De nya scouterna. Vår verksamhet bygger på den värdegrund som du hittar i scoutlagen, scoutlöftet och scoutmetoden. Scouterna gör unga redo för livet.



Relevanta dokument
Workshopunderlag. En snabbstart i det förbundsgemensamma scoutprogrammet - 1 -

SPÄNNING, GEMENSKAP OCH UTVECKLING

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012

Scouternas gemensamma program

Scouternas vision är att skapa en bättre värld. Scouternas syfte är att göra unga redo för livet.

I Scouterna kan du uppleva äventyr i naturen, upptäcka nya sätt att lösa problem eller bara ha kul tillsammans medan vi utforskar världen.

Märkestavla Upptäckare Termin: 1

SPÄNNING, GEMENSKAP OCH UTVECKLING

Gemensamma åldersgrupper

SPÄNNING, GEMENSKAP OCH UTVECKLING

Djursholms Scoutkår. Äventyr - Friluftsliv - Gemenskap

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

Rapport från Gnugghelgen november 2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post:

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

IDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Beslutsunderlag: Programförklaring

Habo Friidrott 04 Introduktionsträff

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Scouternas program. Programförklaring

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

5 vanliga misstag som chefer gör

Trimsarvets förskola

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Söderköpings kommun. Vår värdegrund som ledstjärna i vardagen

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING

VERKSAMHETSPLAN 2011 MARIEHAMNS GYMNASTIKFÖRENING R.F. SAMMANFATTNING

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Hitta ditt personliga ledarskap. Hitta ditt personlig ledarskap

Önnegårdens förskola. - med en gemensam barnsyn.

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Logga gärna in i systemet redan nu för att se vilka fält som ska fyllas i. När ni loggat in välj länken "Uppdatera definitivanmälan".

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

SWOT-analys för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

Bengts seminariemeny 2016

TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Rannsaka dina julkänslor och designa din egen julstämning.

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Åsiktsutbyte om Hjältarna i vardagen = Skolmåltidspersonalen!

10 Roverscoutlotsens handbok

Lokala arbetsplan

Åldersgrupp Från Spårarscout

Intressemärken. Plåstra

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Kvalitetsrapport för läsåret 2014/2015

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

BARN- OCH UNGDOMSPOLICY FÖR OK KÅRE Dat , ver 1.0

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vägskälsdag 2 februari 2014

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Vision för. Höörs kommuns. Barn- och ungdomspolitik

Finlands Scouters landsomfattande svenskspråkiga verksamhet 2015

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

GREBBESTADS IF. Barn- och ungdomsfotboll. Policy Föräldraguide GIF:s röda trådar. Fastställd

POLICY - Umeå City IBF -

Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Gymnastik och kul på loven. Föräldrar- Barn gymnastik. Barr och Bom. Sport och Spark. Födelsedagskalas. Karate. Lek och Lär

NÄSETS SK:s VÄRDERINGAR

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

Bo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Förskolan Trollstigen AB

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Att överbrygga den digitala klyftan

Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan läsåret Håksberg/Sörviks rektorsområde.

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Transkript:

De nya scouterna 2006 enades våra fem scoutförbund om en gemensam strategi. Anledningen var en insikt om att scoutrörelsen i Sverige behövde ta gemensamma krafttag för att utvecklas positivt. Tillsammans tog scoutförbunden tagit fram ett visionsdokument - Färdplan för framtiden - som beskriver Scouterna år 2015 och hur de skall ta sig dit. Scouterna är samlingsnamnet för alla scouter oavsett förbund. Alla scoutförbunden har också enats om ett gemensamt grundprogram där de olika förbunden sedan väver in i sina egna värderingar. Scoutliljan som finns i början av den här artikeln är också en gemensam symbol liksom scoutskjortan m.m. Det finns en oändlig mängd information på Internet, som står till förfogande för dagens scoutledare. T.ex. aktivitetsbanken med förslag till terminsprogram och mängder av olika programaktiviteter. Utbildningen för ledarna kan starta vid datorn, fortsätta i scoutdistriktets kurser och avslutas på Kjesäter med Värdebaserat Ledarskap. När de unga scoutledarna fyller 25 år kan de ha lagt en gedigen grund av ledarskap, som de tar med sig ut i arbetslivet. Scoutrörelsen är ju buren av Baden Powells vision om att ge scouterna redskap för livet med hjälp av scoutings värdegrund. Förbunden har en gemensam förklaring enligt följande. Våra värderingar. Vår verksamhet bygger på den värdegrund som du hittar i scoutlagen, scoutlöftet och scoutmetoden. Scouterna gör unga redo för livet. Vi har ingen avbytarbänk. Vi har plats för alla i laget. Scouterna jobbar i den lilla gruppen där var och en får synas och utvecklas i en drogfri miljö. Vi är schyssta kompisar. Vi har ett stort hjärta. Scouterna är öppna för alla barn och unga. Vi visar varandra hänsyn och respekt. Vi gör det i skogen. Vi har naturen som vardagsrum. Scouterna skapar utmaningar där naturen lockar till samarbete och lösningar. Vi ser inga hinder. Vi möts i världen. Vi lär känna varandra och verkar för fred. Scouterna finns i hela världen. Vi är alla olika men ändå lika. Vi brinner. Vi vill ha en bättre värld. Scouterna engagerar sig för rättvisa, miljö och medmänsklighet. Vi bryr oss både lokalt och globalt. 11-02 De nya Scouterna v2.doc S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Sidan 1 / 6

Vi söker. Vi söker vägar i livet. Scouterna stödjer unga i deras sökande efter mening och tro. Vi låter alla välja själv. Vi leder som vi lär. Vi uppmuntrar unga att leda. Scouterna satsar på ledarskap där värderingarna utgör grunden. Vi leder för framtiden. Vi vill ha fler ungdomsgäng. Vi tror på oss själva. Scouterna är viktiga för unga nu och i framtiden. Vi ska bli fler. Scoutmetoden När vi var scoutledare hade vi fem fundament att arbeta med. Samma fundament finns kvar i dag med den skillnaden att det tillkommit två nya. Scoutlagen med scoutlöfte samt valspråk och lösen finns som tidigare. Patrullsystemet med sin indelning i grupper/patruller med samarbete o.s.v. är detsamma. Lära genom att göra: våga prova, våga misslyckas och våga prova igen, lösa uppgifter m.m. Symboler och ceremonier: en viktig del av verksamheten för att skapa tillhörighet, trygghet och gemenskap. Friluftsliv: Ansvar för natur och miljö. De två nya punkterna: Lokalt och globalt samhällsengagemang: Vi engagerar oss i och försöker påverka vad som händer i samhället, både i området där vi bor och ute i världen. Genom det lär sig scouterna kämpa för en bättre värld där alla människor är lika mycket värda och mår bra. Stödjande och lyssnande ledarskap: Scouterna finns till för barn och ungdomar och leds av unga vuxna med stöd av äldre vuxna. Scoutledarnas roll är att alltid finnas till hands, lyssna och stötta när det behövs. De skall skapa förutsättningar för och dessutom uppmuntra till utveckling och engagemang. Scoutprogrammet är summan av vad (aktiviteterna) vi gör i Scouterna, varför vi gör det (våra mål och syften) och hur vi gör det (Scoutmetoden, vår pedagogik). För ledarna gäller alltså att veta vad, varför och hur aktiviteten genomförs. Det ställs krav på ledarna men det ges också stöd och hjälp på många sätt. Sammanfattat står det under Medvetna val: Målet med det vi gör i scouterna är att hjälpa barn och unga att utvecklas för att bli redo för livet Det gäller alltså för scoutledarna att tillsammans med sina scouter, välja aktivitet och sättet att genomföra den så att man hela tiden har målet i sikte. Det betonas också att det är tillsammans med scouterna som aktiviteterna planeras och genomförs. Ansvaret förs undan för undan över på patrullen och scouterna själva. Programmet är summan av vad vi gör i Scouterna, hur vi gör det och varför vi gör det. Det är alltså helheten av aktiviteterna, metoden och syftet av det vi gör och det vi står för Åldersindelning och symboler 11-02 De nya Scouterna v2.doc S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Sidan 2 / 6

