1(10) KURSPLAN Historia för lärare åk 7-9, (1-45 hp) Ingår i lärarlyftet II, 45 högskolepoäng History for Teachers in Junior High School, 45 credits Kurskod: UH7N16 Fastställd av: VD 2016-02-17 Gäller fr.o.m.: 2016-08-01 Version: 1 Diarienummer: 2016/00791-313 Utbildningsnivå: Grundnivå Utbildningsområde: Undervisningsområdet Ämnesgrupp: HI2 Fördjupning: G2F Se under, respektive delkurs. Ämnesteoretiskt innehåll Kursen innehåller fem delkurser: Delkurs 1. Forntiden, antiken och medeltiden, till 1500, 7,5 hp Delkurs 2. Tidigmodern tid, 1500-1720, 7,5 hp Delkurs 3. Upplysning och revolution, 1720-1880, 7,5 hp Delkurs 4. Imperialism och världskrig, 1880-1945, 7,5 hp Delkurs 5. Kalla kriget 1945-1991 och Kalla krigets återkomst, Ryssland rustar. Terrorism, IS och andra globala hot, 15 hp Kursen är delvis en kronologiskt hållen översiktskurs i både allmän och svensk historia från forntiden fram till idag. Kursen syftar till att studenten skall tillägna sig översiktliga ämnesmässiga och didaktiska kunskaper om centrala sociala, ekonomiska, kulturella och politiska historiska sammanhang och förändringar. I samtliga delkurser ryms ett historievetenskapligt teori- coch metodskolande moment, samt moment kring styrdokument, betyg och bedömning. Därtill pedagogiska och didaktiska inslag kring inkluderande förhållningssätt I utbildningen för nyanalända och elever med olika kulturell bakgrund där flerspråkighet och mångfald berörs som en tillgång. I varje delkurs finns även - skolfokuserade historiedidaktiska undervisningsmoment, som särskilt avser att förbereda studenten på att undervisa i historia. - ett historiedidaktiskt undervisningsmoment, som särskilt avser att bredda studentens uppfattning om var och hur historia kommuniceras i samhället i stort. - föreläsningar som varvas med tematiska, teoretisk-metodiska och didaktiska fördjupningar med utgångspunkt i såväl samhälleliga som skol- och undervisningsfokuserade sammanhang och I kursen aktualiseras ett reflekterande arbetssätt i förhållande till lärande, planering och Högskolan för lärande och kommunikation, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan 39, Högskoleområdet TEL (vx) 036-10 10 00 FAX 036-16 25 85 E-POST info@ju.se www.ju.se
Historia för lärare åk 7-9, (1-45 hp) Ingår i lärarlyftet II, 45 högskolepoäng 2(10) utvärdering av undervisningen i skolämnet historia, samt förhållningssätt till ämnet i grundskolan. Särskild vikt läggs vid - Resonemang kring orsak och verkan samt tolkningar av den historiska processen, t.ex. utifrån en geografisk eller kulturhistorisk dimension. - Ett historievetenskapligt teori- eller metodskolande moment - Ett historiedidaktiskt moment, som för den aktuella tidsperioden fokuserar på historieundervisningens villkor i skolan - Ett historiedidaktiskt moment, som belyser kommunikation av historia i samhället i stort - Att framhålla och undervisa om varierande verktyg i arbetssätt och arbetsformer i undervisningen - Möjligheter och utmaningar mot elever med olika kulturell bakgrund där flerspråkighet och mångfald ses som en utmaning - Summativ, formativt betyg och bedömning, samt lärande och pedagogisk bedömning med fokus på likvärdighet, kvalitet och rättsäkerhet Betyg och bedömning är ett genomgående moment i varje delkurs. Efter avslutad kurs förväntas studenten - kunna redogöra för sambandet mellan kunskapssyn, styrdokument, didaktiska val och olika former för bedömning - visa insikt i bedömningsformers olika syften och funktioner, samt hur detta har sett ut i ett historiskt perspektiv - visa insikt i gällande betygssystem och dess relation till såväl tidigare svenska system som system i andra länder - visa kunskap kring individuella utvecklingsplaner i relation till utvecklingssamtal/kontakt mellan skola och hem Efter avslutad kurs förväntas studenten - visa förmåga att utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv kunna planera undervisningsområden där olika bedömningsformer tydliggörs och används - visa förmåga att tillämpa gällande kunskapskrav för bedömning, dokumentation och