UTVÄRDERING AV INTERMODALA TRANSPORTKEDJOR Sammanfattande rapport 2010-06-01

Utvärdering av intermodala transportkedjor Sammanfattande rapport: UTVÄRDERING AV INTERMODALA TRANSPORTKEDJOR Sammanfattande rapport 2010-06-01 Avdelningen för trafik och logistik Marcus Wallenberg laboratoriet

2

Förord Kombitrafik är en kombination av transportmedel där man försöker få ut det bästa av varje transportmedel. För att kunna utvärdera intermodala transportkedjor har vi också samarbetat för att få ut det bästa av olika kompetenser inom forskningen. Därför har detta projekt blivit ett tvärvetenskapligt projekt där flera parter deltagit: KTH med forskning inom trafik och logistik och vibrationer, TfK som är näringslivets forskningsorgan och Mariterm som är en konsultfirma bl.a. specialiserad på godsskydd och lastsäkring. KTH Järnvägsgrupp vid avdelningen för trafik och logistik har varit projektledare och haft huvudansvar för kartläggning av transportkedjor och slutrapport. Bo-Lennart Nelldal och Robert Sommar har varit projektledare och Gerhard Troche har medverkat. Mariterm har ansvarat för fältmätningar av skakningar och vibrationer i terminaler och på fordon, analyserna av godskadestatistik och riskanalysen. Peter Andersson har varit projektledare och Sven Sökjer Petersen, Nils Andersson och Rikard Enskär har medverkat. Marcus Wallenberg Laboratoriet (MWL) vid KTH har svarat för stöt- och vibrationssimulering med skakbord och analys av data. Ulf Erik Carlsson, HP Wallin och Kjell Ahlin har deltagit i detta arbete. Under delar av riskanalysen deltog även Lars Ahlstedt, European Rail Consulting. Transportforsk (TfK) i Stockholm har svarat för utveckling av kostnadsmodeller och deltagit intervjuer med transportköpare. Peter Bark har varit projektledare, Mattias Skoglund och Janni Jensen har deltagit. Från TfK Borlänge har Fredrik Bärthel deltagit. Arbetet har varit givande med många gemensamma möten och workshops. Vi vill i sammanhanget passa på att tacka de företag som bidragit till genomförande av mätningar, intervjuer och analyser. För fallstudierna gäller det transportchefer eller motsvarande vid Stora Enso; Sandvik, Coop; ICA, Clas Ohlson, Schenker och Göteborgs hamn. När det gäller mätningar i terminaler och på fordon vill vi tacka CargoNet AB, Helsingborgs Hamn AB, Trelleborgs Hamn AB och Börje Jönssons Åkeri AB. För att vi fått tillgång till godskadestatistik från StoraEnsos pappersbruk i Fors vill vi rikta ett stort tack särskilt till Kent Rabb och Merja Olsbacka som deltagit i delar av analysen. För tillgång till gods att testa genom skakprover vill vi rikta ett tack till Annas Pepparkakor, IKEA och StoraEnso Fors. Detta är en huvudrapport som har författats av Robert Sommar och Bo-Lennart Nelldal med bidrag från alla delprojekt. Ett antal delrapporter har sammanställts av de deltagarna, se rapportens baksida. Mer information finns också på SiR-C hemsida och de olika forskargruppernas hemsidor. Projektet har finansierats gemensamt av Vägverket och Banverket genom det virtuella forskningscentrat SiR-C (Swedish Intermodal Research Center). Vi vill tacka de ansvariga handläggarna Rickard Engström på Vägverket och Malcolm Lundgren på Banverket. Arbetet har präglats av ett trafikslagsövergripande synsätt och passar på så sätt väl in i den nya organisationen för transportsektorn med ett gemensamt Trafikverk. Stockholm maj 2010 Bo-Lennart Nelldal Peter Andersson Ulf Carlsson Peter Bark Robert Sommar Mariterm MWL KTH TfK KTH 3

Innehållsförteckning FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 6 1. INLEDNING... 19 1.1. BAKGRUND... 19 1.2. VAD ÄR INTERMODALA TRANSPORTKEDJOR... 21 1.3. KUNSKAPSBEHOV... 23 1.4. SYFTE... 24 1.5. AVGRÄNSNINGAR... 24 2. REFERENSRAM... 25 2.1. MODELL FÖR BESKRIVNING AV VALET AV TRANSPORTMEDEL... 25 2.2. TRANSPORTTEKNIK, TRANSPORTSYSTEM OCH EKONOMI FÖR KOMBITRANSPORTER... 31 3. METOD... 35 3.1. STUDIEDESIGN... 35 3.2. ARBETETS UPPLÄGGNING OCH GENOMFÖRANDE... 36 3.3. UTVÄRDERING... 38 3.4. METODUTVECKLING... 38 3.5. VAD ÄR EN SVAG LÄNK?... 38 4. KOSTNADSMODELLER... 40 4.1. TRANSPORTKEDJEMODELLEN... 40 4.2. KOMBITERMINALMODELLEN... 43 5. KARTLÄGGNING AV TRANSPORTKEDJOR... 48 5.1. UPPLÄGGNING AV FALLSTUDIERNA... 48 5.2. STORA ENSO FORS... 50 5.3. SANDVIK... 51 5.4. COOP... 52 5.5. HAMNPENDELN TILL INSJÖN OCH CLAS OHLSON... 56 5.6. HAMNPENDELN NÄSSJÖ-GÖTEBORG... 57 4

5.7. SCHENKER STYCKEGODS MALMÖ STOCKHOLM... 59 5.8. ICA... 61 5.9. SAMMANFATTANDE ANALYS... 62 6. DJUPANALYS AV SKADESTATISTIK FRÅN STORA ENSO FORS... 67 7. FÄLTMÄTNINGAR AV STÖTAR OCH VIBRATIONER UNDER TRANSPORT... 68 7.1. INLEDNING... 68 7.2. HANTERING...68 7.3. INTERNA FÖRFLYTTNINGAR... 70 7.4. TRANSPORT...72 8. TESTER I LABORATORIUM AV STÖTAR OCH VIBRATIONER... 74 9. RISKANALYS... 75 9.1. METODIK FÖR ANALYS AV RISKER I INTERMODALA TRANSPORTKEDJOR... 75 9.2. TILLÄMPNING PÅ FALLSTUDIE STORA ENSO FORS... 77 9.3. TILLÄMPNING PÅ FALLSTUDIE ICA... 79 10. SLUTSATSER OCH ERFARENHETER AV PROJEKTET... 81 10.1. RESULTATEN AV FALLSTUDIERNA... 81 10.2. KOSTNADSMODELLER FÖR TRANSPORT OCH TERMINALER... 83 10.3. FÄLTMÄTNINGAR AV ACCELERATIONER I TERMINALER OCH VID TRANSPORT... 85 10.4. STÖT- OCH VIBRATIONSSIMULERING MED SKAKBORD... 85 10.5. DJUPANALYS AV SKADESTATISTIK... 86 10.6. RISKANALYS... 87 10.7. SLUTSATSER AV DETTA PROJEKT... 88 10.8. IDENTIFIERADE SVAGA LÄNKAR I DETTA PROJEKT... 89 10.9. DISKUSSION AV KOMBITRAFIKENS TEKNISKA OCH ORGANISATORISKA UTVECKLINGSMÖJLIGHETER... 90 10.10. SLUTORD...95 REFERENSER... 97 5

