Redogörelse för husdjursorganisationens Djurhälsovård 214/215
Husdjursorganisationens djurhälsovårdsarbete har även kontrollåret 214/215 (214-9-1 till 215-8-31) varit fullt av aktiviteter. Det har varit ett tufft år för våra mjölkbönder, desto viktigare blir då att vi arbetar med att förebygga hälsostörningar då det finns stora pengar att spara på en förbättrad djurhälsa. Vårt samarbete med andra aktörer inom djurhälsoområdet är också viktigt för att vi tillsammans ska uppnå bästa möjliga resultat. Vi har under året fortsatt att stötta det strategiskt förebyggande djurhälsoarbetet, bland annat i form av arbetsmetoden Hälsopaket Mjölk. Vi gläder oss åt ett fortsatt stort intresse för utbildning i detta arbetssätt, vi utbildar kontinuerligt nya utförare och erbjuder fortbildning till redan utbildade. Under året lanserades också en ny tjänst, Mjölka Rätt, där det förebyggande veterinära arbetet inom juverhälsoområdet kopplas ihop med teknisk expertis för att på så sätt uppnå största möjliga nytta på gård för både djuren och ekonomin. Inom juverhälsoområdet fortgår arbetet med att ta fram verktyg för att stötta arbetet och vi har under året utökat Celltalsakuten med en robotpyramid, till hjälp för AMS-besättningar med juverhälsostörningar. Sammanställningar av de Kalvlyft som har gjorts, tillsammans med statistik om kalvdödlighet, visar att det finns en stor förbättringspotential inom kalvhälsoområdet. Vi ligger därför i startgroparna för att dra igång ett kalvhälsoprojekt där stor vikt kommer att läggas på kommunikation av redan känd kunskap. Vi måste hitta nya vägar att nå ut, de gamla har uppenbarligen inte alltid varit framgångsrika. Arbete med fruktsamheten i besättningarna pågår ständigt och vi kan glädja oss åt att den negativa trend för fruktsamheten som vi såg för några år sedan har vänt, det går nu åt rätt håll! Vi har under året även fått en utvärdering av Heattime gjord via ett av de examensarbeten på SLU som vi hjälper till med. Inom smittskyddsområdet har det också hänt saker. Efter många års utvecklingsarbete har nu vårt nya frivilliga smittskyddsprogram Smittsäkrad besättning startat. Det har fokus på riskinventering och rådgivning på den enskilda gården och har mottagits väl av såväl djurhållare som de veterinärer som kommer att delta i arbetet med programmet. Inventering av smittläget avseende RS och Corona-virus via tankmjölksinventeringar har sammanställts och visat oss att det är möjligt att behålla sin besättning fri från smitta även i högriskområden. För att få en mer aktuell bild av smittläget i besättningarna har vi nu tagit fram en metodik för provtagning av förstakalvare via kokontrollen. Viktigt är ju att vi kan hjälpa fria besättningar att förbli fria, vilket Smittsäkrad besättning ger ett bra stöd för. Med hopp om en givande läsning Agneta Schultzberg
Organisation... 1 Verktyg för rådgivning... 2 Signaler Djurvälfärd... 2 Fråga Kon... 2 Kort om Fråga Kon... 3 Hälsopaket Mjölk... 3 HPM metodiken... 3 Ökande omfattning av HPM... 4 Figur 4. Antal HPM.... 4 Fokuskurser... 5 Webbrapport fruktsamhet... 6 Klövhälsa... 6 Kalvhälsa... 7 Kalvlyftet... 7 Friska Juver 15 i tanken... 9 Utbildning och fortbildningsverksamhet... 11 Deltagande vid utbildningar vid Sveriges Lantbruksuniversitet... 11 Djurhälso- och Utfodringskonferens... 11 Mjölkföretagardagar... 11 Smittskyddsarbete och kontrollprogram... 12 Smittsäkrad besättning för nötkreatur... 12 Programmets upplägg... 12 Steg 1... 12 Steg 2... 12 Steg 3... 13 Antal anslutna... 13 Frivilliga Salmonellaprogrammet... 13 Säker Livdjurshandel... 13 BVD-programmet... 14 Framtiden... 14 IBR nationell övervakning... 14 Enzootisk Bovin Leukos nationell övervakning... 14 Paratuberkulos... 15 Översikt hälsostatistik... 16 Juverhälsa... 18 Reproduktion... 23 Klövhälsa... 31 Antibiotika... 33 Besättningsmått... 34... 37 Publikationer kontrollåret 214/15... 39
Centralt ansvarig för djurhälsovården inom husdjursorganisationen 214/15 har varit leg vet Agneta Schultzberg. Regionalt leds verksamheten av husdjursföreningarnas veterinärer. Ansvariga veterinärer 214/15 framgår av förteckningen nedan: Förening Rådgivarna i Sjuhärad Skånesemin Växa Sverige Ansvarig djurhälsoveterinär vakant Cecilia Danielsson 415-195 31, cecilia.danielsson@skanesemin.se Margareta Båtelsson 1-471 7 73, margareta.batelsson@vxa.se Inom avdelningen djurhälsa utveckling, Växa Sverige, har följande personer arbetat hel- eller deltid med djurhälsofrågor under 214/15: Agneta Schultzberg Anna Duse Anna Ohlson Anita Jonasson Christer Bergsten Hans Gustafsson Håkan Landin Jonas Carlsson Lotta Christvall Louise Winblad von Walter Marie Jansson Mörk Renee Bågé Sofie Andersson Ylva Persson Åsa Lundberg Veterinär, chef djurhälsa Veterinär, kalvhälsa Veterinär, djurhälsa och smittskydd, Hälsopaket Mjölk Veterinär på Svenska Djurhälsovården, Smittsäkrad besättning Veterinär, expert klöv- och benhälsa Veterinär, expert fruktsamhet, seminteknik, embyotransfer Veterinär, expert juverhälsa, Hälsopaket Mjölk, FOKUS-kurser, Mjölka Rätt Veterinär, expert smittskydd Agronom, D&U, klövhälsa Agronom, Signaler djurvälfärd, Fråga Kon, kosignaler Agronom, djurhälsostatistik, Signaler djurvälfärd, djurförsörjning Veterinär, expert fruktsamhet Veterinär, ansvarig bekämpnings- och kontrollprogram, projektledare Smittsäkrad besättning Veterinär, expert juverhälsa och antibiotikafrågor Veterinär, Hälsopaket Mjölk, ViLA 1
Signaler Djurvälfärd Signaler Djurvälfärd är en webbrapport som visar resultatet för nyckeltal inom områden som rör djurvälfärd och ekonomi. Alla besättningar som är med i kokontrollen har tillgång till Signaler Djurvälfärd. Rapporten fungerar som ett hjälpmedel för riskbedömning och prioritering av arbetet i besättningen. Signaler Djurvälfärd används flitigt både i rådgivning, bl. a inom tjänsten Hälsopaket Mjölk, och av lantbrukarna själva samt vid revision för ekologiska mjölkproducenter som är med i KRAV. Under kontrollåret 214/15 har drygt 17 rapporter laddats ner av lantbrukare och rådgivare. Antalet nerladdade rapporter ligger på samma nivå som under det förra kontrollåret, men andelen lantbrukare som tar ut rapporter har ökat från 1/3 till ca 4 %. Ett stort arbete har slutförts med kvalitetssäkring av överföring och översättning av djursjukdata. Införandet av ett nytt nyckeltal för klövhälsa baserat på registreringar av klövvårdare har klivit in i sin slutfas. I övrigt utvecklingsarbete har bland annat planering och förberedelser för uppdateringar och förbättringar av kostnadsberäkningarna skett. Figur 1. Nyckeltalen i Signaler Djurvälfärd, indelade i sju fokusområden. Vad är Signaler Djurvälfärd? En webbrapport med 24 nyckeltal som rör djurvälfärd och ekonomi. Nyckeltalen är indelade i sju områden; kalvar, ungdjur, kalvningar, foderbalans, sjukdomar, övervakning och skötsel samt hållbarhet (figur 1). Resultatet för varje nyckeltal jämförs med andra besättningar. De som hör till de 5 % bästa får en grön och glad gubbe. Om besättningen hör till de 5-1 % sämsta får den en gul gubbe och de besättningar som hör till de 1 % sämsta får en röd och ledsen gubbe. För 13 av nyckeltalen beräknas djurhälsokostnader. De besättningar som hör till de 1 % bästa, alltså de med lägst djurhälsokostnader, får en blå gubbe. Fråga Kon Fråga Kon är en rådgivningstjänst med fokus på djuren. Genom systematiska observationer av kalvar, ungdjur och mjölkande kor får mjölkföretagaren en objektiv bild av besättningens starka och svaga sidor och en bra grund för att förbättra djurvälfärd och lönsamhet. Metoden fungerar lika bra i äldre som i nyare ladugårdar och både för uppbundna system och lösdrifter. Antalet gjorda Fråga Kon har under kontrollåret 215/215 ökat med 46 % jämfört med förra året. En stor del av ökningen består av gårdar som gjort en Fråga Kon inom KRAV samt ett antal som utförts inom en studie vid Sveriges Lantbruksuniversitet. 2
