men det är inte uteslutet att vi blir berörda. ANDERS HÅKANSSON I detta nummer Nu gäller det I förra numret av Befäl påpekade vi på dessa sidor vikten av att rekryteringen på förbanden kommer i gång. Under det förra utbildningsåret i Försvarsmakten lyckades vi inte besöka alla förband. Inför kommande år blir detta desto viktigare. Det gäller att i tid starta med att ta förberedande kontakter med förbandschefer och kompanichefer. På det sättet kan vi få tillstånd en dialog med syftet att FBUs besök ska komma på lämpliga tidpunkter. Vi ska inte störa förbandens planering men vi ska påverka den. Det kan göra om vi tar tidiga kontakter. 40-tal nya rekryterare CFB har genomfört tre kurser i rekrytering och marknadsföring under november, januari och februari. Sammanlagt har 46 blivande rekryterare deltagit i utbildningen. De som genomfört kurserna ska därför under kommande år utnyttjas i detta Bland kapare och människosmugglare 4 En amfibiesoldat ska tåla lite vatten 8 Skarpskjutning i nattmörkret 12 Präst kämpar för beredskapsminnen 14 Påfyllning i engelsk sambandsteknik 16 60 år sedan Armasjärvi-förlisningen 16 Så söker man FN-tjänst 17 Praktiskt ledaskap i 20 sekundmeter 18 USA kvar i rollen som världspolis 20 Svenskar stupade för ryska kulor 22 Ryssland begår folkmord i Tjetjenien 24 Skogsmyror diet på överlevnadskurs 26 FBU har en viktig roll att fylla för att upprätthålla det värnpliktiga befälets kompetens. Vi ska framhålla vår centrala utbildning för förbandscheferna. syfte. Förbunden måste därför ge dem stöd och uppmuntran i deras verksamhet. I det stödet ingår bland annat att ta kontakt med förbandscheferna och övertyga dem att FBU har en viktig roll att fylla för att upprätthålla det värnpliktiga befälets kompetens. Målet bör vara att rekrytera minst 75 procent av de befälsuttagna vid varje tillfälle. Dessvärre finns det förbund som, trots att de har uppdraget att rekrytera befälsuttagna vid ett eller flera förband, inte har sänt någon representant till rekryteringsutbildningen. Det är tråkigt och det blir än mer trist när det faktiskt fanns tre tillfällen att välja mellan. Vi får hoppas att det blir bättre vid nästa utbildningstillfälle. Rekryteringsutbildningen kommer att fortsätta. CFB planerar att genomföra en grundkurs i marknadsföring Ny kurs: mediaträning Syftet med kursen är att ge deltagarna grundläggande kunskaper i hur man bygger upp goda relationer till massmedia, hur man kan föra ut budskap i media och hur man i övrigt uppträder i umgänget med media. En viktig del är att skapa förståelse för förhållandet mellan massmedia och samhället i övrigt. I kursen ingår paktiska övningsmoment omfattande intervjuträning, författande av pressmeddelanden och referat från förenings- och förbundsaktiviteter. Kursen är lämplig för funktionärer och blivande som syss lar med informationsfrågor i frivilligorganisationerna. Kursplats och tid: Falsterbo, vecka 28 Anmälan till kursen ska göras direkt till CFB. Anmälan ska vara inne senast den 5 maj. och rekrytering varje år. Under detta år kommer en sådan preliminärt att genomföras under november. Tanken är att förbunden ska kunna sända nya representanter. Minst 1 2 personer per förbund och år bör utbildas för att vi ska kunna upprätthålla förmågan att besöka alla förband. Med tanke på målgruppen är det viktigt att vi sänder ungdomar till dessa kurser. Det ska vara både killar och tjejer, gärna sådana som själva genomfört militär grundutbildning. Utvärdering varje höst I höst, närmare bestämt den 6 7 oktober kommer CFB att inbjuda förbundens nu utbildade rekryterare till en erfarenhetskonferens. Där ska vi utvärdera hur det har gått och vad som kan göras bättre. De förbund som har rekryteringsansvar vid militära förband bör redan nu kontakta sina rekryterare, så att de bokar in den helgen. Ett av underlagen för denna utvärdering är också den rapport som förbunden ska lämna till CFB den 20 april. KOMMENTAR I rapporten ska förbun den tala om hur rekryteringen lyckades under det nu genomförda utbildningsåret. CFB avser även att inbjuda personal från de aktuella MD-grupperna till denna konferens. En sådan konferens kommer i fortsättningen att genomföras varje år. Rekryteringsgrupper CFB har, när detta läses, skrivit till en del av dem som har deltagit i utbildningen och frågat om de kan tänka sig att medverka i de centrala rekryteringsgrupper som CFB avser att organisera. Dessa grupper ska kunna delta i större evenemang, där det finns goda möjligheter att nå ungdomar. Avslutningsvis önskar CFB förbunden, föreningarna och alla som lägger ner kraft på rekrytering ett bra rekryteringsår. Där antalet nyrekryterade befäl från förbanden totalt kommer att uppgå till 3 800 nya medlemmar, vilket är cirka 10,5 procent nyrekrytering av den totala medlemskadern. 2 Befäl 2/2001 2/2001 Befäl 3 BERT-OLOF LAX

INCIDENTUTBILDNING Övning ger färdighet. Upprepning och variationer på samma tema samt bra genomgångar efter de genomförda momenten är grunden till en en snabb inlärning. Överstelöjtnant Rickard Bergman bjuder på en hissnande flygtur. Vi stryker utmed kustremsan. Kapten Claes Bitterlich flög en av helikoptrarna. Knyt fast det bakre rotorbladet med ett kraftigt rep, då kan du vara säker på att planet inte kommer att försöka lyfta. Det är hans goda råd under övningen. Bland kapare och människosmugglare Mellan 1992 och 1995 in träffade nio gränsincidenter på Gotland och Fårö. Försvarsmakten ska ingripa för att säkra situationen och därefter bistå polisen i dess arbete. Detta lärs ut och praktiseras under kursen Gränsövervakning incidentkurs på Fårö. TEXT OCH FOTO LASZLO KOVACS Stenstoden som vaktar Fårön med blicken riktad mot horisonten, blästrad av stormar, är den en av posterna ur raukhären vid Langhammar. Stenstoden som vaktar Fårön med blicken riktad mot horisonten, blästrad av stormar, är en av posterna ur raukhären vid Langhammars. Platsen är, trots sin ödslighet, högst vibrerande, fullt av fågelskrik och strandstenarnas klapprande ljud. Det sägs att öar och öbor blir lite säregna av sin utsatthet, opåverkade av fastlandet, endast formade av vindens och havets nycker. Fårö är inget undantag. Under drygt en vecka har jag lärt mig älska den del av Sommarsverige som likt en bortglömd ungmö gör sig fin för att emot sina friare. Med utgångspunkt från Fårösund varifrån två färjor sammanlänkar Fårö och Gotland, har vi några av öns märkligheter från svunna tider. Den ena färjan är uppkallad efter en roddardam som fick ta över årorna av sin make. Mannens ständiga fylla förlamade honom, han var aldrig kapabel nog att ro båten över sundet. Predikstolen i Fårö kyrka, bär ännu idag spår efter det skott man avfyrade mot sin kyrkoherde under stormässan. Bibelorden räckte inte, han fick fly till en säkrare del av Gotland. Befolkningen hade för övrigt bråda stunder då stormen piskade kusten för då tändes fyrbål utmed stranden och olyckliga sjöfarare lurades in bland klippreven bara för att bli ihjälslagna och plundrade. Umbärande och fattigdom följde troget lokalbefolkningens vardag och både kvinnor och män fick slita hårt. 600 bofasta, 300 000 gäster Idag är det drygt sexhundra personer som är bofasta på ön vars antal drygas ut i runda tal med trehundratusen besökare under sommarsäsongen. Den gotländska sommaren har rykte om sig att kunna bjuda på de flesta soltimmarna i vårt land, men den här gången stämmer inte statistiken. På ön Fårö, endast 35 kilometer på hela sin längd, kan man uppleva en hel rad olika väderlekstyper, beroende på var man befinner sig på ön. FBU-gården som breder ut sig intill Fårö kyrka kan vara torr och trygg, men några kilometer högre upp kan sommarregnet ösa ner. Det är fredstid och enligt våra politiker finns inget att oroa sig för. Men på Gotland/Fårö händer det ofta saker. Mellan 1992 och 1995 har inte mindre än nio gränsincidenter inträffat. Nästan tusen flyktingar anlände under perioden till ön. De flesta kom från de baltiska länderna och många under svåra umbäranden. Även människosmuggling har drabbat Fårö. På luciamorgonen den 14 december 1992, sattes 76 flyktingar i land från fartyget Santa. Som mest anlände 391 personer på en och samma gång med fartyget Priekule. Båten kom från Lettland och seglades över Östersjön av fyra besättningsmän. Bara tre dagar senare hamnade ett annat fartyg, Algofran på grund utanför Ljugarn med ytterligare 81 flyktingar. De flesta kom från Irak, Iran, Bangladesh och Libanon. Omfattningen av flyktingströmmen kom överraskande både för polisen på ön och myndigheterna och tvingade samtliga inblandade från svensk sida att lägga upp en ny strategi. Till och med en lagändring blev nödvändig. Flera av fartygen förverkades av domstol och besättningen dömdes till fängelsestraff. Incidentkurs på Fårö Vid gränsincidenter som till exempel på Gotland är det i första hand polisen som agerar. Men även Försvarsmakten ska ingripa i ett inledningsskede för att säkra situationen och därefter bistå polisen i dess arbete. Hur detta ska ske på rätt sätt, lärs ut och praktiseras under kursen 4 Befäl 2/2001 2/2001 Befäl 5