Sammanfattande rapport: 1BSammanfattning Sammanfattning Syftet med detta projekt har varit att identifiera de svagaste länkarna i en intermodal transportkedja. Detta ska ge underlag för förslag till hur dessa elimineras så att kombitrafiken kan bli mer attraktiv på transportmarknaden. I detta projekt har givetvis inte allt kunnat analyseras. En målsättning har varit att undersöka sådant som är mindre känt tidigare och där det också går att utveckla metoder. Projektet har delats in i följande delar: Fallstudier av ett antal transportkedjor Utveckling av kostnadsmodeller för terminaler och transportkedjor Fältmätningar av stötar och vibrationer i terminaler och vid transport Stöt- och vibrationssimulering med skakbord i laboratorium Djupanalys av skadestatistik från ett företag med bra statistik Riskanalys för oönskade händelser i ett antal transportkedjor Utvärdering av resultat och identifiering av svaga länkar Förslag till åtgärder för att eliminera svaga länkar. Urvalet av transportkedjor, för fältmätningar av accelerationer och för simulering med skakbord framgår av tabell på nästa sida. Det som är det främsta bidraget ur kvantitativt vetenskaplig synvinkel är mätningarna av stötar och vibrationer i fält och de efterföljande simuleringarna och analyserna med skakbord. Något sådant har inte gjorts tidigare för denna typ av transporter. Dessa visar att påkänningarna vid normal hantering och transport inte är kritiska. Detta är också en viktig slutsats som kanske kan slå hål på myten att man inte kan använda kombitrafik p.g.a. risk för godsskador. Fallstudier av transportkedjor För de som har valt kombitransport gäller i regel att kostnaden är lägre med kombitransport än med direkt lastbilstransport. Dock är oftast transporttiden med kombitransport betydligt längre än med lastbil i de studerade transportkedjorna. Vid granskning av transporttiderna på järnväg så är den passiva tiden ofta en stor del av transporttiden. Om den passiva tiden räknas bort så kommer järnvägstransporten upp i konkurrenskraft gentemot lastbilen. För terminaltiderna finns troligen även där viss potential för förbättring. Vissa kunder förhandlar till sig något tidigare utlämning än vad tidtabellen anger. Transporttiden med lastbil används i kombitransportkedjorna som bufferttid mot förseningar. Transportfrekvensen anses ibland otillräcklig med kombitransport, ibland önskas fler avgångar per vecka och ibland fler per dag. I flera transportkedjor körs lastbil parallellt med kombitransport beroende på den leveranstid och frekvens som kombitransporten erbjuder. Punktligheten är relativt god och det finns en acceptans för mindre förseningar. Deadline för bokning av kombitransport anses ofta vara för tidig. Skaderisken i samtliga transportkedjor anses vara väldigt låg, och därför förs sällan någon statistik över dessa. Vissa kunder upplever en viss brist på materiel och spårkapacitet. 6

Sammanfattande rapport: 1BSammanfattning Tabell: Urval av fallstudier av transportkedjor Relation Transport Företag Varuslag 1 Fors-Göteborg (-Storbritannien) Kombi Stora-Enso Papper 2 Gävle-Milano Kombi Sandvik Stål 3 Skåne-Bro Vagnslast Coop Dagligvaror 4 Göteborg-Insjön Kombi Claes Ohlsson Färdigvaror 5 Göteborg-Torsvik Kombi IKEA Porslin 6 Torsvik-Stockholm Kombi IKEA Porslin 7 Malmö-Stockholm Lastbil Schenker Styckegods 8 Falkenberg-Stockholm Stockholm-Kungälv Kombi ICA Livsmedel Tabell: Urval för fältmätingar av accelerationer vid terminalhantering och transport Plats Transportmedel/hanteringsutrustning Lastbärare 1 Malmö-Stockholm Kombi-Järnväg Trailer Växelflak 2 Helsingborg Trailer-slinga Trailer 25 ton Trailer 12 ton 3 Trelleborgs hamn Tugmaster-rolltrailer Tugmaster-chassie Växelflak 4 Helsingborgs hamn Hamnkran Reach-stacker Skrinda Mover 5 Malmö kombiterminal Hamnkran Reach-stacker Tugmaster-chassie+Reach-stacker Trailer Container Växelflak Tabell: Urval av varor för test på skakbord Varuslag Vara Företag Proven omfattar 1 Papper Pappersbal, finpapper Stora-Enso Stöt- och vibrationprov 2 Porslin Tallrikar IKEA Stöt- och vibrationprov 3 Glas Glas IKEA Stöt- och vibrationprov 4 Livsmedel Pepparkakshus Annas Stöt- och vibrationprov 7

