Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap genomförs 14 procent efter i genomsnitt 17 år. Barnhälsovårdens nationella konferens, Umeå 15-16 oktober 2014
Vilket förändringsarbete innebär det nya BHV-programmet? Teamarbete vad är det, varför, hur mycket tid får det ta? Hälsofrämjande förhållningssätt, öka föräldrars och barns delaktighet har vi inte gjort det, hur skall vi ändra? Metod på modet? Hembesök vid 8 månader varför, hur skall vi hinna? Teambesök vid 2,5-3 år varför är det bra för föräldrar och barn? Är det inte bättre att ha läkarbesök för barn med behov?
Faser i förändringsarbetet 1 Behovsinventering (vilka förändringsbehov finns?) 2 Installation (förankring inom andra delar av organisationen än den direkt berörda. Varför, på vilket sätt, vilka resurser finns/behövs, vad krävs av mig/min organisation, hinder?) 3 Användning (för arbeta metodtroget behövs en integrerad och löpande handledning) 4 Vidmakthållande (Följa arbetet, om >hälften använder metoden anses den implementerad)
Behovsinventering Styrande dokument från SoS upphävdes Kartläggning visar stora skillnader i BHV 2010
Installation förankring inom andra delar av organisationen än den direkt berörda Evelinaarbetet, alla BHV-enheter engagerade Rikshandboken Hela barnhälsovårdsprogrammet inte bara det somatiska Medicinska Fördjupningssidor baserade på basprogrammet evidens och professionens rekommendation Barns utveckling Synsätt skall fungera som de Hälsovägledning lokala metodböckernca men Föräldrastöd med länkar till myndigheter etc. Psykisk hälsa Regionalisering Barn som far illa Kvalitetssäkras -Uppdateras en Kvalitet gång om året Organisation och struktur www.rikshandboken-bhv.se Familjecentral
Användning För arbeta metodtroget behövs en integrerad och löpande handledning BHV-dagar i Stockholm 2013, i Umeå 2014 BHV-enheterna får utbildning och kan diskutera. Rikshandboken presenterar program, metoder Implementering i olika takt i olika landsting. Hur metodtroget kommer alla BVC i Sverige att arbeta 2015, 2016, 2017?
Vidmakthållande Följa arbetet Användandet av Rikshandboken och införandet av det nya nationella BHV-programmet följs i ett doktorandarbete. När är det nya barnhälsovårdsprogrammet rutin? Hur kan vi använda BHVQ för att följa implementeringen av det nya BHV-programmets bredd? När är barnhälsovården likvärdig och jämlik i Sverige?
Kriterier som underlättar implementeringen Relevans: Den nya metoden uppfattas som relevant av de presumtiva användarna. Relativa fördelar: Den nya metoden framstår som effektivare och mer kostnadseffektiv än en metod som redan används. Överensstämmelse: Den nya metoden stämmer överens med de förhållanden som råder, t.ex. existerande regler, värderingar samt det arbetssätt som ska förändras. Användbarhet: En lättanvänd metod implementeras lättare än en metod som uppfattas som komplex och svåranvänd.
Kriterier som underlättar Testbarhet: Användaren har möjlighet att prova hur den nya metoden fungerar i mindre skala och samtidigt få konsultativt stöd. Synliga resultat: Snabba positiva resultatet av förändringsarbetet är motivationshöjande. När effekterna av den nya metoden kan förväntas långt senare behöver man sätta upp kompletterande kortsiktiga mål. Anpassningsbarhet: Om den nya metoden kan anpassas till det sammanhang där den införs ökar chanserna att lyckas med implementeringen.