betygssättning - visa förmåga att planera för och jämföra olika bedömningsformer utifrån ett vidgat validitetsoch likvärdighetsbegrepp Efter avslutad kurs förväntas studenten - visa förmåga att kritiskt granska nationell såväl som internationell forskning kring bedömning - visa förmåga att kritiskt granska nationella och internationella undersökningar/mätningar som använder kvantitativa metoder - visa insikt i etiska frågor kring bedömning och betygssättning i relation till begrepp som likvärdighet, rättvisa, genus och funktionshinder - ha utvecklat ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt i relation till bedömning
Historia för lärare åk 7-9, (1-45 hp) Ingår i lärarlyftet II, 45 högskolepoäng 3(10) Begreppet och forskningsfältet bedömning och dess förändringar över tid, nationellt såväl som internationellt Förhållandet mellan kunskapssyn, styrdokument, undervisningspraktik och olika former för bedömning Hur innehållet i olika delar av aktuella styrdokument kan förstås och relateras till bedömning och betygssättning Olika former för bedömning för lärande ur ett teoretiskt och ämnesdidaktiskt perspektiv Olika former för bedömning av lärande ur ett teoretiskt och ämnesdidaktiskt perspektiv Kritisk analys och konstruktion av prov och uppgifter som kan användas som grund för bedömning av och för lärande. Provkonstruktion i förhållande till reliabilitet och validitet Pedagogisk planering i praktiken med fokus på synliggörande av bedömningsformer och kriterier för bedömning Ett vidgat validitetsbegrepp, reliabilitet, rättssäkerhet, likvärdighet och genus i relation till styrdokument och kunskapssyn, samt vad detta innebär för praktiken Bedömning i förhållande till individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen och åtgärdsprogram, samt hur resultat av lärarens samlade bedömningspraktik kommuniceras mellan lärare och skolledning, samt till elever och föräldrar Kritisk granskning och analys av nationella och internationella prov, utvärderingar och mätningar. I anslutning till detta genomgång av relevanta statistiska begrepp Delkurs 1. Forntiden, antiken och medeltiden, till 1500, 7,5 hp Prehistoric Times, Antiquity and Middle Ages, to 1500, 7,5 credits En översikt av de historiska epokerna forntiden, antiken och medeltiden. Utvecklingen i Sverige, Norden och övriga Europa uppmärksammas komparativt med globala utblickar. Särskild vikt läggs vid resonemang kring orsak och verkan samt tolkningar av den historiska processen, t.ex. utifrån en geografisk eller kulturhistorisk dimension Ett historievetenskapligt teori- eller metodskolande moment Ett historiedidaktiskt moment, som för den aktuella tidsperioden fokuserar på historieundervisningens villkor i skolan Ett historiedidaktiskt moment, som belyser kommunikation av historia i samhället i stort - kunna förstå sammanhang och visa grundläggande insikter kring de historiska epokerna forntiden, antiken och medeltiden - visa elementär kunskap om och förståelse för historievetenskaplig och historiedidaktisk problemorientering - visa begynnande förmåga att kunna anlägga ett historiedidaktiskt perspektiv på lärande och undervisning i historia - visa förmåga till ett begynnande kritiskt förhållningssätt till olika typer av källor
Historia för lärare åk 7-9, (1-45 hp) Ingår i lärarlyftet II, 45 högskolepoäng 4(10) - visa insikt om att en historisk problematik kan betraktas ur olika perspektiv - kunna värdera hur olika betraktelsesätt på historien kan ge upphov till skiftande beskrivningar och tolkningar Delkurs 2. Tidigmodern tid, 1500-1720, 7,5 hp Early Modern Times, 1500-1720, 7,5 credits En översikt av den historiska utvecklingen från ca 1500 fram till ca 1720. Utvecklingen i Sverige, Norden och övriga Europa uppmärksammas komparativt med globala utblickar. Särskild vikt läggs vid resonemang kring orsak och verkan samt tolkningar av den historiska processen, t.ex. utifrån en geografisk eller kulturhistorisk dimension Ett historievetenskapligt fördjupandeteori- eller metodskolande moment Ett historiedidaktiskt moment, som