GÅ PÅ EGEN HAND I GAMMELSTADS KYRKSTAD

Transkript

1 GÅ PÅ EGEN HAND I GAMMELSTADS KYRKSTAD

2

3 1. Visitor Centre - Turistinformation 28. Hägnan Friluftsmuseum 10. Nederluleå Kyrka Restauranger 13. Margaretas Värdshus/Kaffestugan 14. Kyrkbyns Kök & Matsal 16. Kaptensgården Kaféer 12. Sockenstugans Café (endast sommartid) 13. Margaretas Värdshus/Kaffestugan 21. Ullas Café 30. Kafé Fägnan Logi 5. Gammelstads Gästhem Butiker 17. Gammelstads Delikatessbutik 18. Fräcka Fåtöljer 19. Ögonfröjd, presentaffär 22. Hoven Droven, antikt och begagnat 25. Gammelstads Läderhantverk 26. Art & Form norrbottniskt hantverk 29. Hägnans Lanthandel Övriga sevärdheter 2. Shop in Lapland (Gamla brandstationen) 3. Luleå Hembygdsgille 4. Kyrkstall 6. Smoget med kroken 7. Visningsstugan 8. Kyrkberget 9. Milstenen 11. Sockenmagasinet 20. Kyrktorget 23. Borgmästargården 24. Gamla Gästgården 27. Den äldsta hamnen På nästa sida och i resten av häftet hittar du information om varje

4 sevärdhet/restaurang etc i nummerordning enligt den slinga som är utritad på kartan. 1. Visitor Centre/Betelkapellet Turistinformation, världsarvskontor, bildspel och utställning. Från Gammelstads turistbyrå/visitor Centre utgår visningar av världsarvet som inkluderar kyrkstaden, kyrkan samt en av kyrkstugorna. Under perioden 10 juni - 20 augusti utgår dessa dagligen mellan kl 10 och kl 16. Pris 30 kr per person, 300 kr per grupp. Under perioden augusti - juni endast förbokningar. Pris från 1200 kr + moms per grupp. På Gammelstads turistbyrå/visitor Centre kan du också boka buss och guide för rundturer i övriga Luleå. Visitor Centre Shop Visitor Centres shop är belägen i det gamla Bethelkapellet, ett vackert gammalt hus med anor från 1800-talet har ett brett utbud av såväl souventirer som hantverk. I vår shop erbjuder vi hantverk från lokala hantverkare, böcker med fokus på närområdet Gammelstad, Luleå och Norrbotten, samt ett brett utbud av souvenirer och presenter och vykort. Husets historia Detta hus byggdes 1806 och användes från början som krog och gästgiveri. Det liknade då en herrgård och avvek markant från den omgivande bebyggelsen. Gästgiveriet hade många kunder från militären men när den militära verksamheten flyttades från Notviken i Luleå till Boden minskade kundunderlaget. Nederluleå baptistförsamling hade bildats 1860 och vid sekelskiftet 1900 var församlingen stor och inflytelserik. De köpte gästgiveriet och festsalen gjordes om till församlingssal. Huset försågs med trapphus och torn och bostäder för vaktmästare och pastor inrättades. Betelkappellet köptes 1990 av Luleå kommun och är idag Visitor Centre i världarvsområdet. I huset finns turistbyrå, kafé, utställning och souvenirshop. Ordinarie öppettider Tisdag - torsdag , Övrig tid efter överenskommelse Sommaröppettider juni - augusti Måndag - söndag kl Övrig tid efter överenskommelse

5 Visitor Centre Telefon Fax E-post Hemsida Adress Kyrktorget, Gammelstad 2. Shop in Lapland (Gamla brandstationen) Kyrkoherden Albert Nordberg var historiskt kunnig och starkt engagerad för kyrkstadens fortlevnad under 1930-talet. Bland annat arbetade han för att kyrkstaden skulle ha ett bättre brandskydd och denna brandsstation byggdes I huset finns idag konst och konsthantverksbutiken Shop in Lapland. 3. Luleå Hembygdsgille Luleå Hembygdsgille är en aktiv förening som håller på med dans, slöjd och barn- och ungdomsverksamhet. De arrangerar den årliga Spelmansstämman, tillsammans med Luleå kommun och Friluftsmuseet Hägnan, helgen innan midsommar samt det traditionsenliga midsommarfirandet på Gultzauudden i centrala Luleå samt på Hägnan. 4. Kyrkstallen Byborna färdades förr med häst när de skulle till Gammelstad. Därför fanns det också stall i kyrkstaden. På en karta från 1817 kan man räkna till ungefär 300 stall bland kyrkstugorna. Grannarna och släktingar delade på stallen för sina hästar. Efter 1920 har bussen och bilen successivt ersatt hästen. Idag finns bara sex stall kvar i kyrkstaden. De används inte längre som stall. 5. Gammelstads Gästhem Gammelstads Gästhem är ett nyöppnat boende i Världsarvet Gammelstads kyrkstad. Parkeringsplats, dusch, varmvatten, kök Adress Gamla Bodenvägen 11, Gammelstad Telefon Webbplats Epost info@gammelstadsgasthem.se

