INNEHÅLL. Varenda plats i Sverige. Längs varje väg, bakom varenda tuva och. under varje sten. Varje brygga, varje tak,

LANTMÄTERIET 2015

INNEHÅLL GD HAR ORDET Tillsammans möjliggör vi samhällsutvecklingen 2 Varenda plats i Sverige Längs varje väg, bakom varenda tuva och under varje sten. Varje brygga, varje tak, varenda stig och varje fält. Slottet, kojan och torpet. Parken, elljusspåret och hagen. Varje vändplan, varje avfart och varje landsväg. Sport arenan, skidbacken och fiket på hörnet. Varje tätort, förort och city kärna. Mötesplatsen, gömstället och smultronstället. Lantmäteriet är bekant med varenda plats i Sverige. Vi har koll på bredden, höjden, längden och tvären. Vi kartlägger verkligheten, sätter gränserna och håller reda på vem som äger vad. VI KARTLÄGGER VERKLIGHETEN Succé för en landskapsmodell i Minecraft 4 Lyckad flygsäsong till slut 6 Geoskolan lyfter undervisningen 8 Behovet av en nationell blåljuskarta är stort 11 Framtidens karta har flera dimensioner 12 Nytt gemensamt referenssystem i Östersjön 15 VI SÄTTER GRÄNSERNA Gränserna återställs efter branden 16 Spektakulär flytt av Kiruna 18 Enhetlig hantering av förrättningsärenden 20 Kundcenter utökar sin kundservice 22 VI SÄKRAR ÄGANDET 120 000 ansökningar lämnades in 23 Städning av Fastighetsregistret 24 SAMVERKAN Effektivare samhällsprocesser med Svensk geoprocess 26 Digital samverkan med medborgarna i centrum 27 Gränsöverskridande geografisk information för Europa 28 INTERNATIONELLT Tjänsteexport till 12 länder 29 Ett fungerande fastighetssystem gynnar Botswanas ekonomi 30 Fortsatt stöd till Georgien 31 FRAMTIDSDISKUSSIONER 200 chefer diskuterade framtidsfrågor 32 Lantmäteriet, 801 82 Gävle. Besöksadress: Lantmäterigatan 2. Telefon: 0771-63 63 63. E-post: lantmateriet@lm.se www.lantmateriet.se FAKTA Engagerade medarbetare 34 Kortfakta om vår verksamhet 36 Vår organisation/direktion/styrelsen 37 Ekonomiskt resultat 39 Viktiga händelser 40

LANTMÄTERIET 2015 GD HAR ORDET GD HAR ORDET LANTMÄTERIET 2015 TILLSAMMANS MÖJLIGGÖR VI SAMHÄLLSUTVECKLINGEN Sommaren 2015 öppnade vi upp den första under året som genomförts med sikte på en i båda länderna med så positivt resultat att FOTO: KATINKA IGELBERG omgången av våra geodata för fri använd ny strategisk plan för vår verksamhet, där man nu önskar återuppta samarbetet. ning. Detta väckte stor och positiv uppmärk relationen till omvärlden kommer att vara Under året har vi gjort stora ansträng samhet i vår omvärld och under hösten plan central. ningar för att förbättra servicen till våra erade vi för att släppa fritt ytterligare data Framtidsscenarierna var också utgångs kunder. Vi har påbörjat ett utjämnings till årsskiftet. Men redan den 18 december punkten för ett av två seminarier som vi bjöd arbete för förrättningsärenden för att hand kunde vi glädja många datorspelsintresse in till under sommarens Almedalsvecka. Det läggningen ska ske på ett likvärdigt sätt i rade då släpptes en landskapsmodell över andra seminariet hade temat öppna data. hela landet. Vi har också påbörjat en auto Sverige i spelet Minecraft. Modellen bygger Glädjande nog lockade vi en stor och aktiv matisering av handläggningen av inskriv på de nationella kartor och höjddata som publik till båda evenemangen. nings ärenden och i början av december öppnats upp vid årsskiftet. I Almedalen presenterade vi också en registrerades de första helautomatiska Mycket annat har förstås hänt under nyproducerad debattantologi, där ett antal ärendena. året. I slutet av januari träffades Lant framträdande personer ger sin syn på svensk Sammanfattningsvis har vi även i år tagit mäteriets drygt 200 chefer för en dags samhällsplanering om tio år, med utgångs steg framåt, och detta har kunnat ske tack arbete kring framtidens samhällsplaner punkt från våra scenarier. vare goda insatser från alla medarbetare och ing. Utgångs punkten var fyra scenarier En viktig händelse på det internationella ett fruktbart utbyte med våra samarbets med olika tänkbara utvecklingslinjer i det planet var den FN-resolution om geodesi partner. Stort tack till er alla. svenska sam hället: Ser vi framför oss en området som antogs under våren 2015: Global samhällsplanering fokuserad på ett håll Geodetic Reference Frame for Sustainable Develop- bart samhälle, eller i huvudsak inriktad ment. Det är den första FN-resolutionen inom på att utveckla storstadsregionerna? Eller vårt område och ett resultat av arbetet inom kan en överhettning i storstäderna tvärt UN-GGIM United Nations Committee of Experts om leda till ökat intresse för att flytta till on Global Geospatial Information Management. medelstora städer, med ökad konkurrens Sverige, genom Lantmäteriet, bidrog till mellan kommunerna? Kommer det rentav detta arbete. att bli så att näringslivet får ökat inflytande När det gäller vår tjänsteexport slöts avtal över samhällsplaneringen, på bekostnad om fortsatt samarbete med våra syster av politiken? Det blev mycket intressanta organisationer i Botswana och i Georgien. diskussioner, och detta var starten till ett Det handlar bland annat om experthjälp och Bengt Kjellson, omfattande arbete med flera workshoppar projektledning. Vi har tidigare haft projekt generaldirektör 2 3