för den aktuella tidsperioden fokuserar på historieundervisningens villkor i skolan Ett historiedidaktiskt moment, som belyser kommunikation av historia i samhället i stort - kunna förstå sammanhang och visa grundläggande insikter kring den historiska utvecklingen under tidigmodern tid - visa elementär kunskap om och förståelse för historievetenskaplig och historiedidaktisk problemorientering - visa förmåga att kunna anlägga ett historiedidaktiskt perspektiv på lärande och undervisning i historia - visa förmåga till ett fördjupat kritiskt förhållningssätt till olika typer av källor - visa insikt om att en historisk problematik kan betraktas ur olika perspektiv - kunna värdera hur olika betraktelsesätt på historien kan ge upphov till skiftande beskrivningar och tolkningar Delkurs 3. Upplysning och revolution, 1720-1880, 7,5 hp Enlightenment and Revolution, 1720-1880, 7,5 credits En översikt av den historiska utvecklingen från ca 1720 fram till ca 1880. Utvecklingen i Sverige, Norden och övriga Europa uppmärksammas komparativt med globala utblickar. Särskild vikt läggs vid resonemang kring orsak och verkan samt tolkningar av den historiska processen, t.ex. utifrån en geografisk eller kulturhistorisk dimension Ett historievetenskapligt fördjupande teori- eller metodskolande moment Ett historiedidaktiskt moment, som för den aktuella tidsperioden fokuserar på
Historia för lärare åk 7-9, (1-45 hp) Ingår i lärarlyftet II, 45 högskolepoäng 5(10) historieundervisningens villkor i skolan Ett historiedidaktiskt moment, som belyser kommunikation av historia i samhället i stort - kunna förstå sammanhang och visa grundläggande insikter kring den historiska utvecklingen under perioden 1720-1880 - visa elementär kunskap om och förståelse för historievetenskaplig och historiedidaktisk problemorientering - visa förmåga att kunna anlägga ett historiedidaktiskt perspektiv på lärande och undervisning i historia - visa grundläggande förmåga att använda källkritisk metod - visa insikt om att en historisk problematik kan betraktas ur olika perspektiv - kunna värdera hur olika betraktelsesätt på historien kan ge upphov till skiftande beskrivningar och tolkningar Delkurs 4. Imperialism och världskrig, 1880-1945, 7,5 hp Imperialism and World War, 1880-1945, 7,5 credits En översikt av den historiska utvecklingen från ca 1880 fram till ca 1945. Utvecklingen i Sverige, Norden, Europa och övriga världen uppmärksammas komparativt. Särskild vikt läggs vid resonemang kring orsak och verkan samt tolkningar av den historiska processen, t.ex. utifrån en geografisk eller kulturhistorisk dimension Ett historievetenskapligt fördjupande och metodskolande moment Ett historiedidaktiskt moment, som för den aktuella tidsperioden fokuserar på historieundervisningens villkor i skolan Ett historiedidaktiskt moment, som belyser kommunikation av historia i samhället i stort - kunna förstå sammanhang och visa grundläggande insikter kring den historiska utvecklingen under perioden 1880-1945 - visa elementär kunskap om och förståelse för historievetenskaplig och historiedidaktisk problemorientering - visa förmåga att kunna anlägga ett historiedidaktiskt perspektiv på lärande och undervisning i historia - visa grundläggande förmåga att använda källkritisk metod
Historia för lärare åk 7-9, (1-45 hp) Ingår i lärarlyftet II, 45 högskolepoäng 6(10) - visa insikt om att en historisk problematik kan betraktas ur olika perspektiv - kunna värdera hur olika betraktelsesätt på historien kan ge upphov till skiftande beskrivningar och tolkningar Delkurs 5. Kalla kriget 1945-1991 och Kalla krigets återkomst, Ryssland rustar. Terrorism, IS och andra globala hot, 15 hp Cold War return, Russia is preparing. Terrorism, IS and other global threats. 