6 6. Smoget med kroken Parallellt med Linellgränd hittar du smoget med brandkroken. Risken för brand har alltid varit överhängande i den täta trähusbebyggelsen. Under kyrkhelgerna fanns därför förr alltid brandvakter som patrullerade gränderna nattetid. Idag eldar inte kyrkstugebesökarna lika flitigt som förr tack vare elektriciteten, men för säkerhets skull är det inte långt till brandstationen som ligger alldeles utanför världsarvsområdet. 7. Visningsstugan KYRKSTUGA Man brukar säga att kärt barn har många namn, vilket stämmer för kyrkstuga nr 253."Stockamyrsstugan" är det namn kyrkstugan haft i folkmun. Det ursprungliga namnet har troligen varit "storkarlsstuga", vilket sedan av okänd anledning omvandlats till "Stockamyrsstugan". Att den kallas "storkarlsstuga" markerar att det varit fråga om en större och något finare stuga. När man idag använder 253 som namn, menar man hela stugan. Förr avsåg det bara den stora kammaren. Kyrkstuga 253 är ingen vanlig kyrkstuga. Ursprungligen byggdes den som "borgarhus" och användes främst i samband med handel och köpenskap i det dåtida Gammelstad. Bondeköpmännen bodde på sina hemman i byarna och besökte Gammelstad för affärer och kyrkogång. Speciellt skinnmarknaderna var välbesökta. Eftersom köpmännen för det mesta var förmögna och betydande personer byggde de stugor som motsvarade deras status. I Gammelstad finns flera större kyrkstugor som ägts av bondeköpmaän och haft dubbla funktioner. Kyrkstuga 253 är bara en av dem. Med tiden kom dessa hus att alltmer övergå till att enbart vara kyrkstugor. Borgarhus och kyrkstuga Kyrkstuga 253 har troligen uppförts omkring år En av dess första ägare var den förmögne bonden. och köpmannen Erik Eriksson-Nordström från

7 Långsund, Mörön. Erik Eriksson härstammade från Norsgården i Gäddvik. Sonen, Lars Eriksson, var gift med en prästdotter som hette Ask i efternamn. Eriks farfar var tolvmannen Johan Johansson från Gäddvik nr 6. Erik Erikssons bror var nämndeman och ägde den stora kyrkstugan intill, nr 255. Beträffande kyrkstuga 253 kan man säga att cirkeln slutits. Från att ha varit kombinerat "borgarhus" och kyrkstuga med en ägare, kom de två rummen att bli två kyrkstugor med olika nummer och olika ägare. Detta förändrades dock 1962 då den lilla kammaren i stugan, nr 254, skänktes till dåvarande Nederluleå hembygdsgille kom även det större rummet, stuga 253, i hembygdsgillets ägo. De bägge kamrarna var nu samlade under en ägare. Upprustning av stugan och dess kammare vidtog. Nederluleå hembygdsgille använde stugan som visningsstuga för turister och allmänhet De skänkte i sin tur stugan till Nederluleå församling återgick stugan i Nederluleå hembygdsförenings, f d hembygdsgillets, ägo. Stugan genomgick 1993 en omfattande renovering. Förändras med tiden Hur såg kyrkstugorna ut förr? I 1695 års kyrkstugeförordning, utfärdad vid landstinget i Piteå, skriver landshövdingen Douglas; "att vart och ett anskrefwet hemman må bestås till kyrkohus, en stufwa med kammare och förstufwa för, ett stall hwart och ett så stort, som det för en och hwar, efter des hushållning och hemmans storlek pröfwas nödigt". "Anskrefwet" hemman kan översättas med i längderna upptaget hemman. Kravet för att få bygga en kyrkstuga var alltså i princip att man ägde ett hemman. Förordningen säger oss något om hur kyrkstugorna såg ut på den tiden. Exteriört har dock kyrkstugorna förändrats. Brädfodring och rödfärg började överlag användas under 1900-talets början. Möbleringen i stugan och dess båda kammare är enkel och typisk för en kyrkstuga vid 1900-talets början. En del möbler är skänkta till stugan, andra kommer från Norrbottens museum och Friluftsmuseet Hägnan. De flesta möbler härstammar från Bälinge och andra byar i Nederluleå. Kyrkstugans inventarier I allmänhet kan man säga att äldre möbler som ansågs ha tjänat ut hemma, för det mesta hamnade i kyrkstugorna. Till inventarierna hör alltid någon form av utdragssäng, ett bord, några stolar, kista, någon typ av förvaringsskåp samt en diskbänk/tvättbänk. Lucksängen blev vanlig i kyrkstugorna i början av 1900-talet. Mattor, gardiner och dukar är något som tillkommit under talets slut och 1900-talets början. I stugorna fanns enklare kärl för matlagning, där kaffepannan hade en mycket viktig roll. Kaffekoppar, några tallrikar och bestick fanns också i stugorna, liksom kyrkkläderna vilka oftast förvarades där från helg till helg. Storkarlsstugan är i stort sett möblerad efter denna princip. Byggnaden Spisen i stora kammaren är ovanlig för en kyrkstuga, där vanliga enkla öppenspisar dominerat. Spisen är av rörspismodell och gav mer och