Sammanfattande rapport: 1BSammanfattning Kostnadsmodeller för transporter och terminaler Kostnaden utgör enligt många undersökningar den viktigaste faktorn för valet av transportmedel givet att de grundläggande kvalitetskraven kan uppfyllas. Kostnaden för en kombitransport kan därför utgöra ett hinder för att kunden ska välja kombitransport. Det som skiljer kombitransporter från direkta lastbilstransporter är de höga kostnaderna för terminalhantering och matartransporter. Detta i kombination med att det oftast ryms mindre gods i en lastbärare än i en lastbil eller järnvägsvagn innebär att kostnaden per m 3 ofta blir högre. Det är också svårare att köra returgods med kombi än med direkt lastbilstrafik. För att analysera kostnaderna för kombitransporter har två modeller utvecklas: En modell för att beräkna kostnaden för hela transportkedjan och en särskild terminalkostnadsmodell. Transportkedjemodellen är översiktlig. För att skatta modellens tillförlitlighet jämfördes modellens resultat med typvärden för en kombitransport med CargoNets priser, se figur. En slutsats som kan dras är att kostnadsmodellen ligger i rätt storleksordning vid beräkning av kostnaden för en kombitransport och att modellen tycks uppskatta kostnaden för transport av container relativt nära verkligheten. Modellens kostnad är linjär mot avståndet men börjar med en språngkostnad som följd av terminalkostnaden. Detsamma gäller i stort för CargoNets priser. Modellen ger en högre kostnad för trailern än för containern medan CargoNet har ungefär samma pris för container och semitrailer vilket är marknadspriset. Man kan diskutera vad som är rätt men det pekar samtidigt på ett problem; trailers dimensionerar systemet och gör att kostnaderna blir höga men de får inte betala kostnaderna fullt ut för tung lyftutrustning och specialvagnar. Trailers innebär med dagens teknik ett sämre längdutnyttjande av tågen än containers och växelflak. I ett långsiktigt perspektiv ger inte denna affärsmodell incitament till att utveckla effektiva kombilösningar transporttekniskt sett. Å andra sidan så efterfrågar kunderna kombitransporter med trailer, så ur marknadsperspektivet är de kanske effektiva. Den samlade bedömningen är att modellen kräver en del justering och kompletterande uppgifter för att vara tillförlitlig. Dessa uppgifter är av grundläggande karaktär vilket gör det relativt lätt att ta fram dessa uppgifter. Modellen ger en uppfattning om i vilka aktiviteter som kostnader orsakas och dess storleksordning. Den kan därmed vara ett verktyg i inledande analys och bedömning av olika upplägg av transportkedjor. Det bör hållas i minnet att kostnad och pris är två skilda saker. Terminalkostnadsmodellen har fyra fördefinierade terminaler utifrån svenska förhållanden. Tre av dem är traditionella kombiterminaler av olika storlek och den fjärde är en linjeterminal. Terminalkostnadsmodellen har använts till att analysera vad som driver kostnader i terminalen och terminaltypernas effektivitet utifrån ansatta värden. Terminalkostnadsmodellen ger en överblick av de kostnader som förekommer i en traditionell kombiterminal samt kostnadernas storleksordning. Med ansatta värden så visar sig den stora ändpunktsterminalen vara effektivast. De har dock behov av snabb hantering för att inte hanteringsspåren ska vara låsta en längre tid. De mindre terminalerna har däremot mindre behov av rangering av tågset till och från hanteringsspåren. Kostnaden för infrastrukturen ligger runt 60 kr per lyft eller 20 25 %. Kostnaden för truckhanteringen ligger på 90 150 kr eller 37 47 % för ändpunktsterminalerna och kostnaden för växling 73 86 kr eller 25 32 %. Linjeterminalen har ingen växling utan där står truckkostnaden för 68 % av lyftkostnaden. Administrationskostnaderna hamnar runt 20 kr per lyft och står för 7-8 % av lyftkostnaden. 8

Sammanfattande rapport: 1BSammanfattning 3,0 Jämförelse mellan modellberäknade kostnader och priser Kostnad 2,5 2,0 1,5 1,0 CargoNet 40-fots container CargoNet Semitrailer Modell 40-fots container Modell Semitrailer 0,5 0,0 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60 1,80 2,00 Avstånd Figur: Kostnader beräknade med transportkostnadsmodellen vs CargoNets priser 350 kr/l yft 300 250 200 150 100 50 Administrativ personal Bränsle växlingslok Underhållskostnad växellok Radioloksoperatörslöner Annuitet för växellok Däck (3000 h/däck) Bränsle truck Underhåll av truck (avtal per timme) Truckförarlön Annuitet för truckinköp Infrastrukt ur 0 Stor Medium Liten Ändpunkt sterminaler Linjeterminal Figur: Kostnad per lyft och terminaltyp; kr/lyft och kostnadspost beräknade med terminalkostandsmodellen 9

Sammanfattande rapport: 1BSammanfattning Fältmätningar av stötar och vibrationer i terminaler och vid transport Ett stort antal mätningar har genomförts av de påkänningar, i form av stötar och vibrationer, som gods upplever vid intermodala transporter. Mätutrustning som registrerat och lagrat accelerationer har satts in i lastbärarna och rörelserna har samtidigt följts upp m.h.a. GPS. Mätningar har utförts både vid hantering av lastbärarna i terminaler och hamnar samt vid själva transporten på järnväg och landsväg. Resultaten har dels använts för att jämföra transportmiljön mellan olika transportkedjor, dels för att genom skakbordstester kunna bestämma vilka nivåer på accelerationer som medför risk för godsskador, till följd av att godset skakar sönder eller kommer i rörelse. Generellt sett kan man från resultaten av dessa mätningar sluta sig till att hantering av lastbärarna ger de största amplituderna på accelerationer, t.ex. vid nedslag mot mark och järnvägsvagnar, men att transporter och interna förflyttningar ger upphov till större impulser då markanta påkänningar tillåts verka under längre tid vid t.ex. kurvtagningar och tvära inbromsningar. Dock visar analysen av mätningarna att påkänningarna vid normal hantering inte är kritiska, men att det finns en teknisk utvecklingspotential i vagnar och hanteringsteknik. En slutsats är att hanteringen av containers och växelflak ger upphov till större impulser än motsvarande hantering av trailers oavsett hanteringsutrustning. Detta beror på att hjulen på trailrarna dämpar stötarna. Hantering med portalkran och hamnkran är i jämförelse med hantering med reach-stacker och containertruck mycket skonsammare mot godset och lastbäraren. Mätningarna vid interna förflyttningar av lastbärare inom terminal och hamnområden visar tydligt inverkan av hjulupphängningen hos de fordon varmed förflyttningen sker. Framför allt för stötar med korta varaktigheter syns tydliga skillnader i amplituder hos de uppmätta accelerationerna. Vidare noterades att de kraftigaste stötarna uppmättes vid transporter in och ut ur fartyg. Vid landsvägs och järnvägstransporter uppträder generellt stötar med lägre amplitud men längre varaktighet än vid hanteringar och interna förflyttningar inom terminalområden, men inga större skillnader i impulsmönster i horisontalplanet har noterats mellan de två tranportslagen. Nämnas bör dock att rangeringar av kombitåg förekommer nästan inte och därför inte har registrerats under mätningarna. Den företeelse som ger upphov till godsvandring, vibrationer i vertikalled, är naturligtvis mycket beroende av underlag, hjultyp, hjulupphängning och hastigheten varmed fordonet framförs. Vid transport på järnväg har de typiska vibrationerna i vertikalled cirka dubbelt så stor amplitud men lägre frekvens än motsvarande vibrationer vid landsvägstransport. De data som samlats in har kommit till användning vid framtagning av internationella standarder för beskrivning av transportmiljöer och testprocedurer för stötkänsligt gods. Det är sällsynt med publikt tillgänglig data av den här typen för vilken alla omständigheter kring insamlandet finns väl dokumenterade. 10