LANTMÄTERIET 2015 VI KARTLÄGGER VERKLIGHETEN SUCCÉ FÖR EN LANDSKAPSMODELL I MINECRAFT Den 1 juli 2015 tog Lantmäteriet första steget mot frisläppandet av kartor och geografisk information vilket gav fri tillgång till den digitala översiktskartan och en förenklad höjdmodell. Den 18 december lanserades Sverige för användning i Minecraftmiljö. På knappt ett halvår har nästan tre och en het och redan första dagen gjordes fler halv miljon anrop gjorts till Lantmäteriets än 1 000 nedladdningar. Initiativtagaren öppna karttjänst. Bobo Tideström på Lantmäteriet säger att Det visar att vi är på rätt väg och jag satsningen på Minecraft är ett sätt att nå ut känner mig mycket förväntansfull när vi till barn och ungdomar. släpper flera av våra mer detaljerade kartor Förhoppningsvis får vi dem intresserade fria, säger Peter Nyhlén, enhetschef på av kartor och geografi. Lantmäteriet. Han syftar då på Vägkartan, Terrängkartan, Fjällkartan och en rikstäckande realtidstjänst för mätning och Lantmäteriet har ambitionen att framöver Fler fria data positionering med meternoggrannhet släppa ännu fler geografiska databaser fria (Swepos nätverkstjänst DGNSS), som blir för utvecklare och andra användare. fritt tillgängliga från och med 1 januari 2016. Det tror vi kommer att leda till mer innovation, bättre samverkan vid samhällsbyggnad och samhällskriser samt ett effek Minecraft fick uppmärksamhet Strax innan jul lanserades Sverige i Minecraftmiljö. Materialet man använt sig av Bland aktörerna som efterfrågar kartor tivare miljöarbete, säger Peter Nyhlén. är samma som blir fritt från årsskiftet. och geografisk information finns även apputvecklare, speltillverkare, aktörer inom Spelaren har tillgång till en heltäckande landskapsmodell över Sverige och kan bygga mobilnätsutbyggnad och andra som behöver upp egna platser i valfri miljö. Lanseringen aktuella kartunderlag för att utveckla av spelet fick stor medial uppmärksam kommersiella tjänster och produkter. FOTO: LANTMÄTERIET FOTO: OSCAR JÖNSSON Öppna data Via ett öppet API (applikationsprogrammeringsgränssnitt) kan fri kartinformation kommas åt via ett maskingränssnitt. Mellan 1 juli och 30 november 2015 gjordes 3 454 653 anrop till Lantmäteriets öppna API. Det totala antalet nedladdningar av Lantmäteriets öppna data under samma tid var 13 898, de flesta gällde höjddata (6 000 stycken). 4 5

FOTO: LANTMÄTERIET Lyckad flygfotosäsong till slut Det dåliga vädret i juli gjorde att det under perioden 4 juli-3 augusti flygfotograferades endast 1 618 bilder. Som jämförelse fotograferades 10 562 bilder under samma period 2014. Men augusti visade sig bli en riktigt fin månad, med ett resultat på cirka 10 200 bilder. Det gjorde att de områden som enligt planen skulle flygfotograferas i södra Sverige snabbt kunde avverkas. Detta är en flygbild över Gränna och Visingsö som togs 2015. 6 7

LANTMÄTERIET 2015 VI KARTLÄGGER VERKLIGHETEN VI KARTLÄGGER VERKLIGHETEN LANTMÄTERIET 2015 GEOSKOLAN LYFTER UNDERVISNINGEN Ett helt nytt digitalt skolverktyg kallat Geoskolan har blivit klart under 2015 och kommer att under vårterminen 2016 introduceras på flera gymnasieskolor i Gävle och Västerås. Geoskolan har varit ett samverkansprojekt sätt, berättar Johanna Fröjdenlund som är mellan Lantmäteriet, Västerås stad, Sveriges projekt ledare för Geoskolan på Lantmäteriet. geologiska undersökning, Statistiska Vi har byggt en teknisk applikation central byrån, Gävle kommun och ett antal som passar in i den digitala miljö som gymnasielärare. Projektets målsättning redan finns på skolorna. Verktyget har är att underlätta för lärare och elever att hela tiden kartan som utgångspunkt, använda sig av geodata och geografiska säger hon och tillägger att via Geoskolan.se informationssystem i skolan. Skolorna får kommer skolorna att kunna nå historiska tillgång till, och handledning i hur man kartor, jord artskartor och annan geografisk använder, geodata och GIS. Stödet innehåller också förslag på lektioner i interaktiv Från början var det tänkt att Geoskolan information. kartmiljö. skulle introduceras under höstterminen, nu blir det istället under vår terminen Kartan är utgångspunkt 2016. Tanken är också att Geoskolan ska få Skolorna jobbar allt mer digitalt, vi nationell spridning. såg behov av att tillgängliggöra oss på nya Elisabeth Taube, historielärare på Vasaskolan i Gävle, har varit med och utvecklat Geoskolan. Hon har sett till att verktyget inte bara ska kunna användas under geografilektioner, utan även inom ämnet historia. Med den här tjänsten kan eleverna jobba med kartmaterial som källa. Elisabeth Taube hoppas på att Geoskolan ska utvecklas så att verk tyget kan användas i ännu fler ämnen, exempelvis samhällskunskap. FOTO: PERNILLA WAHLMAN Fotnot: För att skolan ska kunna använda sig av Geoskolan behöver kommunen en licens med Lantmäteriet för offentlig användning. Något som många kommuner redan har. 8 9

VI KARTLÄGGER VERKLIGHETEN LANTMÄTERIET 2015 BEHOVET AV EN NATIONELL BLÅLJUSKARTA ÄR STORT Det händer då och då att blåljusaktörer kör fel på grund av felaktiga adresser, eller på annat sätt ofullständig geografisk information. En nationell, digital blåljuskarta för alla räddningsaktörer kan bli verklighet under 2016. FOTO: KATINKA IGELBERG FOTO: MOSTPHOTOS FOTO: MOSTPHOTOS 10 FOTO: MOSTPHOTOS FOTO: MOSTPHOTOS Projektet Geodata för blåljus, som startade i januari 2014 och avslutades i oktober 2015 får en fortsättning och Lantmäteriet kommer även då att koordinera arbetet. I det avslutade projektet har Lantmäteriet och representanter för Trafikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), kommunerna, SOS Alarm, Polisen, räddningstjänster och ambulansverksamhet samarbetat för att förbättra möjligheterna för blåljusaktörerna att få tillgång till gemen samma geodata som är enhetliga och aktuella. Vi har haft två syften, dels att få till en insamlingsprocess där kommunerna, Lantmäteriet och Trafikverket samverkar bättre, dels att diskutera samordningen för att möjliggöra att samma information finns hos alla aktörer, i utryckningsfordonen och på ledningscentralerna, säger Ulrika Johansson, regional geodatasamordnare på Lantmäteriet. Krav från blåljusaktörerna Bristen på samordning gör att blåljusaktörerna idag använder flera olika kartstöd i sina olika stödsystem, vilket kan ställa till det när olika aktörer har gemensam utryckning. Projektet Geodata för blåljus har, bland annat genom ett antal genomförda workshoppar, undersökt vad det är för kartunderlag blåljusaktörerna behöver och kan därmed konstatera att aktörerna har ett tydligt krav på en gemensam blåljuskarta. Om alla blåljusaktörer har tillgång till samma, aktuella och korrekta information så ökar förutsättningarna för att rädda liv, säger Ulrika Johansson. Den andra etappen i projektet handlar följaktligen om att få till en nationell blåljuskarta, som är gemensam för alla räddningsaktörer. Informationen som ska ingå kommer från Lantmäteriet, Trafikverket och kommunerna. 11