INCIDENTUTBILDNING Mitt i allt regn och rusk bjöds det på stunder för umgänge och avkoppling Effekten är dramatisk då helikopgtrarna dundrar in från havet och landar med öronbedövande buller intill oss Gränsövervakning-incidentkurs på Fårö. Kursen förmedlar grundläggande kunskaper om de internationella regler som gäller. Förutom tio kunskapstörstiga elever som ska gå kursen, samlas också många elever till övriga kurser under denna vecka. Det myllrar av liv på måndagsmorgonen och solen skiner, när svenska flaggan hissas i snålblåsten. Barnen är på väg till stranden och vi traskar över den sandiga gårdsplanen till lektionssalen. Kurschefen Bosse Lindell samt L-G Nyberg tar emot och presenterar veckans aktiviteter. Den första dagen ägnas helt åt teoretiska studier såsom IKFNlagar och förordningar samt Skyddslagen. Sedan övergår teorin i praktiska övningar under resten av veckan Ingripande enligt skyddslagen, momentövningar, truppföring och en hel del grupparbete på kvällarna. Vi hinner även med att delta i en guidad tur runt ön på tisdagskvällen. Men det ösregnar och vinden tjuter runt öronen. Vi har dock tur som genom ett trollslag klarnar himlen. Blåser gör det nästan alltid på Fårö, så också på onsdag då gruppen grupperas utmed den soliga kusten vid Ryssnäs. Det är två helikoptrar från Östgöta helikopterbataljon, som är i aktion. Det är effektfullt då helikoptrarna dundrar in från havet och landar med öronbedövande buller intill oss. Vinddraget från rotorbladet knuffar nästan omkull mig, när jag springer fram mot dem. Kapare och flyktingar Man spelar upp ett kapardrama framför oss. Figuranterna är duktiga i sina roller. De föreställer kapade piloter, kaparen själv och hans dotter. Hon blöder kraftigt. Kaparen viftar frenetiskt med sin pistol och skriker mot oss på ett obegripligt språk. Det är inte utan att gruppen rycks med av spänningen. Föreställningen är kusligt realistisk. Momentet med olika variationer övas och upprepas ett flertal gånger och avslutas med att båda helikoptrarna agerar tillsammans. Övningsledarna Lars-Göran Nyberg, Bosse Lindell och B-K Helmersson avrundar övningen med synpunkter, berömmer och rättar till fel och ger goda råd. Efter fikat bjuder piloterna på en hissnande helikoptertur. Och upplevelsen är så klart jättehäftig. Vi stryker utmed kustremsan så lågt ovan vattenlinjen att jag nästan kan doppa fötterna i havet. Jag får en lätt panikkänsla vid den branta stigningen som avslutas med en snäv vänstersväng, innan maskinen slutligen landar. Under torsdagen verkar vädergudarna vara på särskilt dåligt humör. Det blåser stormstyrka när vi anländer till den nedlagda kalkhamnen. Ett fartyg som har beordrats av Kustbevakningen att anlöpa kajen är på väg in. Ombord finns ett okänt antal flyktingar. Vi ska organisera mottagandet, bevaka och ta emot eventuella sårade och flyktingar. Tiden är pressad, området rekas och grupperna bemannar sina ställningar. Fartyget, som är ett statsfartyg, anlöper hamnen. Ett mindre kaos bryter ut då folk bara väller ut på kajen, en del svårt medtagna, medan andra är skadade, kvinnor och barn och ett antal män huller om buller. Kaptenen ombord ger tillstånd till att vi genomsöker båten och fler människor hittas gömda ombord. Bråk bryter ut på däck, kaptenen drar kniv och går till attack. Jag siktar och trycker av pang! Gruppen av flyktingar darrar av köld bakom mig, men alla ska visiteras innan de får gå vidare till sjukvårdsenheten. Momentet liknar incidenten som Fårö upplevde 1992 i verkligheten. Alla är inte fredliga När övningen är avblåst samlas alla till en grundlig genomgång. De allvarligaste misstagen begicks under kroppsvisitationen. Knivar och skjutvapen som några barn och kvinnor bar gömda intill kroppen har inte hittats och sjukvårdsinsatserna blev inte de bästa. Man glömmer lätt att alla som landstiger kanske inte har de fredligaste avsikter. Så här kan det se ut i en flyktingbåt: rostiga, avföringsdränkta toaletter, nerspydda madrasshögar, oformliga spillror av väskor, kartonger, klädrester förfallna kök och stinkande kylskåp. Bilderna berättar om samvetslöshet, missär, avföringsstank, barnskrik. En färd som lika gärna kunde ha slutat med en katastrof bland vågorna. Övningen avslutas med en visning av Kustbevakningens fartyg. På eftermiddagen samlas vi i lektionssalen och får en fördjupning och analys av både Skyddslagen och IKFNbestämmelserna. Därefter tar minibussarna oss till Ryssnäset. Här ska vi reka inför sista övningsmomentet, hur man tar terrängen kring ett skyddsobjekt. Objektet det handlar om är en flervånings betongbygge, nedgrävt i marken. Det vilar på jättelika stötupptagningsfjädrar. Den gigantiska anläggningen är redan nedlagd och dödsdömd och ska förstöras liksom kustbatterierna vid Ryssnäsets strand. En militärepok går i graven. Verkligheten överträffar Ett av de starkare momenten under kursen var när Lars-Göran Nyberg visade videosekvenser i fi lmsalen, som gotlandspolisen spelat in i samband med båtincidenterna. Det är helt ljudlösa, nakna sekvenser med båtinteriörer av förfallna kök, rostiga, avföringsdränkta toaletter, nerspydda madrasshögar, oformliga spillror av väskor, kartonger, klädrester. Bilder berättar om en färd med avföringsstank, förfall, barnskrik. En färd som lika gärna kunde ha slutat bland vågorna. Det blev mycket tyst i salen. Ingen ställde några frågor. Veckan avrundas i snålblåst med gotländska lekar på gården e n r a d t ävlingsmoment, där var och en får visa sig på styva linan. Aktiviteterna pågår långt in på natten. Strax efter flagghissningen i strålande solsken startar jag min fotmarsch mot Visby och får syn på färjeterminalen sent på kvällen. Nu kan jag Gotland. 6 Befäl 2/2001 2/2001 Befäl 7

UTBILDNING En amfi biesoldat ska tåla lite vatten AMFIBIEFÖRBANDS STRID NY KURS MED VÅT PREMIÄR TEXT OCH FOTO: UNO GRADIN Landstigningsövningar är av naturen våta i synnerhet när det kommer vatten även ovanifrån. Det förekom dock inga sura miner, trots att vattnet klafsade i kängorna och rann i strida strömmar innanför halslinningen till regnstället. Under en av de regnigaste veckorna i mannaminne genomfördes på Fårö i somras kursen Amfi bieförbands strid, den första amfi biekursen i FBUs regi. Det blev en mycket lyckad premiär trots regn och rusk. En amfibiesoldat ska väl tåla lite vatten, var det någon som sa, och det stämmer tydligen. Inga sura miner förekom trots att vattnet klafsade i kängorna och rann i strida strömmar innanför halslinningen till regnstället under flera av lektionspassen utomhus. Fårö är annars känt som en av de soligaste platserna i landet. Just denna vecka verkade vädergudarna dock vara på ett sjusärdeles dåligt humör. Ett pass genomfördes ute på ett skjutfält på Bungenäs på norra Gotland. Här fick eleverna chansen att bland annat skjuta med granatgevär, KSP 90 och 58, AK 5 med och utan granattillsats samt den amerikanska automatkarbinen M 16. Elevlistan innehöll allt från ställföreträdande skärgårdskompanichef till menig amfibiesoldat. De flesta eleverna hade dock en bakgrund som kustjägare på grupp- eller plutonsnivå. En av dem var utbildad attackdykare. Förnya kunskaper Kurschef var major Michael Moberg från KA 1 med amfibiebakgrund. Instruktören löjtnant Jens Berglund hade även han erfarenheter från amfibieförband. Den tredje mannen i gänget, fänrik Fredrik Adman är utbildad inom skärgård- skytte. Kursens mål är bland annat att friska upp kunskaperna hos tidigare amfibieutbildade, sade kurschefen, major Michael Moberg. Det förekommer ju numera nästan inga KFÖ och SÖBar. En FBU-kurs är därför en mycket bra lösning för många. Grabbarna har bland annat fått känna på materielen, jobbat med muntliga stridsövningar och fått en orientering om vad vi utbildar mot nu. Vi har även försökt blicka några år framåt i tiden, slutade major Moberg. Utöver skjutpassen ägnade sig kursdeltagarna bland annat åt muntlig stridsövning, orderträning och (under ledning av eleverna själva) utbildning på olika vapen som ingår i amfibiesystemet. Under ett av de inledande lektionspassen behandlades också hur amfibiebataljonen ser ut idag och vad man vet om framtiden. Det som är på gång de närmaste åren är bland annat nya farkoster som ska användas av attackdykarna för snabba transporter under vatten. Spaningsfunktionen kommer också att förstärkas. Bland annat diskuteras UAV som är ett slags obemannade flygande spaningsfarkoster samt avancerad utrustning för telekrigföring. Det finns också funderingar på att åstadkomma ett förbättrat splitterskydd på stridsbåtarna som har aluminiumskrov samt anskaffning av splitterskyddade fordon. Strid på havsytan Amfibieförbanden ska kunna strida i skärgård, i öppen kust samt i delta- och hamnområden. Beroende på tilldelad uppgift ska lämpliga styrkor ur amfibieförbanden kunna sättas ihop. Vapensystem och sensorer ska vidare vara anpassade för strid på och under havsytan, i luften samt på marken i kustzoner, hamnar och skärgårdsområden. Detta kräver särskild stridsteknik, taktik, transportkapacitet, materiel samt inte minst en hög utbildningsnivå. Att i varje fall nyckelpersoner som ingår i dessa kvalificerade förband behöver övas kontinuerligt är lätt att förstå. I stället för de vanliga fyspassen övade eleverna självförsvar under ledning av löjtnant Jens Berglund. Jens är instruktör i självförsvarssystemet Krav ma- Amfibieförbanden transporteras bland annat med Stridsbåt 90. Därför fanns sådana övningsmoment naturligtvis med i kursen. På skjutfältet på Bungenäs på norra Gotland fick eleverna skjuta med bland annat granatgevär, KSP 90 och 58 8 Befäl 2/2001 2/2001 Befäl 9

