Bilaga 9
2
3
Huseby - undersökning av en gränsbygd
Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs 3 på Skatelövsskolan ht 2008 ISSN 144703-2902
Innehållsförteckning Inledning........Sid 4 Smålands museum Arkeologi..........Sid 6 Vislandaskolan årskurs 4 Grävningen vid Huseby 2008... Sid 8 Vislandaskolan årskurs 5 En ring av guld... Sid 10 Skatelövsskolan årskurs 3 Järnbruket...Sid 12 Skatelövsskolan årskurs 5 Visste du att?...sid 14
Inledning Hösten 2008 inleddes en arkeologisk utgrävning under delar av parkeringsplatsen vid Huseby bruk. De första veckorna grävdes parkeringsplatsens grus bort med hjälp av en grävmaskin. Därefter började arkeologerna gräva för hand. Till sin hjälp hade arkeologerna elever från tre skolor som ligger i närheten av Huseby, Skatelövsskolan, Vislandaskolan och Blendaskolan. Sammanlagt hjälpte 150 elever från sju klasser till att gräva ut och undersöka Husebys parkeringsplats. Huseby nämns i skrift första gången år 1419. Släkten Sture ägde då en av gårdarna i den medeltida byn, men platsens historia är mycket äldre än så. Under parkeringsplatsen fanns spåren av en by från slutet av järnåldern med flera bostadshus och förrådshus. Det verkar ha funnits en större och dominerande gård. Storgården hade en hallbyggnad. Det var en stor och ståtlig byggnad där man kunde hålla fester. Liknande hus är kända från yngre järnålder i Danmark, Skåne och Halland men har tidigare inte hittats i Kronobergs län. Det enda som var kvar av husen var mörka fläckar i marken där trästolpar som burit upp husens tak och ibland också väggar en gång har stått. Andra saker som hittades vid utgrävningen var djurben, djurtänder, två bronsspännen och några keramikbitar. Den vikingatida hallbyggnaden visar att kontakter med de gamla danska områdena länge varit en självklarhet, och vi vet att hela södra Småland under långa tider varit ett gränsland mellan svenska och danska intressen. Gränslandet och kontakterna söderut går som en röd tråd i Husebys långa historia. När Huseby bruk grundades de sista åren av 1620-talet handlade människorna i området mest med Blekinge och Skåne som då tillhörde Danmark. Karl Karlsson Gyllenhielm som grundade järnbruket var kungason men inte prins. Han var så kallad naturlig son till den blivande Karl IX och Karin Nilsdotter. Och hans farfar var ingen mindre än Gustav Vasa.
Karl fick en ordentlig utbildning, rejält med resurser och blev adlad. På hans egendomar i Småland startades under 1620- och 30-talen flera industrier förutom Huseby bruk det var bland annat en smidesverkstad och två glasbruk. Gyllenhielm fick tillstånd av den danske kungen Kristian IV att tullfritt föra ut varor via hamnarna i Bodekull och Pukavik i Blekinge som då var danskt. Kontakterna över riksgränsen mellan Sverige och Danmark gällde inte bara handel. De som bodde i gränssocknarna umgicks över gränsen, gifte sig över gränsen och levde huvudsakligen i lugn och ro. Så länge fred varade mellan de två rikena tycks ingen egentligen ha brytt sig om dessa kontakter, de var bra för alla parter, det enda som störde var skogstjuvar från både svenska och danska områden som då och då härjade och sedan drog sig tillbaka till skogsområdena utom räckhåll för rättvisan. Eleverna som var med och grävde ut parkeringsplatsen i Huseby hjälpte även till med att skriva det här informationshäftet. Samarbetet mellan skolorna och Smålands museum är en del av projektet I hasorna på Gustav Vasa. Smålands museum Håkan Nordmark Historiker Emma Sturesson Arkeolog
Arkeologi Vi är klass 4:a i Vislanda som var med om en utgrävning i Huseby. En arkeolog är en som gräver upp gamla saker för att se hur alla människor levde förr i tiden. Det är bara de som får tillstånd till att gräva som får vara med på en utgrävning. Två av arkeologerna som grävde ut och undersökte parkeringsplatsen vid Huseby. Foto: Bengt Söderberg. Kol hittades och det är bra för då kan arkeologerna se hur gamla sakerna är, I Huseby så hittade vi i vår grupp bränd lera, kol och en djurtand, som vi tror är en gristand. Arkeologer gräver med små spadar. Vi fick använda en skärslev när vi grävde.
Vår uppgift var att leta efter stolphål och gamla saker som de hade förr i tiden. Stolphål är mörka fläckar som det en gång i tiden har suttit en stolpe i. Stolpen har förmodligen hållit uppe ett hus. Skärslevar är som små spadar som används vid utgrävningar. Foto: Emma Sturesson.