För att nå de uppställda målen, finns det delmål för varje åldersgrupp och därmed är vi inne på åldersfördelningen. Den bygger på en omfattande analys, där experter som forskat på barn och ungdomars utveckling bidragit med sitt kunnande. Det gör också att eftersom barn och ungdomar utvecklas i olika takt, så finns det en inbyggd flexibilitet i åldersindelningen. Allt för att stödja scoutens personliga utveckling. Ramarna för scoutprogrammet är 8 25 år. Scoutmetoden förutsätter ett visst mått av oberoende, självständighet och förmåga att jobba i grupp. 8 år blir därför en lämplig ålder för de första scouterfarenheterna. Varje åldersgrupp har fått ett namn som är lätt att översätta till engelska och mera gångbart på läger m.m. Varje åldersgrupps namn kan användas med eller utan ändelsen -scout. En nyhet är även symbol, färg och kärnord för varje grupp. Spårarscout; 8 9 år Kärnord: Nyfikenhet, Prova, Natur, Fantasi, Roligt. Grönt för tankarna till något spirande och grönskande. Räven är duktig på att spåra och visar väg för de yngsta Upptäckarscout: 10 12 år Kärnord: Våga, samarbeta, Vilja, Lösa problem, Omvärlden. Den blå färgen ger utrymme för nya upptäckter och spänning och kan samtidigt associeras till vatten. Ficklampan sprider ljus i mörkret och ger utrymme för nya upptäckter. Äventyrarscout: 12 15 år Kärnord: Medvetenhet, Respekt, Friluftsliv, Patrullen, Möten. Orange används ofta för varning, syns från långt avstånd oavsett äventyr, och passar äventyrarscouterna. Symbolen kan ses som ett flammande berg eller del av en eldstad. Utmanarscout: 15 18 år Kärnord: Engagemang, Reflektera, Nätverk, Internationellt, Gemenskap. Mörkrosa (magenta) är en uppstudsig färg som provocerar och utmanar. Megafonen symboliserar någon som vill höras och bli tagen på allvar. Roverscout: 19 25 år Kärnord: Gränslöst, Redo, Utveckla, Ledarskap, Lyssna & stötta. Gult visar på en mogen och utvecklad smak och kan associeras till exempel citroner. Roverscouten tar till sig scouting i hjärtat och visar på gemenskapen i hela världen. Alla symbolerna bildar en helhet genom flamman, som visar på ett brinnande engagemang. Om scoutprogrammet står följande: Programmet stödjer verksamhet från 8 års ålder, då man på ett effektivt sätt kan jobba med scoutmetoden som helhet. Men redan innan dess har säkert många scoutkårer viss 11-02 De nya Scouterna v2.doc S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Sidan 3 / 6