8 långvarigare värme än en öppen spis. Under 1900-talet har de öppna eldstäderna alltmer kommit att bytas ut mot järnspisar. Idag har nästan alla stugor elström och element. Så även i vår stuga. Innerväggarnas timmer var ofta synligt och omålat. Ibland var det vitmenat. Vissa stugor har haft schablonmönster eller stänkmålning. Under 1800-talets slut och 1900-talets början blir tapeter allt vanligare. Storkarlsstugans väggar målades vid renoveringen på 1970-talet i gammal stil. I lilla kammaren finns ett mycket gammalt, blyinfattat fönster. Fönster var tidigare att anse som lyx. De var svåra att framställa och mycket dyrbara. Att göra stora rutor var speciellt svårt. Därför består fönster av äldre modell av flera små, blyinfattade rutor, med handblåst, bubbligt glas. Fönsterluckor användes för att skydda rutor mot väder och vind och allmän förstörelse. Slutligen - observera kyrkstugans dörr med drag i barock stil. Den är lite mer exklusiv och av äldre snitt, än de vanliga kyrkstugedörrarna med klassiska stildrag. Ytterligare ett tecken på stugans ålder och att den verkligen förtjänar namnet "storkarlsstuga". Öppettider Visningsstugan Visningsstugan är öppen för besökare lördagar och söndagar under sommarsäsongen (1 maj - 31 september) mellan kl Visningsstugan på Framlänningsvägen är en av få kyrkstugor som inte är privatägda och ägs av Nederluleå hembygdsförening. Besök i visningsstugan ingår som del i Visitor Centres guidade visningar. 8. Kyrkberget På kyrkberget står Gammelstad äldsta bebodda gård som är privatbostad för två familjer. I parken mot Kyrktorget stod den gamla klockstapeln i trä som revs 1852 efter att det ersatts av det kyrktorn som finns idag. Parken som finns på platsen idag är anlagd på grunden av Gammelstads tingshus som revs vid sekelskiftet 1900 och revs på 1960-talet. I parken står Einar Larssons skultur som symboliserar Gammelstads särdrag - älven och husen. 9. Milstenen Milstenen i gjutjärn restes Systemet med milstenar i Sverige avsåg att mäta avståndet mellan olika byar och skjutsställen. Avståndet mättes i hel, halv och en fjärdedels mil.

9 10. Nederluleå kyrka Kyrkan i Gammelstad är Norrlands största medeltida kyrka. Den byggdes under 1400-talet och invigdes, enligt traditionen, av ärkebiskop Jacob Ulfsson Kyrkan har tillbyggnader för vapenhus och sakristia, spånklätt tak och tegeldekor på gavelröstena. I bogårdsmuren finns två stigluckor, portar, varav den norra är bevarad i ursprungligt skick. I stigluckorna finns igenmurade skottgluggar och i kyrkans östra gavel finns en utsiktslucka. Detta talar för att kyrkan använts som befästning i orostider. Det vitputsade klocktornet byggdes 1851 och ersatte då en äldre klockstapel av trä, belägen nordväst om kyrkogården på bergets högsta punkt. Kyrkan har en mycket rik interiör och inredning. Korets senmedeltida kalkmålningar är utförda av Albertus Pictors skola. De kalkades över på talet men togs fram igen Till höger om altaret finns medeltida korbänkar och en rekonstruerad så kallad biskopsstol. Altarskåpet, med sitt myller av träfigurer som berättar om Kristi lidandes historia, är ett av landets finaste. Det byggdes i Antwerpen omkring 1520 och kostade 900 mark silver, en jättesumma som lulebönderna uppges ha betalat kontant. Predikstolen och minnestavlorna är utförda av Nils Jacobsson Fluur i början av 1700-talet. Kyrkans mäktiga orgel invigdes Den har 55 stämmor och 4200 pipor, som varierar i längd från 5 mm till 6 m. Orgeln är byggd av Grönlunds Orgelbyggeri AB i Gammelstad. Nederluleå kyrka har öppet måndag - söndag kl 9-18, 5 juni - 15 augusti. Därefter måndag - fredag kl Sockenmagasinet/Tiondeboden Sockenmagasinet omedelbart söder om kyrkan byggdes Här mottogs och lagrades den skatt, tionde, som allmogen lämnade till bl a prästens lön och fattigvården. Tiondet utgjorde en tiondel av bondens produktion och betalades "in natura" med varor från jordbruket, jakten och fisket och