Utgrävningarna i Huseby 2008 Skulle man hoppa tillbaka till vikingatiden för 1000 år sedan så såg det lite annorlunda ut. På den tiden fanns det ingen granskog. Människorna bosatte sig där för att det låg nära sjön och ån. Då hade man tillgång till både mat och vatten. Man kunde också färdas på ån som rinner där. Elever från Vislandaskolan hjälper till att undersöka några mörkfärgningar i marken.foto: Vislandaskolan På en vikingaplats fanns det hus där både människor och djur bodde. Trälarna hade egna små enklare hus. I byn fanns också en stor festsal.
För att få starta en utgrävning behöver man ett tillstånd från länsstyrelsen. Man gör utgrävningar för att få reda på mer om hur det var förr. De som främst jobbar med utgrävningar kallas arkeologer. En arkeolog gräver efter fynd i marken. Sedan undersöks de fynden noga i sina laboratorium. En annan yrkesgrupp den samarbetar med är historikerna. Vi åkte till Huseby i början av oktober för att hjälpa till. Först hade grävmaskinerna tagit bort det översta lagret av jord. Sedan hade arkeologerna grävt en del där. De hade märkt ut fyndplatser med gula lappar med nummer på. Detta var för att veta vilken plats de olika fynden hittats. Nu var det vår tur. Eftersom det hade regnat en del så var det mycket lerigt. Vi fick skärslevar som vi skulle skrapa i jorden med. När vi hade skrapat av ett lager sa lade vi först jorden på en slags stor bricka. Hittade man något fynd så tog vi hand om det och den övriga jorden bar vi till en stor jordhög. Vi tyckte att det var jättekul att hjälpa till men vi blev så smutsiga att vi fick ta av oss alla överdragskläder innan vi fick stiga in i bussen.
En ring av guld Vi går i klass 3 på Skatelövsskolan. En dag i september 2008 fick vår klass åka till Huseby och vara med om en utgrävning. Utgrävningen visade att det var en boplats från vikingatiden.vi fick veta att det var en utgrävning i Huseby redan 2003 och en 2006. Då hittades rester av hus från medeltiden (1050 1520). Sedan hittade de en flätad guldring, men stenen i ringen var borta. Ringen är från slutet av 1500-talet eller början av 1600-talet. Ringen som hittades under de arkeologiska utgrävningarna 2003. Foto: Smålands Museum Vi funderade varför ringen hamnat i marken. Kanske gömde någon sin ring för att det blev krig, eller skildes två personer och ringen försvann. Några barn tänkte att en flicka blivit begravd med ringen på, och att bara ringen hittats. Vem vet? En del barn tror att det var en flicka som burit ringen, andra tror att det varit en man. Ringens sanna historia lär vi aldrig få veta. Eller kanske vem vet???
Eftersom stenen i ringen var borta vet ingen säkert hur den har sett ut men här kommer några förslag:
Järnbruket Järnbruket i Huseby grundades av Karl Karlsson Gyllenhielm i början på 1600-talet. Karl var son till hertig Karl, som sedan blev Karl IX och en prästdotter. Karl Karlsson Gyllenhielms föräldrar var inte gifta. När Karl IX väl gift sig med en prinsessa fick de sonen Gustav Adolf som var Karl Karlssons halvbror och som sedan blev kung i Sverige. Att det blev järnbruk just här i Huseby var att det fanns malm i sjöarna. I sjöarna Salen och Åsnen tog man upp mycket sjömalm eller som den också kallades myrmalm. Det var ett tungt jobb och det tog lång tid att få upp malmen eftersom man gjorde det på vintern. Arbetarna stod på isen och drog längs botten med en lång skrapa och drog ihop malmen som lyftes in i en rund nätkorg. Den lyftes upp till ytan med hjälp av ett långt skaft Man fortsatte att ta upp malm på detta sätt i flera hundra år. I början på 1900-talet fanns det en man som hette Stephens på Huseby. Han uppfann en maskin som kunde ta upp malmen. Det gick inte så bra. När man tagit upp malmen transporterades den till Huseby för att smältas så man fick fram järnet. Det fanns stora skogar runt om Huseby så då kunde man få ved. Veden gjorde man till träkol så man kunde smälta malmen i masugnen. Det var också lätt att transportera de färdiga järnprodukterna vidare på Åsnen och ner till Blekinge. År 1954 började det brinna i gjuteriet och en masugn. Efter det slutade man att tillverka järn i Huseby.
Visste du att? Den äldsta serietillverkade cykeln i Sverige började tillverkas på Huseby 1869. Flera av cyklarna exporterade till Bombay. Cykeln går att se på Huseby än idag trots att den inte blev någon storsäljare.
SÖDRA JÄRNVÄGSGATAN 2, VÄXJÖ TEL: 0470-70 42 00 WWW.SMALANDSMUSEUM.SE