UTBILDNING Muntlig övning, strids- orderträning och utbildning på olika vapen som ingår i amfibiesystemet ingick i kursen. Kurschef var major Michael Moberg från KA 1 med amfibiebakgrund. Markering efter skjutövningen ga som utvecklades av och för den israeliska armén och säkerhetspolisen i kampen mot terrorism och annan statsfientlig verksamhet. Eleverna fick bland annat lära sig försvar mot knivar, skjutvapen, olika slags tillhyggen samt sparkar och slag. Deltagarna intresserade sig mycket för denna effektiva självförsvarsteknik som både bjöd på fysisk träning och spännande nya kunskaper. Rundtur För amfibiekursens elever bjöd veckan på Fårö även på andra upplevelser. På tisdag kväll anordnades till exempel en guidad busstur på Fårö med besök bland annat vid de imponerande raukområdena Digerhuvud och Langhammars Hammar på nordöstra delen av ön. Hur många känner förresten till att Gotland bildades under silurtiden för 400 miljoner år sedan. Den havsbotten som ön är uppbyggd av befann sig då i ett tropiskt klimat i närheten av ekvatorn. Det är därför man på Gotland, i strandgrus och på kalkhällar, hittar så mycket fossiler av växter och djur som inte längre hör hemma i vårt klimat. In- och utryckare på puben Stopet var andra välbesökta begivenheter liksom de traditionella gutiska lekarna som genomfördes på fredagskvällen som en ädel tävlan mellan eleverna på de olika kurserna på kursgården. Ledarskapskursen avgick till slut som segrare i den ärorika dragkampen efter att ha besegrat bland annat favoriterna från amfibiekursen. Andra grenar var bland annat Sparke bläistrå, Dräg hank, Herre på stang och Stangstörtning I stället för de vanliga fyspassen övade eleverna självförsvar under ledning av löjtnant Jens Berglund. Deltagarna intresserade sig mycket för den effektiva självförsvarsteknik som både bjöd på fysisk träning och spännande nya kunskaper. Med tanke på att det var första gången kursen genomfördes var utvärderingen på lördagen givetvis mycket viktig. Eleverna var överens om att kursen fungerat bra. De ansåg dock att utbildningen bör delas upp i två delar, bland annat beroende på de stora skillnaderna i elevernas bakgrund och utbildningsnivå. Man föreslår en orienterande del ungefär som den nu genomförda samt en mer avancerad tillämpningsdel. Eleverna ansåg också att amfibieutbildade deltagare bör ha möjlighet att söka direkt till steg 2-kursen. I elevernas utvärdering fick måluppfyllelse, program och instruktörer betyget 3 i en skala på 1 4. Den fantastiska naturen och övningsterrängen på Fårö ansåg eleverna var värd toppbetyget 4. Eleverna påpekade också att två instruktörer och kurschef är i minsta laget för amfibiekursen. Vid kursvärderingen diskuterades också möjligheten att ta ut en kursavgift av anmälda och antagna elever som uteblir utan giltigt skäl och utan att höra av sig till kursgården. Det var problem med att få fram instruktörer till kursen. Detta löste sig så sent som omkring midsommartid. Resultatet blev att eleverna inte fick ut schema, lista på utrustning att ta med sig hemifrån och liknande. Detta föranledde också negativa synpunkter vid kursvärderingen. Sammantaget är erfarenheterna dock positiva av premiärkursen som givetvis kan slipas till lite i kanterna så att den blir ännu bättre nästa sommar. En bra kurs säger initiativtagarna till den första amfibieutbildningen inom FBU, före detta kustjägaren, Kjäll Sönnergren, tv och Bertil Garpland, som är amfibieutbildad, th. Initiativtagarna till amfi biekursen: Vi är imponerade Före detta kustjägaren, Kjäll Sönnergren och Bertil Garpland, som är amfibieutbildad och ledamot i CFB överstyrelse, är initiativtagarna till den första amfibieutbildningen inom FBU. De är imponerade av utbildningen och håller med eleverna om att amfibiekursen bör delas upp i två delar, en grundkurs och en påbyggnadsdel. Kjäll är även aktiv inom bland annat rådslagsarbetet i FBU. Han och Bertil besökte premiärkursen mot slutet av veckan på Fårö och var uppenbart nöjda med både vad de såg och hörde från elever och kursledning. Det finns ett stort behov av att de amfibieutbildade behåller sin kompetens, tycker både Kjäll och Bertil. Det är ett tekniskt avancerat system och bara en begränsad del av bataljonerna kan av ekonomiska skäl kallas in till reputbildning. Övriga befäl har nu chansen att behålla och även bättra på sina kunskaper genom att delta i FBUs utbildningar, anser Kjäll En annan viktig del är att man på det här sättet sprider information om amfibiesystemet till andra delar inom försvaret, betonar Bertil. Många av de amfibieutbildade är kustjägare. Två kustjägarkompanier ingår i varje bataljon. Föreningen kustjägarveteranerna har 800 medlemmar och nu har styrelsen funderingar om att bilda en frivillig försvarsorganisation. Det kan också bli aktuellt att gå in som ett självständigt förbund under CFB. TEXT OCH FOTO: UNO GRADIN 10 Befäl 2/2001 2/2001 Befäl 11

FÖRSVARSÖVNING Efter att ni har tagit ert anfallsmål ger ni understöd till Gustaf Adam. Ordern från plutonchefen går till gruppchef Backlund. Det mullrar i skogsbrynet och några minuter senare rullar den första av närskyddsplutonens pansarbandvagnar ut ur skogen. Skarpskjutning i nattmörkret TEXT OCH FOTO: STEFAN BRATT Vagnchefen Klas Halvarsson i full koncentration med att ge sin förare, Christer Lätt order om färdriktning. Blivande kap tener från Markstridsskolan ledde i nattmörkret i i östra Värmland en realistisk övning med skarp ammunition. Det är fyra grader kallt. Träden i björkdungen är belagda med rimfrost. Bortom dungen hörs spridda röster. Några sekunder senare förvandlas skogsgläntan till övningsplats för 19 soldater och befäl från Artilleriregementets närskyddspluton från Kristinehamn som tränar eldöverfall. Denna övning leds av blivande kap tener från Taktiska programmet vid Markstridsskolan i Kvarn, nordöst om Motala. Övningen ingår i Förbandsut bildning Skarp ammunition (Fusa). Order ekar ut över dungen som leder fram till anfallsmålet, en höjd. Växelvis framryckning!, skriker chefen för tredje skyttegruppen, Pontus Jansson från Kristinehamn. Striden utvärderas Några meter bakom går löjtnanten Henrik Verputten, bördig från Kristinehamn, och en av eleverna vid det taktiska programmet. Verputten är tredje grupps handledare och instruktör under detta moment. Striden rullar på och efter skyttegrupperna som nu avancerat fram till åsens högsta punkt rullar plutonens tre pansarskyttefordon, pansarbandvagnar av typ 401 (MT-LB) fram. Färden går sakta med säkert trots att det bara är enstaka centimeter till godo när några träd passeras. En halvtimme senare är det dags för utvärdering av momentet. Under några stora tallar har delar av gruppen slagit sig ned för att diskutera sitt uppträdande under anfallet. Där sitter granatgevärsladdaren Anders Nordin från Lindesberg, skyttesoldaten Jesper Antonsson, Karlstad, kulspruteskytten Fredrik Höyer- Pihl, Kristinehamn och gruppchefen Pontus Jansson. Vagnchefen Klas Halvarsson, Höljes och pbv-föraren Christer Lätt från Charlottenberg genomför separat utvärdering. Därefter är plutonens tur att diskutera genomförandet med ansvarige övningsledaren. Lunginflammation härjar Övningsledaren ber om synpunkter när plutonens nitton man står uppställda några meter från sina fordon. Bland plutonen grasserar för tillfället lunginflammation vilket medfört att åtta värnpliktiga däckats och istället tvingas tillbringa sin tid vid MSS egen vårdinrättning. Allt från otillräckligt skydd vid handgranatskastning till de blivande kaptenerna pedagogik diskuteras under utvärderingen. Taket är högt, även om löjtnanternas egen handledare och lärare i ledarskap, major Johan Helenius, tycker att närskyddssoldaterna skulle kunna vara ännu tuffare med sin konstruktiva kritik. Det är onekligen en bra pluton. Plutonens befäl har kommit långt med utbildningen trots att det ännu återstår ett antal veckor innan muck. Men, det skulle inte skada om plutonen hade lite mer go i sig och kunde tempoväxla när så krävs, påpekar Johan Helenius. Dagens höjdpunkt Det börjar att mörkna och fänrik Viktoria von Kleist, en av plutonens instruktörer under denna vecka, kommer med dagens middag; makaroner och köttfärssås. Någon timma senare är det dags för dagens höjdpunkt: plutonens första strid i mörker med skarp ammunition. Innan det är dags för uppsittning i 401-orna går kvällens övningsledare, löjtnant Torbjörn Engelkes, Livgardet, genom målet med mörkerskjutningen. Målet med denna skjutning är att en pluton ska kunna framrycka och nedkämpa en fiende i mörker. Är ni väl förberedda har inte fienden en chans, förklarar Engelkes. Han syftar på den rekognosering som gjorts för att hitta den optimala vägen till anfallsmålet genom skogsdungen. Denna gång ska plutonen förlyttas till utgångsläge för anfall (UFA) i pansarskyttefordonen. Plutonchefen smattrar ut sina order till gruppcheferna och den särskilda grupp som fått ansvaret för att avfyra lysgranater ger sig iväg till sin flank. 12 Befäl 2/2001 2/2001 Befäl 13