15 credits Historisk översikt över defintionen terroism Översikt hur terroismen har förändrats over tid Förklaringar hur terrorism får och har sin grund idag Nationernas sätt att hantera terrorism utifrån säkerhet, mänskliga fri- och rättigheter sett utifrån den enskildes medborgarens perspektiv En översikt av den historiska utvecklingen i Ryssland sett över ett 1000-årigt perspektiv En översikt över Sovjetunionens utveckling från ryska revolutionen 1917 fram till 1991 Rysslands förändring under Jeltsins era Rysslands förändring under Putins era Rysslands förändrade omväldsaggerande så väl i Norden, Europa som globalt Historisk översikt över defintionen terroism Översikt hur terroismen har förändrats over tid Förklaringar hur terrorism får och har sin grund idag Nationernas sätt att hantera terrorism utifrån säkerhet, mänskliga fri- och rättigheter sett utifrån den enskildes medborgarens perspektiv - förstå sammanhang och visa grundläggande insikter kring den historiska utvecklingen i Ryssland under 1000 år. - visa kunskap om förståelse för Sovjetunionens utveckling från den ryska revolutionen fram till Sovjetunionens sammanbrott 1991. -visa kunskap och förståelse för de utmaningar Ryssland ställdes inför efter 1991 fram till 2000 -Visa kunskap och förståelse för den riktning Ryssalnd tagit från 2000 fram till i dag - Kunna förklara historiskt terrorismen som företeelse, både i en historisk och bredare sociopolitisk kontext - Kunna förklara och förstå grunden för terrorism - Kunna förklara och förstå olika faktorer till terrorism på olika samhällsnivåer - Kunna förklara, förstå och värdera olika faktorer som avgör gränsen mellan den personliga
Historia för lärare åk 7-9, (1-45 hp) Ingår i lärarlyftet II, 45 högskolepoäng 7(10) intigriteten och säkerhet, samt mänskliga fri- och rättigheter - Kunna reflekterande förhålla sig till massmedia och forskning om nutida aspekter av terror Undervisningsformer Undervisningen domineras av distanstudier med 4 närträffar per termin, 6 totalt. Dessa präglas av föreläsningar med en dialogfrämjande ansats samt av undervisning i seminarieform. I delkursernas historievetenskapligt metodskolande samt skolfokuserade historiedidaktiska moment utgörs undervisningen av såväl föreläsningar som gruppövningar. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet och behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i detta ämne i åk 7-9 utan att vara ämnesbehörig samt anställning hos en huvudman. Examination och betyg Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. I varje delkurs examineras inslagen om historiens kronologiska förlopp genom en individuell tentamen med bedömningen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. I varje delkurs examineras det historievetenskapligt teori- eller metodskolande momentet vid ett obligatoriskt seminiarum. Här används betygen Underkänd eller Godkänd. I varje delkurs examineras det skolfokuserade historiedidaktiska momentet vid ett seminarium samt genom en skriftlig uppgift. Här används betygen Underkänd eller Godkänd. I varje delkurs examineras det breda historiedidaktiska momentet genom aktivt deltagande vid ett seminarium. Här används betygen Underkänd eller Godkänd. För att erhålla betyget Godkänd i en delkurs krävs betyget Godkänd på alla moment och aktivt deltagande vid obligatoriska moment. För att erhålla betyget Godkänd på hela kursen krävs betyget Godkänd på alla delkurser, aktivt deltagande vid obligatoriska moment samt god språkbehandling i tal och skrift. För att erhålla betyget Väl godkänd på kursen krävs betyget Väl godkänd på minst fyra av sex delkurser och betyget Godkänd i övrigt. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring bedömning och kriterier för betygssättning tillhandahålles i studieanvisningar vid kursstart. Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system: Examinationsmoment Omfattning Betyg Forntiden, antiken och medeltiden till 1500 7.5 hp U/G/VG Tidigmodern tid, 1500-1720 7.5 hp U/G/VG Upplysning och revolution, 1720-1880 7.5 hp U/G/VG
