GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV

Transkript

1 GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV

2 GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV Gammelstads kyrkstad är ett världsarv från och med 1996 och ett uppskattat besöksmål för människor från hela världen. Gemensamt för alla världsarv är att de på ett unikt sätt vittnar om människan och jordens historia och är så värdefulla att de är en angelägenhet för hela mänskligheten och något som vi alla måste ta ansvar för att bevara till kommande generationer. Det har funnits 71 kyrkstäder i Sverige, idag finns det 16 kvar och av dem är Gammelstads kyrkstad den största och mest välbevarade med sina 405 kyrkstugor och ca 550 kammare. Kyrkstaden var böndernas stad och det byggnadsskick som rådde på landsbygden rådde också i kyrkstaden. Fram till 1900-talets början var de flesta stugorna omålade, utan brädfodring och med nävertak. Brädfodring och rödfärgning var överlag något som tillkom efter För enhetlighetens skull bestämdes senare från myndighetshåll att kyrkstugorna skulle vara röda, med vita dörrar, fönsterkarmar och luckor. Detta gäller än idag. Diskussionsfråga: Vilka fler världsarv finns det och varför är de unika i sin art? (exempel på världsarv: pyramiderna i Egypten, Frihetsgudinnan i New York.)

3 NEDERLULEÅ KYRKA

4 NEDERLULEÅ KYRKA Kyrkan i Gammelstad är Norrlands största medeltida stenkyrka, enligt traditionen invigd Man uppskattar att socknen vid denna tid hade en folkmängd på ca personer och att ca 250 manliga sockenbor bör ha deltagit i kyrkobygget. Ärkebiskopen bidrog med byggmästare och kunniga hantverkare, sockenbor bidrog med arbetskraft. Anledningen till det stora kyrkobygget var flera. Från svensk sida var det viktigt att se till att området i norr, rikt på fisk och skinn säkrades som svenskt. Ett led i detta var att bygga kyrka och med den följde sockenbildning, skattläggning, ordning och administration. Kyrkans betydande storlek och rika utsmyckning tyder på planer att göra den till biskopskyrka. Förutom syftet som gudstjänstlokal fyllde kyrkan också rollen som försvarsanläggning och fungerade förmodligen även som säker lokal för förvaring av gods och varor. Diskussionsfråga: Varför ville man säkra området i norr? (svar: Man ville säkra att området blev svenskt, då det var mycket rikt på fisk och skinn.)

5 NORRBOTTNISKA STENAR

6 NORRBOTTNISKA STENAR Den medeltida kyrkan är uppbyggd av ett fyrtiotal olika stenarter. Troligen hämtade från Bälingeberget. De färgrika stenarna är valda med omsorg och består av granit, porfyr, grönsten och pegmatit. Enligt folktron fanns de jättar boende på Bälingeberget. Jättarna uppskattade inte kyrkklockorna och det sägs att de kastade stora stenblock mot kyrkan. Diskussionsfråga: Hur tror ni de lättast fraktade de stora stenblocken från Bälinge till kyrkan i Gammelstad? (svar: Över isen.)

7 SOCKEN OCH SOCKENSTUGAN

8 SOCKEN OCH SOCKENSTUGAN Luleå socken var ursprungligen enorm till ytan och sträckte sig från kust till fjäll, längs Lule, Råne och Kalix älvar. År 1831 delades socknen i Överluleå församling med kyrka i Boden och Nederluleå församling med den medeltida kyrkan i Gammelstad som församlings kyrka. Alla som bodde inom en socken gick till samma kyrka och till samma sockenstuga. I sockenstugan hölls sockenstämma och ting. I häktet förvarades folk i väntan på rättegång. Diskussionsfråga: Hur ser det ut idag? (Svar: Idag tillhör Nederluleå Luleå kommun och alla människor som bor inom Luleå kommun tillhör inte Nederluleå kyrka, utan kan tillhöra en annan församling. Rättegångar hålls idag i tingshus och inte i sockenstugor samt sitter folk i häktet hos polisen och inte i sockenstugan.

