PROJEKT Granskning av årsredovisningar 2011 2011-12-14 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se
Då denna sprint behandlar granskning av olika sorters material har sprinten resulterat i tre delrapporter. Organiska lösningsmedel Resultat Tio lösningsmedelsanvändande verksamheter begärdes skicka in uppgifter på sin användning av organiska lösningsmedel under 2010. I vår begäran har vi för enkelhetens skull likställt mängden inköpt organiskt lösningsmedel under 2010 med förbrukad mängd samma år. Möjligheten finns därmed att verksamheterna köpt in större eller mindre mängd än vad som faktiskt förbrukats. Av de det totala antalet verksamheter är det 8 som inkommit med svar inom utsatt tid, en metallbearbetningsverksamhet och 7 träbearbetningsverksamheter. Metallbearbetningsverksamheten har minskat sin totala användningsmängd av organiska lösningsmedel men användningen av aromatiska kolväten har ökat från 15 % år 2009 till 26,4 % år 2010. Av de 7 träbearbetningsverksamheterna är det en verksamhet som minskat sin användning av aromatiska kolväten medan övriga har haft en ökning från 0,03 % - 2,74 %. Fyra av dessa verksamheter har en förbrukning av aromatiska kolväten som överstiger en viktprocent. Gränsen på en procent är ett riktvärde som vi har valt att använda oss av då det återfinns som villkor i tillståndsbeslut 1 för tillståndspliktiga anläggningar inom träindustrin. Andelen aromatiska kolväten bör därmed inte överstiga mer än en viktprocent av den totala mängden organiska lösningsmedel. Fem av verksamheterna har angivit att de inte bytt ut någon miljöfarlig produkt mot någon likvärdig som kan antas mindre farlig. Tre verksamheter har inte besvarat frågan. Sex verksamheter har angivit att de inte köpt in eller planerar att köpa in någon anläggning för rening av VOC-utsläpp från verksamheten. Två verksamheter har inte besvarat frågan. Miljökontorets uppföljning De 10 lösningsmedelsanvändande verksamheter som skickat in begärda uppgifter kommer att få ett brev med en sammanställning av resultatet. Övriga verksamheter som inte skickat in begärda uppgifter inom utsatt tid, kommer att följas upp vid ett senare tillfälle. Vi kommer att fortsätta följa upp och utveckla arbetet med att minska användningen av organiska lösningsmedel, dels genom att samla in ytterligare uppgifter men också genom att informera verksamheterna i samband med inspektion om deras skyldighet att alltid använda sig av det minst miljöskadliga alternativet. Nyttan med kontrollen Organiska lösningsmedel är vanligt förekommande i färger och lacker och vid användning av organiska lösningsmedel avgår flyktiga organiska föreningar (VOC) till luften. Ett minskat utsläpp av VOC förbättrar både människors hälsa och miljön då bland annat bildandet av marknära ozon och andra oxidanter minskar. 1 Länsstyrelsens beslut 2000-09-20, dnr:241-61143-98. Sida 1 (4)
Trä- och metallbearbetningsverksamheter använder ofta stora mängder lösningsmedel och genom att begära in uppgifter om användningen av organiska lösningsmedel hos dessa verksamheter, är vår förhoppning att vi kunna uppmärksamma dem på sina kemikalieval. År 2010 begärde Miljösamverkan in en redovisning av användningen av organiska lösningsmedel från verksamhetsåret 2009. Detta för att få en övergripande bild av lösningsmedelsanvändningen inom miljönämndens tillsynsområde. I och med årets redovisning från verksamhetsåret 2010, kan vi börja se om det går mot en ökande eller minskande användning av organiska lösningsmedel samt om man valt att byta ut någon miljöfarlig produkt mot någon likvärdig produkt som kan antas vara mindre farlig. För mindre verksamheter kan en anläggning för rening av VOC i utgående luft vara en alltför dyr miljöåtgärd, men alla verksamheter kan och bör se över sin kemikalieanvändning för att se om några utbyten kan ske mot mindre miljö- och hälsofarliga alternativ. Ett annat sätt att minska på VOC-utsläppen och gagna miljön kan vara att ändra ytbeläggningsmetod ex. genom att använda mer vattenburna färger och lacker och UVhärdande produkter. Årsrapporter mindre avloppsreningsverk Resultat Totalt har 8 mindre avloppsreningsverk inkommit med årsrapporter under 2011. Av dessa har 2 rapporter redan granskats och blivit besvarade under sprintperioden. En av anläggningarna är klassad som U-anläggning medan övriga är C-klassade anläggningar. Samtliga C- anläggningar har utfört provtagning på biokemisk syreförbrukning (BOD 7 ), kemisk syreförbrukning (COD), totalfosfor (P-tot) samt totalkväve (N-tot), de parametrar som Naturvårdsverket anger provtagning av i sin föreskrift SNFS 1990:14. En av anläggningarna har utfört för få antal kontroller av N-tot, utan att ange orsak. En annan anläggning har uppvisat för höga kvartalsvärden av P-tot och BOD 7 under ett kvartal och på grund av de höga halterna under detta kvartal har inte heller riktvärdet