För att kunna erbjuda tjänsten måste Fråga Kon rådgivare gå en grundutbildning och därefter delta i regelbundna kalibreringsövningar. I mars genomfördes en utbildning och kalibreringskurs för Fråga Kon rådgivare och det finns nu 13 personer från olika organisationer som kan utföra Fråga Kon på gård. Kort om Fråga Kon Särskilt utbildade rådgivare observerar och bedömer ett slumpmässigt urval av djuren med hjälp av djurbaserade mått. Resultatet jämförs med andra besättningar i ett benchmarkingsystem och illustreras grafiskt i form av blommor (figur 2). Om blommorna har avbrutna kronblad finns behov av förbättringar. En handlingsplan tas fram med praktiska, konkreta förslag på åtgärder. Figur 2. Blommorna utgör en del av återrapporteringen till djurägaren. Hälsopaket Mjölk Djurens välfärd och omvårdnad har stor påverkan på lönsamheten i en mjölkkobesättning, ju bättre man tar hand om djuren desto högre produktion och lönsamhet. Hälsopaket Mjölk (HPM) är en tjänst som under året erbjudits av 14 speciellt utbildade rådgivande veterinärer i ett organisationsneutralt nätverk med spridning över hela landet (figur 3). Under 215 använde 2 av de utbildade veterinärerna HPM-metodiken i 68 besättningar för att välja rätt förebyggande åtgärder för att minska dolda kostnader till följd av djurvälfärdsstörningar. Sedan lanseringen 29 har ca 85 gårdar utnyttjat HPM och i mer än nio fall av tio värderat nyttan av HPM till bra eller mycket bra. Fördelning HPM 215 68 HPM, 2 olika veterinärer Dv 9% Privat 1% HF 81% Figur 3. Aktiva HPM veterinärer i Sverige, anställningsfördelning. HPM metodiken Arbetsmetoden i Hälsopaket Mjölk består av välavgränsade steg. I första steget bedöms gårdens skötselsystem utifrån checklistor för stall- och djurmiljö samt djuren själva. Dessutom utvärderas 3
gårdens resultat med Signaler Djurvälfärd (se ovan). Sammantaget utgör detta underlaget för gårdens HPM Hälsoprofil. Kring gårdens Hälsoprofil samlas gårdens ägare och personal i ett HPM Gårdsråd. Som grund ingår HPM Djurhälsokostnader, en beräkning av de ekonomiska förlusterna orsakade av störningar i gårdens djurvälfärd. Denna djurhälsoekonomi beskrivs separat för kalvar, klövar, ungdjur, kalvningar, sjukdomar, foderbalans, övervakning och skötsel samt hållbarhet. Gårdsrådets uppgift är att komma överens om vilka områden som i första hand behöver stärkas upp. Detta formuleras i en HPM Hälsoplan som beskriver beslutade åtgärder för att nå förbättring, vem som är ansvarig och när det ska vara klart. Hälsoplanen innefattar oftast nya skötselrutiner och mer sällan investeringsberoende insatser. Under det kommande året jobbar sedan gårdens personal utifrån hälsoplanen. Många gånger med planerat stöd från tekniker, rådgivare och andra veterinärer. Arbetet följs upp i en ny HPM Hälsoprofil och i ett nytt HPM Gårdsråd kan resultatet utvärderas både avseende nyckeltal och ekonomiskt utfall. Ofta enas gårdsrådet om ett nytt varv inom samma eller att annat område för att ytterligare förbättra djurvälfärden på gården. Ökande omfattning av HPM Efter några år med gradvis sjunkande volymer av HPM ökade antalet kraftigt under 214. Trots att LBU-subventionen upphörde i början på 215 anslöts många nya gårdar till HPM även detta år (figur 4). En starkt bidragande orsak till detta är att Växa Sverige Djurhälsa har beslutat att det strategiska förebyggande djurhälsoarbetet inom företaget framöver skall ske med stöd av HPM metodiken. Detta innebär i praktiken att modellen med tydligt interaktiv förankringsmodell till all djurskötande personal kommit för att stanna. Under hösten 214 utvecklades i samverkan med Växa Sverige Rådgivning och Företagande rådgivningstjänsten Mjölka Rätt där HPM-metodiken används såväl för gårdsanalys som kommunikationsverktyg. Var tredje HPM under 215 är utfört med en samtidig VaDia Mjölkningsstudie, vilket Mjölka Rätt innebär i praktiken. En trend är också att en allt högre andel av HPM utförs av veterinärer med anställning på någon av landets husdjursföreningar. Antal HPM årsvis 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 99 68 21 23 18 14 212 213 214 215 Hälsopaket Mjölk Varav Mjölka Rätt Figur 4. Antal HPM. 4
Fokuskurser FOKUS-kursmaterialet passar utmärkt som genomförandestöd under ett Hälsopaket Mjölk men också som områdesindelat utbildningsmaterial för kompetensutveckling av mjölkföretagare och deras anställda personal. Omfattningen inom respektive område är anpassat till en halvdags gårdsutbildning och i flertalet fall finns såväl grundläggande som fördjupande delar framtaget. Under 215 finns färdiga FOKUS-moduler inom följande 18 områden: Kosignaler Kalvning Mjölkning Kalvar Robotmjölkning Kalven blir kviga Smittskydd Nykalvade kor Klövar Djurförsörjning Läkemedelsanvändning Foderbalans Mastiter och celltal Sintid Djurhälsokostnader Bete Stalldesign Standard skötselrutiner Gårdsutbildningar och ERFA-träffar med stöd av FOKUS-kursmaterialet genomfördes i en ökande omfattning under hösten 214. Totalt sedan starten hösten 29 har 4 961 personer över hela landet deltagit i en FOKUS-kursdag, vid totalt 349 LBU-subventionerade kurstillfällen (figur 5). Sett över tid betyder det att en FOKUS kurs startats någonstans i Sverige i genomsnitt 1,7 gånger i veckan under rådgivningssäsong. Utöver dessa kurser har FOKUS-materialet använts vid många andra tillfällen när målgruppen inte varit mjölkföretag. FOKUS kursledarna är veterinärer, agronomer eller lantmästare. De är yrkesverksamma på husdjursföreningar eller andra rådgivningsföretag alternativt fältverksamma veterinärer. Sammantaget fanns i januari 214 197 utbildade FOKUS-kursledare varav med anställning vid olika rådgivningsföretag i Sverige enligt figur 6. 6 FOKUS Statusrapport 214-11-3 Totalt 349 kurstillfällen, 4 691 kursdeltagare 5 4 3 2 1 214 213 212 211 21 29 Figur 5. FOKUS kurser, tillfällen deltagarantal och ämnesfördelning 29-214. 5
Privata veterinärer 8% FOKUS ledarna i Sverige Totalt 197 utbildade 214-1-1 Övriga 3% Husdjurs föreningar 34% Distrikts veterinärer 57% Figur 6. FOKUS ledarnas fördelning på olika arbetsgivare. Webbrapport fruktsamhet Denna rapport har använts och kommunicerats under året till både personal och djurägare, och börjar nu få en bredare kännedom ute i branschen. I rapporten beräknas några analyserande nyckeltal som har stor betydelse för besättningens fruktsamhet; frivillig väntetid (FVT), inseminationsprocent (Ins%) samt dräktighetsprocent per insemination (Dr%). Genom att multiplicera Ins% med Dr% får man även fram reproduktionseffektiviteteten, ett ofta använt standardmått utomlands som vi nu försöker ge mer spridning. Genom dessa nyckeltal får man som rådgivare möjlighet att diskutera orsaken bakom ekonomiskt viktiga nyckeltal som inkalvningsålder och kalvningsintervall och ge råd om förändringar. I och med lanseringen av Djurförsörjningsportalen hösten 214 kommer webbrapporten att få förnyad aktualitet i och med att dess nyckeltal används i djurförsörjningsberäkningarna. Det sker en kontinuerlig förbättring av den nationella statistiken där resultat efter djurägarsemin och assistentsemin numera beräknas separat samt även nationell statistik avseende volymer och resultat vid användning av könssorterad sperma. Dessa aktiviteter är ett led i att försöka få en ökad fokus på fertiliteten i besättningarna då dålig fruktsamhet kostar stora pengar för många mjölkföretagare. En glädjande trend syns i det sammanfattande nyckeltalet fruktsamhetsindex, som visar att fruktsamheten mätt med en ekonomisk viktning nu är på sin bästa nivå på 15 år, och att trenden varit stigande i flera år. Klövhälsa Klövhälsan är en tjänst där man får ut statistik på gjorda verkningar i sin besättning och där man kan jämföra klövhälsan med genomsnittet i landet förutsatt att klövvårdaren har registrerat åtgärderna i Klövhälsorapport. Under förra kokontrollåret registrerades 324 klövverkningar, vilket är en ökning med ca 3 registreringar. Samtidigt minskade antalet anslutna gårdar från 2242 till 2181 och medelbesättningsstorleken ökade från 92 till 94. Under 215 har vi erbjudit ytterligare klövvårdare datorer för att kunna registrera sina verkningar elektroniskt istället för på papper och vi har förbättrat användarvänligheten i programmet för 6