Sammanfattande rapport: 1BSammanfattning Figur: Dokumentation av vibrationsmätningar i kombiterminalen i Malmö; rörelser registrerade med GPS vid hantering av trailers, till vänster med reach-stacker och till höger med portalkran. Figur: Dokumentation av vibrationsmätningar av hantering av växelflak i Malmö kombiterminal. Mätningar av accelerationer (överst) och rörelser och hastighet (nederst). 11

Sammanfattande rapport: 1BSammanfattning Stöt- och vibrationssimulering med skakbord Som framgår av ovan har en stor mängd data på accelerationer som samlats in i fält under lastbiltransport, järnvägstransport och hantering. Analyserna av dessa data har resulterat i ett antal testfall där stöt- och vibrationsmiljön på ett förenklat men relevant sätt återskapats i laboratoriemiljö. Genom att montera gods på ett skakbord där testfallen körs har vi kunnat studera hur godset påverkas av stöt- och vibrationsmiljön under en transport som innehåller olika element av transportslag och godshantering. Tester utfördes med glas och porslin från IKEA, pallar med pappersark från StoraEnso Fors samt med pepparkakshus från Annas Pepparkakor. De direkta resultaten av testerna visar för det första att av de testade godsslagen är det endast ett, pepparkakshusen som skadats. För det andra visar testerna att de stötar och vibrationer godset utsätts för under hantering och transport på järnväg medför förskjutningar av godset relativt lastbäraren. Det är därför viktigt att förankra (surra) lasten så att förskjutningarna undviks eller hålls så små att godsskador undviks, det gäller särskilt vid transport på järnväg. Transport på väg ger enligt testresultaten inte upphov till godsförskjutningar. Viktiga resultat av studien är den mät- och analysmetodik som tagits fram för ändamålet. Detta innefattar bland annat, effektiva metoder att ur långa registreringar lokalisera, extrahera och karaktärisera stötar och vibrationer. metoder att bestämma ett relevant testschema som återskapar den uppmätta stöt- och vibrationsmiljön på lastbäraren. utveckling av instrumenterade spännband för mätning av dragkrafter. metodik för mätning av godsets acceleration samt förskjutning relativt lastbärare och pall under testning på skakbord. Slutligen har projektet resulterat i en stor mängd väldokumenterade mät- och testdata tillgängliga för vidare forskning. För framtida forskning återstår en mängd olika fall med hantering och lastbärare som inte testats i detta projekt. Man kan även notera att tonvikten i detta projekt lagts på att mäta godsförskjutningar orsakade av vibrationer och stötar. För vissa typer gods, t ex pepparkakshusen är det sannolikt inte godspallens förskjutning utan den acceleration den enskilda förpackningen utsätts för som är den för uppkomst av skada väsentliga parametern. Djupanalys av skadestatistik En analys av godsskadestatistiken från Stora Enso Fors pappersbruk som tillverkar falskartong har genomförts. I det välutvecklade och ständigt uppdaterade systemet hanteras alla skador som uppstår på gods, var de har skett och vilka som är inblandade/ansvariga. Skadefrekvensen ligger visserligen endast ca 0,7 promille av de totala leveranserna per år men representerar ändå stora kostnader. Resultatet av analysen är begränsad genom att statistiken kommer från ett och samma företag och att för drygt en tredjedel av skadorna är platsen där skadan uppkommit okänd. Med detta i beaktande kan följande slutsatser dras. Hanteringsskador är framför allt orsakade av ovarsam hantering på terminal. Ungefär hälften av skadorna är hanteringsskador som framför allt sker vid lastning/lossning av gods hos 12

Sammanfattande rapport: 1BSammanfattning avsändare och vid olika omlastningar som sker under vägen. Transportkedjor med en eller flera omlastningar har en större andel skador än transportkedjor utan omlastningar av godset. Transportskador är framför allt orsakade av felaktig stuvning och bristfällig lastsäkring. Transportkedjor med enbart landsvägskörning utan några omlastningar har lägst skadefrekvens. Fuktskador är den vanligaste typen av transportskada i ett kombiflöde. Detta gör att skadefrekvensen för kombiflöden blir högre. Fuktskadorna uppkommer ofta när trailers med kapell körs på järnväg och fukten blåser in. Riskanalys En användbar metod för att genomföra en riskanalys av godtyckliga transportkedjor har utarbetats. Grunden i metoden bygger på att ta fram underlag för ett antal riskkategorier som påverkar kvaliteten i en transportkedja. I detta arbete har riskkategorierna begränsats till tre; Risk för förseningar, Risk för godsskador och Risk för skador på lastbärare. För varje länk i transportkedjan har ett antal händelser som påverkar riskkategorierna tagits fram och analyserats genom att generella riktvärden för frekvensen samt konsekvensen av varje händelse utarbetats. Olika faktorer som påverkar frekvensen och konsekvensen är också framtagna för att underlätta vid en bedömning av en aktuell transportkedja. Resultatet blir riskmatriser för de länkar, transportkedjor etc. som studeras och dessa kan sedan ligga till grunden för vidare analyser av svaga länkar i den aktuella transportkedjan. Resultatet från Fallstudie från Stora-ENSO pekar på att störst risk för förseningar i transportkedjan är att produktionen inte är färdig för leverans eller att det är strejk i Göteborgs hamn. När det gäller godsskador är det högst risk vid omlastningar från en lastbärare till en annan som i detta fall främst sker i ankommande hamnterminal. Högst risk för skador på lastbärare utgör ovarsam hantering hos avsändare eller på någon av hamnterminalerna. Resultatet från Fallstudien från ICA pekar på att det är högst risk för försening under transporten på järnväg. För godsskador är risken högst vid lastning och lossning hos avsändare respektive mottagare medan det däremot inte bedöms som någon hög risk för skador på lastbärare överhuvudtaget. Identifierade svaga länkar i detta projekt De svaga länkar som identifierats i detta projekt kan sammanfattas i följande punkter: Transporttiden med kombitransport är oftast längre än med lastbilstransport Flexibiliteten är mindre t.ex. kan öppettider på terminalerna utgöra en begränsning Turtätheten är lägre än vid lastbilstransport vilket också begränsar flexibiliteten Deadline för bokning av en kombitransport anses ibland för tidig Kostnaden för terminalhantering är hög oavsett hanteringsmetod och kan utgöra en begränsning för att kunden inte väljer en kombitransport, speciellt på kortare avstånd Det ryms mindre gods i en container än i en vanlig lastbil eller järnvägsvagn. Ett växelflak har bättre utrymme. Det innebär att priset per m 3 ofta blir högre Det är svårare att köra returgods med kombi än med lastbilstrafik En kombitransport kräver mer planering än en lastbilstransport Spårningssystem för intermodala transporter saknas ofta 13