LANTMÄTERIET 2015 VI KARTLÄGGER VERKLIGHETEN FRAMTIDENS KARTA HAR FLERA DIMENSIONER Inom några år kommer Lantmäteriets kartor att vara tredimensionella. Ett projekt har startats för nationella geodata i 3D och under 2016 ska ett ramverk för detta tas fram. Framtidens kartproduktion handlar dock inte enbart om tre utan snarare fyra dimensioner. Den fjärde dimensionen är tiden och då Samverkansgrupp kan det till exempel gälla gamla flygbilder. Sådana efterfrågas allt oftare där verkansgruppen för 3D, tagit fram en så Lantmäteriet har, tillsammans med sam äldre plankartor eller ritningar inte finns kallad demonstrator. Den visar Linköping bevarade. och Norrköping med omnejd i 3D och Vi vill kunna se äldre beskrivningar. inne håller data från Lantmäteriet tillsammans med bland annat djupdata från Hur såg landskapet ut för tio år sedan? Men även framtida scenarion ska kunna gå att Sjöfarts verket och information om jordarter, berggrund och grundvatten från visualisera, säger Thomas Lithén, senior advisor på Lantmäteriet och expertråd givare. Sveriges geologiska undersökning. Under Många aktörer i samhället frågar dock i 2016 planeras att ta in data från kommuner, första hand efter en nationell 3D-modell. År Trafikverket och Skogsstyrelsen. 2020 ska en rikstäckande landskapsmodell I samverkansgruppen ingår, förutom finnas framme och under 2015 formerades de nämnda myndigheterna, Försvarets projektet för detta. materielverk; kommunerna Göteborg, Geodata i 3D handlar dels om att snabba Linköping och Falun medverkar också. upp samhällsbyggnadsprocesser, men Gruppen ska även stötta Lantmäteriet i också om att skapa bra förutsättningar för arbetet med att ta fram det nationella klimatan passning, samhällsskydd och ramverket för geodata i 3D. beredskap, säger Thomas Lithén. Fakta 3D I den nationella, tredimensionella landskapsmodellen ska man kunna se bebyggelse, adresser, vägar, ytvatten och vegetation, samt grundvatten jordarter, berggrund och havsbotten. 3D-kartor över Norrköping. FOTO: LANTMÄTERIET FOTO: LANTMÄTERIET 12 13

VI KARTLÄGGER VERKLIGHETEN LANTMÄTERIET 2015 NYTT GEMENSAMT REFERENSSYSTEM I ÖSTERSJÖN Det pågår en stor kartläggning av Östersjön i syfte att öka effektiviteten, säkerheten och noggrannheten för navigering. Projektet som kallas FAMOS (Finalising Surveys for the Baltic Motorways of the Sea) leds av Sjöfartsverket i Sverige och engagerar även sjöfartsmyndigheter i Estland, Lettland, Finland, Danmark, Litauen och Tyskland. Alla de områden som trafikeras av handels bestämning med GNSS. Den behövs för att sjöfarten i Östersjön ska vara sjömätta till år räkna om den typ av höjder som kan mätas 2020. Projektet innebär både miljö mässiga med GNSS till traditionella höjder över havet och ekonomiska fördelar. När djupet i det höjdsystem som används till exempel kartläggs ökar navigationssäkerheten och RH 2000 i Sverige. FOTO: PER-ANDERS OLSSON Jonas Ågren mäter in tyngdkraften på kajen för att få ett utgångsvärde för de mätningar som sedan görs till havs med den marina gravimetern ombord på Jakob Hägg. möjligheterna till att hitta bränslesnålare fartygsrutter. Parallellt med mätningar av havsbotten pågår också ett internationellt samarbete som syftar till att införa ett nytt gemensamt Gemensamt referenssystem för djup Kvaliteten på tyngdkraftsobservationerna i Östersjön är i dagsläget ojämn och i många fall okänd. Kompletterande tyngdkrafts referenssystem i Östersjön som anger noll mätningar ska nu ske från sjömätnings nivån till havs. Därigenom kommer man att fartyg i hela Östersjön. i framtiden kunna göra säkrare mätningar För att få en enhetlig referensnivå ska med hjälp av GNSS¹ och satellitdata. det europeiska höjdsystemet EVRS införas Teknologie doktor Jonas Ågren, vid Lant som gemensamt referenssystem för djup mäteriets enhet för Geodetisk infrastruktur, i hela Östersjön. Det innebär att samma leder denna aktivitet i projektet, som även nollnivå kommer att användas både på land handlar om att beräkna en ny förbättrad och till havs. Osäkerheten i geodimodellen geoidmodell över hela Östersjön. Den nya kommer att minska från 15 cm till cirka 5 cm geoidmodellen möjliggör noggrann höjd ute till havs, säger Jonas Ågren. FOTO: JONAS ÅGREN Lantmäteriets 14 gravimeter används för relativ tyngdkraftsmätning på land. FOTO: PER-ANDERS OLSSON ¹ Global Navigation Satellite Systems - GNSS - är ett samlingsnamn för satellitbaserade navigations- och positionsbestämningssystem. 15

LANTMÄTERIET 2015 VI SÄTTER GRÄNSERNA GRÄNSERNA ÅTERSTÄLLS EFTER BRANDEN Sommaren 2014 eldhärjades ett stort skogsområde i Västmanland. 14 000 hektar påverkades av branden. Omkring 1 000 personer blev tvungna att lämna sina hem under den pågående branden. Byggnader och boningshus skadades och många fastighetsgränser raserades gränsmarkeringar har skadats eller till och med rivits upp av fallande träd. Lantmäteriet har påbörjat arbetet med att Unik miljö blir naturreservat bistå alla markägare som behöver hjälp med Cirka 6 500 hektar skogsmark ska avsättas att återställa gränser i det brandskadade området. Drygt 250 markägare i fyra kommuner miljö som uppstår efter större eldsvådor. Ett som naturreservat för att bevara den unika berörs. stort antal av ovanliga och hotade arter trivs Även om skogen är borta eller skadad i just de här miljöerna. är det viktigt att veta var gränserna går. Under hösten kunde man se att i det Näringsdepartementet har anslagit 18 svartbrända hade det börjat spira av färggranna blommor, frodiga grästuvor, orm miljoner kronor, pengar som är öronmärkta för att Lantmäteriet ska kunna återställa bunkar och små skott av lövträd. gränserna i området. Lantmäteriets mätingenjörer har arbetat I slutet av december hade vi fått in med att märka ut och mäta in de yttre ansökningar från cirka 85 procent av markägarna i området och det kommer fort Även gränserna inom reservatet mäts delvis gränserna av det blivande reservatsområdet. farande in ansökningar, säger Jeanette in då många fastigheter delas av reservatet. Väfors, operativt ansvarig för de planerade Arbetet påbörjades under vårvintern 2015 arbetena i brand området i Västmanland. och vid årsskiftet var omkring två mil av Lantmäteriet har påbörjat inventering reservatets cirka sju mil gräns klar. och inmätning av befintliga gränsmarkeringar. Mätningsarbetet beräknas kunna slutföras under 2016. Förrättningshandläggningen påbörjas under februari 2016. FOTO: BRITT-LOUISE MALM LANTMÄTERIET 2014 ÖVERGRIPANDE FOTO: BRITT-LOUISE MALM FOTO: BRITT-LOUISE MALM FOTO: BRITT-LOUISE MALM 16 17