inrapporteringarna. Andelen elektroniska registreringar ökade med 15 % och är nu uppe i 73 % av registreringarna. Under hösten har vi också påbörjat ett projekt för att förbättra och öka användningen av utdata. Då programvaran för den elektroniska registreringen ägs och förvaltas gemensamt av de Nordiska länderna har vi haft ett möte där forskare och programutvecklare diskuterat hur vi ska förbättra klövhälsan i våra Nordiska länder. Kalvhälsa Under 215 startade ett kalvprojekt med målet att minska kalvdödligheten samt förbättra kalvhälsan fram till 22. Under 215 har projektet startat i liten skala med vissa kommunikationsinsatser. Under 216 räknar vi med att sjösätta projektet i full skala och då kommer också vissa nyckeltal att fastställas och följas. Vidare kommer projektet att innebära intensifierade kommunikations- och utbildningsinsatser. Det danska kalvdödlighetsprojektet med delvis samma mål kommer att följas. Kalvlyftet Totalt har det genomförts 71 kalvlyft under 214-215, 26 under 214 och 32 hittills under 215. Tretton kalvlyft saknade dock uppgift om datum. Flest kalvlyft gjordes under mars månad varje år. Av de 71 kalvlyften var 87 % startbesök och resterande var uppföljningsbesök. Kalvlyften gjordes av elva olika rådgivare, varav för ett kalvlyft saknades uppgift om rådgivare. Varje rådgivare gjorde i genomsnitt 6,4 kalvlyft vilket varierade mellan 2 och 14 kalvlyft för olika rådgivare. I kalvlyftet bedöms besättningens kalvhälsa utifrån följande 5-6 punkter: spädkalvsdödlighet -24 timmar, kalvdödlighet 1-6 dagar, kalvdödlighet 2-6 månader, bröstomfång vid 2 månaders ålder samt bröstomfång vid 5 månaders ålder för kalvar av rasen Holstein (SH) respektive SRB. För varje punkt kategoriserades besättningarna som varande röd, gul eller grön. I figur 7 ses gränsvärdena för kategorierna samt fördelningen av kalvlyfts-besättningarna: Figur 7. Kalvhälosnyckeltal, fördelning av kalvlyfts-besättningarna. Gårdarna utvärderades även utifrån olika punkter gällande råmjölk, hygien, inhysning, foder, avvänjning och äldre kalv genom att tilldelas kategorierna grön, gul och röd, där grön motsvarar godkänt, gult att vissa saker bör åtgärdas och röd att en majoritet av rutinerna el. dyl. bör ses över. I figur 8-1 kan man se hur kalvlyftsbesättningarna fördelar sig i dessa kategorier. De mest kritiska punkterna i dessa besättningar verkar vara att kalvar i en majoritet av besättningarna har för låg andel totalprotein i blodet, det vill säga att de antingen får i sig för lite råmjölk, råmjölk av för dålig kvalitet eller att de får den för sent, att hygienen i kalvningsboxen är för dålig samt att 7
utfodringen av äldre kalvar verkar vara knapphändig. På dessa punkter finns troligtvis stor förbättringspotential. Totalprotein Tillförsel Tidpunkt Mängd och kvalitet Antal dagar Råmjölk % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Andel besättningar Grön Gul Röd Uppgift saknas Figur 8. Fördelning av kalvlyftsbesättningar i nyckeltal viktiga för råmjölk. Smittskydd och hygien Hygien kalvningsplats Hygien box Hygien utfodring Gruppering Beläggning % 2% 4% 6% 8% 1% Andel besättningar Grön Gul Röd Uppgift saknas Figur 9. Fördelning av kalvlyftsbesättningar i nyckeltal viktiga för smittskydd och hygien. Utfodring Mjölk, vatten Fast foder, mjölkperiod Likformighet Avvänjning Äldre kalv % 2% 4% 6% 8% 1% Andel besättningar Grön Gul Röd Uppgift saknas Figur 1. Fördelning av kalvlyftsbesättningar i nyckeltal viktiga för utfodring. 8
Friska Juver 15 i tanken Projektet Friska Juver 15 i tanken är ett flerårigt projekt fram till år 22 mot slutmålet 15 i celltal för alla svenska mejerileveranser. Den stigande trenden i tankcelltalen har sedan projektstarten 212 avstannat och medeltalet för mejerilevererad mjölk ligger nu stabilt på en nivå runt 19. Men även detta celltal innebär att svenska kor inte är fullt friska i sina juver vilket i sin tur leder till att svenska mjölkföretagare årligen drabbas av en mjölkförlust motsvarande ca 25 miljoner kronor. Olika besättningstyper har olika celltal och under det sista året är det robotmjölkning, många kor och holsteinras som samvarierar med mycket celler (tabell 1). Tabell 1. Samband mellan celltal och besättningsfaktorer, kontrollåret 212/213. Association between bulk-milk somatic cell count and herd variables, milk-recording year 212/213). Besättningsfaktor SCC effekt AMS vs. Lösdrift med grop/karusell + 38 AMS vs. Uppbundet + 36 1-2 kor vs. <5 kor + 36 Holstein vs. SRB + 16 Ekologisk vs. konventionell ingen skillnad 9 456-1 217 vs. <8557 kg ECM - 48 Högt celltal orsakas av olika juverbakterier Sedan mer än tre decennier tillbaka dominerar kobundna smittämnen som Staphylococcus aureus och streptokocker i vårt land. I ungefär 7 % av fallen orsakas således ett förhöjt celltal hos en svensk ko troligen av en kobunden juverbakterie. Redan för mer än 4 år sedan formulerades ett recept mot dessa typer av juverbakterier i Fempunktsplanen. Receptet innefattar helt enkelt de fem viktigaste åtgärderna som förhindrar att kobunden smitta tar sig in i friska kors juver. Upp till 3 % av fallen med förhöjt celltal orsakas av bakterier som inte är kobundna utan istället överlever på olika ställen i kons närmiljö och därför kallas miljöbundna. Det rör sig om bakterier som finns lite överallt i naturen som kolibakterier och Klebsiella och inte i första hand infekterar kojuver utan även kan överleva i till exempel gammalt foder och blött strömedel. Åtgärderna för att hålla dessa smittämnen i schack inriktar sig därför istället på mer hygienisk inhysning och på att stärka kons motståndskraft. En torr och ren närmiljö samt en för kon fullgod näringsförsörjning är i dessa fall de viktigaste förebyggande åtgärderna. Banta celltalet med 5:2-metoden! Man kan kombinera de allra viktigaste förebyggande åtgärderna såväl mot kobundna som miljöbundna mastitbakterier. Under året lanserades på den svenska veterinärkongressen 5:2- metoden som tillämpad kan förväntas ge både lägre celltal och mer mjölk på mjölkgården (figur 11). 9
5 åtgärder som stoppar smittan Bra mjölkningsrutiner och fungerande mjölkningsanläggning Spendoppa Sintidsbehandla celltalskor Behandla akuta kliniska mastiter i tid Gruppera kor kring kalvning och slå ut kroniska smittbärare 2 åtgärder som stärker kornas motståndskraft Rena kor Energibalans och mineralförsörjning kring kalvning Figur 11. 5:2-metodens rubriker 5:2-metoden är i själva verket en del av Celltalsakuten som Växa Sverige Djurhälsa utvecklat och gjort helt fritt tillgänglig för djurhållare, rådgivare och veterinärer på internet. Djurägare, rådgivare och veterinärer kan få stöd i juverhälsoarbetet och förändra kornas förutsättningar i rätt ordning. I celltalsakuten ligger för närvarande två olika celltalspyramider; en för gårdar med kobundna bakterier och en för dem med miljöbundna smittämnen. Under året har ytterligare en pyramid av prioriterade insatsområden tagits fram, denna gång för besättningar med robotmjölkning. Vid automatisk mjölkning ersätts många arbetsrutiner av inställningar och teknikfunktion. Forskning och fallstudier har kunnat identifiera de 18 viktigaste riskområdena för höga celltal i AMS. Dessa områden kan grupperas i fyra nivåer utifrån hur stor påverkan de har på celltalet. Man börjar nerifrån och jobbar sig uppåt i pyramiden mot slutmålet 15 i tanken (figur 12). Figur 12. Celltalsakuten, robotpyramiden Nytt webbverktyg utvecklat, nu i fält-test Förebyggande juverhälsoarbete på besättningsnivå har under mer än 2 års tid bedrivits med stöd i flera olika PC-baserade programvaror, t ex Individjuver, KlaraKo, GEA DP 21, Lely T4C och VMS Management. För att möjliggöra samverkan med olika rådgivarkategorier och fullt ut utnyttja hela kraften i kodatabasen i juverhälsoarbetet har, inom ramen för 15 -projektet, nu ett 1
webbverktyg tagits fram för att kunna ersätta tidigare PC-baserade hjälpmedel. Nya nyckeltal för juverhälsa, framtagna inom ramen för nordisk vetenskaplig samverkan, ingår i den färdiga produkten. Testversionen provkörs i detta nu av referensgruppen fältverksamma veterinärer och lanseringen planeras någon gång under nästa år. Deltagande vid utbildningar vid Sveriges Lantbruksuniversitet Under året har flera personer från Växa Sverige deltagit som lärare i kurser som ges vid Sveriges Lantbruksuniversitet samt varit handledare för examensarbeten. Växa Sverige har även varit delaktig i BYS klövvårdarutbildning och fortbildning för klövvårdare. Djurhälso- och Utfodringskonferens Under två dagar i augusti samlades 23 rådgivare, veterinärer och annat branschfolk i Sollentuna för att ta del av årets program. Temat i år var Mjölkens Framtid. Ämnet belystes från många olika håll. Starten innehöll en utblick i Europa och vilka förutsättningar det finns där. Vi hade även en bra debatt med både politiker, mejerier, lantbrukare och Växa Sverige. Ny teknik på gårdarna redogjordes det för och under den andra dagen hade foder och djurhälsa skilda seminarier för att kunna gå djupare in i sina respektive valda ämnen för dagen. Det var många av föreläsarna som kom från forskningen och nyheter presenterades och diskuterades flitigt. På djurhälsodelen var fokus på kalvar och hur man bäst ska göra för att få en så produktiv och hälsosam ko som möjligt. På fodersidan diskuterades rapsfett, fullfoder och ekologisk produktion med mera. Mjölkföretagardagar Under januari och februari 215 genomfördes Mjölkföretagardagar på nio platser i Sverige. Mjölkföretagardagarna är den främsta årliga konferensen och mötesplatsen för svenska mjölkföretagare. Upplägget på dagarna är att ha olika program- och diskussionspunkter som belyser: Utvecklingen i omvärlden, lönsamheten, kunskap i aktuella frågor, internationella utblickar och ha fokus på konkreta råd till mjölkföretagarna. Vi vill att de svenska mjölkföretagarna ska lära av varandra och bli bland de bästa i Europa på att ta hand om djur, säkra en effektiv produktion, ta hand om medarbetare, utnyttja tekniken, planera och följa upp ekonomin. Därmed skapas grunden för ökad lönsamhet och tillväxt. 215 hade vi ca 19 deltagare totalt och utvärderingen på 4,8 av 6 poäng visade att deltagarna varit nöjda. Förutom deltagande från mejerier och LRF mjölk så diskuterades djur och kalvhälsa, hur man klarar av att vara mjölkföretagare i svåra tider och vi inspirerades av Claes Hellgren till att våga göra annorlunda. 11