Sammanfattande rapport: 1BSammanfattning Följande har identifierats som icke svaga länkar eller fördelar med kombitrafik: För de som använder kombitransport är kostnaden nästan alltid lägre än för lastbilstransport Punktligheten är oftast god för kombitransporter Skaderisken vid kombitransport är låg och anses inte utgöra något problem Hantering av lastbärare i terminaler ger normalt inte upphov till skador Vid laboratorieprov med simulering av påkänningar med skakbord blev det inga godsskador med undantaget pepparkakshus Gods som redan är containeriserat såsom gods som kommer med sjöfart och lastas eller lossas i hamnar kan med fördel transporteras i kombitrafik Följande specifika slutsatser kan dras om hantering och skaderisk vid kombitransporter: Hantering av containers och växelflak ger upphov till större impulser än hantering av trailers beroende på att hjulen fungerar som stötdämpare Hantering med portalkran och hamnkran är skonsammare än hantering med reachstacker och containetrtruck Hanteringsskador uppkommer framförallt vid ovarsam lastning, lossning eller omlastning av gods Transporskador beror framförallt på felaktig stuvning eller britsfällig lastsäkring Viss risk för fuktskador finns vid transport av trailers med kapell på järnvägsvagn Transport med järnväg innebär större risk för godsförskjutning Hur kan svaga länkar elimineras och kombitrafiken utvecklas? De svaga länkar som identifierats i första avsnittet ovan har att göra med kombitrafiken som transportsystem. Kombitrafiken har en begränsad marknad i dag, den svarar för 7 % av de långväga godstransporterna. Det innebär att kombitransporter erbjuds från ett begränsat antal terminaler i begränsat antal relationer med i regel en avgång per vardag. En del av dessa hinder skulle kunna undanröjas om kombitrafiken hade en större marknad. Men för att undanröja dessa hinder krävs en större marknad. Aktörer som är beredda att ta denna risk samt satsa på marknadsföring skulle krävas. Vissa hinder skulle kunna undanröjas på enklare sätt genom ett mer flexibelt öppethållande av terminaler. På lång sikt skulle helautomatiska terminaler vara en fördel då man skulle bli oberoende av personal. Att transporttiden är längre med kombitransport än med lastbilstransport beror i första hand på tiden det tar i terminalerna, själva järnvägstransporten är ofta lika snabb eller t.o.m. snabbare än lastbilstransporten. Många företag producerar på dagen och transporterar på natten och tiden i sig är inte något problem men däremot uppstår problem vid förseningar då marginalerna blir mindre. Att försöka korta ner terminaltiden och bygga tillförlitliga system är således önskvärt. När det gäller kostnaderna kan konstateras att konventionell kombitrafik som hanterar både trailers, containers och växelflak kräver stora terminaler som är dyra i anläggning och drift. Det innebär att man måste ha få stora terminaler och att matartransportavstånden tenderar att 14

Sammanfattande rapport: 1BSammanfattning bli långa. För att få tågdriften effektiv krävs relativt stora tåg som går direkt mellan två terminaler. Marknaden blir begränsad till ett antal ändpunktsrelationer på relativt långa avstånd. Ett sätt att vidga marknaden och minska kostnaderna är att ha många små enkla terminaler nära kunderna och ett linjetågsystem i stället för att ha få stora terminaler och ett ändpunktsystem som i tungkombisystemet. Med linjetrafik som innebär att tåget går längs en linje och stannar på flera ställen under vägen kan en större marknad täckas in. Det kräver enkla terminaler som ligger i sidotågväg så att tåget inte behöver växlas in. Enligt transportkostnadsmodellen är det dyrare att köra trailers i kombitrafik än containers. Detta beror till viss del på vilken materiel som förutsätts. CargoNet tar dock lika mycket betalt för en transport av en trailer som en container. Detta är ett marknadspris men det pekar samtidigt på ett problem; trailers dimensionerar systemet och gör att kostnaderna blir höga men de får inte betala sina egentliga kostnader. I ett långsiktigt perspektiv ger det inte de rätta incitamenten till att utveckla transporttekniskt effektiva kombilösningar. Anledningen till att trailers blir dyrare i kombitrafik är att de kräver speciella vagnar med fickor för hjulen och att de kräver mycket tung lyftutrustning för att hanteras i terminalerna. Det sistnämnda problemet delas med tunga 40-fotscontainers som också kräver dyr hanteringsutrustning. Det är därför angeläget att utveckla mindre kostnadskrävande kombilösningar för transport av trailers. Hur kan hanteringen i terminalerna förbättras? I detta projekt har omfattande mätningar och analyser genomförts av påkänningar vid terminalhantering och transport. Dessa visar att påkänningarna vid normal hantering och transport inte är kritiska. De är visserligen något större vid järnvägstransport än vid lastbilstransport men det utgör inget stort problem. Det finns dock en teknisk utvecklingspotential i vagnar och hanteringsteknik. Vid en närmare analys visar det sig att trailers är skonsammare mot godset eftersom hjulen dämpar mot stötar i terminalhanteringen. Portal- och hamnkranar innebär skonsammare hantering än truckar och reachstackers. För effektivare och skonsammare hantering av tunga containers och växelflak är utveckling av någon form av horisontell överföring angelägen. Fördelen med horisontell överföring är att den kan ske under strömförande kontaktledning och möjliggör linjetrafik där tåget stannar vid en terminal undervägen utan att växlas. Terminalerna kan också göras kompakta och därmed relativt billiga och det är också möjligt att införa helautomatiska terminaler med horisontell överföring. Horisontell överföring minskar också risken för skador då lastbärarna inte behöver lyftas utan skjuts i sidled. Trailers är skonsammare för godset än containers och växelflak. Ett problem är dock att 95 % av den europeiska trailerflottan saknar lyftutrustning. Om trailrarna kan rullas på vagnarna skulle alla trailrar kunna användas i kombitrafik. Detta kan ske om vagnarna är försedda med ramper så att trailern kan köras på med dragbilen eller en tugmaster. En lösning på detta problem är Kockums Megaswingvagn som har en utfällbar ramp som trailern kan köra på. Denna vagn kräver ingen särskild terminalutrustning och kan således stanna varsomhelst. En annan lösning är lågbyggda vagnar där trailers kan köras på från ramper i ändarna. Dessa är dock inte självklart bättre då tåget måste lastas sekventiellt och vagnarna ofta har mindre hjul vilket ökar underhållskostnaderna markant. 15