FOTO: TOMAS UTSI LANTMÄTERIET 2015 VI SÄTTER GRÄNSERNA SPEKTAKULÄR FLYTT AV KIRUNA Malmutvinningen i Kiruna orsakar deformationer i marken, som rör sig obönhörligt mot staden. Därför beslutades att den ska flyttas. En ny stadskärna ska vara på plats till vintern 2019-2020. Att flytta en hel stad, med bebyggelse, infrastruktur, el- och vattenförsörjning och inte minst invånare, är ett enormt projekt som ska pågå i många år. Det kanske mest spektakulära med stadsomvandlingen i Kiruna är flytten av befintliga byggnader. Lantmäteriet hjälper bland annat till med förrättningar, ledningsrätter, fastighetsförteckningar och hjälp med att skapa en ändamålsenlig fastighetsindelning. I Malmberget är myndigheten involverad i planprocessen, med rådgivning i genomförandefrågor. Två stadsomvandlingar Hanna Winsa är chef för den funktion på Lantmäteriet som ansvarar för både Kiruna och Gällivare. Hon berättar att man redan haft ett par större förrättningar med anledning av stadsomvandlingen. Vi har tio heltidsanställda som ska sköta två stadsomvandlingar, i Kiruna och Malmberget, utöver alla andra förrättningar som ska äga rum, och vi försöker hålla nere hand läggningstiderna. Vi känner att vi kommer att hantera det, men däremot är det såklart en utmaning som väntar, säger hon. Än så länge går arbetet planenligt. Hanna Winsa kan visa det första nya bostadsområdet i nya Kiruna. Här finns fem stora tomter för bostäder. 18 19

LANTMÄTERIET 2015 VI SÄTTER GRÄNSERNA VI SÄTTER GRÄNSERNA LANTMÄTERIET 2015 FOTO: MATTON COLLECTION ENHETLIG HANTERING AV FÖRRÄTTNINGSÄRENDEN I januari 2015 påbörjade Lantmäteriet ett utjämningsarbete för förrättningsärenden, som mer påtagligt kom igång under sensommaren. Det handlar om att ärendena ska hand läggas på ett likvärdigt sätt i hela landet och att leveranstiden för liknande ärenden ska vara lika lång i hela landet det ska inte spela någon roll var i Sverige sakägaren har sin fastighet. Ett likvärdigt ärende från ansökan till beslut har på vissa håll kunnat ta några månader medan det på andra håll kan ta flera år. Nu är målet att oavsett vilket kontor man ansöker om en förrättning hos, ska man mötas av en enhetlig hantering. Kontoren ska hjälpa varandra vid toppar för att leveranstiden på sikt ska utjämnas över landet. Produktionssamordnare Kristina Widborg Ahlstrand är nöjd med årets insatser. Det har hänt mycket. Kötiderna, det vill säga den tid det tar innan en handläggare till ett ärende utses, har mer än halverats under året. De omfördelade ärendena har i stort sett tagits omhand, säger hon men tillägger också: Vi har förvisso fått fart på gamla ärenden i stor omfattning men vi är inte färdiga, utjämningsarbetet fortsätter. FOTO: LINDA ALFVEGREN Elektronisk ansökan om förrättning snart möjlig Genom en lagändring som gjordes i januari 2015 kommer det att bli möjligt att ansöka om lantmäteriförrättning elektroniskt. Lantmäteriet har därför under året arbetat med att ta fram en e-tjänst som ska göra det enkelt för den som ansöker om en förrättning att utforma sin ansökan och möjligt för Lantmäteriet att ta emot ansökningar elektroniskt. Det handlar om ett nytt ansökningsförfarande med möjlighet för sökanden att göra en enkel skiss på en karta för att beskriva den önskade åtgärden. En första version av den nya e-tjänsten kommer att finnas tillgänglig under våren 2016. 20 21

LANTMÄTERIET 2015 VI SÄTTER GRÄNSERNA VI SÄKRAR ÄGANDET LANTMÄTERIET 2015 KUNDCENTER UTÖKAR SIN KUNDSERVICE 120 000 ANSÖKNINGAR LÄMNADES IN Under 2015 har Lantmäteriets Kundcenter tagit över en svarsgrupp för arkivfrågor från division Fastighetsbildning och fördjupar därmed sin service till allmänheten. Denna arkivslinga möjliggör att allmänhetens frågor hanteras i första linjen på ett enhetligt och strukturerat sätt, fler kan alltså får rätt svar på direkten när de ringer till Lantmäteriet. Lösningen innebär också att Fastighetsbildning kan fokusera än mer på förrättningsverksamheten och arbetet med att tillmötesgå omvärldens förväntningar på kortare handläggningstider. För tre år sedan startade Lantmäteriet E-ansökan för inskrivningsärenden, främst lagfarter och inteckningar. Tjänsten vänder sig till professionella ingivare och antalet användare har sakta men säkert ökat. Innan årets slut hade 120 000 E-ansökningar kommit in. Exempel på vanliga frågor som man kan få svar på direkt är: Vatten... Äger jag vattnet framför min strandtomt? Fiske... Får jag fiska i sjön vid min stuga? Vägfrågor... Får grannarna köra på min väg över tomten hur som helst? Servitut... Jag vill veta alla servitut och nyttjanderätter som belastar min fastighet, hur gör jag för att ändra ett servitut som jag inte vill ha? Samfälligheter... Stranden är samfälld, vilka fastigheter har rätt att använda den och vägen dit? Fastighetsinformation... Vi ska gräva för fibernät inom Torsvi socken, kan vi få en förteckning över alla fastighetsägare inom området X-valla Y-valla? I början av november inkom ansökan nummer 100 000. Den lämnades in av Inger Johansson på Handelsbanken i Tomelilla. Det är smidigt med E-ansökan. Vi sparar tid genom att vi nu slipper skicka pappershandlingar mellan oss och Lantmäteriet och det är mindre risk för att det blir fel. Om vi missar att fylla i någon uppgift i samband med att vi gör ansökan uppmärksammas vi direkt på detta. Ansökan godkänns inte i systemet förrän alla nödvändiga uppgifter är ifyllda, säger Inger Johansson. Handelsbanken i Tomelilla anslöt sig till E-ansökan för cirka 1,5 år sedan, alla ansökningar som skickas in från banken sker numera digitalt. Jag kan inte tänka mig något annat sätt att jobba, säger Inger Johansson. Utvecklingschef Mats Snäll, Lantmäteriet är nöjd: Användarna är de bästa kravställarna och vi försöker tillgodose deras behov. Det pågår kontinuerligt ett arbete med att göra tjänsten ännu smidigare och enklare. FOTO: BRITT-LOUISE MALM Siktar på fler anslutna Idag är 63 professionella ingivare anslutna till tjänsten. Det är banker, mäklare och advokatbyråer, tjänsten har totalt cirka 4 000 användare. Cirka 15 procent av alla ansökningar som kommer in till fastighetsinskrivningen är digitala. Lantmäteriet siktar på att komma upp till 20 procent under 2016. En möjlig utveckling i framtiden är att göra E-ansökan tillgänglig även för privatpersoner, idag finns det dock en del begräns ningar i de författningar som gäller. FOTO: BRITT-LOUISE MALM 22 23