Framgångsfaktorer Vem gör vad? BHV-enheterna resp verksamhetscheferna? kompetens hos användarna (utbildning och handledning av personalen viktiga fyllig och tydlig information om vad arbetet innebär) en stödjande organisation ( system som kan ge återkoppling om hur metoderna fungerar pos inställning till nytänkande.säkra finansiering och politiskt och administrativt stöd) ett effektivt ledarskap (...tydliggöra roller och ansvar.utöva adaptivt ledarskap
Fem vanliga missförstånd om förändringsarbete 1. Effektiva metoder sprider sig själva 2. Information räcker för att åstadkomma förändring 3. Utbildning leder till användning 4. Förändring sker snabbt 5. Det räcker att man tror på det man gör för att det ska bli bra
Vad är BHV-enheternas roll för att nå målet en likvärdig och jämlik barnhälsovård i Sverige? BARNHÄLSOVÅRDENS NATIONELLA PROGRAM EN ÖVERSIKT 2014-01-20 Universellt Implementera och utvärdera (BHVQ?) För alla I Hälsoövervakning - att följa barns hälsa, utveckling och livsvillkor: Tillväxt Allmän somatisk undersökning Psykomotorisk utvecklingsbedömning Språk/kontakt/kommunikation Beteendebedömning Samspel mellan barn o föräldrar Relation med andra barn och vuxna Psykiska och sociala familjeförhållanden Hälsofrämjande arbete (levnadsvanor och miljö): Spädbarnsvård Amning, tillvänjning till annan kost Kost Tandhälsa Fysisk aktivitet Lek och Kultur Barnsäkerhet Förebygga skakvåld (abusive head trauma) Förebygga SIDS (plötslig spädbarnsdöd) Tobak Alkohol/droger Våld i nära relationer Hälsofrämjande arbete (samspel och relationer) Främja lyhört föräldraskap Främja barnets utveckling, kompetens och delaktighet Stöd i föräldraskapet (individuellt/grupp): Hembesök Individuella samtal Föräldragrupp Teamarbete/Nätverk Barnets/vårdnadshavarnas psykiska hälsobehov Följa och uppmärksamma barnets psykiska hälsa Följa och uppmärksamma föräldrars/partners psykiska hälsa Ge information och förmedla kunskap om lokala barn- och föräldraverksamheter Mödrahälsovård och elevhälsa Sjuk- och tandvård Öppen förskola Barnomsorg Socialtjänst Familjerådgivning Bibliotek Övriga Samverka med ovanstående Vaccinationer, D-droppar Teamarbete Hälsofrämjande förhållningsätt, öka föräldrars och barns delaktighet Hembesök vid 8 månader Teambesök vid 2,5-3 år m.m.för alla efter behov Riktat För alla vid behov II III Samtal, vägledning och insatser efter Ytterligare samtal, vägledning och behov insatser i samverkan med andra Uppföljning och insatser för barnet, vårdgivare, socialtjänst som bestäms av kunskap som finns Insatser baseras på individuella eller framkommer vid den universella bedömningar av barnets/familjens hälsoövervakningen (barnets behov. bakgrund, tidigare och nuvarande Upprepade hembesök hälsotillstånd, livsvillkor m.m.). Täta kontakter på BVC Fördjupad kartläggning av skyddsremiss till annan vårdgivare och riskfaktorer. Nära samverkan med andra t.ex. Beakta särskilt Barnsjukvården Föräldraoro Övriga vårdgivare ex. Emotionella och psykologiska barn/vuxenpsykiatrin, problem habiliteringen Barn med misstänkt eller faktisk Spädbarnsverksamhet avvikelse avseende hälsa, utveckling, Socialtjänsten beteende och samspel Migrationsverksamheter Barn med ökad risk för ohälsa Kontakt/anmälan till socialtjänsten Barn från andra länder Anmälan till Läkemedelsverket vid Vidare kartläggning och bedömning biverkan av barnets utveckling, fysiska och psykiska hälsa och sociala situation Hälsovägledning - motivera till förändrade levnadsvanor i familjen (tobak, alkohol, kost, fysisk aktivitet) Utökat föräldrastöd individuellt eller i grupp, inklusive hembesök (sjuksköterska, läkare, psykolog, konsulter) Stödsamtal vid nedstämdhet/depression post partum Tvärprofessionell konsultation/samverkan kring barn och familj med ökade behov. T.ex. med Psykolog för barnhälsovården Mödrahälsovård och elevhälsa Socialtjänst Sjuk- och tandvård Öppen förskola Barnomsorg Övriga Bedömning och vaccination av barn med ökad risk för smitta och/eller ofullständig vaccination. Utökad D-vitamin substitution