10 förvarades i så kallade tiondebodar blev tiondeboden bygdens sockenmagasin för utsäde från goda år att användas då skörden slagit fel. Gammelstads sockenmagasin byggdes omkring Sockenstugan Sockenstugan var landsbygdens motsvarighet till städernas rådhus och en viktig offentlig inrättning. I huset samlades man för sockenstämma och ting. De åtalade förvarades i stugans häkte i väntan på rättegång och dom. Kroppsstraff och böter var de straffåtgärder som fanns före fängelsernas tid. Gammelstads nuvarande sockenstuga är troligtvis den fjärde i ordningen och byggdes 1754 i stadskvarteren öster om kyrkan. Den flyttades till sin nuvarande plats söder om kyrkan på 1980-talet. Idag används sockenstugan som mötes- och samlingslokal och på sommaren driver församlingen kafé i huset. Kafé Sockenstugan Sommartid bedriver Nederluleå församling ett café i den gamla Sockenstugan som ligger bredvid kyrkan. Telefon (endast sommartid)

11 13. Margaretas Värdshus/Kaffestugan Margaretas Värdshus byggdes under 1800-talets första hälft, möjligen som komminister-bostad. Huset har under huvuddelen av sin tid varit kärnan i en stor handelsgård och är idag restaurang. Margaretas Värdshus återfinns vid Världsarvet i Gammelstad. Värdshuset erbjuder allehanda läckerheter. Specialiteter baserat på lokala råvaror serveras i garanterat originell miljö. Margaretas Värdshus kommer att bli en av de bästa upplevelserna på Din resa. Restaurang, konferensmöjligheter, uteservering, fullständiga rättigheter. 14. Kyrkbyns Kök & Matsal Kyrkbyns Kök är en gourmetrestaurang som bjuder på matupplevelser utöver det vanliga. Restaurangen som öppnade hösten 2002 är belägen mitt i Luleås vackra och levande världsarv, Gammelstads Kyrkby och drivs av Chris Kidd och Espen Soini. Lokalen är nyrenoverad med ny restaurangdel, ett komplett nytt kök och därigenom ökad kapacitet för större cateringuppdrag. Restaurangen har fullständiga rättigheter och rymmer ca 40 personer. Under sommarmånaderna finns även en uteservering med 90 platser och utsikt över kyrkan och världsarvet. Det går utmärkt att abonnera restaurangen för skräddarsydda tillställningar såsom bröllop och fest, på plats eller catering till egen lokal. Restaurang, pub, uteservering, fullständiga rättigheter Adress Lulevägen 1, Gammelstad Telefon Fax Webbplats Epost kyrkbyns.kok@telia.com Adress Lulevägen 2, Gammelstad Telefon Webbplatswww.margaretasvardshus. se E t i t d h

12 15. Kyrkbyns Järnsmide Genuint hantverk mitt i Gammelstads kyrkstad. Egen tillverkning av allt inom bruks- och konstsmide på gammeldags vis i byasmedjan med anor från Produkter Måttbeställda produkter och sortiment av klassiskt smide. Egen tillverkning av allt inom smide. Grindar, räcken, trappor, staket, balkonger, ljuskronor, nycklar, spik, smycken, ljusstakar m.m. Aktiviteter hos smeden: Boka en prova - på lektion i smide med handledning av smeden. Tillverka din egen spik eller kapsylöppnare. Kyrkbyns järnsmide erbjuder skräddarsydda aktiviteter för företagsgrupper, kompisgäng, kickoffer, möhippor och svensexor... Prisexempel: Grupp om 1 till 5 personer, 2 timmar inklusive material 800:- (exkl. moms) Ring smeden om du vill veta mer eller för att boka en lektion. Adress Sandåkersvägen 4, Gammelstad Telefon Webbplats Epost patrik.thelin@swipnet.se 16. Kaptensgården

13 De äldsta delarna av gården byggdes troligen redan på 1600-talet eftersom den passar in i den då nya stadsplanen över borgarkvarteren. Gården har däremot aldrig varit något officersboställe vilket man kan tro av namnet. Den triangelformade gårdsplanen har varit helt kringbyggd med flera portar. Idag drivs en restaurang i huvudbyggnaden som består av tre sammanbyggda hus. Gården var förr en välbärgad bondgård med skjutsstation och postställe. Mitt i världsarvet Gammelstads kyrkstad ligger Restaurang Kaptensgården. Restaurangen erbjuder mat och dryck av högsta kvalitet i en härlig miljö. Restaurangen tar gärna emot grupper och bröllopssällskap. Festvåning, uteservering, fullständiga rättigheter. Adress Häradsvägen 9, Gammelstad Telefon Fax Epost info@restaurangkaptensgarden.se 17. Gammelstads Delikatessbutik I gamla köksdelen på Kaptensgården har hittar du sommartid delikatessbutiken. Här finns ett urval av norrbottniska produkter, exempelvis åkerbärssylt, tunnbröd, rökt fisk och torkat kött. De fina presentförpackningarna gör produkterna perfekta som julklappar eller företagsgåvor. Kaptensgårdens ägare ser en stor potential för delikatessbutiken och hoppas kunna utveckla den ytterligare med många egentillverkade och nya produkter baserade på lokala råvaror. Se kontaktuppgifter ovan (Kaptensgården). 18. Fräcka fåtöljer - möbelrenovering och design Möbelrenovering och designföretag mitt i världsarvet Gammelstads kyrkstad. Fräcka fåtöljer skapar unika, personliga möbler och inredningsdetaljer av gamla möbler eller ger dem en ny design. Adress Kyrkstugevägen 6, Gammelstad Telefon Webbplats Epost lisbeth_peter@hotmail 19. Ögonfröjd - presentbutik På kyrktorget, precis mitt i kyrkstaden, finner du Ögonfröjd- den lilla present och designbutiken med det stora utbudet.