LANTMÄTERIET 2015 VI SÄKRAR ÄGANDET FOTO: SUSANNE KRONHOLM/GETTY STÄDNING AV FASTIGHETSREGISTRET Lantmäteriet förbereder för att rensa bort inskrivning av inaktuella avtalsservitut och nyttjanderätter från det officiella Fastighetsregistret. Arbetet kommer att pågå fram till slutet av 2018 och grundar sig i förnyelselagen som började gälla 2013. Att en inskrivning tas bort ur registret betyder inte att rättigheten blir ogiltigt, men inskrivningen kan ha betydelse för om rättigheten ska fortsätta gälla om fastigheten byter ägare. Servitut som beslutats i en lantmäteri förrättning, så kallade official servitut, berörs inte. Från och med 2019 kommer inskrivningar avtalsrättigheter som är äldre än 50 år, beviljade före 1 juli 1968, att tas bort från Fastighetsregistret. Innan dess måste den som vill ha kvar inskrivningen av en gammal rättighet, till exempel rätt att köra på en väg eller att ta vatten ur en brunn på en annan fastighet än den egna, anmäla önskan om förnyelse hos Lantmäteriet. Lantmäteriet har ansvar för att information om den nya lagen når berörda rättighets innehavare. Under hösten har vi bland annat annonserat i en rad lokaltidningar och dessutom skickat ut en pressrelease som fick stor uppmärksamhet i media 133 artiklar publicerades och nyheten nådde totalt 3,9 miljoner potentiella mottagare. Automatiserad handläggning Uppskattningsvis kan en halv miljon inskrivningar komma att tas bort ur Fastighetsregistret. Uppdateringen spar tid och pengar för alla parter, menar Lennart Sundström, verksamhetsutvecklare på Lantmäteriet. Det finns många oriktiga, och missvisande inskrivningar av servitut och nyttjanderätter idag. Det kan leda till att onödiga problem uppstår, till exempel när en fastighet ska säljas, säger han. Lant mäteriet bedömer å andra sidan att uppemot 300 000 inskrivningar kommer att förnyas och det är viktigt att detta kan ske så enkelt och smidigt som möjligt. För att underlätta hanteringen av inskrivningsärenden automatiserar Lantmäteriet successivt handläggningen, och i början av december registrerades de första helautomatiska förnyelseärendena. Det inne bär att anmälan om förnyelse av inskrivning av gamla servitut nu kan, efter ifyllt formulär på Lantmäteriets hemsida, tas emot, beredas och beslutas helt automatiskt. Förnyelseärenden är ganska enkla att handlägga eftersom det inte finns så mycket juridiska inslag och var därför bra som första ärendetyp för automatisering, säger verksamhetsutvecklare Susanne Forsberg, som tror att fler typer av ärenden kan automatiseras under 2016. 24 25

LANTMÄTERIET 2015 SAMVERKAN SAMVERKAN LANTMÄTERIET 2015 EFFEKTIVARE SAMHÄLLSPROCESSER MED SVENSK GEOPROCESS DIGITAL SAMVERKAN MED MEDBORGARNA I CENTRUM Med hjälp av enhetliga geodataspecifikationer och enhetliga referenssystem kan många samhällsprocesser effektiviseras. Det gäller exempelvis planarbete, fastighetsbildning, bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Ett frivilligt samverkansprogram, e-sam, bildades under 2015 efter att E- delegationens uppdrag var slutfört. Majoriteten av de ledamöter som ingick i E-delegationen driver nu samverkansarbetet vidare. Lantmäteriet deltar i programmet, utvecklingsdirektör Anna Eriksson ingår i arbetsgruppen och generaldirektör Bengt Kjellson i styrgruppen. En annan positiv effekt är att processerna vid insamling, lagring och tillhanda hållande av geodata blir effektivare samt att slutanvändare får tillgång till mer lätt använda kartprodukter och tjänster. Det här är något som deltagarna i samverkansprojektet Svensk geoprocess arbetar för att uppnå. Samverkansprojektet som startade 2011 drivs av representanter från Lantmäteriet, SKL (Sveriges kommuner och landsting) samt Sveriges kommuner. Medverkan sker också från andra berörda statliga myndigheter, systemleverantörer och konsulter. Två huvuduppgifter Projektet har två huvuduppgifter: att utarbeta enhetliga geodataspecifikationer och ge förslag på nya och förändrade samverkansformer för nio utvalda geodatateman. att stödja och påskynda kommunerna och övriga berörda myndigheter i deras införanden av de enhetliga nationella referenssystemen i plan och höjd, Sweref 99 och RH 2000. De utvalda temaområdena är: flygbild/ortofoto, hydrografi, markanvändning/marktäcke, markdetaljer, laserdata/höjdmodell, väg/järnväg, byggnad, adress samt stompunkter. I slutet av 2015 hade sju av temaområdena gått i mål. I september 2015 hade 276 kommuner infört det nationella referenssystemet i plan och 176 hade infört referenssystemet i höjd. När projektet har slutfört sitt uppdrag (senast den 1 juli 2016) överlämnas resultaten av specifikationsarbetet till Samverkan svensk geoprocess, ett nätverk med personer från Lantmäteriet, kommunerna och övriga berörda myndigheter som gemensamt driver det fortsatta arbetet. FOTO: KATINKA IGELBERG E-Sam ska fungera som ett självständigt komplement till regeringens övriga initiativ inom e-förvaltningsområdet. Ett kansli har bildats inom programmet, med en chef och tre medarbetare, som nu har sin hemvist hos Pensionsmyndigheten. Vi inom arbetsgruppen bereder tillsammans med personalen vid kansliet alla frågor som sedan tas upp till beslut av styrgruppen där alla generaldirektörer samt chefen för Avdelningen för digitalisering inom Sveriges kommuner och landsting ingår, säger Anna Eriksson. Enligt regeringens övergripande strategi för digital förvaltning sätts medborgaren i centrum. Tanken är att man som privatperson ska kunna gå till ett enda ställe och få den information man behöver från olika myndigheter, säger Anna Eriksson. Till de tjänster som underlättar hör bland annat Mina meddelanden där medborgaren enkelt kan få sin myndighetspost digitalt. Medlemmar i esam är: Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, CSN, Försäkringskassan, Jordbruksverket, Lantmäteriet, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Riksarkivet, Skatteverket, Tillväxtverket, Transportstyrelsen, Tullverket och SKL. På väg in är också Kronofogden, Ekonomistyrningsverket och ehälsomyndigheten. 26 27