verksamhet, till exempel "prova-på" eller friluftsdagar. Alla åldersgrupper skiljer sig naturligtvis från varandra, men för de äldsta, 19 25 år, blir detta extra tydligt. Engagemanget beror på intresse, och den lokala scoutkåren behöver inte vara den självklara hemvisten. En del scouter har börjat studera på annan ort eller börjat jobba, eller engagerar sig på nationell eller internationell nivå. Många är ledare för yngre scouter medan andra passar på att utveckla sitt ledarskap och genomföra projekt inom ett speciellt område eller nätverk tillsammans med roverscouter från annat håll. Efter 25 års ålder ger utbildningar, ledarmaterial och ledarträffar gemenskap och utveckling och inte längre programmet i sig. Målspår Siktet är onekligen inställt på mål som kan verka både höga och avlägsna. Det är här de 14 målspåren kommer in. Varje åldersgrupp arbetar efter 14 målspår, som skall göra det både enkelt och möjligt att hjälpa ungdomarna att utvecklas i rätt riktning. Innehållet i uppgifterna för varje spår är tillrättalagt för den aktuella åldersgruppen. Hur man väljer att arbeta med uppgifterna varierar i förhållande till den situation det gäller. Skall en liten upptäckarscout lära sig tända lyktan så är ju uppgiften ganska klar men om det gäller andra mera svår definierade sammanhang skall ledaren vara uppmärksam och fånga tillfället i flykten. Alla målspåren behövs för att barn och unga skall utvecklas och lyfta mot nya höjder. Går några ballonger sönder så lyfter helt enkelt scouterna inte lika högt För en Spårarscout 8 9 år är huvuddragen i de olika målspåren följande under de två första åren som scout. Ledarskap: Spårarscouter (Ss) börjar öva ledarskap i patrullen genom att ansvara för att gruppen löser kortare enkla och praktiska uppgifter. Scouten instruerar även sina kompisar i enklare uppgifter. Aktiv i Gruppen: Ss. övar på att ta plats i gruppen, att vara med och känna tryggheten att testa, våga och kanske misslyckas. Scouten samarbetar konstruktivt och känner trygghet i patrullen. Relationer: Ss. utvecklas till en bra kompis och får förståelse för andras känslor. Scouten utvecklas socialt och fungerar bra i patrullen. Samtidigt lär sig scouten att vara tydlig med sina gränser, att lyssna på sig själv och att bejaka sina känslor. Förståelse för omvärlden: Ss. får möta och iaktta kulturer i Sverige och världen. Scouten utvecklar ett öppet och nyfiket förhållningssätt till olika sätt att leva. Känsla för naturen: Ss. känner sig trygg i naturen och lär sig att det är viktigt att vara rädd om den. Ss. får möjlighet till goda naturupplevelser i patrullen. Aktiv i samhället: Ss. övar sig i demokrati genom att ta ställning i enkla frågor och delta i enkla beslutsuppgifter. Ss. får göra en insats för sin omvärld Existens: Ss. får fundera över existentiella och andliga värden. Ss. uppmuntras att ställa frågor och livet och blir medveten om att det finns många olika religioner och livsåskådningar. Ss. får känna trygghet i att fundera kring och ställa existentiella frågor. 11-02 De nya Scouterna v2.doc S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Sidan 4 / 6

