VARNING FÖR ANTIPLUGGKULTUR ANNE-SOFIE NYSTRÖM SNS POJKAR PÅ EFTERKÄLKEN? 9 JUNI 2014 FD i Sociologi, annesofie.nystrom@gmail.com Vik. lektor i sociologi, Mälardalens högskola Forskare i genusvetenskap, Uppsala universitet
4 Anne-Sofie Nyström 2014-06-04
Löfström (2012) Betygsgapet mellan flickor och pojkar - konsekvenser för framtidens arbetsmarknad
Once they have access to school, girls tend to do better than boys UNESCO s (2008, 82) Education for all by 2015. vi kan bara spekulera i om det beror på att de har ansträngt sig mer eller på att de är mer begåvade än pojkar. Löfström (2012, 42) Betygsgapet mellan flickor och pojkar konsekvenser för framtidens arbetsmarknad. Underlagsrapport 11 till Framtidskommissionen.
GENUS OCH ELEVSKAP Hedonism Having a laugh Avslappnad, självsäker Inre motivation (Omogen) Asketism Disciplinerad, hårt arbetande Orolig, osäker Yttre motivation (Mogen)
FRAMTID SOCIALISATION PRESTATION LÄRANDE KULTUR
STUDIEN ATT SYNAS OCH LÄRA UTAN ATT SYNAS LÄRA Unga män, utbildning och identitetsförhandlingar Socialt och etniskt priviligierade gymnasieelever Underprestation och jämlik utbildning
Carl Generellt sett så skulle man väl kunna säga att dom som satsar lite mer, dom kan man rubricera som ja, lite nördiga. Hannes I nian nåt sånt här då var det ju inte så häftigt att vara en pluggis. Men nu är det ju värsta svarar man fel på en fråga då dumförklaras man nästan Gruppintervjuer med NV-elever, vt07
VAD KÄNNETECKNAR EN PLUGGIS? dum (smart) ängslig (avslappnad) naiv och överambitiös (har koll och gör tillräckligt) tråkig (rolig) inställsam ( är sig själv ) självcentrerad (generös) MELLAN MOTKULTUR OCH BEGÅVNINGSKULTUR
ANTIPLUGG KULTURENS SOCIAL- PSYKOLOGI
SJÄLVVÄRDE OCH PRESTATIONSORIENTERING Strategier för att skydda sitt självvärde 1. Att förbereda sig väl 2. Att knyta sin självbild till något annat 3. Att inte berätta om förberedelser
SJÄLVVÄRDE OCH PRESTATIONSORIENTERING Josef Det är väl lik eller det är väl lättast för dom som, ja, kan lära sig väldigt fort, för dom lär känna personer fort, dom är den typen, men ändå Men dom som pluggar mycket, det funkar väl också. [ ] Alltså där jag bor i X så är det så typ, alla har väl eller dom flesta har väl nån kriminell bakgrund och så, och då är det väl typ, ja, alla dom som är coola. Men alltså nu efter ett tag så märker man: alla pluggar ju. Det är ju inte så att alla bara står ute på gatan och leker lite utan alla pluggar Så alltså Sen finns det ju en del bland oss kompisar i X som är jätteduktiga i skolan och det försämrar ju inte våran relation mellan varann. Individuell intervju med FP-elev, vt07
GRUPPER OCH UTANFÖRSKAP Anne-Sofie Vilka killar är det i så fall som hamnar utanför? Maja Alltså, ja det var kanske lite pluggisarna. (Thea Ja.) Alltså om man verkligen så här Thea Ja, dom kanske mest bara pluggade bara och typ Maja Ja. Ja, för då kanske inte dom liksom bryr sig så mycket i fall det är nån som har hög status. Typ så här, att dom hellre prioriterar skolan, och då blir det ju så att dom är utanför för då om dom inte är med den som har status. (Skratt) Siri Ja, så då blir man ju Thea Dom blir utanför. Siri Ja. Anne-Sofie Men det är om man undv om man inte riktigt bryr sig om dom som är populära eller kompisar? Om man satsar mycket tid Thea på skolan? Ja. Gruppintervju med NV-elever, vt2007
1. NORMALT OCH ONORMALT Emma Alltså jag vet inte, det känns på nåt sätt som att tjejer har satsat mer från början och att man har varit ambitiösare tidigare än vad killarna har varit. Julia Det verkar vara nån (My attityd.) Emma Men jag vet inte egentligen. På ett sätt rätt konstigt (.) för att (..) Anne-Sofie Att det skiljer i attityd? My Nej, men från början när man var liten att det skiljer i attityder bland killarna och bland tjejerna. Bland killarna kanske det inte alltid är så himla häftigt att få så här bra [och] att göra bra ifrån sig. Men bland tjejerna är det nästan (Anne-Sofie Mm.) man inte kan ha lov typ nästan. Anne-Sofie Men hur tror Alltså är det nån skillnad, är det skillnad nu? Eller, är det häftigt [nu]? My [Tveksamt] Nej. (.) Julia Men jag tycker mer att man Men åtminstone var det inte så himla häftigt på min skola om man var duktig typ i högstadiet. Vare sig man var [kille eller tjej]. Eller om man var tjej så var det inte så här [häftigt]. (..) (Anne-Sofie Är det olika skolor?) Det är säkert olika från klass till klass också, vad det går för slags människor (Anne-Sofie Mm.) och hur de satsar i skolan. Och (.) det kan nästan bli lite så här att om det är det är folk som inte satsar så mycket och så går det bra för typ någon annan, så kan det bli lite så här typ: Pluggis!. Gruppintervju med NV-elever, vt07
ANTIPLUGGKULTURENS HISTORIK Olle Det har alltid vart så att tjejerna har haft bra betyg, men man har alltid bara tyckt att det är för att dom är ambitiösa liksom Arne Läxläsningsspecialisterna och de osjälvständigt skollojala flitiga lisorna har därför ett övertag i förpuberteten och puberteten, som i ännu okänd utsträckning utestänger begåvningstyper av självständigare men studiemässigt ännu oväckt typ från fortsatt skolutbildning. Pedagogikprofessor Arne Trankells utlåtande om differentiering som publicerades i anslutning till 1957 år skolberedning (Elmgren m.fl. 1959, s. 153)
2. OKNÄCKTA KODER Viktor Engelska försöker jag bara få G i, och matte också. Jag tror inte att jag kan typ få om jag inte ska jobba häcken typ av mig det vill säga. Men i fordon Det är svårt att säga, för att man pluggar ju för prov: och ibland när man pluggar jättelite så kan man få VG. Och ibland när man pluggat jättemycket så kan man få precis över G-gränsen det är svårt det där. Det är egentligen bara tur. Anne-Sofie Svårt att veta vad de (lärarna) tar på? Eller svårt att veta hur man ska visa? Viktor Nej men på prov och så, jag vet inte, ibland kan det gå dåligt. Och ibland skitbra fast man inte har pluggat nånting. Ja. Individuell intervju med FP-elev, vt07
3. TIDSREDOVISNING Fredrik Smart märker man ganska snabbt. Anne-Sofie Hur då? Sebastian Bra på proven. Fredrik Räcker upp handen, pratar. Men du kan inte veta hur mycket den pluggar innan. (Hannes Bara på det den säger.) (Hm.) Du får lita på vad den säger och man frågar: Vill du göra nåt ikväll? Nej, jag ska plugga. Det kan ju betyda Anne-Sofie Men brukar ni prata om hur mycket ni pluggar eller hur lite ni pluggar? Hannes Ja, alltså innan varje prov då säger alla, praktiskt taget, hur mycket exakt dom har pluggat. Hur många minuter alltså. (Gruppen skrattar) Anne-Sofie Okej. (Skratt.) Det blir en liten redovis? Hannes Jag började klockan elva igår och satt till klockan två. (Anne-Sofie Okej. (Skratt.)) Då kanske du inte är en pluggis om du börjar klockan elva och slutar klockan två. Gruppintervju med NV-elever, vt07
SJÄLVHINDRANDE- STRATEGIER Förvärvade hinder Hävdade hinder The purpose of self-handicapping is to deflect the attributions of others away from low ability causes and towards circumstantial or situational causes of failure; that is, to blur the link between ability and poor performance Leondari & Gonida 2007, s. 596
LÄRANDE ELEVKATEGORIER MOTIVATION LOKALA SAMMANHANGET ELEVRESURSER GENUSNORMER FÖRVÄNTNINGAR GRUPPROCESSER ÖKAD JÄMLIKHET! FÖRÄNDRING
SAMMANFATTNING Kritik 1. Stereotyp bild 2. Mångfacetterat fenomen Antipluggkulturens socialpsykologi 1. Att förbereda sig väl 2. Att knyta sin självbild till något annat 3. Att inte berätta om förberedelser Förändring? 1. Skapa förutsättningar för ökad jämlikhet 2. Syna normer om lärande och begåvning 3. Syna föreställningar om elevkategorier (genus/klass/etnicitet/region) 4. föreställningar om Syna föreställningar om elevers motivation
UNDERPRESTATION individuell strukturell natur kultur central perifer legitim illegitim begåvningsrelaterad engagemangsrelaterad
ATT SYNA! Underprestationsperspektiv Föreställda framtider Fördomar och förväntningar Syn på begåvning Rädsla för att misslyckas