LANTMÄTERIET 2015 SAMVERKAN INTERNATIONELLT LANTMÄTERIET 2015 TJÄNSTEEXPORT TILL 12 LÄNDER Gränsöverskridande geografisk information för Europa Sedan ett par år tillbaka deltar Lantmäteriet tillsammans med 14 andra europeiska kartverk i det av EU delfinansierade projektet European Location Framework ELF. ELF ska leda till enklare tillgång till harmoniserade geodata över Europa via operationella tjänster från den gemensamt ägda samarbets organisationen EuroGeographics. ELF handlar om allt från specifikationer och tekniska tillhanda hållandelösningar, till licenser och prissättningsmodeller. Arbetet i projektet är indelat i nio arbets paket, Lantmäteriet deltar och bidrar i samtliga. Lantmäteriets tjänsteexport handlar i huvudsak om ett myndighets samarbete med systerorganisationer i Sveriges bistånds länder genom finansiering via Sida. Vi bedriver också viss tjänsteexport genom avtal med Swede survey AB. Tjänsteexportens strategiska mål är att bidra till fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling. Det görs genom stöd till samverkansländer med institutionell utveckling av deras lantmäteriorganisationer. En central del är att Lantmäteriet ställer experter till förfogande. Tjänsteexporten omsatte 25 miljoner kronor år 2015. Under hösten 2015 har Lantmäteriet tillsammans med systermyndigheterna i Norge, Finland och Island kommit överens om att samverka inom en nätverksgrupp i det internationella utbytet vad gäller tjänsteexport. Överenskommelsen handlar bland annat om att stärka och koordinera operationella insatser när myndigheterna är i samma länder. Lantmäteriet har haft eller varit delaktig i projekt, samarbeten och förstudier i dessa 12 länder under 2015: Albanien, Azerbajdzjan, Bosnien-Hercegovina, Botswana, Georgien, Kosovo, Makedonien, Montenegro, Namibia, Serbien, Vietnam, Vitryssland. FOTO: JOHNÉR 28 29

LANTMÄTERIET 2015 INTERNATIONELLT INTERNATIONELLT LANTMÄTERIET 2015 ETT FUNGERANDE FASTIGHETSSYSTEM GYNNAR BOTSWANAS EKONOMI Lantmäteriet har funnits i Botswana sedan 1980-talet och medverkat i ett antal projekt som har rört landadministrationen, bland annat ett aktörssamverkansprojekt mellan Botswanas Ministry of Land and Housing och Lantmäteriet. Utfallet har varit så positivt att samarbetet får en fortsättning, vilket beslutades under 2015. FORTSATT STÖD TILL GEORGIEN Lantmäteriet kommer att stödja Georgiens register- och kartmyndighet, National Agency of Public Registry (NAPR) med experthjälp och projektledning för att vidareutveckla informationstjänster. Projektet startade hösten 2015 och pågår fram till sista december 2018. FOTO: JOHNÉR Att det handlar om samverkan och inte om bistånd i traditionell mening, betyder bland annat att Botswanas regering står för större delen av kostnaderna och Lantmäteriet en liten del. Det nya avtalet sträcker sig två år framåt och ska hjälpa myndigheten ytterligare några steg framåt, bland annat när det gäller att bli bättre på tillgänglighet gentemot medborgarna, höja den tekniska kompetensen hos personalen och få till stånd ändamålsenliga IT-system. Att vi har ett alltmer välfungerande fastighetssystem gynnar hela Botswanas ekonomi. Vi har arbetat med Lantmäteriet under många år nu, det känns väldigt bra att kunna hålla er i handen, säger Permanent Secretary Thatho Raphaka, Ministry of Land and Housing och tillägger: I slutänden handlar det om att för bättra villkoren för vanliga människor. Utan ett fungerande land management kan vi glömma allt vad samhällsutveckling heter, säger han. Informationen som myndigheten samlar in och förvaltar ska kunna göras tillgänglig över myndighets- och organisationsgränser och dessutom ska informationskvaliteten stärkas. Det Sida-finansierade uppdraget kommer också att fokusera på standardisering och tillhandahållandefrågor. Lantmäteriets samarbete med NAPR inleddes redan 2005 och har pågått i omgångar. Tidigare har Lantmäteriet bland annat hjälp till med att bygga upp landets fastighetsregister, skapat tjänster och samhällsservice inom området samt utvecklat välfungerande IT-system. Det känns verkligen roligt att få hjälpa Georgiens motsvarighet till Lantmäteriet att fortsätta utvecklas och bli betydelsefull både på hemmaplan och internationellt, säger Mats Snäll som är utvecklingschef vid Lantmäteriets inskrivningsverksamhet och projektledare för Lantmäteriets insats i Georgien. Aktiv inom fem olika delprojekt Lantmäteriet kommer att stötta och bidra med kompetens i fem av totalt åtta olika arbetsområden. De fem områdena är: Leda och styra/datadelning/geodesi, kartframställning och adresser/informationskvalitet, statistik och fastighetsvärdering/ IT-utveckling. FOTO: JOHNÉR 30 FOTO: JOHNÉR 31

LANTMÄTERIET 2015 FRAMTIDSDISKUSSIONER 200 CHEFER DISKUTERADE FRAMTIDSFRÅGOR I slutet av januari samlades drygt 200 av Antologi om framtiden Lantmäteriets chefer i Stockholm för att, Lantmäteriet påbörjade redan 2014 ett arbete med utgångspunkt från fyra olika framtidsscenarier, diskutera vart Lantmäteriet är planeringen kan gå till år 2025 och hur Lant med att ta fram scenarier om hur samhälls på väg. Hur ser förutsättningarna ut för vår mäteriets roll som expertmyndighet kan verksamhet om tio år och hur kan vi förbereda oss? Arbetet resulterade bland annat i en komma att påverkas. Bostads-, stadsutvecklings- och debatt antologi, Framtidens samhällsplanering fyra scenarier som produ it-minister Mehmet Kaplan inledde mötet med att lyfta fram Lantmäteriets roll i samhället: underlag för sommarens medverkan i cerades under våren 2015 och blev ett viktigt Lantmäteriet är navet i samhällsmaskineriet och grunden till att det ekonomiska Almedalen. systemet inte krackelerar. Den rättssäkra Framtidsseminarium i Almedalen hanteringen är viktig i den allt snabbare Lantmäteriet var även 2015 på plats under transaktionsmarknaden. Almedalsveckan. Vi bjöd in till två välbesökta seminarier, det ena tog upp De scenariodiskussioner som sedan följde handlade i stora drag om urbaniseringen frågan om avgiftsfria geodata och det kommer att öka eller avta. Vad händer med andra handlade om framtidens samhällsplanering. Hur kan samhällsplaneringen i den regionala utvecklingen? Hur stort inflytande kommer staten att ha i framtiden? Sverige se ut om tio år? Vad händer om storstadspolitiken blir styrande i hela landet? Kopplat till detta diskuterades vilka viktiga frågor som kan stå på Lantmäteriets Eller om bruksorten gör comeback i modern agenda om tio år. Och vad innebär framtiden för oss idag, med tanke på kunder, bostads-, stadsutvecklings- och IT-minister tappning? I panelen finns bland andra kompetens, bemanning och arbetssätt. Mehmet Kaplan. FOTO: BRITT-LOUISE MALM FOTO: BRITT-LOUISE MALM FOTO: BRITT-LOUISE MALM 32 33