14 Produkter Hos Ögonfröjd finner du kläder från det egna designmärket "Colour Beam design" samt hantverk, souventirer, presenter och mycket mer. Erbjudanden hos Ögonfröjd Ögonfröjd erbjuder dig att få din alldeles egna jacka eller tröja uppsydd, men dina egna färger och för dina egna former. Adress Kyrktorget 7, Gammelstad Telefon Mobil Webbplats Epost 20. Kyrktorget Mitt i kyrkstaden, norr om kyrkan ligger Kyrktorget. Redan innan kyrkan uppfördes i Gammelstad fanns en marknadsplats på berget. De årliga marknaderna i Gammelstad har således en lång tradition. 21. Ullas Café Kaffe, smörgåsar, fikabröd mm i det gamla Betelkapellet, samma hus som Visitor Centre. Adress Kyrktorget 1, Gammelstad Telefon Hoven Droven - antikt och begagnat På Hoven Droven (ung. övers: "en salig blandning") hittar du allt från antikviteter till secondhand, begagnat och nytt. Öppet för det mesta. Adress Häradsvägen 14, Gammelstad Telefon

15 23. Borgmästargården Borgmästargården uppfördes troligen i början av 1700-talet. Under två perioder har Luleå stads borgmästare bott här. Borgmästaren var inte bara ämbetsman utan även jordbrukare precis som de andra borgarna. Bakom boningshuset fanns ladugårdarna och odlings- och betesmark. 24. Gamla Gästgården Gården ligger på en av de gamla tomterna i 1600-talets borgarstad. Huset har anor från åtminstone sent 1700-tal. Huset fick sin nuvarande utformning på 1800-talet då det fick en linoljefärgad panel på timmerstommen, vilket blev vanligt på högreståndshus under denna tid. Gården har inrymt läkarmottagning (1898), småskoleseminarium (1877), häradsskrivarkontor (1928) och gästgiveri (1951). Idag är huset privatbostad. 25. Gammelstads Läderhantverk - genuint hantverk Mitt i världsarvet bland små röda kyrkstugor ligger Gammelstads Läderhantverk. I den lilla butiken i hjärtat av kyrkstaden designas, produceras och säljs genuint läderhantverk av högsta kvalitet. Produkter Läderhantverket har ett brett utbud av väskor, hattar, mössor, handskar och tofflor. Produkter för jakt och fritid, för motorcykel och för kontoret. Aktiviteter hos läderhantverkaren Prova att sy i skinn och läder. Se, känn och upplev de olika materialen tillsammans med en utbildad hantverkare. Information och kuriosa om traditionellt hantverk ges under tiden. (Små enkla saker, nyckelring, bokmärke) Sy och prägla ditt namn, nyckelring, bokmärke. Pris från 100:-/ person, 5-10 pax Följ länken till läderhantverkets webbplats nedan, eller besök butiken så får du personlig service.

16 Adress Gamla Hamngatan 6, Gammelstad Telefon , Webbplats Epost 26. Art och form norrbottniskt hantverk Kvalitet och hantverksskicklighet är gemensamma nämnare för den samiska slöjden såväl som för övrig konst och design som du möter hos Art & Form. Konstformerna utvecklas sida vid sida och vitaliserar varandra i en ständig jakt på nya uttryck. Drivkraften att uttrycka sig med konst är stark och universell. Det är ett språkrör som alla förstår. Låt konsten hos Art & Form berätta om livet i Swedish Lapland, Eurpas sista orörda vildmark. Art & Form håller öppet sommartid och vissa helger. Adress Gamla Hamngatan Telefon Ulla Bergeros eller Eva Harnevik Webbplats E-post ulla.bergeros@telia.com eller evaharnevik@hotmail.com 27. Den äldsta hamnen Under 1300-talet låg Gammelstads hamn ungefär där friluftsmuseet Hägnans parkering ligger idag. Två hundra år senare, under 1500-talet, flyttades hamnen 600 meter österut till Gammelstadsviken där det idag växer skog. När den hamnen i sin tur blev för grund på 1600-talet flyttades den till nya Luleå stad närmare kusten. Längst ned på Gamla Hamngatan, vid brunnen och entrén till friluftsmuseet Hägnan finns 1300-talshamnen utmärkt med en informationsskylt. 28. Besöka Hägnan Friluftsmuseum Ska du besöka Gammelstads Kyrkstad måste du också besöka Hägnan Friluftsmuseum.