Historia för lärare åk 7-9, (1-45 hp) Ingår i lärarlyftet II, 45 högskolepoäng 8(10) Imperialism och världskrig, 1880-1945 Kalla kriget 1945-1991 och Kalla krigets återkomst 7.5 hp U/G/VG 15 hp U/G/VG Kursvärdering Uppföljning av undervisningen sker fortlöpande under kursen. Kursutvärdering sker vid kursens slut via webbplattformen Pingpong. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av kursansvarig. Kurslitteratur Betyg och bedömning Andersson, Birgit (2012). Bedömning av barn på fritidshem. Forskning om undervisning och lärande (FUL) No 8. Finns digitalt, 10 s. Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. (Kap 6, 7, 14), 75 s. Hedlin, Maria (2010). Lilla Genushäftet 2.0: Om genus och skolans jämställdhetsmål. Rapport från Linnéuniversitetet. Ca 30 s. http:/ /www.skolverket.se. Hirsh, Åsa (2012). IUP-verktyg för lärande. Forskning om undervisning och lärande (FUL) No 9. Finns digitalt. 10 s. Hirsh, Åsa (2013). The Individual Development Plan as Tool and Practice in Swedish compulsory school. Avhandling Högskolan i Jönköping (finns att ladda ner). 30 s. Jansdotter Samuelsson, Maria & Nordgren, Kenneth (2012). Betyg i teori och praktik. 2:a upplagan. Malmö: Gleerups. 100 s. Lindberg, Viveca & Lindström, Lars. (2011). Pedagogisk bedömning: Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS förlag. 130 s. Lundahl, Christian (2011). Bedömning för Lärande. Stockholm: Norstedts. Ca 150 s. Pettersson, Daniel (2008). Internationell kunskapsbedömning som inslag i nationell styrning av skolan. Akademisk avhandling. Uppsala universitet. Urval, ca 70 s. uu.divaportal.org/smash/get/diva2:172482/fulltext01 Skolverket. Allmänna råd (2011). Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. 30 s. http:/ /www.skolverket.se/30 s. Skolverkets allmänna råd (2012). Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. 15 s. http:/ /www.skolverket. Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan praxis, begrepp, problem och möjligheter. 60 s. http:/ /www.skolverket.se. Wiliam, Dylan (2014). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Samt (tot ca 350 s.) Skollagen Lgr 11: läroplan och kursplaner (finns digitalt) Kommentarmaterial till Lgr 11(finns digitalt) Valda nationella/internationella utvärderingar och mätningar (finns digitalt)(ex: Skolverket. (2006). Provbetyg slutbetyg: likvärdig bedömning http:/ /www.skolverket.se. Ämnesteori och didaktik Närmast nedanstående förteckning av historiedidaktiskt inriktad litteratur om cirka 1200 sidor,
Historia för lärare åk 7-9, (1-45 hp) Ingår i lärarlyftet II, 45 högskolepoäng 9(10) med fokus på skola och undervisning, läses och bearbetas i sin helhet efter anvisning av undervisande lärare inom ramen för den skolfokuserade historiedidaktiska strimma, som löper genom hela kursen: Ericson, Hans-Olof, Per Göran Johansson & Hans Albin Larsson (red). (2005). Historiedidaktiska perspektiv. Bidrag från lärare och studenter vid Lärarutbildningen i Jönköping. Jönköping University Press (tillhandahålles till självkostnadspris). 350 s. Hermansson Adler, Magnus (2009). Historieundervisningens byggstenar. Grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Stockholm: Liber. 220 s. Karlsson, Klas-Göran & Ulf Zander (2009). Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur. 370 s. Långström, Sture & Ulf Viklund (2010). Metoder. Undervisning och framträdande. Lund: Studentlitteratur. 194 s. Läroplaner och kursplaner i historia för grundskolan och gymnasieskolan. Delkurs 1. Forntiden, antiken och medeltiden till 1500, 7,5 hp Gustafsson, Harald (2007). Nordens historia. Lund: Studentlitteratur. 60 s. Hedenborg, Susanna & Lars Kvarnström (2013). Det svenska samhället 1720-2000. Lund: Studentlitteratur. 70 s. Lindkvist, Thomas & Maria Sjöberg (2013).Det svenska samhället 800 1720. Lund:Studentlitteratur.200s. Machiavelli, Niccolò, Fursten (någon av upplagorna). Stockholm: Natur & Kultur. 160 s. Magnusson, Lars (2010). Sveriges ekonomiska historia. Stockholm: Norstedt. 150 s. McKay et al (2012). A History of World Societies. Boston: Bedford St Martin s. 400 s. Kompendiematerial till ett historievetenskapligt fördjupande och metodskolande moment (till självkostnadspris). 200 s. Historiska kartor (avpassade för ändamålet). Delkurs 2. Tidigmodern tid, 1500 1720, 7,5 hp Gustafsson, Harald (2007). Nordens historia. Lund: Studentlitteratur. 