LANTMÄTERIET 2015 FAKTA FOTO: KATINKA IGELBERG ENGAGERADE MEDARBETARE Drömmen om det stora äventyret. Olle Hedman, förrättningslantmätare i Kiruna/Gällivare. I juli 2015 presenterade TNS Sifo sin undersökning om allmänhetens förtroende för ett antal myndigheter. Lantmäteriet hamnade, tillsammans med Patent och registreringsverket, i topp i denna undersökning. Ett sådant resultat uppnås genom kompetenta och engagerade medarbetare. Engagemanget kommer också till uttryck i den medarbetarundersökning som genomfördes under hösten 2015 med en svarsfrekvens på hela 92 procent. I resultatet från undersökningen redovisas ett övergripande mått, prestationsnivå, som ligger på en hög nivå. Starka områden är medarbetarkraft, arbetstakt, effektivitet, socialt klimat, lärande i arbetet, återkoppling och ledarskap. Undersökningen 2015 är den fjärde som genomförts med samma metod och jämförelsen över tid visar en positiv förändring för sju av de elva områden som undersökningen täcker. De områden som framför allt kräver fortsatta åtgärder är medarbetarskap och målkvalitet. Fyra industridoktorander Ett av målen i Lantmäteriets forskningsstrategi är att fyra industridoktorander ska forska inom de områden som prioriteras i strategin. 2015 utsågs den sista doktoranden, och målet är nu nått. Doktoranderna är knuta till KTH, Lunds tekniska högskola, Lunds universitet och Uppsala universitet. Fler medarbetare behövs Det är fortfarande en utmaning för Lantmäteriet att rekrytera den kompetens vi behöver inom området fastighetsbildning. Vi arbetar med detta på flera olika fronter. För att intressera ungdomar för att söka sig till utbildningar inom lantmäteriområdet har en mängd åtgärder vidtagits under året. Dessa åtgärder följer den plan som upprättas varje år och det handlar om att besöka skolor, delta i mässor, delta i olika studentaktiviteter med mera. För att stärka attraktionskraften, både internt och externt, har Lantmäteriet under 2015 formulerat vad som är det unika med att arbeta i Lantmäteriet. Budskapet utgår från tre teman; Lantmäteriet möjliggör samhällsutvecklingen, i Lantmäteriet får du intellektuell stimulans och som medarbetare får du dynamik och variation varje dag. Ytterligare ett sätt att säkra kompetensen är att förändra arbetssättet, något som särskilt fastighetsbildningen har haft fokus på. Nya yrkesgrupper rekryteras och teambaserat arbetssätt blir mer och mer etablerat, liksom att ärenden i större utsträckning fördelas över hela landet, oavsett var fastigheten är belägen. Låg sjukfrånvaro Lantmäteriets sjukfrånvaro är låg sedan en lång följd av år. 2015 utgjorde sjukfrånvaron cirka 3,5 procent av arbetad tid vilket är oförändrat från året innan. Liksom tidigare är kvinnornas sjukfrånvaro högre än männens. Det natursköna Sverige från ovan. Malin Brandel, kameraoperatör vid flygfotografering. FOTO: KATINKA IGELBERG Nya utmaningar varje dag. Anna Lööf, dataingenjör. I fredens tjänst. Anton Bacic, projektledare. FOTO: KATINKA IGELBERG FOTO: KATINKA IGELBERG 34 35

LANTMÄTERIET 2015 FAKTA FAKTA LANTMÄTERIET 2015 KORTFAKTA OM VÅR VERKSAMHET VÅR ORGANISATION Lantmäteriets omsättning under 2015 var 1 769 miljoner kronor. 70 procent av intäkterna kommer från avgifter och andra ersättningar, resten är anslagsfinansierade. Vid årets slut hade vi 1 992 medarbetare på 50 orter. Tre divisioner ansvarar för fastighetsindelning, inskrivningsärenden respektive informationsförsörjning av geodata. Under året avslutade vi 13 017 lantmäteriförrättningar. 14 förrättningsärenden har gällt 3D-fastigheter och 17 sådana fastigheter har också bildats. Vi har bildat 86 ägarlägenheter. Totalt finns 738 bildade 3D-fastigheter och 1 056 ägarlägenheter i Sverige. Lantmäteriet har tre divisioner som ansvarar för olika verksamhetsområden. Fastighetsbildning har ansvar för fastighetsindelningen, det vill säga fattar beslut om nya fastigheter eller om ändring av existerande gränser. Det kan också gälla beslut om samfälligheter, servitut och ledningsrätter. Fastighetsinskrivning granskar, beslutar om och registrerar lagfarter, inteckningar, tomträtter och andra rättigheter som läggs in i fastighetsregistret. Divisionen beslutar också om och tar in stämpelskatt och avgifter. Geodatadivisionen samlar in, lagrar och uppdaterar information om Sveriges geografi och fastigheter samt gör informationen tillgänglig för allmänheten, den offentliga sektorn och näringslivet. Vi beslutade i 841 475 inskrivningsärenden, där lagfarter och inteckningar dominerar. Totalt inteckningsbelopp var 4,7 biljoner kronor. Det totala taxeringsvärdet för Sveriges fastigheter var 7,6 biljoner kronor. Vi flygfotograferade cirka 169 300 kvadratkilometer av Sveriges yta under 2015 vilket är omkring 35 procent av den totala ytan. 95 procent av Sveriges yta har nu laserskannats för data till ny höjdmodell över landet. Antal parter i geodatasamverkan har ökat med 26 stycken under året och är nu sammanlagt 246. Av dessa är 209 kommuner. Lantmäteriet har ett nät av referensstationer för positionering, som gör noggrann lägesbestämning möjlig över hela Sverige. Nätet byggdes ut med 41 stationer under 2015 och bestod vid årets slut av 368 referensstationer. Vi är miljöcertifierade sedan 2003 enligt ISO 14001. DIREKTION Bengt Kjellson, generaldirektör Anna Eriksson, IT- och utvecklingsdirektör Inger Lindhe, divisionschef Fastighetsinskrivning Anders Lundquist, divisionschef Fastighetsbildning Anders Sandin, divisionschef Geodatadivisionen Henrik Stridsman, kommunikationsdirektör Marie Lyxell Stålnacke, HR-direktör Christina Wallström, gd-assistent Lena Leed, planeringsdirektör STYRELSEN FOTO: KATINKA IGELBERG OCH MARIA BRANDER. Vi har kartlagt Sverige sedan 1628. Lantmäteriets styrelse är kollektivt ansvarig för den totala verksamheten inför regeringen. Hans Sandebring, ordförande, före detta generaldirektör vid SMHI Bengt Kjellson, generaldirektör vid Lantmäteriet Stellan Lundström, professor vid KTH Helen Olausson, vice ordförande, vd Projektgaranti AB Barbro Holmberg, före detta landshövding, Gävleborgs län Susann Bard, stabschef, Boverket Allan Almqvist, senior advisor, Malmö stad Personalföreträdare: Magnus Landgren, Lantmäteriakademikerna Gull-Britt Olander, ST Lantmäteri 36 37

