15 Motion 1977178:705 av Sivert Andersson om information rörande arbetsmiljörisker Ett av skälen till de avtal om företagshälsovården som tecknats har varit att öka arbetstagarinoytandet över företagshälsovården. l den inbyggda företagshälsovården har numera de anställda majoritet i det styrande organet, skyddskommitten, och kan utöva ett långtgående inoytande. l anställningsärenden för företagshälsovården har löntagarna ett avgörande inoytande. När det gäller företagshälsovården finns det nu vissa förhoppningar att samarbetet mellan företagshälsovården och de anställda i framtiden kan byggas upp på en mer förtroendefull grund. När det gäller läkare och vetenskapsmän inom forskningsavsnitten på arbetsmiljöområdet förekommer inget motsvarande samarbete.!litteraturen nämns att i USA dör det en person var 90:e sekund (365 0001 år) och att 665 000 nya cancerfall kommer att upptäckas varje år. 53 miljoner människor i USA -var fjärde människa- kommer att till slut få cancer. Hur stor del arbetsmiljön har i alla dessa cancerfall vet man inte, men alarmerande rapporter tyder på att den yrkesbetingade cancern är betydligt vanligare än vad som hittills varit allmänt känt. Det märkliga är den långa tid man känt till yrkesbetingad cancer utan att tillräckligt långtgående åtgärder vidtagits. Några exempel på "gamla" arbetsmiljörisker: - Redan 1775 upptäcktes testikelpungcancer bland Londons sotare. Samma sorts kolförbrännings/biprodukter utsätts fortfarande arbetare för. I USA är dödsfallen i lungcancer 15 gånger högre i dessa yrkesgrupper än hos folk i allmänhet. - 30 år efter det att gruvarbetare befanns vara döende i cancer beroende på radioaktivitet i gruvorna upptäcks fortfarande miljöer där nerdubblade risker för lungcancer föreligger. Ä ven från Sverige har vi sådana exempel (Zinkgruvan). - Sambandet mellan arsenik och cancer har varit känt i 130 år. - Asbest orsakar en ödesdiger fibrosis i lungorna, den s. k. asbestosen. l 75 år har detta varit känt. Sedan 25 år är det känt att asbest orsakar lungcancer. Numera kan vi konstatera hur asbest medför lungförtjockningar, som sedan tydligen i mycket stor utsträckning leder till cancer i lungsäcken (mesoteliom). Asbestexponerade personer drabbas ockaå av andra cancertyper främst i mag-tarmkanalen. Sedan lång tid har alltså miljörisker avslöjats utan att vi kunnat finna åtgärder i syfte att eliminera dem. Vinylklorid och lösningsmedel är exempel
Mot. 1977178:705 16 som skakat om oss ordentligt under senare tid. Det har nu gått 200 år sedan de forsta kunskaperna om yrkesbetingad cancer började växa fram. De senaste rapporterna gäller produkter som relativt sent kommit till användning. Tillväxten av nya produkter på det kemiska området är utomordentligt stark. Självfallet måste detta problem attackeras med helt andra resurser än de som hittills stått till förfogande. Närdet gäller den yrkesbetingadecancern är det i hög grad osäkert hur stort problemet egentligen är. Medan vissa företrädare for den svenska vetenskapen hävdar att yrkescancern är lågfrekvent hävdas i internationell litteratur motsatsen. För att belysa motsatserna citeras här en artikel publicerad i tidskriflen Miljö i Sverige nr 7, 8 december 1977, av tre "osedvanligt högt kvalificerade" professorer: De allra Oesta yrkesgrupper med särskild cancerrisk är relativt små, vartill kommer att de riskfyllda arbetena ofta endast omfattar en mindre del av de yrkesverksamma. Undantag finnes. men i stort sett torde orsaken till de relativt låga frekvenserna av yrkescancern ses främst mot bakgrunden av att ämnena som orsakar cancern är mindre vanliga, att tillräckligt omfattande och långvarig exposition är sällsynt och att sjukdomen som regel kräver mycket lång tid för sin utveckling. Det sammanlagda antalet publicerade fall av vinylkloridbetingad levercancer i hela världen utgjorde i början av innevarande år endast några tiotal och motsvarande tal för av asbest betingad mesotoliom rör sig om ett eller annan t tusental. Ä ven i vårt land torde det sammanlagda av RFV ersatta fall av yrkescancer (lungcancer genom radon och asbest, oljebctingad pungcancer, arsenikcancer, hudcancer) vara mycket ringa. men det skall genast framhållas. att man här rör sig med minimital. Man kan säkerligen räkna med att många fall trots att de ådragits i arbetet inte uppfattats som yrkesbetingade. Med den ökade uppmärksamheten gentemot yrkescancer kommer frekvensen av dessa cancerformer under de närmaste l 0-20 åren sannolikt att betydligt öka. Men även om vi skulle räkna med väsentligt forhöjda frekvenstal för yrkescancrarna kommer de sannolikt att utgöra blott en ringa del av alla cancerfall (som i vårt land under en tioårsperiod uppgår till storleksordningen 150 000 fall). Man måste också komma ihåg att nertalet yrkescancrar som nu iakttages grundlagts för 10-30 år sedan. då de arbetshygieniska förhållandena var betydligt sämre än nu. Det finns t. ex. drastiska beskrivningar om hur personer arbetat långa tider i konstant asbestdamm på ett sätt som länge varit oacceptabelt. Yrkescancer är, även om frekvensen är låg, en oacceptabel företeelse. som med alla medel bör förebyggas. Vad man kan reagera mot är emellertid den snedvridning av proportionerna. som larmen i massmedia åstadkommer och som kan leda till orationella och felprioriterade åtgärder. Mot denna beskrivning av läget finns uppgifter som säger att Världshälsoorganisationen beräknar att mellan 75 och 85 <t av alla cancersjukdomar
Mot. 1977178:705 17 beror på miljöorsaker, men ingen vet hur mycket arbetsmiljön bidrar till dessa av miljön framkallade cancerfall. Samtidigt är det angeläget framhålla att ett stort antal nya ämnen introducerats under efterkrigstiden. Detta medför uppenbarligen en lavinartad ökning av konstaterade yrkesbetingade cancerfall i framtiden. Hur allvarligt problemet är kan belysas av att man räknar med att minst en fjärdedel av asbestarbetarna kommer att drabbas av någon asbestsjukdom. Bara inom Metall beräknas att 100 000 medlemmar har arbetat eller arbetar med asbest. Asbestlarmen har drivit fram läkarundersökningar av dem som arbetat i asbest. Det märkliga är att oförklarliga regionala skillnader i utfallet av dessa undersökningar kunnat noteras. Från fackligt håll har misstankar väckts om att skillnaderna beror på undersökningsmetodiken. Mycket talar för att de internationella rönen om risker i arbetslivet inte rörs vidare till mer allmän kännedom. Det är därför nödvändigt att finna nya och snabbare kommunikationsvägar mellan forskningen och dem som arbetar i en hälsofarlig miljö. Med hänvisning till vad som anförts i motionen röreslås att riksdagen hos regeringen anhåller att en särskild utredning tillsätts med uppgift att komma med förslag som syftar till en god och snabb information från den yrkesmedicinska forskningen om arbetsmiljöriskerna. Stockholm den 24 januari 1978 SIVERT ANDERSSON (s)
GOT AB 57370 Stockholm 1978