för årsmedelvärdet uppfyllts. Tre avloppsreningsverk har angett att de bräddat en viss mängd avloppsvatten, dvs. släppt ut orenat avloppsvatten från anläggningen, men de har inte angivit vid hur många tillfällen detta har skett och på vilken plats/platser. Då två av dessa anläggningar har fler än 500 personer (pe) anslutna ska uppgifter om detta finnas med i årsrapporten. I ett av fallen har det angivits att det förekommit problem med flödesmätaren och att detta då varit orsaken till bräddningen. Ett avloppsreningsverk är klassat som en C-anläggning, men då nuvarande antalet anslutna personer understiger 200 pe kan det vara aktuellt med en U-klassning istället. Miljökontorets uppföljning Årsrapporter ger ett samlat informationsmaterial kring hur avloppsanläggningarna sköts under året och eventuella avvikelser kan identifieras. Årsrapporterna utgör också ett bra informationsunderlag vid kommande inspektionstillfällen. Nyttan med kontrollen Avloppsreningsanläggningar som är dimensionerade för mer än 200 pe räknas som anmälningspliktiga anläggningar (C-klassade anläggningar). För dessa anläggningar gäller att de ska ha en fungerande egenkontroll och enligt SNFS 1990:14, minst en gång per kalender - halvår lämna in en rapport till tillsynsmyndigheten för granskning över föregående års utförda Sida 2 (4)
provtagningar/kontroller på anläggningen. Mindre avloppsreningsanläggningar som är dimensionerade för färre än 200 pe räknas som U-anläggningar och behöver inte lämna in någon årsrapport. C-klassade avloppsreningsanläggningar ska följa Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1990:14) vilken anger miniminivå för utsläppskontroller (flödesmätning, provtagning, analyser och övervakning av bräddningar) vid avloppsanläggningar med en dimensionerad anslutning som överstiger 200 pe. De anläggningar som har förelägganden eller andra villkor att följa har granskats utifrån dessa. I övrigt har anläggningarna granskats utifrån de utsläppskontroller som ska genomföras på anläggningarna enligt SNFS 1990:14. Övriga årsrapporter Resultat Av de 5 årsrapporter som granskats i sprinten inkom 3 i tid. Årsrapporterna ska vara inkomna till Miljösamverkan senast den sista mars året efter verksamhetsåret. En årsrapport inkom under senhösten eftersom Miljösamverkan först då ställt krav på verksamheten att komma in med årsrapport. En verksamhet hade inte skickat in årsrapport när sprinten påbörjades men inkom efter en påminnelse inom sprinttiden. En av årsrapporterna krävde kompletteringar då det inte gick att utläsa huruvida verksamheten följt sina villkor eller inte. Kompletteringarna kom in inom sprinttiden. Miljökontorets uppföljning Uppföljningen av årsrapporter samt den rapportering som bilskrotarna är skyldiga att skicka in till berörd kommun följs upp i tillsynen. Årsrapporterna är ett bra samlat informationsmaterial inför tillsynsbesök gällande vilken verksamhet som bedrivs samtidigt som det är ett bra verktyg för företaget för att ha kontroll över sin verksamhet. Bilskrotarnas rapportering ger oss information om bl.a. vilka slag och mängder farligt avfall som verksamheten ger upphov till. Den slags information är bra att ha med sig när inspektion sker på plats. Nyttan med kontrollen Under 2010 tillkom en lagändring i Bilskrotningsförordning (2007:186). Den säger att varje auktoriserad bilskrotare årligen ska skicka in uppgifter till de berörda producenterna senast den 28 februari för att fullgöra redovisningsskyldigheten enligt förordningen (2007:185) om producentansvar för bilar. Bilskrotaren är också skyldig att skicka en kopia av dessa uppgifter till kommunen. Granskningen av årsrapporterna ger oss en bra indikation på huruvida företaget har kontroll över den egna verksamheten. Granskning av årsrapporterna är också ett lätt sätt för oss att kontrollera om företaget följt de eventuella beslut, villkor och kontrollprogram som företaget är förelagt att följa. Projektfakta Projektnamn: Årsredovisningar Period: v. 44-47 Antal anläggningar: Antal inspektörer: Kontrollområden: Organiska lösningsmedel Årsrapporter från mindre avloppsreningsverk Övriga årsrapporter Sida 3 (4)
Bilaga Anläggningar som kontrollerats Lösningsmedelsanvändare C & D Snickeri AB, Falköping Fredahl AB, Falköping Odenfönster AB, Falköping Snickarna i Blikstorp AB, Falköping Möbelboning i Tibro AB City möbler AB, Tibro Lackmästarna i Håkantorp, Falköping Tommy Andersson bonareverkstad AB, Tibro Årsrapporter avloppsreningsverk (ARV) Valtorps ARV Odensbergs ARV Vartofta ARV Åsarps ARV Broddetorps ARV Kättilstorps ARV Tidans ARV Timmersdala ARV Övriga årsrapporter KSS Kärnsjukhuset, Skövde Träterminal Böja (Neova), Skövde Panncentralen i Stenstorp, Falköping Skrotbilar Övningsfältet, Skövde Skrotfrag, Skövde Sida 4 (4)
Hertig Johans torg 2, 541 83 Skövde 0500-49 36 30 miljoskaraborg@skovde.se www.miljoskaraborg.se