Att skaffa lämplig telefon Olika sätt att överföra ljud från telefon till CI/hörapparat: 1. Genom mikrofon (M-läge) 2. Genom telespole (T-läge) 3. Högtalartelefon (M-läge) Endast vissa telefoner är försedda med utrustning som kan användas för mottagning i T-läge. Be om tips från personal vid hörselvården. Ytterligare finesser: Det finns telefoner som är försedda med volymförstärkning. Med knapptryckning eller med skjutreglage kan ljudet från luren förstärkas. Graden av förstärkning varierar mellan olika typer av telefoner. Ett annat alternativ är en extern volymförstärkare som enkelt kan kopplas till telefonen. På vissa telefoner kan man även påverka ljudklangen genom ökning av diskanteller basljud. Tänk på: - Att inte köpa grisen i säcken. Skaffa dig information om telefoner för hörselskadade redan innan du besöker butiken. Du behöver förmodligen prova flera olika telefoner innan du hittar någon som passar. - Hänvisa till dina hörselbesvär. Försäkra dig om att butiken tillåter dig att kostnadsfritt prova telefonen några dagar. - Försäkra dig om att du får tillbaka pengarna för telefonen om du ångrar köpet. 1
Hörträning i telefon Lursignalerna Att känna igen signalerna i luren är en förutsättning för telefonkommunikation. Svarston Den långa ton du hör när du lyfter luren. Du har 15 sekunder på dig att påbörja uppringningen. Om du missar kommer korta toner. Uppringningston Flera långa toner som hörs samtidigt som telefonen ringer hos mottagaren. Upptagetton Korta tonstötar som visar att mottagaren är upptagen av samtal Att identifiera en röst som svarar Den mänskliga rösten är mycket fylligare och varierar i tonläge och rytm. 2
Ett klassiskt knep Berätta så tidigt som möjligt under samtalet att du är hörselskadad och att problem kan uppstå. Be personen att tala tydligt. Var noga med att stämma av att du uppfattat rätt, d.v.s. upprepa viktiga punkter. Om du ändå inte kan uppfatta, så ta kommandot: Berätta: Instruera: -Jag är hörselskadad (borde sagts tidigare) -Jag har inte uppfattat vad du sagt, men -Jag har en lösning. -Jag ställer frågor som du besvarar med ja eller nej. -Jag kan nämligen uppfatta skillnaden mellan ett kort ord och längre fraser. -Om svaret är ja, så svara med ett kort "ja". -Om svaret är nej, så svara med en längre sammanhängande fras, t.e.x. "nej, det kan jag inte" eller "nej, det vet jag inte" eller "nej, det är det inte" o.s.v. -Kontrollera att den andre har förstått. Exempel på frågor: Kan vi träffas för att fortsätta samtalet? Har du tid idag? Kan du i morgon då? Ska vi träffas i morgon kväll? Passar det klockan 18? Kan vi ta det klockan 19? Passar det hemma hos mej? Då är du välkommen till mej i morgon klockan 19. Vi ses då. Ha det bra! - Ja - Nej, det har jag inte. - Ja. - Ja. - Nej, det går inte. - Ja. - Ja. - Tack och hej. 3
Fyrarna och bränslet Lyssna till långa y-ljudet [y:] Förr i tiden användes trä, harts och kol som brännmaterial i fyrar. Det förvarades i särskilda fyrfat på tornkrönen. Hällgrunds fyr, kanske den första robotstyrda fyren i världen, manövreras med radio från Lilljungfruns fyrplats. Koleldade fyrar användes i Europa långt in på 1700-talet. Naturoljor har också använts och användes fortfarande för att alstra fyrsken. Olivolja, rovolja, kokosolja, valolja och rapsolja är exempel på naturoljor. 4
Bysantinarna uppfann en sluten lampa som måste ha brunnit med mineralolja. Den kallades den»flytande elden. Den kunde till och med användas för att bränna fiendeflottor. Vaxljus blev senare populära som fyrbränsle. Smeaton var den förste som använde det i England. Han tände för första gången detta bränsle i tornet vid Eddystone. Hans fyrljus bestod av en ljuskrona med 24 stora ljus, vart och ett på 2,8 normalljus. Oljelampor installerades i fyren River Mersey år 1763, men denna metod fick ingen allmän användning förrän man 1782 började med rundveke och lampglas. Mineraloljorna kom efterhand att revolutionera fyrbelysningen. Brännare med en mångfald vekar var de vanligaste. Senare uppfanns glödljusbrännare som drevs med fotogen eller andra mineraloljor. Dessa kom först till användning 1898 i en fransk fyr vid l'i1e Penfret och användes fortfarande över hela världen. Detta var ett stort framsteg i fyrväsendets historia. I början av 1900-talet fullbordade Gustaf Dalen det nu välkända AGA-systemet för fyrbelysning. Ljuskällan är acetylengas. Dalens uppfinningar innefattar klippapparat med tryckregulator, solventil samt automatisk glödnätsutbytare. Sådana fyrar kan arbeta utan tillsyn upp till ett år. Gustaf Dalens bidrag till säkerheten på haven gav honom Nobelpriset år 1912. 5