17 Hägnan är ett levande museum närmast ett världsarv. När du besöker Hägnan stiger du rakt in i en kulturhistorisk miljö i direkt anslutning till världsarvet Gammelstads kyrkstad. Husen på Hägnan kommer från olika delar av Norrbotten och ger en verklighetsnära bild av en 1800-talsby i kustlandet. I gårdarna, befolkade med tidstypiskt klädda pigor och drängar, blir du förflyttad cirka 120 år tillbaka i tiden. Upplev hur människorna på landsbygden levde förr i världen och reflektera gärna över samhällsutvecklingen på gott och ont - eller njut helt enkelt av den trivsamma miljön, titta på husdjuren i hagarna, gå på styltor eller lek med barnen i och runt Perihanschagården. Museét har öppet för allmänheten sommartid, övriga året för bokade grupper. Parkeringsplats, parkering för buss, barnvänligt, servering, aktiviteter, grillplats Adress Prästhägnan, Gammelstad Telefon Webbplats Epost hagnan@kulturen.lulea.se 29. Hägnans Lanthandel - en resa till 1940-talets lanthandel På När du besöker Hägnans lanthandel förflyttas du till 1940-talet och möts av varor och museiföremål som påminner dig om en svunnen tid. Produkter Vårt sortiment består av husgeråd, slöjd, leksaker, textilier, souvenirer, godis m m. Merparten av de varor vi säljer har en prägel av gångna tider, samtidigt

18 som vi tror att de varor vi kan erbjuda kan vara till glädje och nytta i din nuvarande vardag. Adress Gamla Hamngatan 21, Gammelstad Telefon Webbplats Epost hagnan@kulturen.lulea.se 30. Kafé Fägnan Njut av hembakat bröd, våfflor eller en god smörgås i trivsam miljö. Bokar du Kafé Fägnan vid familjehögtider, företagsträffar eller föreningsmöten serverar vi hemlagad mat. Restaurang, öppen spis, uteservering, fullständiga rättigheter Adress Prästhägnan, Gammelstad Telefon Webbplats Epost hagnan@kulturen lulea se Vad är ett världsarv? Vid Unescos generalkonferens 1972 antogs Världsarvskonventionen till skydd för världens kultur- och naturarv. Konventionen är ett betydelsefullt hjälpmedel - inte minst för utvecklingsländerna - i arbetet med att bevara värdefulla minnesmärken och miljöer.

19 Med konventionen har Unesco velat fästa uppmärksamhet på de mest representativa objekten och utveckla ett effektivt internationellt samarbete för att skapa så goda garantier som möjligt för att världens kultur- och naturarv ska kunna skyddas och överlämnas - i gott skick - till kommande generationer. Ett av syftena med konventionen är att förteckna kulturminnen och naturobjekt vilkas skydd är en angelägenhet för människor i hela världen. Objekt som anmäls på den så kallade världsarvslistan ska ha ett framträdande universellt värde. Objekt som Unesco väljer in till Världsarvslistan brukar kallas världsarv. I Sverige finns 14 världsarv och i hela världen 851 objekt (2007). Konventionen kräver att de länder som ansluter sig har en lagstiftning, organisation och utbildning som garanterar att kultur- och naturvärdena i det egna landet kan skyddas och vårdas. För att ett objekt ska kunna tas upp på världsarvslistan måste det ansvariga landet garantera att objektet skyddas. En anslutning till konventionen innebär också en skyldighet att respektera världsarvsobjekt belägna på andra staters territorium och att ekonomiskt bidra till vården av objekt i länder som saknar egna medel för ändamålet. Sverige skrev under konventionen Varför är Gammelstads kyrkstad ett världsarv? Den 7 december 1996 skrev Unesco in Gammelstads kyrkstad på Världsarvslistan över för mänskligheten omistliga kultur- och naturmiljöer. Motiveringen löd: "Gammelstads kyrkstad är ett enastående exempel på den traditionella kyrkstad som finns i norra Skandinavien. Den illustrerar på ett utomordentligt sätt anpassningen av traditionell stadsplanering till de speciella geografiska och klimatologiska förhållanden som råder i en svår naturmiljö." Världsarvet i Gammelstad omfattar Världsarvsområdet omfattar kyrkan, omgiven av kyrkstaden, de gamla stadskvarteren, de offentliga byggnaderna och delar av den yngre permanenta bebyggelsen. Kyrkstadstraditionen, dvs sedvänjan att övernatta i kyrkstugorna i samband med kyrkobesök, är avgörande för världsarvsstatusen.