Sammanfattande rapport: 1BSammanfattning Det är angeläget att lasten surras ordentligt vid järnvägstransport så att den inte börjar röra på sig som följd av vibrationerna. Utveckling av lastbärare med golv som har hög friktion eller som är lätta att förankra lasten i kan vara en lämplig åtgärd. För att undvika rangerings- och växlingsskador bör vagnarna förses med långslagiga buffertfjädrar. För att undvika risk för skador på trailers bör trailers med kapell inte användas. Det ger också möjligheter att öka hastigheten på kombitågen. Kombitrafikens styrkor Kombitrafiken har svaga länkar men också styrkor. Kombitrafik innebär att man försöker kombinera det bästa av de olika transportmedlen. Järnvägen är det mest energisnåla och klimatvänliga transportmedlet och är också ekonomiskt på längre avstånd och vid större volymer. Lastbilen är det mest flexibla transportmedlet med små enheter och mycket hög tillgänglighet eftersom den når ut överallt och kan ofta erbjuda ett lågt pris. Sjöfarten är energieffektiv och har lägst kostnad per transporterad enhet men kräver ännu större volymer än järnväg samt är inte tillgänglig överallt. Ekonomin är avgörande för kundernas val av transportmedel men klimatkrisen medför att allt större vikt måste läggas på energiförbrukning och utsläpp. För att lösa klimatproblemet måste både varje transportmedel för sig förbättras och en övergång ske till transportmedel med lägre utsläpp. Kombitrafiken är en del av lösningen. Kombitransporter är ett alternativ som ofta ligger nära till hands eftersom nästan alla kunder redan använder lastbilen och industrispår inte alltid finns i start- eller målpunkten. Kombitrafiken fungerar i dag bra för företag som har stora volymer som transporteras på långa avstånd. Dessutom fungerar den bra i kombination med sjöfart där godset redan är containeriserat. Då är det en fördel att direkt kunna lasta på järnvägsvagn och köra godset vidare till en inlandsterminal för distribution med lastbil. Ett exempel är trafiken till Göteborgs hamn som utvecklats mycket snabbt de senaste åren. Kostnaden för de som använder kombitrafik är nästan alltid lägre än med direkt lastbilstrafik. Transporttiden är tillräckligt kort för att leverera till kund i tid, i alla fall när godset inte ska via en lastbilsterminal. Kombitrafiken upplevs som punktlig av kunderna och skadefrekvensen är också mycket låg. Efterfrågan på kombitrafik har ökat de senaste åren. Den traditionella inrikes kombitrafiken har kompletterats med en omfattande hamnkombitrafik. Även den internationella kombitrafiken börjar utvecklas som en följd av avregleringen av godstransporterna på järnväg. Det finns således en utvecklingskraft både från kunder och från operatörer. En utveckling av kombitrafiken kan bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. De transportpolitiska målen bryts ned i tillgänglighet, klimat, trafiksäkerhet och folkhälsa. Lastbilstrafiken har ökat snabbt och orsakar stora utsläpp som påverkar klimatet negativt. En ökad kombitrafik innebär att järnväg kan användas i stället för lastbil i större utsträckning och bidrar därmed till en minskad belastning på miljön och till att klimatmålen kan uppnås. Samtidigt ökar trafiksäkerheten med färre lastbilar på vägarna och det är också positivt för folkhälsan. 16

Sammanfattande rapport: 1BSammanfattning En utveckling av kombitrafiken kan också bidra till att effektivisera näringslivets transporter och därmed bidra till tillväxt på ett långsiktigt hållbart sätt. Slutsatser av genomförd forskning och metoder i detta projekt De slutsatser som kan dras av arbete och metoder i detta projekt framgår av följande: Relativt omfattande intervjuer med transportköpare som en del av kartläggningen av transportkedjor fallstudier har genomförts i detta projekt. Undersökningsmetoden är relativt vanlig och används också i många andra SiR-C-projekt. Vi har huvudsakligen intervjuat kunder som använder kombitrafik. I ett framtida projekt vore det intressant att intervjua och kartlägga kunder som inte använder kombitrafik. Tranportkostnadsmodeller och terminalkostnadsmodeller har utvecklats i detta projekt. De ger en bra överblick över kostnadsstrukturen men kan behöva kompletteras och valideras. Samverkan bör ske med andra SiR-C-projekt t.ex. MINT. Detta kan vara ett lämpligt ämne för en workshop inom SiR-C. Analyser av skadestatistik har genomförts vid ett företag och en modell för riskanalys har tagits fram. Transporskador upplevs inte som något stort problem vilket gör att få företag har en sådan statistik. Sammantaget utgör dock transportskadorna en onödig kostnad och utgör en kvalitetsbrist och borde kunna minimeras med bättre kunskap. Riskanalysen är ett verktyg som kan användas för att förutse svaga länkar i transportkedjor. Det största kvantitativt vetenskapliga bidraget i detta projekt utgör helt klart mätningarna av påkänningarna på godset vid hantering i terminaler och transport samt de påföljande simuleringarna med skakbord och analyser av data. Detta har lett fram till effektiva mät- och analysmetoder samt en stor mängd mätdata som är tillgänglig för vidare forskning. Följande slutsatser kan också dras som delvis stöds av detta projekt men som redan tidigare identifierats i projektet Effektiva tågsystem. Utveckling av nuvarande kombisystem mot större flexibilitet och säkerhet. Flexibelt öppethållande av terminaler, senare bokningstid för kombitransporter, bättre informationssystem för att följa upp kombitransporterna. Utveckling av nya kombitrafiksystem. Linjetrafik där tågen stannar och lastar och lossar på ett sidospår undervägen som komplement till ändpunktstrafik. KTH bedriver ett särskilt SiR-C-projekt som undersöker potentialen för ett sådant system. Det kan behövas någon form av stimulans för att få igång ett sådant nytt transportsystem t.ex. en samverkansbonus under en uppbyggnadsperiod. Utveckling av terminalhanteringsmetoder. Horisontell överföring som möjliggör automatisk lastning och lossning under kontaktledning. Lösningar som möjliggör att trailers rullas på vagnarna i stället för att lyftas. Här krävs både ytterligare forskning, produktutveckling och demonstrationsprojekt. Slutligen bör framhållas att samarbetet mellan forskare från olika miljöer i detta projekt har varit givande. Projektet har både haft en stor bredd och ett djup inom vissa områden där det inte bedrivits så mycket forskning tidigare. Vi har fått svar på vad som är kombitrafikens starka och svaga länkar men det går inte att hitta en åtgärd som kan lösa 17