FÖRSVARSÖVNING När säkerheten är kontrollerad får plutonen eldtillstånd av övningsledaren. Sedan lyses himlen upp och kulsprutor, granatgevär och automatkarbinerna avlossas. Lyckad mörkerstrid Den första mörkerstridsövningen i fält blir lyckad. Plutonen får mycket väl godkänt av Torbjörn Engelkes som har svårt att tro att han bevittnat premiären i mörkerstrid. Ja, plutonen agerade mycket bra och samfällt. Visst fanns det lite missar men sådana uppstår alltid. Jag är mycket imponerad av plutonens förmåga att anamma nya kunskaper, säger Torbjörn Engelkes. Klas Halvarsson är mycket nöjd med sin tjänst som vagnchef. Jag har fått en perfekt tjänst. Men det var att knivigt att ta sig fram i mörker. Det måste vi träna mycket mer, säger Klas Halvarsson och föraren Christer Lätt nickar instämmande. Definitivt. Jag har väldigt dålig koll på vart jag kör. Är det mörkt måste jag verkligen lita på vagnschefen, konstaterar Christer Lätt. Under många år har haubitsbataljonens pjäser och manskap skyddats av en enstaka närskyddspluton. Fänrik Viktoria von Kleist är en av närskyddsplutonens instruktörer. På bilden följer hon en av de tre skyttegrupperna under anfallet mot en ås. En pluton med ungefär 30 man som också haft en rad andra funktion som så kallad räddnings- och röjningsstyrka, eskorttjänst samt sanering och indikering av nukleära, biologiska och kemiska vapen. Nu förstärker man skyddet och utökar plutonen till ett kompani. Samtidigt blir plutonen helt mekaniserad, vilket innebär att soldater och befäl färdas i splitterskyddade pansarbandvagnar av typerna 401 eller 302. Dessutom, vilket nog är unikt även internationellt sett, kommer det kommande när skyddskompaniet att förfoga över pansarbekämpningsförmåga i form av en pansarvärnsrobotgrupp, berät tar plutonchefen, kapten Ste fan Fridh. Särskilt närskyddskompani De försök, som genomförs med höstens och vårens omgång av värnpliktiga, är ett led i att utveckla och förbättra haubitsbataljon 77 B. Kapten Joakim Roth är artilleribataljonsavdelningens närskyddsexpert och han ser fram emot inrättandet av ett särskilt närskyddskompani. Inför planeringen av den nuvarande haubitsbataljonen var tanken att införa ett närskyddskompani men antalet värnpliktiga som tilldelades regementet var inte tillräckligt många för att bemanna ett helt kompani, berättar Joakim Roth. Kommer närskyddskompaniet att lösa nya typer av uppgifter? Joakim Roth svarar jakande. Som det ser ut idag ska kompaniets plutoner eller hela kompaniet lösa uppgifter som att ta grupperingsplatser för haubitskompanierna. Det tror vi är en viktig uppgtift. Trots att det är full fart framåt visar gruppchefen Pontus Jansson, Kristinehamn att det även finns plats för ett leende mitt under stridens hetta. Prästen kämpar för att bevara beredskapsminnen Tidigare kyrkoherden Bo- Martin Norrman kämpar för att bevara hus från beredskapsåren. I början av november förra året inbjöd Lycksele FBU-förening till en annorlunda övning. Frivilligorganisationerna i länet hade inbjudits till att bese och höra berättas om det beredskapsmuseum som är under uppbyggnad i Lycksele. Det är före detta kyrkoherden Bo-Martin Norrman som äntrat talarstolen och numera helhjärtat ägnar sin kraft åt att bygga upp ett beredskapsmuseum på Gammplatsen i Lycksele. Själv minns Bo-Martin beredskapstiden väl mycket tack vare att han då tjänstgjorde som rapportkarl. Efter vad som är känt idag är Lycksele en cirka 400 hundra år gammal boplats. Det började med bytes- och marknadshandel och det skedde på nuvarande Gammplatsens marker. Den första officiella marknaden hölls år 1606. Året innan, alltså år 1605, hade Sveriges dåvarande regent, Karl den nionde, sänt en adelsman och en matematiker till norra Sverige för att dra upp landgränser. Oroligheter mellan Danmark och Norge gjorde detta nödvändigt, ansåg regenten. Gammelplatsen Lycksele hette troligen Liksjo då. Det lär på lapska betyda samlingsplats. Vilket mycket riktigt Gammplatsen, eller Öhn som platsen då hette, var. Enligt en mantalslängd daterad år 1714 fanns det då 31 innevånare på Öhn. Ideliga översvämningar av Öhn, som är en låglänt udde ut i Umeälven, gjorde att befolkningen tvingades flytta till en kulle nerströms Öhn. Där byggdes också den första kyr- kan. Det blev slutligen där nuvarande Lyckseles tätort blev till. Lycksele blev egen församling och fick sin första prästtjänst år 1673. På Gammplatsen, vilket är Öhns nuvarande officiella namn, fi nns ett skogsmuseum och ett beredskapsmuseum under uppbyggnad. Det visade och berättade Bo-Martin Norrman engagerat om för oss frivilliga inom totalförsvaret under en övningskväll i början av november månad. Cirka trettiotalet personer hade kommit för att höra om de vedermödor som kantat tillblivelsen. Bo-Martin har inte haft byggnadsnämnden i Lycksele på sin sida. Byggnadsnämnden anser att det blir för många hus på Gammplatsen, medan Bo-Martin är av helt annan uppfattning. De hus som var i bruk under beredskapsåren för olika funktioner bör enligt Bo-Martin även finnas med på ett museum. Annars är det inte fullbordat anser han. Ger sig inte Hur det hela skall avlöpa återstår att se. Men ett är säkert, Bo-Martin ger sig inte i förstone. Om Bo-Martin inte får som han vill, rycker grannkommunen Storuman gärna in och tar över godbiten. Om det berättade Kurt Hamre. Han hade kommunalrådets i Storumans ord på att kommunen där gärna tar över om inte byggenskapen passar i Lycksele vart fall långt före det att museet är klart eller har flyttat till grannkommunen. Detta fick vi under lättsamma förhållanden höra före detta proffsförkunnaren så engagerat berätta att han stundtals tog till kraftyttryck. Det cirkulerade en mängd bilder under fikapausen, som daterade sig till beredskapstiden, vilka även var sevärda. Andra med minnen från beredskapstiden berättade om episoder som etsat sig fast. Kvällen avslutades med att förbundsordföranden för FBU Västerbotten, Börje Sandgren tackade upphovsmannen till beredskapsmuseet för en trivsam kväll. En kväll tillsammans med frivilliga idealister som bygger fast minnen från en svunnen tid är alltid värd att minnas. TEXT ÅKE EDLUND FOTO BERTIL SVENSSON 14 Befäl 2/2001 2/2001 Befäl 15

UTBILDNING Kursdeltagarna samlade framför en av Swedints observationsplatser, OP. Så söker man FN-tjänst ta på vakanser. Ansökningsblanketten ska skickas till personalenheten på Swedint. fem gånger i följd. Efter en avslutad tjänstgöring, bör man vara hemma i Sverige minst sex månader. Påfyllning i engelsk sambandsteknik Den andra kursen i sambandstjänst med Nato standard har genomförts i FBUs regi vid Swedint i Södertälje. Sjutton deltagare hade slutit upp till denna veckoslutskurs i slutet av vecka 9. Många av deltagarna hade tidigare hade varit ute på FN-uppdrag och tog tillfället i akt att friska upp kunskaperna i den engelska sambandstekniken. Kurschef var löjtnant Frank Johnson som arbetar på insatsavdelningen vid Swedint. Frank Johnson har tjänstgjort i många missionsområden runt om i världen bland annat Mellanöstern, Balkan och Nordirland. Till skillnad från den första English Communication-kursen, som var mer teoretisk, fick deltagarna arbeta aktivt under denna kurs. Deltagarna delades in i små grupper och utrustades med GPS 12 (satelit navigerings system) radio, karta och ett fordon per grupp. På Swedints övningsfält fick grupperna i uppgift attsöka upp vissa platser angivna med kordinater. Från platserna skulle grupperna sedan rapportera in läget över radio på så kallad natoengelska. Gisslan-minnen En av höjdpunkterna på kursen var major Jörgen Öbergs intressanta föredrag av en observatörs vardag i Georgien. Jörgen Öberg blev tillsammans med fyra andra observatörer hösten 1999 kidnappad i Georgien. Han berättade hur det var att sitta gisslan och om fysisk och psykisk tortyr som han och de andra blev ut satta TEXT OCH FOTO: KJELL SAEBBÖ för. I början av mars detta år fick Jörgen Öberg motta en tjänstgörningsmedalj av överbefälhavaren. Moderna hjälpmedel Jag har varit ute på tre FN uppdrag, två stycken på Cypern och ett i Gasa. Anledningen till att jag sökte den här kursen var att jag ville förkovra mig mer i signalering, säger Tommy Wikström från Stockholm. Jag tycker hela kursen har varit mycket intressant och bra upplagd. Jag var med på den första kursen på K1. Då var teoridelen mer i fokus. Därför var det intressant att nu få se hur det gick till ute på fältet. De mordena hjälpmedel, som vi använt under kursen, fanns inte när jag senast var i FNtjänst. Kurschefen löjtnant Frank Johnson tjänstgör till vardags på insatsavdelningen vid Swedint. Han har bred erfarenhet från utlandstjänstgöring. Är du intresserad av att söka utlandstjänst? I såfall sök, för chansen att bli antagen har aldrig varit större, råder löjtnant Frank Johnson som sitter på insatsavdelningen på Swdint. Han har erfarenheter från utlandstjänstgöring såvåväl på Nordirland som i mellanöstern och det forna Jugoslavien. Han besöker ofta de olika missjonsområdena både i Europa och Afrika.?Hur ska man ska gå tillväga för att söka FN-tjänst? Alla arbetsförmedlingar runt om i landet har ansöknings blanketter och kataloger med tjänster man kan söka. Det går även att ringa till oss så skickar vi blanketter. Man kan också besöka vår hemsida och skriva ut en ansökningsblankett. På hemsidan kan man även tit-?vilken typ av sökande har ni mest behov av? Framför allt de som är utbildade i pansarskytteförband. Pansarskyttesoldat där är den absolut största gruppen. För tillfället har vi 788 soldater i Kosovo där huvuddelen är pansarskyttesoldater.? Till vilka befattningar har ni svårast att rekrytera personal? Det är framförallt läkare och tekniker, IT-personal samt officerare nivå 3, 4 och 5. Dessa vakanser har vi svårt att fylla.?vad händer om man blir antagen till utlandstjänst? Om man rycker in som befäl, får man först göra en befälsutbildning, innan gruppchefer övriga kommit in. Soldaterna utbildas normalt 5 till 6 veckor och befälet mellan 8 och 12 veckor för att förbereda sig för den kommande missionen.?hur lång är tjänstgöringstiden? Den är 6 månader för personal i militära förband och ett år för en militär observatör.?kan man skriva på ett nytt kontrakt direkt