Smittsäkrad besättning för nötkreatur Den 24 augusti 215 öppnade Smittsäkrad besättning för anslutning av djurhållare med nötkreatur. Smittsäkrad besättning är ett frivilligt förebyggande smittskyddsprogram som ersätter det frivilliga Salmonellaprogrammet successivt under en övergångsperiod på två och ett halvt år. Programmet regleras av plan och riktlinjer som är godkända enligt Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 215:17) om organiserad hälsokontroll av husdjur. Växa Sverige är huvudman för programmet. Målsättningen för Smittsäkrad besättning är att minska risken för smittspridning generellt mellan och inom besättningar med nötkreatur, så att programmet bidrar till:. en positiv utveckling avseende hälsa och välfärd hos svenska nötkreatur,. en långsiktigt hållbar och lönsam svensk mjölk- och nötköttsproduktion,. att producera säkra livsmedel med en minskad risk för spridning av smittämnen mellan djur och människor,. att motverka antibiotikaresistensutveckling, och. att minska kostnaderna för samhället, branschen och djurhållare avseende bekämpning av smittsamma djursjukdomar. Programmets upplägg Smittsäkrad besättning är uppbyggt i tre steg. Varje steg innehåller en eller flera aktiviteter som krävs för att besättningen ska bli godkänd på respektive steg (figur 13). Steg 1 Figur 13. Programsteg i Smittsäkrad besättning. Steg 1 aktiviteterna är webbaserade och kan utföras av djurhållaren själv via inloggning till Mina tjänster på Växa Sveriges hemsida. Där gör djurhållaren bland annat en egeninventering av besättningens hygien- och smittskyddsrisker genom att svara på ett antal frågor om rutiner och andra smittskyddsrelaterade faktorer. I steg 1 ingår även en grundläggande kurs om smittämnen och smittskydd som avslutas med ett kunskapstest. Steg 2 På steg 2 tillkommer ett kontroll- och rådgivningsbesök av veterinär som ska utföras med ett visst intervall beroende på besättningsstorlek. 12
Vid besöket gås följande igenom: Steg 3. Gårdens SE-nummer och smittskyddsenhet. Intyg från smittskyddsamråd (vid byggnation som kräver förprövning). Gårdens flöden och körvägar. Eventuella kontakter mellan gårdens nötkreatur och andra djurslag. Tillförsel av djur från andra besättningar. Rutiner för stallrengöring. Besökshygien baskrav. Besökshygien tilläggskrav för stora besättningar. Kadaverhantering. Foderförvaring. Hygienbedömning av: - skyddskläder och stövlar för besökare - plats för ombyte och stöveltvätt - plats för handtvätt - lagring och beredning av foder - djurens ätplatser - djur - förutsättningar för stallrengöring På steg 3 tillkommer en fördjupande kurs i smittskydd som hålls på gård och riktar sig mot alla medarbetare på gården. Fokus ligger på internt smittskydd och på praktiska lösningar för den aktuella gården. Antal anslutna Den 2 december 215 var totalt 28 besättningar anslutna till programmet, 135 besättningar på steg 1 och ytterligare 145 besättningar på steg 2. Frivilliga Salmonellaprogrammet Salmonellaprogrammet är ett frivilligt och förebyggande smittskydds- och hygienkontrollprogram med avseende på salmonella hos nötkreatur som successivt från 24 augusti 215 kommer att ersättas av Smittsäkrad besättning och det är inte längre möjligt att nyansluta besättningar eller genomföra kontrollbesök i programmet. Den 24 augusti var 3 343 besättningar anslutna, 2 46 mjölkproducenter och 937 köttproducenter/kviguppfödare. Högst anslutningsgrad har Skåne och Kalmar län med ca 8 % av mjölkbesättningarna anslutna. Säker Livdjurshandel Sedan 21 finns Säker Livdjurshandel som består av provtagningspaket och hälsodeklarationer med syfte att minska risken för smittspridning via handel med djur. Säljande besättningar kan välja på att abonnera på provtagning eller utföra provtagning vid enstaka tillfälle. Abonnemanget innebär att tankmjölksprov tas ut fyra gånger per år för analys av antikroppar för salmonella och pcr-analys för Streptococcus agalactiae och Mycoplasma bovis. Efter fyra på varandra följande prover med negativt resultat kommer besättningen med på den så kallade Gröna listan som finns på Växa Sveriges hemsida under förutsättning att besättningen också är ansluten och friförklarad i BVD-programmet. 13
Inför försäljning har man även möjlighet att hälsodeklarera djur för ett flertal smittämnen som kan spridas via djurförflyttning mellan besättningar Vid månadsskiftet augusti/september 215 abonnerade ca 15 mjölkbesättningar på provtagningen och ca 8 av dessa fanns med på Gröna listan. Samtliga verktyg i Säker livdjurshandel finns med som rekommendation i reglerna om säkra djurkontakter i Smittsäkrad besättning. Utveckling av Säker livdjurshandel för anpassning till andra produktionsformer än mjölkbesättningar är planerat att genomföras under 216. BVD-programmet Växa Sverige är huvudman för det frivilliga BVD-programmet och efter många års arbete kunde vi under 214 friförklara hela Sveriges nötkreaturspopulation från BVDV. Programmet har sedan dess övergått till en mer övervakande fas, vilket innebär fortsatt kontinuerlig riskbaserad provtagning för att snabbt kunna upptäcka och åtgärda eventuella nya utbrott av sjukdomen. Resultatet för den övervakande provtagningen under 214 var 3 136 provtagna mjölkbesättningar (av 4 964 anslutna) och 3 847 provtagna dikobesättningar (av 9 951 anslutna), vilket ger: Mjölk = 99,6 % säkerhet att vi upptäcker smitta vid en prevalens på,2 % eller högre Diko = 98, % säkerhet att vi upptäcker smitta vid en prevalens på,2 % eller högre Mjölk + Diko (i hopslagen till en population) = 99,9 % säkerhet att vi upptäcker smitta vid en prevalens på,2 % eller högre Under 214 har 15 djur från elva olika besättningar fallit ut som positiva i övervakningen. Samtliga är dikobesättningar provtagna via slakteri. Efter utredning och i vissa fall efter ytterligare provtagningar i besättningen har samtliga kunnat avskrivas och det finns ingen misstanke om pågående infektion i någon av dessa besättningar. Framtiden Under 216 kommer en ny översyn av programmet att göras för att ytterligare anpassa till det nya läget. Målet är att ha ett upplägg med kostnadseffektiv övervakning via våra system med insamling av prover i slakten och via tankmjölk, utan att behöva ta prover i fält. Övervakningen måste samtidigt ligga på en nivå så att vi snabbt kan upptäcka om det skett nyinfektioner. Även formerna för det frivilliga programmet ska ses över. IBR nationell övervakning Växa Sverige har, på uppdrag av Jordbruksverket, ansvar för fortlöpande övervakning av IBR (Infektiös Bovin Rhinotracheit). Övervakningen sker genom provtagning på slakterierna och genom uttag av mjölkprover på mjölkbedömningslaboratorium från slumpvis utvalda besättningar, tankmjölk för besättningar med upp till 6 kor och poolade individprover för besättningar med fler än 6 kor. Varje år provtas ca 2 9 dikobesättningar och 1 8 mjölkbesättningar på detta sätt. Inga positiva prover har påvisats under perioden september 214 till augusti 215. Enzootisk Bovin Leukos nationell övervakning Växa Sverige har på uppdrag av Jordbruksverket ansvar för den fortlöpande övervakningen av EBL (Enzootisk Bovin Leukos). Övervakningen sker genom provtagning på slakterier och genom uttag av tankmjölksprover på mjölkbedömningslaboratorium från slumpvis utvalda besättningar. Varje år provtas ca 2 9 dikobesättningar och 1 8 mjölkbesättningar på detta sätt. Inga positiva prover har påvisats under perioden september 214 till augusti 215. 14