Sammanfattande rapport: 1BSammanfattning kombitrafikens problem. Det finns åtgärder för att trimma systemet på kort sikt och vidga dess marknad. Ser man på kombitrafiken ur ett systemperspektiv så kan man också se möjligheter på längre sikt att utveckla helt nya kombitrafiksystem med hjälp av ny teknik. För att åstadkomma detta krävs ganska stora utvecklingsinsatser och också någon som är beredd att ta en affärsrisk för att testa och införa nya system. Här krävs bättre samarbete mellan forskare, näringsliv och samhälle för att forskarnas teorier ska kunna utvecklas till verkliga system. 18

Sammanfattande rapport: 2BInledning 1. Inledning 1.1. Bakgrund Intermodala transportkedjor består av flera transportmedel och terminalhantering som är förknippade med viss tid, kostnad och påfrestningar på godset. Kostnad, transporttid och kvalitet är de avgörande faktorerna för kundens val av transportmedel. Det framgår tydligt av olika undersökningar, t ex Lundberg (2006). Intermodala transporter är mer komplicerade än direkta lastbils- och järnvägstransporter och innehåller fler moment samtidigt som godset är skyddat i en lastbärare under hela transporten. Transportköpare köper en transporttjänst som ska uppfylla verksamhetens krav när det gäller kostnad, transporttid och kvalitet och de är inte alltid medvetna om eller bryr sig om själva utförandet av transporterna. Därför är kostnad, transporttid och kvalitet av central betydelse vid bedömning av transporttjänster. Intermodala transporter är en produkt med delvis skild karakteristik relativt transport med enbart lastbil. Dessa transporter har annan kostnadsstruktur, teknik och servicenivå än lastbilstransporter. Skillnaderna beror av att flera transportslag är inblandade och måste koordineras vid intermodala transporter. Transportköpare resonerar ibland att de gärna vill ha eller kan tänka sig använda intermodala transporter så länge de uppfyller samma krav som de ställer på lastbilstransporter, t ex transporttider och flexibilitet. Intermodala transporter har ibland dåligt rykte såsom dålig punktlighet (vilket illustreras av nedanstående statistik) och risk för skador men har ofta ett rykte som bra miljöval. Figur 1 Ankomstpunktlighet för tågtrafik i Sverige februari 2008 februari 2009 19

Sammanfattande rapport: 2BInledning Figur: Olika typer av kombitransporter jämfört med järnväg med vagnslasttrafik och direkt lastbilstransport. Exempel på processkedja trailertransport utrikes Ort/infrastruktur Lokala processer Länkprocesser Infrastruktur Avsändare Kombiterminal Lastning av trailer Upphämtning med lastbil Placering med lastbil (Internförflyttning terminal) Lyft mark jvg-vagn Lokal växling jvg Matartransport bil Järnvägstransport Väg Järnväg Färjeterminal Färjeterminal Lokal växling jvg Lyft jvg-vagn mark (Internförflyttning terminal) Förflyttning på färja Förflyttning från färja (Internförflyttning terminal) Lyft mark jvg-vagn Lokal växling jvg Färjetransport (-) Kombiterminal Lokal växling jvg Lyft jvg-vagn mark (Internförflyttning terminal) Upphämtning med lastbil Järnvägstransport Järnväg Mottagare Placering med lastbil Lossning av trailer Matartransport bil Väg Gerhard Troche 04/2008 Figur : Exempel på processkedja för en internationell kombitransport 20

Sammanfattande rapport: 2BInledning Transportmarknaden är idag diversifierad. Kombioperatörer erbjuder oftast enbart transporten från kombiterminal till kombiterminal och för sjölänkar erbjuder rederier transporten hamn till hamn. Däremellan försöker speditörer och åkerier sy ihop effektiva transportlösningar. Detta leder till transportkedjor med ett flertal noder och länkar samt ofta kontraktering av flera olika leverantörer av transporttjänster som ska uppfylla transportköparens krav på kvalitet, kostnad och ledtid. Alla dessa aktiviteter har sin karakteristik och tillförlitlighet. Således kan intermodala transportkedjor förväntas ha någon eller några svaga länkar, vilka sannolikt är fler än vid enbart ett transportslag. Ofta jämförs landbaserade intermodala transportkedjor med vad transport med enbart lastbil kan prestera och detta blir då en sorts referens eller måttstock. 1.2. Vad är intermodala transportkedjor Vid intermodala transporter används kombinationer av transportslag. Det finns en mängd definitioner. Förenta Nationerna (UN 2001) har följande definition: The movement of goods in one and the same loading unit or road vehicle, which uses successively two or more modes of transport without handling the goods themselves in changing modes. Intermodala transporter är per definition mer komplexa än transporter med ett transportslag. Vad som kan ingå och påverka intermodala transporter illustreras med systemperspektivet i nedanstående bild. Genomförandet av transportkedjan visas med den tjocka svarta pilen genom aktiviteterna där nödvändiga resurser och involverade aktörer exemplifieras. Intermodal Transport Actors Activities Resources Infrastructure Administrative system Forwarder Intermodal companies Systems Management Information System Production system Consignor Filling Unit load Laws and regulations Haulier Terminal Company Road Haulage Transshipment Lorry Terminal with Equipment Demand for transport services J.W. 98 03 04 Railway Company Shipping Line Rail Haulage Sailing Rail Engine and Wagons Ferry/ship Political and economical decisions......... Competing single-mode transportation Consignee Emptying Figur 2 Systemmodell för intermodala transporter. Woxenius (1998) 21