efter genomförd utlandstjänstgöring? Ja. Men vi ser helst att soldaterna inte tjänstgör tre, fyra eller kanske? Vilka missionsområden är mest aktuella? Det är helt klart det forna Jugoslavien. Där har vi bland annat Sfor med ett 40 tal soldater. Hos Kfor i Kosovo har vi en bataljon, Swedbat, och i den ingår 788 soldater.? Har ni någon slags uppföljning av soldaten efter avslutad tjänstgöring? Swedint har ansvar för samtliga soldater och officerare som tjänstgjort i utlandsstyrkan. Vi följer upp soldaten med samtal under fem år. Om soldaterna har varit med om något frustrerande, kan vi erbjuda hjälp på ett tidigt stadium.? Vad bör man tänka på innan man reser iväg? Mina erfarenheter av utlandstjänstgöring är att man måste ha tillstånd och stöd från familjen och sina anhöriga. Man bör dessutom inte ha några ekonomiska skulder. Man måste vara mentalt förberedd och inte ha något ouppklarat med fru eller flickvän eller vad det nu må vara, svarar Frank Johnson och tillägger: Den som har problem kan inte genomföra de förväntade uppgifterna och då är det någon annan som får göra ens jobb. Därför är ett rent samvete viktigt att ha med sig. 60 år sedan förlisningen på Armasjärvi TEXT OCH FOTO: UNO GRADIN Vid Armasjärvi by restes året efter olyckan en stor minnessten. På baksidan har de omkomnas namn och hemorter huggits in. För drygt 60 år sedan omkom 46 personer vid den svåra färjeolyckan på sjön Armasjärvi i Norrbotten. Olyckan är den svåraste som drabbade Sverige under andra världskriget. Det var på kvällen den 24 oktober som färjekatastrofen inträffade. Ett ingenjörkompani från Boden försökte skeppa över två plutoner, cirka 100 man, med den färja som fanns på platsen. Färjans bärkraft överskattades och den sjönk ungefär mitt på sjön. En bidragande orsak var en hård nordlig vind som orsakade stora vågor ute på sjön. Drivanordningen bestod av en motor och ett linspel. Motorn var dock ur funktion vid olyckstillfället. Vid den efterföljande utredningen om olyckan kom det fram i flera vittnesmål att färjan skulle ha varit överlastad. Detta kunde dock inte styrkas. Både den ansvarige kompanichefen, en reservlöjtnant, och färjkarlen omkom vid olyckan. En fänrik åtalades men fältkrigsrätten ansåg att han inte kunde dömas för tjänstefel eller tjänsteförsummelse. Enligt uppgift från färjkarlen skulle färjan som nybyggd ha lastat tio ton. Han bedömde att den vid tidpunkten för olyckan klarade sju till åtta ton. En soldat i fältuniform med ammunitionsgördel och gevär beräknades väga 80 kg. När färjan lämnade land började vågor skvalpa in över stäven. En del av soldaterna flyttades därför akteröver. Arbetet med att dra färjan blev efterhand allt tyngre. När man skulle ta reda på orsaken till detta sköljde vatten in från vänster i den främre delen av färjan. När soldaterna flyttade sig bakåt blev följden att att även den bakre delen tog in vatten och färjan började sjunka. Många hamnade i vattnet. Med hjälp av färjlinan lyckades de kvarvarande ombord hålla färjan nära vattenytan. Tack vare detta kunde omkring 60 man hålla sig kvar på färjan, ömsom med vatten i brösthöjd och ömsom helt översköljda. På grund av den starka vinden uppfattades inte ropen tydligt på den östra stranden av sjön. Räddningsarbetet blev därför fördröjt. Bland de omkomna fanns även färjkarlen Karl Gösta Blomster och dennes broder Peter Olof Blomster som drunknade under försöken att rädda nödställda. Olyckan väckte stark förstämning i hela landet. Efter en sorgehögtid på stranden av Armasjärvi en vecka efter olyckan fördes de omkomna under militära hedersbetygelser till Övertorneå station. Därifrån gick ett extratåg som förde de omkomnas stoft till respektive hemorter. Eftersom ingen dömdes att vara vållande till olyckan lämnades skadeståndsanspråk från anhöriga utan bifall. En stor landsomfattande insamling till förmån för olycksoffrens anhöriga organiserades. Offerviljan var stor och betydande belopp kunde överlämnas till de anhöriga. 16 Befäl 2/2001 2/2001 Befäl 17

UTBILDNING Anhöriga ställde trots dessa miserabla väderförhållanden glatt och villigt upp som statister. Här krävs ett smidigt handlag för att lugna en av de utomordentligt skådespelande figuranterna. Flyktingmomentet blev både dramatiskt vädret. Båten hade svårt att lägga till i den starka vinden, närmare 20 sekundmeter. Men till slut lyckades det. TEXT OCH FOTO: UNO GRADIN Praktiskt ledarskap i 20 sekundmeter Det blåste närmare 20 m/sek, när ledarskapsutbildningen på Fårö skulle praktiskt öva fl yktingmottagning med modiga fi guranter på en fl yktingbåt. En tydligare inriktning mot stöd till det civila samhället och internationellt arbete. Så har kursen Ledarskap på kompani vid FBUs kursgård på Fårö förändrats jämfört med tidigare år. Därmed har utbildningen anpassats till de nya prioriteringar som gäller inom hela Försvarsmakten. 22 elever genomförde kursen, vars höjdpunkt inträffade på torsdagen. Då skulle man lära sig att hantera de ledarskapsproblem som oväntat kan uppstå när en båtlast flyktingar anländer. En viktig del i arbetet under kursen var att på ett tidigt stadium inventera gruppens och individens kompetens och utifrån detta kunna improvisera under det fortsatta arbetet. Kurschef var Jörgen Kalmendal, forskare i ledarskapsfrågor. Kulor och krut hade man inte någon större användning av, när flyktingbåten närmade sig den svenska kusten. Instruktörer var dramapedagog Gunilla Bövik-Helgesson, som jobbar som konsult med teambuilding i det egna företaget Jaget och laget, och maken Bo Helgesson. Han är före detta polischef i Värmland och belyste under kursen i första hand hur samverkan med civila myndigheter bör gå till. Är du en mentalt centrerad person, emotionellt mentalt, fysiskt eller möjligen emotionellt fysiskt centrerad. Vi hör alla hemma i någon av dessa personlighetstyper eller möjligen någon ytterligare kombination. Kursdeltagarna fick veta att den mentalt centrerade (M) är en logisk och strukturerad person som också är objektiv och fokuserad på uppgiften. Han eller hon vill ha tydliga instruktioner och se ett mål med en arbetsuppgift. En sådan person ger inte gärna luft åt sina känslor och vill gärna vara för sig själv. Den emotionellt mentalt centrerade (EM) är däremot djärv, utmanande, nytänkande och dessutom prestigelös. En sådan person blir ofta ledare i gruppen och driver både sig själv och andra framåt. Han eller hon vill sätta igång omedelbart och ser möjligheter framför problem. Den fysiskt centrerade (F) svarar för fakta, kontinuitet, lojalitet och samverkan. En sådan människa vill göra noggranna förundersökningar innan start och kontrollera att alla fakta och detaljer är korrekta. En emotionellt, fysiskt centrerad person (EF) slutligen är intuitiv, lyhörd, påverkbar och social. Denna personlighetstyp arbetar gärna i grupp, vill bolla idéer och känslor och ta del av vad andra tycker. Han eller hon behöver gott om tid att bearbeta eller analysera nya förslag och idéer. Praktiskt ledarskap Flyktingmottagningen på torsdagen blev både dramatisk och komplicerad på grund av ett rejält busväder. Det blåste närmare 20 sekundmeter nere vid minkajen på sydvästra delen av Fårö där flyktingbåten till slut lyckades lägga till. Dessutom skvalade regnet ned med en intensitet mer påminnande om ett vattenfall än vanligt regn. De anhöriga vid kursgården ställde trots dessa miserabla väderförhållanden glatt och villigt upp som figuranter. Dessa lastades i båten och kunde efter diverse palavrer med båtens befälhavare och besättningsmän tas iland på kajen. Tbc-smittade Flyktingarna var mycket realistiskt sminkade och försedda med mer eller mindre ruskiga blessyrer och allvarligare skador. Några befanns också drabbade av tbc och måste isoleras på grund av smittorisken. Bland flera av de så kallade flyktingarna fanns det uppen ba ra skådespelartalanger som gjorde att kursdeltagarna många gånger hade svårt att veta om det rörde sig om verkliga eller fejkade skador. De skadade transporterades till kursgården för vidare om händer ta gande. Efter flyktingmomentet hölls en presskonferens där de agerande utsattes för medias ingående granskning av hur de hanterat den uppkomna dramatiska situationen vid minkajen. De anhöriga samlades dagen efter för en gemensam briefing. Det var bra för oss att få tala om hur vi uppfattat det som hände och säkert också för de agerande som fick tillfälle att förklara sina åtgärder under spelmomentet, sa en av de anhöriga efter denna genomgång. Spelmomentet uppskattades trots väderförhållandena av många av de anhöriga som ansåg sig ha fått vara med om en spännande och givande aktivitet utöver det vanliga. Den fortsatta delen av kursen ägnades åt utvärderingar och diskussioner om hur man agerat och vilka delar som kunde ha gjorts på ett bättre sätt. Luftwaffe landade inte på Kallax Herman Lindqvists nämnde i sitt föredrag i Önsköldsvik den 14 november (refererat i Befäl nr 1/2001) att Kallax flygfält i Luleå utnyttjades under kriget som bas för stora enheter ur tyska Luftwaffe. Detta bemöts av en läsare: Jag har varit placerad på F 21, Kallax under fem år på sextiotalet. Då fanns det fortfarande personal som varit i tjänst inom FV i både Boden (flygambulanserna) och Kallax under trettiotalet och fyrtiotalet. Ingen av alla de veteraner jag talat med har hört talats om Luftwaffe-enheter på Kallax. Under 1945 fanns ett Dakota (C 47) förband ur US Army Air Force under Bernt Balchen på Kallax. Luftwaffe hade en stor bas på Kemi flygplats i Finland, inte långt från Kallax. Förråden i Luleå, vilka tillhörde Wehrmacht, skulle i dagens penningvärde motsvara ungefär två miljarder kr. Dessa innehöll livsmedel. I förråden förvarades aldrig vapenutrustning. MVH TORSTEN AARO, TORSTEN.AARO@TELIA.COM. 18 Befäl 2/2001 2/2001 Befäl 19