Paratuberkulos Det frivilliga kontrollprogrammet för paratuberkulos hos nötkreatur startade 1999. Huvudman är Gård & Djurhälsan (före 215 Svenska Djurhälsovården), som tillsammans med branscherna (NAB, Sveriges Nötköttsproducenter och Svensk Mjölk - nuvarande Växa Sverige) utarbetat programmet i samråd med experter på sjukdomen. Köttrasbesättningar som säljer avelsdjur är programmets primära målgrupp. Programmet finansieras av statliga medel och besättningar anslutna till kontrollprogrammet betalar endast en årlig administrativ avgift. Under kontrollåret 214/215 har inga besättningar påvisats med paratuberkulos varken i programmet eller i övrig övervakning för paratuberkulos. Antalet anslutna besättningar 215 var 439 stycken varav 95 % av besättningarna hade uppnått A-status. Ett förenklat kontrollprogram startade 211 med anledning av en förändrad riskbedömning avseende paratuberkulossmitta bland svenska nötkreatur. Det nya programmet innebär att tre årliga träckprover tas på samtliga djur över två år. Efter tre årliga negativa besättningsprov får besättningen A-status och därefter ersätts besättningsprover med årliga djurägarförsäkran angående djurinköp av djur med samma status och med provtagning vid obduktion av självdöda och avlivade nötkreatur. Nötkreatur som dör på grund av sjukdom med säker diagnos eller med traumatiska dödsorsaker omfattas inte av obduktionskravet. Antalet undersökta självdöda eller avlivade djur stämde med prognosen för 215. Särskilda regler gäller för besättningar med importerade nötkreatur och för besättningar som förutom nötkreatur även har får. 15
Klinisk mastit Juversjukdomar totalt Klöv och bensjukdomar Utfodringsrelaterade sjukdomar Kalvningsförlamning Kvarbliven efterbörd Livmoderinflammation Förlossningshjälp Övriga sjukdomar I tabell 2 visas sjukdomsförekomst på individnivå för kontrollåret 214/15 och figur 14 visar sjukdomsförekomst på individnivå över tid, från kontrollåret 2/1 till 214/15. Beräkningar av sjukdomsförekomst baseras i stor utsträckning på veterinärernas rapportering av sjukdomsfall. Andelen fall som registreras i djursjukdata har i olika studier skattats till 71-78 % och antas vara ganska stabilt över tid 1-3. Under kontrollåret 215 har Jordbruksverket haft problem med överföringen av djursjukdata och därför har inte alla fall kunnat registreras. Underrapporteringen är därför något högre i årets siffror och en rättning kommer att ske i efterhand. Tabell 2. Sjukdomsförekomst hos mjölkkor anslutna till Kokontroll/Härstamningskontroll 214/15. Sjukdomsförekomst redovisas som antal sjukdomstillfällen per 1 avslutade/avbrutna laktationer, uppdelat på förening/marknadsområde, ras och laktationsnummer. Tabellen baseras huvudsakligen på veterinär rapportering av sjukdomsfall. Disease incidence (number of reported disease events per 1 completed/interrupted lactations) in dairy cows enrolled in the Swedish milk recording scheme in milk-recording year 214/15, in total and per livestock association, breed and lactation. The table is based mainly on veterinary reported disease events. Förening/ Marknadsområde Antal djur Totalt Skånesemin 28875 11.2 11.6 1.6.8 2.1.5.2.2 5.3 22.5 Växa mitt 5621 7.4 7.9 1.3 1. 2.2.4.3.3 5.2 18.7 Växa väst 37595 11.2 11.5 1.7 1.6 4.2.4.6.4 8.4 29.3 Växa sydväst 22748 12.8 13.7 1.4 1.3 3.5.2.3.4 5.3 26.4 Växa öst 5866 9.9 1.2 1.5 1.2 2.2.4.2.3 5.6 22.2 Rådgivarna 11 5.7 6.3.6.7 2.1.5.3.2 3.4 14.4 Växa sydöst 47318 1.5 11. 1.4 1.2 2.3.5.3.3 4.4 21.7 Växa nord 18944 8.5 9.3 1.3 2. 2.2.5.4.3 11.4 27.8 Ras SRB 15454 8.5 9. 1.3 1.2 2.2.5.3.3 5.5 2.2 SLB 1592 11. 11.6 1.5 1.3 2.9.4.3.3 7. 25.3 SKB 118 11.1 12.4.3 2.7 2.7.3.2.4 4.5 23.4 SJB 244 7.8 8.9 1.2 1.1 3.4.1.2.2 8.1 23.2 Övriga 21787 7.6 8. 1.4.9 2.2.3.2.3 5.3 18.7 Laktation 1 1774 5.5 5.7 1.6.5.2.2.2.3 5. 13.7 2 7754 9.2 9.6 1.1 1..9.4.2.3 5.4 18.9 3 4826 13.4 14.1 1.3 2. 3.9.6.4.3 7.3 29.9 4 2632 16.1 16.8 1.7 2.4 7.5.7.4.4 9.1 39.1 5 12524 17.9 18.7 1.8 2.4 11.4.8.6.5 1.3 46.6 >5 8 453 18.9 19.8 1.8 2.1 13.4.8.4.5 11.1 49.9 Totalt 28395 9.8 1.3 1.4 1.2 2.6.4.3.3 6.3 22.9 Föregående år 286623 1.7 12.6 1.7 1.4 2.8.6.5.4 6. 26. 1 Mörk, M., Lindberg, A., Alenius, S., Vagshom, I., Egenvall, A. (29) Comparison between dairy cow disease incidence in data registered by farmers and in data from a disease-recording system based on veterinary reporting. Prev. Vet. Med. 88, 298-37. 2 Jansson Mörk, M., Wolff, C., Lindberg, A., Vagsholm, I., Egenvall, A. (21) Validation of a national disease recording system for dairy cattle against veterinary practice records. Prev. Vet. Med. 98, 183-192. 3 Wolff, C., Espetvedt, M., Lind, A-K., Rintakoski, S., Egenvall, A., Lindberg, A., Emanuelson, U. Completeness of the disease recording systems for dairy cows in Denmark, Finland, Norway and Sweden with special reference to clinical mastitis. Vet. Res. 8:131. 16
Antal fall per 1 avslutade/avbrutna laktationer Antal fall per 1avslutade/avbrutna laktationer 4 Sjukdomsförekomst 21/2 till 214/15 35 3 25 2 15 1 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Sjukdomar totalt Juversjukdomar totalt Klinisk mastit 7 6 5 4 3 2 1 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Övriga sjukdomar Klöv och bensjukdomar Kvarbliven efterbörd Förlossningshjälp Kalvningsförlamning Utfodringsrelaterade sjukdomar Livmoderinflammation Figur 14. Sjukdomsförekomst (antal fall per 1 avslutade/avbrutna laktationer) för kor anslutna till Kokontroll/Härstamningskontroll under åren 21/2 till 214/15, baserat huvudsakligen på veterinär registrering av sjukdomsfall. Disease incidence (number of reported disease events / 1 completed/interrupted lactations) in dairy cows enrolled in the Swedish milk recording scheme in milk-recording years 21/2 to 214/15, mainly based on veterinary reported disease events. 17
Juverhälsa Klinisk mastit har uppvisat en stadigt sjunkande trend i 15 års tid (figur 14). Detta är positivt såväl för kons välfärd som för möjligheten att vidmakthålla en låg och kontrollerad antibiotikaanvändning. I tabell 2 syns den tydliga åldersfördelningen för denna sjukdomsstörning där incidensen är ökande med stigande laktationsnummer. Subklinisk mastit, speglat som geometriskt medel för celltalet i levererad mjölk, ligger sedan flera år på en stabil nivå runt 19 celler/ml. I figur 15 visas flera olika mått på celltalet över tid. Den under åren 21-21 stigande trenden för tankcelltalen har 211-215 ersatts av en stabilare platåfas med små skillnader över tid. Sammantaget kan också konstateras att celltalen i mejerimjölk är lägst i norra och högst i södra delarna av landet (figur 16). Sverige har, enligt tidigare studier bland nordiska länder, den högsta andelen kor med ständigt höga celltal (kroniker). I figur 17 ser vi att andelen enskilda celltalsobservationer som överstiger 2, celler/ml legat stabilt på drygt 25 % den senaste tioårsperioden. När det gäller nyinfektioner kunde nära 65 % av förstakalvarna och 81 % av de äldre korna under kontrollåret 215 klassas som friska under hela laktationen. Andelen kor som blev nyinfekterade under laktation, bibehöll högt celltal från föregående laktation samt avläkte sedan föregående laktation visas i figur 18 för kontrollåren 25 till 215. Man kan konstatera att det bara är ungefär en av åtta kor som läker ut under laktation efter att ha drabbats av förhöjt celltal. Detta visar att svenska kor sannolikt främst drabbas av infektioner med kobundna juverbakterier med en stark tendens att senare utvecklas till kroniska infektioner. Unga kor som redan vid sin första kalvning får ett högt celltal och senare bli kroniker försvårar möjligheten att nå ett lägre genomsnittligt celltal i kopopulationen. Under kontrollåret 215 har mjölkprover från 16 594 juverdelar (8 927 kor) analyserats vid mastitlaboratoriet vid SVA (mjölkprover inskickade endast för analys av Streptococcus agalactiae i samband med besättningssaneringar är inte medräknade). Proverna är inte ett representativt urval för hela landet men ger en fingervisning av trender för vilka agens som orsakar klinisk och subklinisk mastit i Sverige. Växt av patogena bakterier påvisades hos 67 % av undersökta kor och i 57 % av samtliga provtagna juverdelar. Tabell 3 visar andel juverdelsprover med påvisad växt samt bakteriologiska diagnoser i procent av juverdelsprover med påvisad växt, för inskickade prover totalt och per insändare. I figur 19 visas fördelningen av bakteriologiska prover av juverdelsprover med påvisad växt för alla insändare under kontrollåret 215. I figur 2 visas fördelning inom koagulasnegativa stafylokocker, för inskickade prover med positiv växt av stafylokocker förutom Staphylococcus aureus. Liksom tidigare år dominerar kobundna smittämnen starkt och dessa utgör tillsammans 69 % av totala antalet bakterieanalyser vid mastitlaboratoriet vid SVA. Odlingarna vid SVA tycks därmed bekräfta att svensk mjölkproduktion fortfarande har problem främst med kobundna smittämnen. 18