Självinsikt och självkänsla: Ss. får möjlighet att utveckla en god självbild genom att känna trygghet och få bekräftelse. Ss. har förståelse för att alla är olika och ser olika ut. Fysiska utmaningar: Ss. upptäcker och utvecklar glädjen i att röra sig och träna sin kroppskontroll genom lek. Ss. utvecklar sina finmotoriska färdigheter. Ss. accepterar sina och andras individuella förutsättningar. Ta hand om sin kropp: Ss. upptäcker att kroppen reagerar olika beroende på vad den utsätts för t.ex. beroende på mat och dryck, ansträngningar, sömn och väder. Målet är att Ss. lägger grunden till en positiv kroppsuppfattning. Ss. lär sig svara på sin kropps behov och agera så att den mår bra. Problemlösning: Som Ss. fokuseras problemlösningen på aktiviteter som stärker gruppen och som ger tydliga och snabba resultat. Ss. utvecklar ett nyfiket och konstruktivt sätt att se på uppgifter. Kritiskt tänkande: Ss. övar på att förstå sina kamrater genom att lyssna. Ss. utvecklas i att förstå att allt vi hör inte är sant och att själv undersöka sanningen. Fantasi och kreativt uttryck: Ss. upptäcker glädjen i att uttrycka sig kreativt på olika sätt och får visa upp något han eller hon är bra på. Ss. får tillfälle att leva sig in i sagor och berättelser. Egna värderingar: Ss. får utrymme att reflektera över vad som är rätt och fel och lärs sig scoutings värderingar. Ss. funderar över begrepp som rättvisa, respekt, hänsyn och ta ansvar. Till varje målspår finns programaktiviteter tillrättalagda för den åldersgrupp det gäller. Ledarna kan gå in på Aktivitetsbanken och hitta förslag på lämplig aktivitet för t.ex. egna värderingar. Det finns även förslag på färdiga terminsprogram. För att ge ytterligare ex. så har jag valt att visa hur Ledarskap utvecklas från den lilla spårarscouten till den vuxna roverscouten. Målspår Ledarskap Spårarscout 8 9 år Ledarskap: Spårarscouter börjar öva ledarskap i patrullen genom att ansvara för att gruppen, lösa kortare enkla och praktiska uppgifter. Scouten instruerar även sina kompisar i enklare uppgifter. Upptäckarscout 10 11 (12) år Ledarskap: Som upptäckare får scouten öva sitt ledarskap i patrullen. Uppgifterna blir mer komplicerade och kräver fler steg men resultaten är tydliga och korrekta. Scouten tar ansvar för och hjälper gruppen framåt. Äventyrarscout 12 15 år Ledarskap: För äventyrarscouterna läggs vikt även på hur man leder. Att lära sig vara en lyssnare och stödjande ledare är lika centralt som att utföra uppdraget. Dessutom kan uppgifterna bli alltmer komplexa och kräva längre planering. Scouten får möjlighet att under en längre tidvara ledare för sin patrull. 11-02 De nya Scouterna v2.doc S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Sidan 5 / 6

Utmanarscout 16 18 år Ledarskap: Utmanarscouten leder både i och utanför den egna patrullen, större eller nya grupper och projekt. Ledarskapet utvecklas så att scouten lär sig ta fram det bästa bland sina yngre kamrater scouter och lär sig se alla individers olika förmågor, roller och behov. Scouten känner sig trygg med sin kunskap och vågar leda andra. Roverscout 19 25 år Ledarskap: som roverscout arbetar scouten vidare med det egna ledarskapet och kan ta på sig ledarrollen i externa grupper. Roverscouten är en ledare som kan hjälpa andra att utveckla sitt ledarskap. Scouten leder inte bara andra, utan funderar också över sitt ledarskap och hur det kan utvecklas. Till allt detta behövs det naturligtvis utbildning och det finns också allt från webbkurser till ackreditering av ledare genom Scouternas Folkhögskola. Kurser anordnas naturligtvis också ute i landet. Sammantaget så är allt det arbete som lagts ner på det nya Scoutprogrammet imponerande. Det är inget arbete som ses som färdigt utan utvecklas fortsättningsvis, men grunden är lagd. Någon klok person har sagt: Att fostra barn är som att bygga en skyskrapa. Ingen lägger märke till om de första våningarna är sneda och vinda. Men när byggnaden är 18 20 våningar hög, ser alla att den lutar. Följer vi alla - ung som gammal scout intentionerna i scoutprogrammet så kommer alla byggen att stå rakt och utan lutning, men det förutsätter också att vi alla gamla scouter börjar tänka i nya banor och funderar över hur vi kan möta de krav som den nya scoutgenerationen gillescouter kan ställa. Från 25år och upp till 100 år hinner mycket hända och förändras. Vad krävs för att gillescoutrörelsen skall bli attraktiv för de vuxna scouterna? Hur skall framtidens Gillescoutrörelse se ut? Fundera kring den frågan ute i scoutgillena och kom med förslag, stort som smått. Jag är övertygad om att vi gemensamt måste hitta nya former för framtidens gillescouting. Det är A och O för vår överlevnad. Laila Boxström 11-02 De nya Scouterna v2.doc S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Sidan 6 / 6