20 Vad är en kyrkstad och vad gör man där? Kyrkstadstraditionen - Tillfällig övernattning Bönderna ute i byarna byggde upp sina kyrkstugor för att kunna övernatta i samband med kyrkobesök, ting, sockenstämmor och marknader. Kyrkstaden var sockenbornas självklara mötesplats och man passade på att träffa vänner och bekanta från andra byar än den egna. Så småningom skedde en indelning av kyrkhelgerna i gammeldoms- och ungdomshelger. Under ungdomshelgerna inleddes många nya bekantskaper som senare ledde till äktenskap. Levande tradition Kyrkstugorna är fortfarande privatägda och flera gånger om året kommer kyrkstugeägarna och andra församlingsbor till kyrkhelg, marknader, föreläsningar, kurser och under den traditionella konfirmationsläsningen före midsommar bor ungdomarna i kyrkstugorna. Då övernattar man ofta i sina kyrkstugor. Kyrkstäder Av Sveriges totalt 71 kyrkstäder återstår idag endast 16 stycken. Merparten av dessa är spillror av vad de en gång var. Gammelstad har landets största och bäst bevarade kyrkstad med 408 stugor uppdelade i 553 kammare. Gammelstads historia För 1000 år sedan var lulebygden en skärgård där havet stod tio meter över dagens nivå. Kyrkberget i nuvarande Gammelstad var en liten ö i Luleälvens mynning. Efter freden i Nöteborg 1323 drogs nya gränser mellan Sverige och Ryssland. Gränsen i norr var inte tydligt beskriven i fredstraktatet. Den svenska kungen kunde därför ge bort Lule älvdal till stormän från Mellansverige. Kyrkan sände ut präster och byggde enkla träkyrkor och 1339 nämns -i Svenalds testamente - för första gången att gudstjänst hölls i "Luleå". Kyrka och präster, skattläggning och svensk lagstiftning användes för att inordna landet i norr i det svenska riket. Stenkyrkan började byggas under 1400-talet. Den är ett imponerande byggnadsverk, som vittnar om bygdens ekonomiska välstånd. Socknens invånare levde på bland annat boskapsskötsel, fiske och skinnhandel med samerna. De första övernattningsstugorna byggdes antagligen när kyrkan uppfördes. De långa avstånden, handelsmännens behov av lager- och övernattningsbodar vid marknadsplatsen, kyrkstallarna, där hästarna stod medan allmogen närvarade vid gudstjänsten samt sist men inte minst

21 befolkningens skyldighet att besöka kyrkan regelbundet gjorde att sakta men säkert ökade antalet kyrkstugor. Stugornas oregelbundna placering talar för att de tillkommit efterhand och vid behov. Från början hade folk från samma by sina stugor intill varandra och vid byarnas olika infarter till kyrkan. När alla vägar var kantade med stugor, fylldes även marken mellan vägarna av byggnader. Då uppstod gränderna och "smogen", dvs de smala prången mellan kyrkstugorna talet Kung Magnus Erikssons förmyndarregering beslutade att ärkebiskop Olof den vise (som själv satt med i riksrådet) hade full ägandemakt att giva och upplåta trakterna i Hälsingland och norr därom för utvidgande av Kristi dyrkan. Sverige och Ryssland slöt fred i Nöteborg Lulu älv med biflöden och omgivningar delades mellan ärkebiskop Olof Björnsson i Uppsala, kungens fogde Joahnnes Ingemansson från Hälsingland och lagman Nikolaus Fartiengsson och Peter Ungi. Svenald i Rutvik testamenterade all sin mark till Uppsala stift. Uppgifter från 1379 omtalar en prästgård och präst i Lula. Pollenprover från Mattisberget visar att man odlade råg och korn i närheten av kyrkberget i slutet av talet. Ett kyrkobygge startade troligen i Lula vid slutet av 1300-talet talet Skattelängder från Luleå socken visar att det år 1413 fanns 120 så kallade "rökar" i socknen som på den tiden sträckte sig längs hela Lule- och Råneälvdalar. En "rök" var ungefär detsamma som ett skattepliktigt hemman. Luleå socken var lika stor till ytan som Beneluxländerna idag och antalet invånare uppskattas ha varit omkring två tusen. Arkeologiska fynd från 1430-talet och framåt berättar att befolkningen hade nötboskap, svin, får och getter. De åt också fågel, fisk och hare. Kyrkobygget