Elektriciteten förde med sig möjligheten att få starkare fyrsken, elektromagnetiska ljudsignaler och radiofyrar. Många moderna fyrar förses i dag med elkraft via kablar. Där inte detta är möjligt har mineraloljan - petroleum - kommit till användning ännu en gång. En motorgenerator som drivs med dieselolja förser fyren med egen elektrisk kraft. Många av dessa moderna fyrar manövreras genom radiosignaler. Endast genom att trycka på några knappar vid en lotsstation kan fyrens olika funktioner startas eller stoppas alltefter väderleksförhållandena. Det kanske också är möjligt, skriver den engelska tidningen till sist, att radartekniken kan överta det livräddande arbetet att lotsa fartyg genom mörker och dimma och kanske en dag för alltid utsläcka de ensamma vaktposterna som har lyst över all världens kuster i så många år. Fritt ur AGAs personaltidning AGAKLIPPP NR 4 1959 http://www.fyr.org/agatidning1.htm 6
[y:) vs [u:].p 1. BRYNA BRUNA 2. DYR DUR 3. DYNA DUNA 4. HYR HUR 5. RYTA RUTA 6. SYLA SULA 7. TYRA TURA 8. FYRA FURA 9. DYKA DUKA 10. PYR PUR 11. PYS PUS 12. LYRA LURA 13. MYRA MURA 14. BYAR BUAR 15. SYRA SURA 16. LYS LUS 17. RYSA RUSA 18. MYSA MUSA 19. HYSA HUSA 20. TYNA TUNA 7
[y:] vs [ø].p 1. BYN BÖN 2. RYK RÖK 3. GRYN GRÖN 4. DYK DÖK 5. SYL SÖL 6. BRYT BRÖT 7. KYL KÖL 8. FNYS FNÖS 9. MYT MÖT 10. SPY SPÖ 11. FLYG FLÖG 12. GRYT GRÖT 13. PYS PÖS 14. FRYS FRÖS 15. KLYV KLÖV 16. RYD RÖD 17. BYK BÖK 18. KRYP KRÖP 19. SKYN SKÖN 20. KNYT KNÖT 8
[y:] vs [i:].p 1. BYN BIN 2. RYTA RITA 3. LYDA LIDA 4. SYRA SIRA 5. FYN FIN 6. KYLA KILA 7. TYDA TIDA 8. RYKA RIKA 9. GYRO GIRO 10. FYRA FIRA 11. TJYV KIV 12. LYX LIX 13. NYA NIA 14. DYKA DIKA 15. LYTE LITE 16. TYG TIG 17. RYSA RISA 18. NYPA NIPA 19. LYRA LIRA 20. PYSA PISA 9
SYNEX 1-4P.DOC SYNEX 1 Lyssna på och upprepa siffrorna 0-10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 SYNEX 2 Lyssna på och upprepa siffrorna 0-20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 SYNEX 3 Lyssna på och upprepa siffrorna 0-100 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 SYNEX 4 Lyssna till och upprepa siffror i följd (0-10) Två siffror, t ex 5 7 Tre siffror, t ex 5 7 9 Fyra siffror, t ex 5 7 9 8 Fem siffror, t ex 5 7 9 8 2 Sex siffror, t ex 5 7 9 8 2 6 10
SYNEX8P.DOC Datum, år (och plats) 1. När och var bildades Svenska Basketbollförbundet? 2. När fick Johan Petter Johansson patent på skiftnyckeln? 3. När kom T-forden och hur många dollar kostade den? 4. När och var dog utrikesminister Anna Lind efter mordet på NK i Stockholm? 5. När och mellan vilka städer utfördes den första soloflygningen över Atlanten? 6. När och var föddes f.d. statsminister Göran Persson? 7. När och var mördades presidentkandidaten Robert Kennedy? 8. När skedde Linköpings blodbad och hur många avrättades? 9. När och var skedde det första mötet i FN:s generalförsamling? 10. När och var blev Dag Hammarskjöld dödad vid en flygkrasch? 11. När och var skedde den första demonstrationen av television? 11
12. När firades officiellt den första Luciadagen i Danmark? 13. När och av vem utfördes den första smittkoppsvaccinationen? 14. När och var utlöstes det första världskriget? 15. När och var väljs Nelson Mandela till president? 16. När och var spelade Elvis Presley in sin första grammofonskiva? 17. När grundades Sveriges äldsta universitet och var ligger det? 18. När och var föddes Che Guevara? 19. När och var föddes ABBAmedlemmen Benny Andersson? 20. Var föddes Jussi Björling och hur gammal var han när han debuterade på Stockholmsoperan? 12