Sammanfattande rapport: 2BInledning Vad som styr hur en specifik transportkedja ser ut beror på en mängd faktorer. En av de avgörande är transportköparnas krav på transporttjänsten. Detta gäller: Kostnad, t ex per sändning eller avgift vid avbokning Tidsaspekter, t ex tidläggning, transporttid, administration och transportfrekvens Kvalitetsaspekter, t ex administration, miljöpåverkan, punktlighet och godsskador Varje aktivitet i transportkedjan har sin specifika kostnad, tidsåtgång och kvalitet. Motivet till att kombinera olika transportslag är att utnyttja respektive transportslags olika styrkor. Ett exempel är att lastbilen används för att komma ända fram till avsändare och mottagare medan tågtransport används för att det vid stora volymer har låg kostnad och låg miljöbelastning. De olika styrkorna får en del följdeffekter. Tågtransportens volymkrav gör att flera transportkedjor ofta måste samsas på samma tåg med en fast avgångstid. Tidskraven i de olika transportkedjorna måste då antingen anpassas till tåget eller tågets avgångstid justeras. Detta ömsesidiga beroende illustreras i Figur 3. Ett ytterligare ömsesidigt beroende som kan föreligga är att samma lastbil transporterar lastbärare från alla tre avsändarna till den första kombiterminalen. På så sätt använder en intermodal transportkedja flera transportsystem och delar resurser med andra transportkedjor. Avsändare A Avsändare B Avsändare C Kombiterminal 1 Lokomotiv Kombiterminal 2 Mottagare A Mottagare B Mottagare C Transportkedja A Transportkedja B Transportkedja C Figur 3 Intermodal transportkedjors inbördes beroenden Varje aktivitet i en intermodal transportkedja tar en viss tid att utföra. Men aktiviteterna måste också koordineras som illustrerats ovan. Detta ger upphov till det som Lumsden (2006) kallar länktid och passiv och aktiv nodtid. I en intermodal transportkedja har varje aktivitet en viss tid till förfogande vilket gör att passiv tid även kan sägas finnas i länkarna, t ex genom att lastbilstransporten måste vara vid kombiterminalen en viss tid men anländer tidigare till följd av att det passar åkeriet bättre. Nedanstående illustration visar den aktiva tiden i transportkedjorna som de svarta rektanglarna och den passiva tiden är tiden mellan dessa. Som framgår av Figur 4 så kan det finnas viss marginal mellan de olika aktiviteterna i transportkedjan. Detta blir då en inbyggd buffert mot förseningar. Lastbilstransport Kombiterminal 1 Tågtransport Kombiterminal 2 Lastbilstransport Transportkedja A Transportkedja B Transportkedja C Aktiv nod- eller länktid Figur 4 Intermodal transportkedjors tidsåtgång 22

Sammanfattande rapport: 2BInledning I en intermodal transportkedja behöver därför en mängd olika resurser användas och koordineras, t ex lastbilar, järnvägsvagnar, terminalutrustning, och lastbärare. De flesta av dessa resurser används även i andra transportkedjor. Olika aktörer utför olika tjänster och aktiviteter i transportkedjan med dessa resurser, t ex lastbilstransport, terminalhantering och tågtransport. 1.3. Kunskapsbehov Forskning om intermodala transporter kan antingen ta ett systemperspektiv eller bara fokusera på en eller ett par delar av den totala transportkedjan, t ex från avsändande kombiterminal till mottagande kombiterminal, eller på delarna som komponenter inte som delar i en kedja, t ex kombiterminalen eller järnvägstransporten. Jensen (1990) gjorde en omfattande studie med transportsystemperspektiv. Likaså lade Woxenius (1998) fram en avhandling med transportsystemperspektiv. Dessa arbeten visar på systemkomponenterna som ingår och ger en inblick kring hur systemen kan utvecklas. Också järnvägsgruppen på KTH, t ex Nelldal (2005), har gett förslag på hur tågsystemen för kombitransporter kan utvecklas. En del fokus i dessa arbeten läggs på att terminalhanteringen måste utvecklas då de kommer fram till att denna står för en stor del av kostnaden vid kombitransport eller kräver stora investeringar. Bontekoning, Macharis och Trip (2004) gjorde en genomgång av forskning kring intermodala transporter där de kartlade existerande akademisk kunskap inom området samt identifierade frågeställningar som är av intresse att belysa. De konstaterar att tidigare forskning visat att det ofta inte finns en tydlig aktör som styr transportkedjor och att det därför krävs en tydlig ledare eller andra koordineringsstrukturer än en tydlig ledare. Detta visar att den styrningen, dvs. den administrativa delen av intermodala transportkedjor ofta kan förbättras och utvecklas. De tar upp standardisering av informations- och kommunikationsteknik, och lastbärare som exempel på dessa koordineringsstrukturer. En annan viktig aspekt som de identifierar är att enskilda aktörers optimering inte nödvändigtvis är bäst för helheten. Verktyg för generell beräkning och jämförelse mellan transportslag för utsläpp, energiåtgång och avstånd finns allmänt tillgängligt, se www.ecotransit.org/. Detta är ett bra verktyg för att skapa en första uppfattning om olika transportslags karakteristik. Motsvarande verktyg för uppskattning av kvalitet, kostnad och tidsåtgång skulle göra en sådan initial jämförelse än mer belysande och informativ. Följande problemställningar är därför av särskilt intresse: - Kvalitet, tid och kostnad för intermodala transportkedjor som helhet och för dess ingående aktiviteter såsom noder och länkar - Inom kvalitetsaspekten, vilka reella risker för godsskador de fysiska påfrestningarna under transport medför - Terminalhanteringens betydelse i transportkedjan För att bedöma en intermodal transportkedja är verktyg som hanterar nedanstående problematik av intresse: - Hur kostnaden påverkas av beslut kring val av lastbärare och länkar - Uppskattning av kvalitet, kostnad och tidsåtgång av en transportkedja utifrån dess ingående aktiviteter 23

Sammanfattande rapport: 2BInledning 1.4. Syfte Syftet i detta projekt är att identifiera den svagaste länken i en intermodal transportkedja som kan vara kritisk för att intermodala transporter skall kunna ökas. När man har identifierat den svagaste länken kan man också undersöka om transportkedjan går att förbättra så att den svagaste länken elimineras. Syftet ska uppfyllas genom att följa ett antal intermodala transportkedjor och kartlägga varje länk i kedjan när det gäller tidsåtgång, kostnader, administrativa rutiner och påfrestningar på godset. Men också fördjupade undersökningar av påfrestningar på godset och kostnadsstrukturen för intermodala transporter. 1.5. Avgränsningar De olika dimensioner i en kombitransport som kan vara intressanta att studera är många. Projektet utgår från ett transportkedjeperspektiv och ambitionen är att täcka grundläggande dimensioner såsom tid, kostnad och kvalitet genom hela kedjan. Organisationen av studien och de avgränsningar som blir följden beskrivs närmare i kapitlet Metod. En inledande hypotes var att det är just själva terminalhanteringen och lyftet som är det som är kritiskt och att det är där det också saknas kunskap. I projektet har terminalernas betydelse i intermodala transportkedjor belysts genom vibrationsmätningar i lastbärare och genom tillämpning av den i projektet utvecklade kostnadsmodellen. Olika terminaltekniker har inte studerats djupare då detta täckts i stor utsträckning av tidigare forskning. 24