1 celler/ml 1 celler/ ml Celltal 28 24 2 16 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Beräknat tankcelltal, aritmetiskt medeltal Geometriskt medel av besättningarnas beräknade tankcelltal Celltal i levererad mjölk, geometriskt medeltal Aritmetiskt medel av besättningarnas beräknade tankcelltal Celltal i levererad mjölk, aritmetiskt medeltal Figur 15. Beräknat tankcelltal och celltal i levererad mjölk (1-tal celler/ ml), kontrollår 25/6 till 214/15. Average bulk-milk somatic cell count and somatic cell count in milk delivered to dairies (1 cells per/ml, milk-recording year 25/6 to 214/15). 25 Aritmetiskt medelcelltal 1 Andel levererad mjölk med celltal <2 celler/ml 2 8 15 1 5 % 6 4 2 Figur 16. Aritmetiskt medelcelltal och andel levererad mjölk med celltal <2 celler/ ml, per mejeriförening och för Arla Foods svenska regioner samt totalt 214/15. Arithmetic mean in delivered milk and proportion of delivered milk <2, cells/ml, in total and per dairy society and for Arla Foods Swedish regions. Milk-recording year 214/15. 19
Procent av enskilda celltalsobservationer >2, celler/ml 29 27 25 % 23 21 19 17 15 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Figur 17. Fördelning i procent av enskilda celltalsobservationer som överstiger 2, celler/ml, kontrollåren 24/5 till 214/15. Distribution in percent of individual measures of somatic cell count exceeding 2, cells/ml, milkrecording years 24/5 to 214/15. 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Nyinfektion 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Nya kor med högt celltal, laktation 1* Andelen kor som gått från lågt till högt celltal under laktationen, laktation >1* Andelen kor med bibehållet högt celltal sedan förra laktationen, laktation >1*** Andelen kor som tidigare haft högt celltal tidigare men nu är avläkta, laktation >1** Figur 18. Fördelning av kor utifrån juverhälsoklass, för avslutade/avbrutna laktationer, kontrollåren 24/5 till 214/15. Juverhälsoklass 6-9 klassas som högt celltal. Distribution of cows in udder health classes, for cows with completed/interrupted lactations in milkrecording year 24/25 to 214/15. 2
Antal undersökta kor (% med påvisad växt) Antal undersökta juverdelsprover (% med påvisad växt) Staph aureus, pc - Staph aureus, pc + KNS pc- KNS pc+ Sra Srd Sru Str övrig E coli Klebsiella Trueperella pyogenes Övriga Tabell 3. Mjölkprover analyserade vid mastitlab, SVA. Antal inskickade juverdelsprover (procent positiva av antal inskickade) samt bakteriologiska diagnoser i procent av juverdelsprover med påvisad växt. Alla insända prover och prover insända från husdjursföreningarna, 214-9-1 215-8-31. Milk samples analyzed at the Mastitis laboratory at SVA during Sept 1 st 214 to Aug 31 st 215. Number of sampled udder quarters (percent positive of sampled quarters) and bacteriological findings in percent of positive quarters. Samples in total and per livestock association. Bakteriologiska diagnoser i procent av juverdelsprover med påvisad växt Förening Skånesemin 923 (73) 112 (71) 22 6 4 4 11 21 16 1 1 1 2 3 Rådgivarna 11 (82) 12 (83) 5 1 1 1 1 1 Växa Sverige 485 (68) 828 (53) 27 1 17 7 1 18 15 3 4 1 2 4 Övriga insändare 4886 (69) 7182 (6) 23 2 13 7 3 17 18 3 6 2 2 4 Alla insändare 167 (69) 16594 (57) 25 2 14 7 3 18 16 3 6 1 2 4 Föregående år 8927 (67) 15352 (51) 25 3 15 7 2 17 15 2 7 1 2 5 A Område ej specificerat Bakteriologiska diagnoser i procent av juverdelsprover med påvisad växt. Odlingar vid mastitlab, SVA, 214/15 Klebsiella; 1% E coli; 6% Str övrig; 3% Sru; 16% Trueperella pyogenes; 2% Övriga; 4% Staph aureus, pc -; 25% KNS pc-; 14% Staph aureus, pc+; 2% Srd; 18% KNS pc+; 7% Sra; 3% Figur 19. Bakteriologiska diagnoser i procent av juverdelsprover med påvisad växt analyserade vid mastitlab, SVA. Alla insända prover under kontrollåret 214/15. Bacteriological findings in percent of positive udder quarters, analyzed at the mastitis laboratory at the Swedish veterinary institute, milk-recording year 214/15. 21
Fördelning inom stafylokocker förutom Staphylococcus aureus. Odlingar vid mastitlab, SVA, 214/15 Staph xylosus 3% Staph simulans 15% Staf övrig 9% Staph chromogenes 26% Staph hyicus 3% Staph haemolyticus 11% Staph epidermidis 32% Figur 2. Fördelning inom stafylokocker, procent av prover med påvisad växt av stafylokocker förutom Staphylococcus aureus. Prover analyserade vid mastitlab, SVA under kontrollåret 213/14. Distribution of Staphylococcus species. Percent of udder quarters with positive growth of Staphylococcus other than Staphylococcus aureus, analyzed at the mastitis laboratory at the Swedish veterinary institute, milk-recording year 213/14. 22
Reproduktion Det genomsnittliga kalvningsintervallet för landet inkluderat alla raser var för senaste kontrollåret 13,2 månader och har varit stabilt under de senaste åren (tabell 4, figur 21). Det finns vissa skillnader mellan föreningar där Skånesemin är avvikande med ett kalvningsintervall på 13,7 månader. Mellan olika områden inom Växa Sverige är skillnaderna små. Av figur 21 framgår att SRB och SKB korna har ett något kortare intervall (12,9 månader) än SLB korna (13,4 månader), en skillnad som bestått de senaste åren. Kalvningsintervallet påverkas av intervallet från kalvning till första insemination (KFI) samt AIperiodens längd. KFI var i genomsnitt 84 dagar det senaste året (tabell 4), en sänkning med en dag jämfört med föregående år. En tidigare första insemination är en positiv trend som vi sett under de senaste åren (figur 22). AI-periodens längd dvs. intervallet mellan första och sista insemination är samma som föregående år (figur 23). Det genomsnittliga kalvningsintervallet är längre än vårt mål på ca 12,5 månader. Tittar vi på spridningen mellan besättningar kan vi se att den bästa fjärdedelen har ett kalvningsintervall på 12,7 månader eller kortare? och endast ca 16 % av besättningarna når vårt mål på 12,5 månader eller kortare (figur 24). Det är dock fler som når målet än året innan, och det visar att det är fullt möjligt att nå ett optimalt kalvningsintervall med god skötsel, stressfri miljö för korna och fokus på reproduktionen. Utvecklingen av kvigornas inkalvningsålder för SRB och SLB raserna visas i figur 25. Som vi kan se har intervallen legat ganska stabila runt 28 månader sedan 26 med en gynnsam utveckling under de senaste åren (27,7 för SRB och 27,5 för SLB det senaste året). Spridningen mellan besättningarna är dock stor där den bästa fjärdedelen har en inkalvningsålder på 26,2 månader eller lägre (figur 26). Fortfarande ligger det totala genomsnittet ca 3 månader över vårt mål på ca 25 månader, ett mål som bara ca 8 % av besättningarna når. Andel svåra kalvningar, dödfödda kalvar, självdöda kalvar efter 24 timmar samt tvillingkalvar visas i figur 27 för SRB och SLB samt uppdelat på förstakalvare och äldre kor. Internationellt börjar man anse att det blir ett ökande antal tvillingar efter högavkastande kor, vilket syns även här. I figur 28 visas dödfödselfrekvensen under perioden 1987-214 för SRB och SLB samt uppdelat på förstakalvare och äldre kor. Den är fortfarande hög hos SLB-kvigor där ca 8,5 % av kalvarna inte överlever första dygnet eller föds döda. I tabell 5 visas dräktighetsprocent per AI, procent icke omlöpare inom 56 dagar, antal inseminationer per hondjur samt procent behandlade hondjur per serie för kontrollåret 214/15. De olika måtten belyser på olika sätt chansen till dräktighet vid insemination. Antalet inseminationer totalt samt procent djurägarinsemination och dräktighetsprocent vid djurägarinsemination och assistentinsemination för det senaste kontrollåret visas i tabell 6. Andelen djurägarinseminationer under perioden 199-215 visas i figur 29. Trenden med en ökande andel djurägarinseminationer fortsätter, i dagsläget är 65,3 % djurägarinseminationer. Dräktighetsprocenten per insemination är 1,5 % högre vid assistentsemin jämfört med djurägarsemin. Fruktsamhetsindex är ett sammanfattande mått på fruktsamheten och redovisas i tabell 4 uppdelat per förening/marknadsområde och i figur 3 visas utvecklingen under perioden 1999-215. Som synes har fruktsamhetsindex förbättrats både i medeltal och för de 25 % bästa och är nu på samma nivå som för 15 år sedan. Cirka 16 7 inseminationer gjordes med könssorterad sperma vilket utgör 2,6 % av det totala antalet inseminationer (tabell 7). Det är en marginell nedgång i antal doser från föregående år. 23