22 pågick och sten till bygget togs troligen från Bälingeberget på andra sidan Luleälven. Enligt traditionen invigdes den stora stenkyrkan den 29 juni år 1492 av ärkebiskop Jacob Ulvsson Örnfot. Kyrkan var invändigt utsmyckad med takvalvsmålningar utförda i Albertus Pictors skola. Kyrkan restes till aposteln Petrus ära och Petrus är kyrkans skyddshelgon talet Birkarlar omnämns i Torne, Lule och Pite lappmarker. De bodde i byarna och bedrev handel med samerna norr om Skellefteå älv. Nedteckningar berättar om Olof Jönsson i Alvik som var birkarl och Mäster Mattias som var både kyrkoherde och birkarl i Luleå. Sveriges kung Gustav Vasa bryter med påven och katolicismen Kyrkans altartavla som tillverkades av skickliga konstnärer i Antwerpen köptes av Luleåförsamlingen 1525 och betalades kontant med 900 marker silver. Det var en mycket stor summa och vittnar om traktens rikedom under denna tid. I Luleå socken fanns fyrtiosju byar och omkring 400 gårdar. Ny kyrkoordning infördes 1571 och det medförde bland annat att det blev obligatorisk närvaro vid gudstjänsterna. Kyrkans tak brann upp Birkarlsystemet avskaffades 1590 och istället blev många birkarlar lappfogdar. Uppsala möte beslutar formellt om reformationen talet Det äldsta belägget för Gammelstads kyrkstad med kyrkstugebebyggelsen finns i Johannes Bureus skildring av sitt besök här julen år 1600: "Alle bönder hafva sijna stugur vidh kyrkian på en plass the kalla Bärghet" blir Jokkmokk egen socken med kyrka och marknadsplats. På 1600-talet skärptes regeln att all handel skulle koncentreras till städer, där den kunde beskattas, och 1621 grundades staden Luleå vid den gamla marknadsplatsen på kyrkberget. Redan 1649 hade hamnen blivit för grund. Anledningen trodde man då var "vattuminskningen". Idag vet vi att landhöjningen var orsaken. Luleborgarna tvingades flytta sin stad närmare kusten. Därmed fick man Luleå Nya stad och Luleå Gamla stad, nutidens Luleå och Gammelstad. Nordöst om Gammelstads kyrka finns ännu några vinkelräta kvarter med gårdar som har sina rötter i stadsepoken på 1600-talet blir Råneå egen socken med kyrka. Första kyrkan i Luleå nya stad byggs 1667.

23 1700-talet I kyrkstaden fanns det på 1700-talet tingshus, gästgiveri, officersboställe, prästgård, kyrkogård, bondgårdar, krogar mm. Predikstolen och minnestavlorna i kyrkan tillverkas av snickaren Nils Fluur Kyrkans medeltida målningar kalkas över och nya fönster tas upp i kyrkans norra fasad Carl von Linné sommaren här kortare än alla andra städes i världen, så tillstår jag ock, att han är angenämare. Aldrig i mina dagar har jag levat friskare än nu." 1800-talet Kyrktuppen sattes upp på kyrkans tak fanns det 485 stugor och 359 stall i kyrkstaden. Kyrkstaden var sockenbornas självklara mötesplats och man passade på att träffa vänner och bekanta från andra byar än den egna. Så småningom skedde en indelning av kyrkhelgerna i gammeldoms- och ungdomshelger. Under ungdomshelgerna inleddes många nya bekantskaper som senare ledde till äktenskap. Det 30 meter höga kyrktornet byggdes 1851 och två år senare rivs den gamla klockstapeln. Malmbanan togs i bruk 1888 och för många bybor skedde det första mötet med järnvägen och just i Gammelstad. Den höga muren kring kyrkan revs och ersattes av ett järnstaket talet Luleå stift bildades Kyrkans medeltida målningar som kalkades över på 1700-talet knackades fram vid en restaurering blev det möjligt för byborna att ta bussen till Gammelstad. Hästarna behövdes i mindre utsträckning och stallen blev så småningom överflödiga i kyrkstaden återuppbyggdes bogårdsmuren runt kyrkan. Nederluleå kommun blir sammanslagen med Luleå kommun Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstad bygger en ny orgel till kyrkan och sätter den på plats 1971.

24 Turistbyrån i Gammelstad öppnar Unesco utser Gammelstads kyrkstad till världsarv I kyrkstaden finns 553 kyrkstugekammare fördelade på 408 stugor. Sex av de hundratals stallen finns kvar talet Kyrkstugorna fortfarande privatägda och flera gånger om året kommer kyrkstygeägarna och andra församlingsbor till kyrkhelg, marknader, föreläsningar, kurser och under den traditionella konfirmationsläsningen före midsommar bor ungdomarna i kyrkstugorna. Av Sveriges totalt 71 kyrkstäder återstår idag endast 16 stycken. Merparten av dessa är spillror av vad de en gång var. Gammelstad har landets största och bäst bevarade kyrkstad med 408 stugor uppdelade i 553 kammare. Den 10 december 2006 firade Gammelstads kyrkstad 10-års jubileum som världsarv. Ebba och Martin Hansson utsågs till nyckelbärare och tilldelades en kyrkstadsnyckel med anledning av deras stora engagemang för kyrkan och kyrkstadstraditionen i Gammelstad.