UTBLICK USA kvar i rollen som världspolis TEXT: ELISABETH BRAW FOTO: PRESSENS BILD George W Bush är en utrikespolitisk novis men han omger sig lyckligtvis med bra rådgivare. What s the great idea? utbrast en amerikansk journalist nyligen. Han hade George W. Bushs utrikespolitik i åtanke. Har W någon bärande tanke när det gäller utrikespolitik? Bush, som knappt rest utomlands, visade sig under valkampanjen inte överraskande vara en utrikespolitisk novis. Hans mandatsperiod behöver emellertid inte innebära amerikansk isolationism. George W. Bushs styrka är att han är omgiven av experter. Den viktigaste av dem, utrikesminister Colin Powell, kan ses som garantin för en fortsatt aktiv amerikansk utrikespolitik. Till sitt nytt ämbete medför han inte bara en lång militär karriär: han är också USAs hjälte Nr 1. Men helt internationellt orienterad kommer Bushadministrationen inte att bli. Den planerade missilskölden visar att USA är berett att gå sin egen väg, trots missnöje från dess vänner. Republikaner är förespråkare för USA som världspolis. Demokrater bryr sig mer om ekonomin och inrikespolitiken. Detta är uppdelningen vi vant oss vid, och visst gällde den under Kalla kriget. George Bush senior, som i sin enda mandatsperiod lyckades klämma in både Berlinmurens fall, Tysklands återförening, Kalla Krigets slut och Sovjetunionens kollaps, var förstås den främste representanten för en aktiv amerikansk utrikespolitik. Med sådana epokgörande händelser runt världen gick det inte att ha blicken riktat mot amerikanska inlandet. Mot amerikanska inlandet måste man däremot blicka för att få se sydstatsguvernören Bill Clinton. Han hade visserligen studerat ett år i Oxford men hade inte något utpräglat inter- Utrikesminister Colin Powell, kan ses som garantin för en fortsatt aktiv amerikansk utrikespolitik. Till sitt nytt ämbete medför han inte bara en lång militär karriär: han är också USA:s hjälte På bilden, tagen under Gulf kriget i jun1 1993 pekar han ut mål på ett flygfoto. Som general var Powel USAs högste militäre befälhavare, (Chairman of the Joint Chiefs of Staff). nationellt tänkesätt och vann ju dessutom Vita Huset med slogan It s the economy, stupid. Någon aktiv amerikansk roll i krishärdar på andra kontinenter kunde man därför inte vänta sig. Omvärldens förvåning var därför stor när Clinton n ästan som en liten hobby, som en amerikansk journalist skrev, började sysselsätta sig med kriser världen över. Bosnien och Kosovo föll i hans knä, likaså Rwanda. Vid slutet av Clintons tid som president förklarade hans utsedde arvtagare, Al Gore, att amerikansk utrikespolitik skulle handla om värderingar. Det betydde förstås aktivt amerikanskt engagemang till förmån för demokrati och mänskliga rättigheter. George W Bush däremot sade sig vilja bygga sin utrikespolitik på vad som var bäst för USA. Det luktade isolationism. För har engagemanget på Balkan, med facit i hand, varit bra för USA? get, bombningar i Irak utanför det internationella bevakningsområdet. Så var det med den imagen. Jag själv är mest intresserad av våra grannar i söder (den allra största delen av USAs invandrare kommer från Latin-, Central- och Sydamerika, reds anm )men jag ämnar inte glömma att USA är världens största militärmakt. Jag ämnar visa att det inte blir någon softispolitik under mig, sade Bush i en valdebatt med Al Gore. Teorier! Idealism? Neorealism? Neoinstitutionalism? På universitet världen över ställer man entusiastiskt ihop scheman över hur länder agerar på den internationella arenan. Agerar de enligt principen att det måste bli en vinnare och en förlorare? Eller utgår det från att det kan finnas flera vinnare och ingen förlorare? Den förra idén kallas neorealism, den senare idealism. Realismen sätter det egna landet främst, idealismen hävdar att det går att uppnå flera länders bästa på sam- Premiär i Mexiko När detta skrives har Bush varit president i drygt en månad. Vi ser redan tydliga markeringar om hur Bushs utrikespolitik kommer att se ut, och vem som kommer att representera den. Den förre Texas-guvernören Bushs första resa utomlands gick till Mexiko, som ju gränsar till Texas. Mexiko har han således relationer till. Spanska är det enda främmande språk han talar (inte särskilt bra dessvärre). Men Mexiko är också ett land på 100 miljoner invånare och granne med USA. Medan presidenten besökte Mexiko, genomförde amerikanska plan, för första gången sedan Gulfkrima gång. Statsmän har den ena eller andra teorin som bas för sitt handlande, heter det. Föga tänker professorerna på att statsmännen är upptagna herrar. De hinner inte sitta och pussla in varje utrikespolitiskt beslut så att det överensstämmer med en viss teori. De har oftast inte heller tid att handla preventivt. Utrikespolitik är i allmänhet summan av svaren på problem och konflikter utomlands. Okunnig och blygsam Därmed kommer vi tillbaka till George W. Bush. Vad kommer hans reaktioner på konflikterna i världen att bli? Kommer han att ignorera dem, som hans kommentar under TV-debatten med Gore verkade tyda på? Hade Bush styrt på egen hand hade svaret nog oftast blivit ja. Han är helt enkelt för osäker på, och ointresserad av, det utrikespolitiska området. Bush gjorde sig beryktad med sådana klavertramp som när han trodde att Taliban, gerillan i Afghanistan, var ett popband. Men Bush är vad Clinton inte var, blygsam. Han känner sina intellektuella svackor. Han lät den nya säkerhetsrådgivaren Condoleezza Rice, professor i statsvetenskap, undervisa honom i internationell politik under valkampanjen. Han har valt henne och Colin Powell till sina närmsta rådgivare i utrikespolitiska frågor. Det tyder på att han ämnar ge utrikespolitiken en tyngd som den inte hade under Clinton, där relativt svaga figurer satt på toppposterna. Condoleezza Rice har sagt att USA borde bli mer egoistiskt, fast hon naturligtvis inte uttryckte det så. Amerikanska soldater ska inte behöva ledsaga barn i Kosovo till dagis. Hon har också tydligt uttryckt behovet av en amerikansk missilsköld. Ett initiativ som naturligtvis främst, om inte uteslutande USA, drar fördel av. Men det går inte att vända blicken bort från krishärdar runt om i världen, för andra länder förväntar sig att USA som världens mäktigaste stat leder och tar ansvar. USA försökte hålla sig ute ur andra världskriget. Det gick inte. USA skulle under Clinton koncentrera sig på ekonomin. I stället såg vi amerikanska insatser både i Bosnien, Kosovo och Haiti. Colin Powell har flera decenniers erfarenhet av utrikespolitik, och han vet att USA inte kan isolera sig. I nuläget skulle ingen annan stat eller statssammanslutning vi väntar fortfarande på en kraftfull och koordinerad EU-utrikespolitik heller kunna ersätta USA. Hade Bush strävat efter att göra USA mer inåtriktat hade han inte utsett Colin Powell till utrikesminister. Medan Bush själv under sitt besök i Mexiko talade om inomamerikanska affärer som fri handel mellan länderna på de två amerikanska kontinenterna och samarbete staterna emellan för att förhindra drogsmuggling visade Powell att USA inte glömmer sin roll som världspolis. Mindre än en månad efter att Bush svurits in besökte Powell FN. Det låg symbolik i att han, som utrikesminister, först besökte Förenta nationerna, för att sedan besöka Mellanöstern, ett viktigt mål för hans internationella verksamhet. Powell förde samtal med både palestinier och israeler och därigenom visat att mellanösternkonflikten prioriteras av den nya regeringen. Vi europeer å andra sidan har fått det tvivelaktiga nöjet att informeras av försvarsminister Donald Rumsfeld att USA tänker bygga en missilsköld även om vi är emot det. Varför USA behöver en missilsköld nu, efter Kalla Krigets slut, och varför man anser skölden vara viktigare än ABM-avtalet, där man utfäst sig att inte bygga just den sådan sköld är höljt i dunkel. USA tar sitt ansvar Får vi lov att tolka symboliken, utrikesminister Colin Powell visar att USA kommer att ta sitt ansvar för världens krigshärdar medan försvarsminister Rumsfeld signalerar att USAs europeiska allierade får räkna med amerikanska soloflygningar. Vill Europa följa med går det bra, annars ger sig USA av på egen hand. Så - What s the great idea? Sannolikt fi nns det ingen. Bush liksom sin företrädare Clinton vet att USA inte kan avsäga sig ansvaret för konfliktlösning runt om i världen, hur intresserad Bush än är av inrikespolitik. Det bästa för USA och Bush är att alla sitter stilla i båten. Men Bush verkar inte förknippa utrikespolitik med spridandet av värderingar de t är pragmatik, inte idealism. Missilskölden, som intressant nog är ett av hans första initiativ, är uppenbarligen inget annat än en eftergift till vissa republikaner. Skölden behövs inte. Det som hittills har gjorts i frågan om missilskölden, kräver inte att projektet fullföljs. Den ledande utrikespolitiska idén finns inte ännu. Frågan är om den någonsin uppstår. George W. Bushs utrikespolitik är, än så länge, en samling pragmatiska svar på behov, både inom det amerikanska politiska etablissemanget och runtom i världen. 20 Befäl 2/2001 2/2001 Befäl 21