Månader Som framgår är dräktighetsresultatet efter könssorterad sperma i genomsnitt ca 7 procentenheter lägre än för konventionell osorterad sperma. Tabell 4. Antal dagar från kalvning till första insemination (KFI) respektive till senaste insemination (KSI), kalvningsintervall (i månader) samt fruktsamhetsindex i besättningar (genomsnitt och för den bästa kvartilen), kontrollåret 214/15. Average number of days from calving to first insemination (KFI), from calving to last insemination (KSI), calving interval and fertility index (mean and fourth quartile), milk-recording year 214/15. Förening/ Antal KFI KSI Kalvningsintervall Fruktsamhetsindex Marknadsområde besättningar (dagar) (dagar) (månader) Medel 25 % högsta Skånesemin 25 94 137 13.7 41 63 Växa mitt 722 85 119 13.1 46 64 Växa väst 396 81 116 13. 44 62 Växa sydväst 194 82 121 13.1 41 59 Växa öst 666 83 119 13.1 47 68 Rådgivarna 134 84 115 13. 51 7 Växa sydöst 442 83 122 13.1 41 57 Växa nord 264 86 124 13.3 42 57 Totalt 368 84 121 13.2 44 63 Föregående år 3298 85 122 13.2 43 62 14 Kalvningsintervall 13.5 13 12.5 12 1985 199 1995 2 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 SRB SLB Figur 21. Kalvningsintervall i månader, kontrollår 1984/85 till 214/15. Uppgifter från Kokontrollen. Average calving interval in months, during milk-recording year 1984/85 to 214/15. 24
Dagar Dagar Intervall mellan kalvning och första respektive sista insemination 16 14 12 1 8 6 4 2 1985 199 1995 2 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 KFI SRB KFI SLB KSI SRB KSI SLB Figur 22. Utveckling av intervallen kalvning till första insemination (KFI) och kalvning till sista insemination, kontrollåren 1984/85 till 214/15. Calving to first insemination interval and calving to last insemination in days, milk-recording year 1984/85 to 214/15. AI-period 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 1985 199 1995 2 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 AI-period SRB AI-period SLB Figur 23 AI-periodens längd (kalvning till senaste insemination, KFI) i dagar, kontrollåren 1984/85 till 214/15. Length of the AI-period (calving to last insemination, KFI) in days, milk-recording year 1984/85 to 214/15. 25
Månader Kalvningsintervall Figur 24. Spridning av besättningarnas genomsnittliga kalvningsintervall, kontrollåret 214/15. The range of means of calving intervals of herds, milk-recording year 214/15. 3 29.5 29 28.5 Inkalvningsålder 28 27.5 27 26.5 26 1985 199 1995 2 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 SRB SLB Figur 25. Inkalvningsålder i månader, kontrollår 1984/85 till 214/15. Uppgifter från Kokontrollen. Average age at calving in months, milk-recording year 1984/85 to 214/15. 26
Inkalvningsålder Figur 26. Spridning av besättningarnas genomsnittliga inkalvningsålder, kontrollåret 214/15. The range of means of age of first calving of herds, milk-recording year 215. 1 Kalvningsförlopp och kalvöverlevnad 8 % 6 4 2 % Svåra kalvningar % Dödfödda % Självdöd efter 24 h % Tvillingar SRB kvigor SRB kor SLB kvigor SLB kor Figur 27. Andel svåra kalvningar, dödfödda kalvar, självdöda kalvar efter 24 timmar samt tvillingkalvar för förstakalvare respektive äldre kor av olika raser under kontrollåret 214/15. Incidence of dystocia, stillborn calves, calf mortality 24 hours pp, and incidence of twin calves, for heifers and cows of different breeds, milk-recording year 214/15. 27
12 Dödfödselfrekvens 1 % 8 6 4 2 1985 199 1995 2 25 21 215 SRB kvigor SRB kor SLB kvigor SLB kor Figur 28. Utveckling av dödfödselfrekvens, kontrollåren 1984/85 till214/15. Incidence of stillborn calves, milk-recording years 1984/85 to 214/15. Tabell 5. Dräktighetsprocent per AI, procent icke omlöpare 56 dagar efter kalvning, antal inseminationer per hondjur samt procent behandlade hondjur per serie. Kokontroll/Härstamningskontroll 214/15. Conception rate for cows submitted to AI, percentage of non-returns at 56 days, average number of AI per animal and percentage of treated animal per series. Milk-recording year 214/15. Förening/ 56 D Antal ins per % behandlade hondjur Marknadsområde Dr % per AI NR % hondjur per serie Skånesemin 41,8 64,3 1.9 6.6 Växa mitt 41,5 65,9 1.8 2.6 Växa väst 45,6 65,6 1.8 3.1 Växa sydväst 43,4 62,7 1.9 6.4 Växa öst 43, 66, 1.8 2.8 Rådgivarna 47,2 68,5 1.7.8 Växa sydöst 43,6 63,6 1.9 6. Växa nord 37,9 66,3 1.8 1.1 Totalt 43, 65,2 1.8 3.9 Föregående år 44,8 65,3 1.8 3.9 28
Tabell 6. Antal inseminationer, procent djurägarinsemination samt dräktighetsprocent vid djurägarsemination och assistentinsemination för kontrollåret 214/15, totalt samt fördelat per husdjursförening/marknadsområde. Number of inseminations, proportion of d-it your-self inseminations and conception rate after do-ityourself and technicians inseminations, respectively. Milk-recording year 214/215, in total and per livestock association. Förening/ Marknadsområde Antal ins totalt % djurägarins av totalt DR % djurägarins DR % assistentins Skånesemin 67858 62,3 41,1 41,8 Växa mitt 126834 73,5 4,8 43,3 Växa väst 88785 61,3 44,9 46,9 Växa sydväst 52873 62,7 43,2 43,8 Växa öst 128942 57,9 42,8 43,3 Rådgivarna 21775 55, 48,2 45,9 Växa sydöst 113719 71,2 43,3 44,2 Växa nord 41553 69,3 37, 4, Totalt 639739 65,3 42,4 44, Föregående år 655134 62,4 44,4 45,4 1 Utveckling av djurägarinsemination % 8 6 4 2-9 -91-92 -93-94 -95-96 -97-98 -99 - -1-2 -3-4 -5-6 -7-8 -9-1 -11-12 -13-14 -15 % djurägarinsemination 65.3 Figur 29. Förändring av andelen djurägarinseminationer (%) kontrollår 199-214. Changes in the proportion of do-it-yourself inseminations (%) during milk-recording year199-214. 29
Index Tabell 7. Dräktighetsresultat vid insemination med könssorterad respektive konventionell sperma kontrollåret 214/15, totalt samt fördelat per husdjursförening/marknadsområde. Conception rates after AI with sexsorted and conventional semen. Milk-recording year 214/15, in total and per livestock association. Förening/ Marknadsområde Antal ins könssorterat Dr% könssorterat Antal ins konventionell DR % konventionell Skånesemin 238 36,2 65478 42, Växa mitt 332 3,6 12322 41,8 Växa väst 2191 41,4 86584 45,8 Växa sydväst 1226 36,5 51647 43,6 Växa öst 4455 35,4 122487 43,3 Rådgivarna 645 42,2 2113 47,3 Växa sydöst 1677 4,5 11242 43,6 Växa nord 192 27,2 4461 38,3 Totalt 16698 35,9 62341 43,2 Föregående år 1988 35,5 635326 45,1 7 6 64 65 62 63 62 Fruktsamhetsindex 6 59 59 6 59 57 59 58 56 59 62 63 5 4 46 45 44 44 42 43 4 41 4 4 4 4 39 38 41 43 44 3 25 % bästa medel Figur 3. Förändring i fruktsamhet mätt i fruktsamhetsindex från kontrollåren 1998/99 till 213/14 i landet i genomsnitt (undre linjen) och gräns för de 25 % bästa besättningarna (övre linjen). Changes in the fertility indexes during the milk-recording years 1998/99 to 213/14, mean (lower line) and fourth quartile (upper line). 3
Klövhälsa I tabell 8 visas antal registreringar samt prevalens (andel verkningar med registrerade diagnoser av totalt antal verkningar) för de viktigaste klövdiagnoserna, totalt samt per husdjursförening. I figur 31 visas trenden för de viktigaste klövdiagnoserna uppdelat på SRB och SLB. Uppgifterna i tabell 8 och figur 3 baseras på verkningar från 79 klövvårdare som verkat minst 1 kor och från besättningar med minst 2 verkningar, totalt 274784 verkningar i 1613 besättningar. Senaste kokontrollårets statistik visar att klövröta och limax minskat något medan digital dermatit (allvarligt eksem) ökat något jämfört med föregående år. Både sulblödningar och klövsulesår (inkl. sår/böld i vita linjen och tån) har minskat något jämfört med tidigare år trots strukturrationaliseringen och ligger i år under 5 % för första gången. Tabell 8. Antal registrerade verkningar och andel verkningar (%) utan anmärkning samt andel verkningar (%) med registrerade diagnoser, totalt och uppdelat per husdjursförening/marknadsområde. Kontrollåret 214/15 Number of recorded claw-trimmings, proportion healthy and prevalence of digital dermatitis, heel horn erosion, sole haemorrhage, sole ulcer and interdigital hyperplasia. Milk-recording year 214/15. Förening/ Marknadsområde Antal Frisk Allvarliga eksem Klövröta Sulblödning Klövsulesår Limax Skånesemin 26313 68.3 5. 6.7 8.9 4.6 4.5 Växa mitt 6533 64.7 1.5 13. 13.3 3.8 3.3 Växa väst 24617 53.5 3. 2.1 16.5 4.1 4.8 Växa sydväst 16596 63.1 4.2 1.1 17.3 5.4 5.6 Växa öst 6444 55.1 4.4 19.3 18.6 5.1 4.4 Rådgivarna 9469 58. 4.7 17.3 18.4 6.9 4. Växa sydöst 3926 51.3 5.8 29.9 23.8 4.5 4.5 Växa nord 29182 55.3 5.7 22.3 27.2 4.9 3. Totalt 274784 58.6 4. 17.3 17.8 4.7 4.1 Föregående år 28119 57.5 3.8 18.1 18.1 5.1 4.3 31
Prevalens (%) 3 Klövhälsa 25 2 15 1 5 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Sulblödning, SLB Sulblödning, SRB Röta, SLB Röta, SRB Klövsulesår, SLB Klövsulesår, SRB Allvarliga eksem, SLB Allvarliga eksem, SRB Figur 31. Prevalens (procent verkningar med anmärkning av totalt antal verkningar) för klövsjukdomar från klövhälsoregistret, uppdelat på ras. Kontrollåren 25/6 to 214/15. Prevalence of claw diseases (sole hemorrhage, heel horn erosion, sole ulcer and digital dermatitis) according to breed (SLB=Swedish Holstein, SRB=Swedish red) during milk-recording years 25/6 to 214/15 32