9 SKAMSTRAFF

10 SKAMSTRAFF På medeltiden och ända in på 1800-talet var skamstraff vanliga. Om man bröt mot lagen kunde man få sitta i skamstock eller stå i skampåle. Piskstraff var också vanliga, men även dödsstraff. År 1828 dömdes den sista människan till dödsstraff i Gammelstad. Diskussionsfråga: Vad tycker ni om skamstraff och dödsstraff? (Exempel på ämnen att diskutera: Demokratins framfart, individens rättigheter framför kyrkans och statens.

11 SOCKENMAGASINET

12 SOCKENMAGASINET Sockenmagasinet byggdes kring Här förvarades tiondet. Under en period även säd i reserv som bönderna kunde ha nytta av under nödår och oroliga tider. Diskussionsfråga: Vad innebar ett nödår tror ni? (Svar: Ett nödår kunde vara att skörden frös och att det aldrig blev tillräckligt varmt, eller att det blev för varmt och att skörden torkade. Detta innebar bland annat svält.)

13 STALL

14 STALL År 1817 fanns det 359 stall i kyrkstaden, där sammanlagt cirka 600 hästar kunde få rum. När bilar, bussar och cyklar kom under 1900-talet revs eller flyttades många stall idag återstår sex. De nya transporterna innebar kortare restider och behovet av övernattning minskade. Diskussionsfråga: vad kunde ha hänt med kyrkstaden när övernattningarna minskade? (Exempel på svar: Kyrkstugorna kunde ha rivits och vi skulle ha varit utan världsarv i Luleå.)

15 UNGDOMSHELGER & NATTFRIERI

16 UNGDOMSHELGER & NATTFRIERI Ungdomshelgerna började man åka på efter konfirmationen då man ansågs vuxen och fram till att man gifte sig, eller blev för gammal. Under ungdomshelgerna hölls så klart högmässa och gudstjänst men vanligt var också marknader med kringresande handlare, tivoli och dans. Nattfrieriet var stort. Pojkarna gick runt och knackade på flickornas stugor och frågade om de kunde tillbringa natten tillsammans, vilket innebar att sova bredvid varandra i lucksängen med kläderna på. Detta kallades att ligga i lag. Kyrkstadslivet var inte enbart fromt; Så fort kaffet druckits i stugorna vidtog helgsupningen för pojkarna. Diskussionsfråga: Varför var det angeläget att åka på kyrkhelg för ungdomen tror ni? (Exempel på svar: Man kunde exempelvis träffa sitt blivande gemål. Kanske någon från en annan by än sin egen.)

17 LUCKSÄNGEN

18 LUCKSÄNGEN Stugan var enkelt möblerad. I kammaren kunde det finnas en lucksäng, soffa, byrå, skåp, ett bord och stolar. Veden förvarades i förrådet och under vintertid eldades det kraftigt i eldstäderna. Diskussionsfråga: Varför var lucksängen praktisk tror ni? (Svar: Lucksängen var praktisk för att, dels var det varmare att sova i en sådan, men den gav också avskildhet, då den fungerade som ett litet ombonat rum.

19 BRANDKROKEN

20 BRANDKROKEN Brand är ett stort hot mot kyrkstaden som är byggd av trä. Förr kunde man med hjälp av brandkroken riva ner brinnande tak och stockar till marken där de lättare kunde släckas med vatten. Andra hot mot kyrkstaden kan vara att kyrkstugorna ej restaureras och förfaller eller att kyrkstugorna missbrukas och inte används enligt förordningar. Diskussionsfråga: Tror ni det har brunnit i kyrkstaden någon gång? Svar: Senast kyrkstaden brann var i december år 1940, då bröt en stor brand ut, men kunde stoppas med hjälp av militärstyrka som sprängde brandgator.