KRIGSMINNEN Pansarvärnsgeväret var ett nytt och populärt vapen bland de svenska frivilliga, här i bruk i ett typiskt avsnitt i den sönderskjutna och söndergrävda terrängen under anfallet mot Hangös ryska fort. Målspaning från en av det så kallade tunga kompaniets eldled - ningsplatser T v: en svensk soldat nedstänkt av jord vid sitt nya pansarvärnsgevär. Ovan konferererar Hangöavsnittets chef överste Koskimies (t v) med den svenska befälhavaren överstelöjtnant Berggren och kapten Grafström. HANGÖBATALJONEN 1941 Svenskar stupade för ryska kulor Ett tusental svenskar kämpade för 60 år sedan för Finland mot Ryssland. De fi rades vid hemkomsten som hjältar men stödet från regeringen var halvhjärtat, eftersom Finland stred på samma sida som Tyskland. TEXT: ÅKE FINNPERS. FOTO: ARKIVBILDER Svenska granater kastas in över Hangö-fästningen från en mycket långt framskjuten ställning, där granatkastargruppen just är i färd att stoppa granaten i röret för att att skjuta i väg den första salvan. Hangöfortet låg endast 10 mil från Helsingfors och ansågs utgöra ett rejält hot mot den finska huvudstaden. I slutet av juli i år blir det sextio år sedan de första svenska frivilliga anlände till Finland med anledning av Fortsättningskrigets utbrott. De kom att bilda kärnan till det som kom att kallas Hangöbataljonen, officiellt den Svenska Frivilligbataljonen (SFB). Händelsen kommer att högtidlighållas i år i Hangö med deltagande av svenska och finska veteraner. Bakgrunden till Hangöbataljonens tillkomst var Tysklands angrepp på Sovjetunionen, Operation Barbarossa, vid midsommartid 1941. Finland som hade förlorat en tiondel av landets yta på grund av vinterkriget, såg nu sin chans att ta tillbaka vad man förlorat. Tre dagar efter det att Tyskland inlett anfallsoperationerna och efter ryska bombanfall mot finska städer, gick också Finland med i kriget den 25 juni. Snabbutrymning I avtalet efter Vinterkriget ingick bland annat att Sovjet skulle få arrendera Hangöudd under trettio år. Lokalbefolkningen fick tio dagar på sig att tömma staden före sovjetstyrkornas inmarsch. Under perioden fram till sommaren 1941 byggde ryssarna ut Hangö till en veritabel fästning, Krasnij Gangut, som försvarade s av c a 20 0 0 0 ma n. De n na sovjetiska styrka utgjorde ett reellt hot mot Helsingfors dit det bara var tio mil. Redan några dagar efter krigsutbrottet inrättade den finska beskickningen i Stockholm en frivilligbyrå och den 10 juli, samma dag som finska armén inledde sina operationer, bildades Finlandskommittén av år 1941. Det senare skedde efter en del tveksamhet eftersom Finland nu stred på samma sida som Tyskland. Oenig svensk regering Denna tveksamhet till svensk frivillig medverkan i Finland präglade även regeringens inställning, vilken var splittrad i frågan. Häftiga debatter pågick ända till mitten av augusti om huruvida de svenska frivilliga skulle få utrustas i Sverige, vilket regeringen slutligen bestämde att de inte fick. I princip fick de endast ta med sig grötrocken ur militä- ra förråd, samt sjukvårdsutrustning genom Svenska Röda korsets försorg. Befälsbrist i Sverige Rekryteringen av frivilliga blev inte så framgångsrik som under vinterkriget, trots att sammanlagt närmare 3 000 man anmält sig före oktober. Av dessa tillläts dock endast drygt 1 000 att ge sig av. Det var speciellt befäl av olika grader som förvägrades anstånd för krigstjänst i Finland. Skälet var den svenska arméns stora behov av befäl till beredskapsförbanden. Det bör påpekas att överbefälhavaren Olof Thörnell hade räknat med ett svenskt frivilligförband på upp till 5 000 soldater. Resultatet blev ändå att bataljonen, personellt, blev ett elitförband jämfört med den svenska frivilligkåren under Vinterkriget. De första svenska frivilliga anlände till Åbo den 25 juli, där de organiserades i tre jägarkompanier och ett tungt kompani. I Åbo påbörjades också utbildningen bland annat på de nya vapen som de tilldelades. Den 15 augusti, då bataljonschefen, överstelöjtnant Hans Berggren, hade anlänt till Hangö fick de frivilliga där avlägga den finska krigsmannaeden vid en högtidlig ceremoni. Bataljonen kom sedan att ligga i den främre frontlinjen hela hösten, en tjänstgöring som främst präglades av artilleridueller, patrulluppdrag framför de sovjetiska ställningarna och prickskytteverksamhet. Något anfallsförsök blev aldrig aktuellt, även om högre svenska befäl gjorde hemställan om detta till självaste Mannerheim. Att tillvaron vid Hangöfronten inte var helt ofarlig vittnar inte minst det faktum att 26 frivilliga (3 procent) svenskar stupade, de flesta på grund av de ryska prickskyttarna. Genom minfält I början av december utrymde ryssarna skickligt Hangöbasen för att ta hem styrkorna till Leningrad, där de behövdes i försvaret mot 18:e tyska armén. På natten till den 4 december framryckte 3. jägarkompaniet under befäl av kapten Anders Grafström, genom det minerade landskapet och intog Hangö utan motstånd i gryningen. Att den nattliga framryckningen kunde ske utan förluster berodde på en nästan osannolik tur. Förpatrullen, som i femton mi nusgrader lyste sig fram med endast en hand lykta, oskad liggjorde ett hundratal minor på vägen fram till Hangö. Efter att i rykande snöstorm ha blivit avtackad av fältmarskalk Mannerheim reste den svenska bataljonen hem. Den 20 december 1941 paraderade bataljonen genom Stockholm. Det blev en triumftågsliknande marsch genom huvudstaden. Förbandet togs sedan av emot under högtidliga former i Storkyrkan kung Gustaf V. Även stora delar av den kungliga familjen deltog i ceremonin. I stadshusets Gyllene sal avhölls sedan en festmiddag där de frivilligas förnämliga insatser och offervilja framhölls i flera högtidstal. En svensk patrull avlägger rapport och njuter sedan av en mugg varm dryck i den trånga men trivsamma finska korsun/kojan. I slutet av juli arrangerar Karoliner Resor en resa till veteranträffen i Hangö. Se annons i Befäl nr 1/01. 22 Befäl 2/2001 2/2001 1/2001 Befäl 23

UTBLICK Rysslands president Vladimir Putin var hedersgäst vid EU-toppmötet i Stockholm i mars. Det svenska ordförandeskapet har fäst stor vikt vid EUs relationer till Ryssland och på agendan för överläggningarna stod mer samarbete, främst i form av EU-stöd till Kaliningrad. Det är helt riktigt att dörren till Europa ska hållas öppen, men det är viktigt att EU samtidigt håller hårt på att Ryssland måste agera som en anständig stat för att få komma in i stugvärmen. Det gör Ryssland inte i dag. Därför var det viktigt att EU upprepade kritiken mot det ryska kriget i Tjetjenien, men den borde ha varit mycket skarpare. Putin slapp lindrigt undan. I Tjetjenien begår Ryssland massiva brott mot de mänskliga rättigheterna. De bedriver, vad människorättsorganisationen Human Rights Watch, betecknar som ett smutsigt krig. Ett krig med metoder som liknar de som latinamerikanska diktatorer använde mot civila på 1970-talet. Rapporten The Dirty War in Chechnya (vol 13, no 1, March 2001) är skrämmande läsning. Två krig Det första Tjetjenienkriget var tänkt att bli en promenadseger. Men det utvecklades till att bli en serie förödmjukelser för den ryska armén. Därmed blev det inte heller någon propagandaseger. Kriget väckte missnöje hos en alltmer kritisk opinion. En uppgörelse med rebellerna var en förutsättning för att Boris Jeltsin skulle bli omvald 1996. Kreml accepterade dock aldrig att Tjetjenien hamnade utanför dess kontroll och i stället för att förbättra förbindelserna ägnade de ryska ledarna sig åt motsatsen. Även det andra Tjetjenienkriget hade klara drag av inrikes utrikespolitik. Det förde också Putin till makten. Efter en serie bombattentat med hundratals dödsoffer inleddes kriget i september 1999. Attentaten tillskrevs tjetjensk terrorism, men ingen har tagit på sig ansvaret och några bevis har heller aldrig presenterats. Det blev inledningen till en rysk offensiv som föranlett utropandet av segern vid ett flertal tillfällen. Men hittills synes inte någon seger vara inom räckhåll. Den tjetjenska gerillan är fortfarande aktiv och ingalunda besegrad. Ryska reguljära trupper har måst ersättas av allt fler specialförband. Visserligen behärskar nu ryssarna territoriet och striderna är ganska sporadiska, September 1999 Karamakhi, Dagestan. Ett rysk pansarfordon släpar dödade tjetjenska gerillamän. Enligt fotografen beslöt sig ryssarna för att statuera exempel för att visa hur man behandlar tillfångatagna banditer. Orsaken skulle ha varit att en av de ryska soldaterna dödats av en prickskytt. Foto: Pressens Bild (Vladimir Svartsevich) men konflikten har inte kommit närmare sin lösning. Tvärtom. Rysslands hänsynslösa agerande skapar bitterhet och hat. Terrorvälde Kriget i Tjetjenien har övergått från att vara en intern konflikt, där centralmakten med våld vill förhindra en lösgöring från federationen. Det handlar inte längre om att erövra territorium eller att hålla det, utan om att ha etablerat ett terrorvälde. Det har man kunnat göra genom att definiera kriget som en antiterroristaktion. Den ryska antiterroristlagen ger myndigheterna långtgående rättigheter att bryta mot FN-konventionen och Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Men medan konventionerna under klart specificerade villkor medger inskränkningar i de mänskliga rättigheterna, ger den ryska antiterroristlangen myndigheterna fria händer att göra som de tycker. Och den rätten utnyttjas. Soldater ur ryska Special forces kontrollerar en tjetjensk man därför att han saknarid-handlingar. Man letar även efter märken på kroppen som kan tyda på att han