60 s. Hedenborg, Susanna & Lars Kvarnström (2013). Det svenska samhället 1720 2000. Lund: Studentlitteratur. 70 s. Lindkvist, Thomas & Maria Sjöberg (2013).Det svenska samhället 800 1720.Lund:Studentlitteratur. 260s. Machiavelli, Niccolò, Fursten (någon av upplagorna). Stockholm: Natur & Kultur. 160 s. Magnusson, Lars (2010). Sveriges ekonomiska historia. Stockholm: Norstedt. 150 s. McKay et al (2012). A History of World Societies. Boston: Bedford St Martin s. 240 s. Kompendiematerial till ett historievetenskapligt fördjupande och metodskolande moment (till Historia för ämneslärare, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 6(7) självkostnadspris). 200 s. Historiska kartor (avpassade för ändamålet). Delkurs 3. Upplysning och revolution, 1720 1880, 7,5 hp Gustafsson, Harald (2007). Nordens historia. Lund: Studentlitteratur. 100 s. Hedenborg, Susanna & Lars Kvarnström (2013). Det svenska samhället 1720 2000. Lund: Studentlitteratur. 150 s. Magnusson, Lars (2010). Sveriges ekonomiska historia. Stockholm: Norstedt. 150 s. McKay et al (2012). A History of World Societies. Boston: Bedford St Martin s. 200 s. Thurén, Torsten (2013). Källkritik. Stockholm: Liber. 200 s. Kompendiematerial till ett historievetenskapligt fördjupande och metodskolande moment (till
Historia för lärare åk 7-9, (1-45 hp) Ingår i lärarlyftet II, 45 högskolepoäng 10(10) självkostnadspris). 200 s. Historiska kartor (avpassade för ändamålet). Delkurs 4. Imperialism och världskrig, 1880 1945, 7,5 hp Gustafsson, Harald (2007). Nordens historia. Lund: Studentlitteratur. 80 s. Hedenborg, Susanna & Lars Kvarnström (2009). Det svenska samhället 1720 2000. Lund: Studentlitteratur. 140 s. McKay et al (2012). A History of World Societies. Boston: Bedford StMartin s. 230 s. Magnusson, Lars (2010). Sveriges ekonomiska historia. Stockholm: Norstedt. 150 s. Rystad, Göran & Sven Tägil (1984). Första och andra världskrigets utbrott. Lund: Studentlitteratur (tillhandahålles till självkostnadspris). 100 s. Kompendiematerial till ett historievetenskapligt fördjupande och metodskolande moment (tillhandahålles till självkostnadspris). 200 s. Historiska kartor (avpassade för ändamålet). Referensmaterial Interaktiva antiplagiatguiden, finns på PingPong. Delkurs 5. Kalla kriget 1945-1991 och Kalla krigets återkomst. Ryssland rustar. Terrorism, IS och andra globala hot. 15 hp Kalla kriget Gustafsson, Harald (2007). Nordens historia. Lund: Studentlitteratur. 100 s. Hedenborg, Susanna & Lars Kvarnström (2009). Det svenska samhället 1720-2000. Lund: Studentlitteratur. 60 s. Hult, Agneta & Olofsson, Anders (2011). Utvärdering och bedömning i skolan - för vem och varför. Stockholm: Natur & Kultur. 30 s. Magnusson, Lars (2010). Sveriges ekonomiska historia. Stockholm: Norstedt. 50 s. McKay et al (2012). A History of World Societies. Boston: Bedford St Martin s. 100 s. Om betygssättning i grundskolan och motsvarande skolformer (2011). Stockholm:Skolverket.17s. Kompendium om Avkoloniseringen (tillhandahålles till självkostnadspris). 100 s. Kompendiematerial till ett historievetenskapligt fördjupande och metodskolande moment (tillhandahålles till självkostnadspris). 200 s. Historiska kartor (avpassade för ändamålet). Kalla krigets återkomst Efron Vera, Med sikte på Gotland. Rysk militär upprustning, planering och övningar. Lettland, 2015. Bjorgø, Tore (ed.), Root Causes of Terrorism: Myths, Reality and Ways Forward, Routledge, 2005. Jackson, Richard, Smyth, Marie Breen & Gunning, Jeroen, Critical Terrorism Studies, Routledge, 2009. Hoffman, Bruce, The Myth of Grass-Roots Terrorism, Foreign Affairs, May/June, 2008. Hoffman, Bruce The Leaderless Jihad s Leader Why Osama Bin Laden Mattered, Foreign Affairs, May 13, 2011. Horgan, John, Kurt Braddock (eds.) Terrorism Studies: A Reader, Routledge, 2009, 2011. Sageman, Marc & Hoffman, Bruce, Does Osama Still Call the Shots? Debating the Containment of al Qaeda s Leadership, Foreign Affairs, July/August 2008. Wilkinson, Paul, Terrorism Versus Democracy: The Liberal State Response, Routledge, 2000, 2006, 2011.