-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65- LANTMÄTERIET 2015 FAKTA MEDELLÖN Kvinnor 32 135 kr. Män 35 288 kr. Totalt 33 506 kr. 0 10000 20000 30000 40000 KOMPETENSKATEGORI Kärnkompetens 1377 personer. Ledningskompetens 188 personer. Stödkompetens 427 personer. 0 1500 0 500010000150002000025000300003500040000 ÅLDERSSTRUKTUR Kvinnor 1 126 personer. Män 866 personer. Totalt 1 992 personer. 0 300 600 900 1200 1500 0 50 100 150 200 250 300 54% UTBILDNING 6% 6% Förgymnasial utbildning 27% Gymnasial utbildning 13% Eftergymnasial utbildning mindre än 3 år 54% Eftergymnasial utbildning längre än 3 år SJUKFRÅNVARO 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kvinnor 3,41 % 3,47 % 3,46 % 3,92 % 4,70 % 4,13 % 4,46 % Män 2,01 % 1,76 % 1,91 % 2,11 % 2,79 % 2,86 % 2,45 % Totalt 2,72 % 2,64 % 2,73 % 3,10 % 3,85 % 3,56 % 3,56 % 13% 27% PERSONALOMSÄTTNING 9,21% EXTERN REKRYTERING TILLSVIDAREANSTÄLLDA Antal Medelålder Kvinnor 96 33,5 Män 81 33,1 Totalt 177 33,3 AVSLUTADE TILLSVIDAREANSTÄLLDA Antal Medelålder Kvinnor 97 46,8 Män 85 46,3 Totalt 182 46,6 EKONOMISKT RESULTAT FAKTA LANTMÄTERIET 2015 RESULTAT PER VERKSAMHET, MNKR 2013 2014 2015 Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Intäkter av anslag 112,7 112,0 117,9 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 728,6 776,0 716,2 Intäkter av bidrag 0,6 1,1 2,1 Finansiella intäkter 0,7 0,5 0,3 Summa intäkter 842,6 889,6 836,5 Kostnader 873,4 855,2 872,3 RESULTAT -30,8 34,4-35,8 Informationsförsörjning Intäkter av anslag 282,3 275,2 276,7 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 380,6 375,2 406,9 Intäkter av bidrag 19,3 21,4 14,2 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,4 Summa intäkter 682,3 671,8 698,2 Kostnader 690,3 674,7 677,6 RESULTAT -8,0-2,9 20,6 Fastighetsinskrivningsverksamhet Intäkter av anslag 150,0 153,1 161,9 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 0,1 0,1 0,0 Intäkter av bidrag 1,1 0,2 0,4 Finansiella intäkter 0,0 0,1 0,3 Summa intäkter 151,2 153,5 162,6 Kostnader 151,2 153,5 162,6 RESULTAT 0,0 0,0 0,0 Uppdragsverksamhet Intäkter av anslag 0,0 1,0 0,6 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 40,1 24,8 23,0 Intäkter av bidrag 0,0 0,0 1,8 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 Summa intäkter 40,1 25,8 25,4 Kostnader 41,2 25,7 24,6 RESULTAT -1,1 0,1 0,8 Myndighetssamverkan Intäkter av anslag 0,0 0,0 0,0 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 63,2 52,9 46,6 Intäkter av bidrag 0,0 0,0 0,0 Finansiella intäkter 0,0 0,1 0,1 Summa intäkter 63,2 53,0 46,7 Kostnader 60,1 52,0 48,5 RESULTAT 3,1 1,0-1,8 Totalt Intäkter av anslag 545,0 541,3 557,1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 212,6 1 229,0 1 192,7 Intäkter av bidrag 21,0 22,7 18,5 Finansiella intäkter 0,7 0,7 1,1 Summa intäkter 1 779,3 1 793,7 1 769,4 Kostnader 1 816,1 1 761,1 1 785,6 RESULTAT -36,8 32,6-16,2 38 39

LANTMÄTERIET 2015 FAKTA VIKTIGA HÄNDELSER Lantmäteriet i topp TNS Sifo har undersökt vilket anseende olika myndigheter har hos allmänheten. Totalt ingick 27 myndigheter i undersökningen och Lantmäteriet hamnade i topp för andra året i rad, tillsammans med Patentoch registreringsverket, PRV. Lantmäteriet fick 52 poäng, vilket är en ökning med tre poäng jämfört med förra årets mätning. Den genomsnittliga myndigheten fick 25 poäng. Gd med i nyinrättat råd I slutet av året inrättade regeringen ett råd för digitalisering av det offentliga Sverige. Vår generaldirektör Bengt Kjellson är en av elva utvalda ledamöter i rådet, bostads-, stadsutvecklings- och IT-minister Mehmet Kaplan är ordförande. Tanken är att ledamöterna ska ge råd och vägledning till regeringen när det gäller digitaliseringsfrågor. FN-resolution om geodesi FN antog i februari resolutionen Global Geodetic Reference Frame for Sustainable Development, som är ett resultat av det arbete som bedrivs inom UN-GGIM (United Nations Committee of Experts on Global Geospatial Information Management). Lantmäteriet har medverkat i att ta fram resolutionen, som lyfter fram vikten av internationellt samarbete, utbyte av geodetisk information och att säkerställa långsiktighet i förvaltning och utveckling av den globala geodetiska infrastrukturen. Almedalen Lantmäteriet bjöd in till två välbesökta seminarier under sommarens Almedalsvecka. Det ena seminariet tog upp frågan om öppna och avgiftsfria geodata Lantmäteriet har en vision om ett samhälle där öppna geodata förenklar människors vardag. Det andra seminariet handlade om framtidens samhällsplanering. 40 år i Gävle 1975 flyttade de första medarbetarna in i det utlokaliserade Lantmäteriets nybyggda huvudkontor i Gävle. Detta uppmärksammade vi i oktober genom att arrangera ett externt seminarium med särskilt inbjudna gäster från Näringsdepartementet, Gävle kommun, länsstyrelsen, Högskolan i Gävle och lokalt näringsliv. Syftet med seminariet var att göra en liten summering av Lantmäteriets utveckling de här åren och även i generella termer diskutera vad utlokaliseringen av en myndighet kan innebära för en kommun. Bostads-, stadsutvecklings- och IT-minister Mehmet Kaplan konstaterade att de 40 åren har artat sig väl för myndigheten. Hållbarhet i fokus med ny enhet Lantmäteriet prioriterar upp arbetet med hållbarhetsfrågor. Under hösten beslutades att bilda en ny enhet, som från årsskiftet ska ha uppdraget att vara rådgivande, informera om och implementera hållbarhetsfrågor inom hela myndigheten. Omslagsfoto: Katinka Igelberg och Getty Images.