burit på vapen. Foto: Pressens Bild (ITAR TASS) Tiotusentals tjetjener hålls fängslade sedan hösten 1999. De flesta arresteras för att man inte har id-handlingar, att man inte vistas på sin bostadsort eller utan något särskilt skäl alls. Merparten av arresteringarna registreras aldrig, vilket gör det svårt för anhöriga att hitta de sina. Det kan krävas både tid och mutor för att få klarhet eller ett frisläppande. Andra bara försvinner efter att ha plockats upp i omfattande räder eller arresterats vid någon vägspärrar. I andra fall har de försvunnit efter nattliga gripanden av rysktalande maskerad män. En del av de försvunna hittas aldrig, andra dyker upp som lik. Ryssland begår folkmord i Tjetjenien TEXT: CLAES ARVIDSSON TEXT: CLAES ARVIDSSON Åtta massgravar I Human Rights Watch rapport redovisas 113 fall, där människor helt godtyckligt gripits och sedan försvunnit. Människorättsorganisationen har också dokumenterat åtta massgravar och flera fall där lik t ex dumpats vid vägkanten. Tortyr och summariska avrättningar ingår i bilden. Inte vid något tillfälle har de ryska rättsväsendet lyckats lösa något fall. De tjetjenska rebellerna är inte Allahs bästa barn. Nationalismen har många bottnar. Det finns lokala krigsherrar som mest är intresserade av sin egen välfärd och som lika gärna ägnar sig åt brott. Men det ger inte Kreml rätt att ägna sig åt systematiska brott mot de mänskliga rättigheterna - åt det som Human Right Watch betecknar som folkmord. 24 Befäl 2/2001 2/2001 1/2001 Befäl 25

UTBILDNING Att äta myror tyckte många var en av höjdpunkterna på kursen. Men man blir inte lika glad som björnen Ballho. Upplevelsen var snarare, som att borsta tänderna utan tandborste ungefär. Ändrad kurstid och ny kurs Psykologiska operationer vecka 28 i Falsterbo är flyttad till vecka 26. Ny kurs, ej kurskatalogen Mediaträningskurs kommer att genomföras som pilotkurs under vecka 28 i Falsterbo (se även sidan 3). Kursen riktar sig främst till nuvarande eller blivande funktionärer som har behov av att kommunicera med M/90 Regnställ 595 kr Intresserad av M/90: Fältjacka fr. 198 kr Fältbyxa fr. 295 kr Pansarjacka fr. 395 kr Pansarbyxa fr. 495 kr Värmejacka fr. 495 kr Värmebyxor 798 kr Keps 98 kr Vinterkängor 998 kr Marschkängor fr. 595 kr Stridbälte fr. 295 kr Skogsmyror diet på överlevnadskursen TEXT OCH BILD: KJELL SAEBBÖ mitten på september förra I året genomfödes en överlevnadskurs för FBU-are och hemvärnare på Skäldervikens kursgård i nordvästra Skåne. Förväntningarna var stora inför denna veckoslutsövning. De femton kursdeltagarna, som hade mött upp, bestod till största delen av befäl. Syftet med kursen var att överleva på i huvudsak naturens resurser, att öka elevens självkänsla i naturen och att stärka förmågan i fält. Det hela var ganska enkelt. Vi har tappat kunskap på vägen och vi kommer inte ihåg hur våra förfäder gjorde upp eld eller fi ltrerade vatten med hjälp av vitmossa, torv och träkol. Skolchef och pådrivande motor bakom kursen var major Bo Alfredsson, som har stor erfarenhet av frivilligverksamhet. Löjtnant Stig Jörgensen var den erfarne och skicklige instruktören, som med sina tre medhjälpare drog upp ätliga rötter, plockade febernedsättande blad och satte i sig ett massmedia. Anmäl dig snarast. Dock senast den 5 maj. För mer information ring Bert-Olof Lax, informations chefchef, CFB, telefon: 08-587 742 03. www.militara-overskottslagret.se Beställ M/90 över internet och få det hemskickat inom ett par dagar mot post-förskott. Vi har mer artiklar på vår hemsida som t ex, M/39-58, M/59 samt från Nato och USA. Militära Överskottslagret KB 241 94 Eslöv Butiken 0413-311 63 Fax 046-528 80 stort antal skogsmyror inför en häpen elevskara. Befäls utsände ställde några frågor till Stig Jörgensen med flera Hur kommer det sig att du vet så mycket om överlevnad? Stig Jörgensen: Redan som ung så var jag intresserad och nyfi ken av det här, gillade att vara ute i skogen och knåpa. Sedan, längre fram, träffade jag Stefan Källman genom FBU. Han är en av dem som bildade Svenska överlevnadssällskapet. Han bjöd mig och min fru, som också är intresserad av den här verksamheten, upp till Stockholm. Efter det har jag gått flera olika överlevnadsutbildningar. Dessutom är vi ju ett glatt gäng som håller på med det här ganska ofta. Mina två grabbar är också med. Hur många sådana här kurser har du anordnat för FBU? I mellan tummen och pekfingret sex, sju. Det här är ju steg två och förra året vid denna tid anordnade vi steg ett men det var mer teoretiskt. Dessutom är ju jag lite skogstokig. Jag har alla möjliga Sista lagret löv läggs på tvåmansbivackens tak. växter på kruka hemma. Dem brukar jag ta med mig och visa upp. Tidigare var jag ungdomsledare för i Helsingborgs FBU. När lösskjutning förbjöds för ungdomarna och det infördes allt kraftigare restriktioner, riktade vi in oss på överlevnadsdelen. Så helg efter helg fick ungdomarna pröva olika saker och det blev så oerhört populärt att det till sist blev kö av både pojkar och flickor som ville in i föreningen. Vilken är en riktig skogsmulles favoritväxt? Det är utan att veka Röllikan, en medicinalväxt som är bra mot allt. Den ingick som standard i de romerska legionärernas packning. Den är febernedsättande och bra mot huvudvärk ypperlig till exempel om man har inflammerat tandkött. Ja, den har så stort användningsområde att man i princip kan ha den till allt. Vidgar vyerna Befäl frågade även några av deltagarna vad de tyckte om kursen. Varför valde du här kursen? Furir Siv Mehiläinen, Hallands FBU Överlevnad tycker jag är otroligt intressant, därför man vet aldrig när man får användning för det man lärt sig här på kursen. Jag tillhör Svenska överlevnadssällskapet och har genomfört deras grundkurser. På fritiden brukar jag själv småfuska i ämnet. Jag är vegetarian så för mig blir detta extra intressant. Man får vidga sina vyer. En favorit för min del var nog märgen ifrån vass. Den smakade inte så tokigt och så var den proppfull av kolhydrater. Har du några tidigare erfarenheter av överlevnad? Fänrik Björn Rosenlund, Lunds FBU Jag har gått några överlevnadsutbildningar i Försvarsmaktens regi. I fjol var jag med på steg 1 av denna kurs. Det är otroligt viktigt att lära sig saker från grunden. Man vet ju inte när man kommer att få användning för det man lärt sig. Vad tyckte du var höjdpunkten på kursen? Det skulle nog vara att äta myrorna. Det var som att borsta tänderna utan tandborste. Det händer i FBU förbunden Blekinge Utbildningskonferens Soldatprov Gotland Fria kriget Rekryteringsträff Vapenpokalen/fälttävlan 12 13 maj maj 20 21 april 12 13 maj 24 maj Gävleborg Kfk Skärgårdsbataljonen 5 6 maj Familjedag 26 maj Halland FARB 21 22 april Tylebäck Utb konferens 2/2 26 april Tylebäck Frivilligdag 5 maj Halmstads Stora torg Lv utb 12 13 maj Lv 6 Skyttekurs, Kp, AK4 o 5 19 maj Soldatprov 26 maj Falkenberg Mil idrott 31 maj Hd-garnison Jämtland Vapentjänst, utländska vapen 21 april Östersund Riksskytte (k-pist) 7 maj Östersund Simulatorutb/skjutning 19 20 maj Östersund Riksskytte (K pist + Ak) 28 maj Östersund Jönköping Utbildningskonferens 28 april Vrigstad Riksskytte 14 maj Eksjö Strid i bebyggelse 18 20 maj Skövde Kalmar Ledarskap trupputb instruktörsk del 1 Strid i bebyggelse 11 13 maj 18 19 maj Norrbottens södra Räddningstjänst, samverkan med polis v19 el 20 Älvsbyn Skaraborg Strid i bebyggelse/fältarbetskurs del 2 20 22 april Studiebesök K 3 UVA 21 april Karlsborg Strid i bebyggelse 28 29 april Halmstad Underhållstjänst 28 29 april Skövde Soldatprov 6 maj Kinnekulle PEK utb kpist 7 maj Lagtävlan kpist och Ak 5 12 maj Gundläggande överlevnadsteknik 18 19 maj Ungdomsutbildning 18 20 maj PEK utb kpist 21 maj Vårfälttävlan 27 maj Skåne Skytteträff 12 13 maj Rinkaby Fria kriget 26 27 maj Revingehed Stockholm Soldatprov Taktik fältövning staden 12 maj 26 maj SVOF Am- och minröjningstjänst 19 20 maj Eksjö Södermanland Ledarskapsutbildning 20 21 april Strängnäs Riksungdomstävling 18 20 maj HvSS Soldatprov 19 maj Trosa Uppland Soldatprov 20 maj Uppsala Kamratmarsch 25 27 maj Marma skjf Västerbotten Prickskyttekurs 27 29 april Umeå/Arvidsjaur Funktionärskonferens 28april 1 maj Hemavan Fältarbetskurs 18 20 maj Umeå Västernorrland Vapentjänst 21 april Simulatorutbildning 19 20 maj Överlevnad del 1 9 10 juni Sollefteå Västmanland Riksskytte 28 april Räddningstjänst 28 29 april Riksskytte 12 maj Soldatprov 19 maj Riksskytte 26 maj Örebro Strid i bebyggelse 24 27 maj I 16 Östgöta Soldatprov 28 april Riksskytte K-pist 12 maj Linköping 26 Befäl 2/2001 2/2001 Befäl 27

1 1 0 6 2 4 5 0 0 Har du anmält dig till en sommarkurs? Ännu är det inte för sent På nedanstående kurser och några andra fi nns det platser kvar. Falsterbo Vecka Datakurs ledningssystem 26 Gr kommunikationsteori och info-vsh 28 Försvar av storstad 30 NBC-grundkurs 30 Fårö Försvar av storstad 26 Int uppdrag stabstjänst 26 Pvrobottjänst 27 Försvarsupplysning 30 Källviken Försvarsupplysning 26 Undtjänst stabstjänst 27 Uhtjänst inom komp/hvo 28 Kriskommunikation 32 Tylebäck Taktik/terr.försvarsförb 26 Folkrätt 27 Försvar av flygfält 29 Sjukvårdstjänst 30 Om du vill veta mer se Kurskatalog 2001. Om du inte har den kvar, kan du finna den på internet. Se CFB-hemsida www.fbu.se Anmäl dig till en sommarkurs snarast! Den ordinarie avsökningstiden går ut den 15 april. Men det fi nns platser kvar. För ytterligare information ring CFB, t e le fon 0 8-587 742 0 0, fa x : 0 8-587 742 9 0 E-post: kursinfo@fbu.se