Antal förskrivningar per 1 ko-år Antibiotika Under kontrollåret 214/15 har Jordbruksverket haft problem med överföringen av djursjukdata och därför har inte alla fall kunnat registreras. Sammanställning av användning av antibiotika och beräkningar av behandlingsincidens har därför inte gjort för senaste året. Figur 32 visar behandlingsincidens (antal förskrivningar per 1 ko-år) för antibakteriella medel för systemiskt bruk (nedan angivet som antibiotika) förskrivet till kor i besättningar anslutna till kokontrollen, baserat på sjukdomsregistreringar i Djursjukdata fram till 213. Tabellen kommer att uppdateras när rättning av Djursjukdata är genomförd. 3 Antibiotikabehandlingar 25 2 15 1 21 23 25 27 29 21 211 212 213 3 Totalt Antibakteriella betalaktamer, penicilliner 2 1 21 23 25 27 29 21 211 212 213 Antibakteriella kinolonderivat Sulfonamider och trimetoprim Makrolider, linkosamider och streptograminer Tetracykliner Övriga antibakteriella betalaktamer Övriga antibakteriella medel inom J1-gruppen Figur 32. Behandlingsincidens (antal förskrivningar per 1 ko-år) för antibakteriella läkemedel för systemiskt bruk (läkemedelsgrupp J1) 21-213 (kalenderår) till kor, för besättningar anslutna till kokontrollen. Incidence of antibiotic treatments (systemic use only) of cows in herds enrolled in the milk-recording scheme. 33
Antal fall/ 1 ko-år Besättningsmått I webbrapporten Signaler Djurvälfärd visas nyckeltal för fruktsamhet, sjukdomsförekomst, dödlighet och hållbarhet beräknat på besättningsnivå. I figurerna 33-4 visas nyckeltalen som gränsvärden för de tio procent av besättningarna som har högst respektive lägst värde samt värdet för medianbesättningen, för kontrollåren 28/9 till 214/15. För besättningar som helt saknar sjukdomsuppgifter antas att inrapporteringen av djursjukdata inte fungerar och de besättningarna tas inte med i beräkningarna. Figur 33 visar sjukdomsrapporterade kor totalt, figur 34 beräknat tankcelltal och figur 35 visar sjukdomsförekomst uppdelat på olika sjukdomar. Dödlighet för kvigkalvar och kvigor visas i figur 36 och total utslagning av kor och självdöda/avlivade kor visas i figur 37, utslagning fördelat på olika utgångsorsaker visas i figur 38. Figur 39 visar inkalvningsålder och kalvningsintervall och figur 4 visar värden för nyckeltalen ej påbörjade kvigor äldre än 17 månader, svåra kalvningar, KFI över 7 dagar och KSI över 12 dagar. Under kontrollåret 214/15 har Jordbruksverket haft problem med överföringen av djursjukdata och därför har inte alla fall kunnat registreras. Underrapporteringen är därför något högre i årets siffror vilket kan påverka beräkningarna av: förekomsten av sjukdomsrapporterade kor totalt, mastit, klöv- och bensjukdomar, förlamningar och kramper samt övriga utfodringsrelaterade sjukdomar. 6 5 Sjukdomsrapporterade kor totalt 4 3 2 1 22.8 21.8 2. 19. 21.1 18.3 16.4 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 1 % lägsta Median 1 % högsta Figur 33. Sjukdomsrapporterade kor (antal sjukdomsrapporterade kor per 1 ko-år) på besättningsnivå, gräns för de 1 % bästa, median samt gräns för de 1 % sämsta besättningarna i kokontrollen, från 28/9 till 214/15. Besättningar som helt saknar sjukdomsuppgifter tas inte med i beräkningarna. The 1 th, 5 th and 9 th percentile for the herd-level incidence of cows with a disease event. Milk-recording years 28/9 to 214/15. Herds that don t have reported disease events are excluded. 34
Antal fall/ 1 ko-år Antal fall / 1 ko-år Antal fall / 1 ko-år Antal fall/ 1 ko-år 1 celler/ ml Beräknat tankcelltal 4 3 224 232 233 231 232 235 234 2 1 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 1 % lägsta Median 1 % högsta Figur 34. Beräknat tankcelltal (1-tal celler/ml) på besättningsnivå, median samt gränser för de 1 % av besättningarna med högst respektive lägst tankcelltal, från 28/9 till 214/15. The 1 th, 5 th and 9 th percentile for bulk-milk somatic cell count (1 cells/ ml). Milkrecording years 28/9 to 214/15. Mastit Klöv och bensjukdomar 3 1 2 1 1.3 9.6 8.7 8.3 8.1 7.2 6.4 5 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Förlamningar och kramper Övriga utfodringssjukdomar 1 1 5 2.9 2.6 2.7 2.2 2.2 2.1 2. 5 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 1 % lägsta Median 1 % högsta 1 % lägsta Median 1 % högsta Figur 35. Förekomst (antal fall/ 1 ko-år) av mastit, klöv- och bensjukdomar, förlamningar och kramper samt övriga utfodringsrelaterade sjukdomar på besättningsnivå, median samt gränser för de 1 % bästa och sämsta besättningarna i kokontrollen, från 28/9 till 214/15. Besättningar som helt saknar sjukdomsuppgifter tas inte med i beräkningarna. The 1 th, 5 th and 9 th percentiles for disease incidence at herd-level. Milk-recording years 28/9 to 214/15. Herds that don t have any reported disease events are excluded. 35
Antal utslagna / 1 ko-år Antal fall/ 1 ko-år 15 Spädkalvsdödlighet 8 Kalvdödlighet 1-6 dagar 1 % 5 6 6 6 6 6 5 5 % 6 4 2 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 6 Kalvdödlighet 2-6 månader Ungdjursdödlighet 6-15 månader 6 4 % 2 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 % 4 2 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 1 % lägsta Median 1 % högsta 1 % lägsta Median 1 % högsta Figur 36. Dödlighet (antal döda/ medelantal djur inom ålderskategorin*1) på besättningsnivå för spädkalvar, kalvar 1-6 dagar, kalvar 2-6 månader samt ungdjur 6-15 månader, median samt gränser för de 1 % bästa och sämsta besättningarna, från 28/9 till 214/15. The 1th, 5th and 9th percentiles for herd-level mortality in heifer calves and young heifers. Milkrecording years 28/9 to 214/15. Utslagning totalt Självdöda/ avlivade kor 6 12 5 4 35 34 34 33 33 33 35 1 8 3 6 5. 5. 4.9 4.5 4.5 4.5 4.5 2 4 1 2 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 1 % lägsta Median 1 % högsta 1 % lägsta Median 1 % högsta Figur 37. Utslagning totalt och självdöda/avlivade (antal fall/ 1 ko-år) på besättningsnivå för kor. Median samt gränser för de 1 % bästa och sämsta besättningarna i kokontrollen, från 28/9 till 214/15. The 1th, 5th and 9th percentiles for herd-level culling rates. Milk-recording years 28/9 to 214/15. 36
Månader Månader Antal utslagna/ 1 ko-år Antal utslagna/ 1 ko-år Antal utslagna/ 1 ko-år Antal utslagna/ 1 ko-år 3 Utgång fruktsamhet Utgång 1a-kalvare 1-9 dagar efter kalvning 15 2 1 1 9 8 8 9 8 7 7 5 2 2 2 2 2 1 2 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Utgång juversjukdom Utgång klövar/ben 2 8 15 6 1 5 8 8 8 7 7 8 8 4 2 2 2 2 2 2 2 2 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 1 % lägsta Median 1 % högsta 1 % lägsta Median 1 % högsta Figur 38. Utslagning (antal döda/ 1 ko-år) på besättningsnivå för kor, uppdelat på utslagsorsaker; fruktsamhet, förstakalvare i tidig laktation, juversjukdom samt klövar/ben. Median samt gränser för de 1 % bästa och sämsta besättningarna i kokontrollen, från 28/9 till 214/15. The 1th, 5th and 9th percentiles for herd-level culling rates per reported reason for culling. Milkrecording years 28/9 to 214/15. Kalvningsintervall, månader Inkalvningsålder, månader 16 12 13.4 13.4 13.4 13.5 13.5 13.3 13.3 35 3 25 28. 27.8 27.9 27.9 28. 27.7 27.6 8 2 15 4 1 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 5 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 1 % lägsta Median 1 % högsta 1 % lägsta Median 1 % högsta Figur 39. Inkalvningsålder och kalvningsintervall i månader. Figuren anger gränsvärden för de 1 % av besättningarna med högsta respektive lägsta värden, från 28/9 till 214/15. The 1 th, 5 th and 9 th percentiles for herd-level calving interval and age at first calving (in months). Milk-recording years 28/9 to 214/15. 37
Ej påbörjade kvigor >17 månader Svåra kalvningar 1 15 % 8 6 4 2 31 31 32 29 29 3 29 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 1 % 5 4 4 4 4 3 2 2 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 KFI >7 dagar KSI >12 dagar 6 15 4 % 2 25 25 25 23 22 22 23 1 % 5 7 7 7 8 8 7 7 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 1 % lägsta Median 1 % högsta 1 % lägsta Median 1 % högsta Figur 4. Förekomst av ej påbörjade kvigor över 17 månader, svåra kalvningar, kor med KFI längre än 7 dagar och kor med KSI längre än 12 dagar. Figuren anger median samt gränser för de 1 % bästa och sämsta besättningarna, från 28/9 till 214/15. The 1 th, 5 th and 9 th percentile for the proportion of heifers above 17 month of age at first breeding, of dystocia, of cows with a calving to first insemination interval longer than 7 days (CFI), of cows with a calving to last insemination interval longer than12 days (CLI). Median and 1 th and 9 th percentile. Milk-recording years 28/9 to 214/15. 38