Om dag och natt i barnfamiljen

Relevanta dokument
Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

BVC-rådgivning om sömnproblem

Sömnhjälpen.

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA

SÖMN. Ulrika Lång. Autismforum,

Dagbok vid utprovning av tyngdtäcke för barn

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

Nattugglans trivselregler

Sömndagbok. Sömndagbok, exempel. Sömndagbok Lästips: Interventioner

Självskattning av mental trötthet

VÄLBEFINNANDET HOS BARN I ÅLDERN 1 3 I SKIFTOMSORGENS VARDAG

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

VÄLBEFINNANDET HOS BARN I ÅLDERN 1 3 I SKIFTOMSORGENS VARDAG

Lenas mamma får en depression

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Träna svenska A och B. Häfte 7 Klockan

VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN LARVEN

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Dagens innehåll Frågor från förra tillfället? VÄLKOMMEN TILL Föräldragrupp sömn 2. Habiliteringen

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Rembo Skidor Presenterar

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 6 KROPPEN VI BOR I

Försök låta bli att jämföra

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

9. Hur många timmar sover du i genomsnitt under ett dygn inklusive tupplurar?

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården

Välkommen till Familjehuset!

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

GRUPPFAMILJEDAGHEMMET BYSTUGAN LÄROPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

HANDBOK. Så här sköter du babysimulatorn. Denna handbok tillhör:

Utprovning och bedömning vid förskrivning av tyngdtäcke

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

Tips från forskaren Hösten

Grunda Sunda Vanors barncentrerade hälsosamtal - vid 4-års men eventuellt vid 5-årsbesök

Första operationen september 2010

SÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Njut av tiden tillsammans TV och dator kan vänta!

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Sömnkartläggning. Bilaga 1

Läsårsplan för eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Information och anmälan Gustav Vasa skolas Fritidsklubb. Gustav Vasa skola. Karlbergsvägen Stockholm Marika Tiemann

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Sömnkartläggning. Bilaga 1

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

Jag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Sova kan du göra när du är pensionär

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

Du är klok som en bok, Lina!

Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Kyrkfjärdens skola/ Ingå församling

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

GROVPLANERING VIOLEN. Vt Violens grundverksamhet och grovplanering uti från LPFÖ98/10 samt Helianthus verksamhetsmål.

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

Till dig som just fått barn. När barnet skriker se

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Ellie och Jonas lär sig om eld

VÄLKOMMEN TILL OSS PÅ

Frågeunderlag. Bilaga 1

Kvalitetsredovisning år 2013/2014

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Examensarbete VT Börja på förskolan

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

Småbarnsfostran i Helsingfors

NANNY KALIFORNIEN. Att jobba som Au pair. Unikt inslag om min egen upplevelse som nanny i the golden state

Förskrivning av tyngdtäcke

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

Välkommen till förskolan Talgoxen

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tips från forskaren Sömn

Albatross föräldraenkät En kvantitativ mätning bland skolans föräldrar Hösten 2012

SÖMN Fakta och praktiska tips

En föräldramanual om läxläsning

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

Välkommen till. Förskoleområde Lunden 1. Lundenskolans Förskola Kärralundsgatan 11 TRYGGA LEKANDE, LÄRANDE BARN

Barnomsorg på obekväm arbetstid

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem

Verksamhetsplan

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

LEKTION 2 Användbarhet

Testa dina vanor Hälsotest

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

Genomförandeplan Personlig omsorg

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Transkript:

Om dag och natt i barnfamiljen

Regelbundet dagsprogram och rutiner ger trygghet Regelbundet dagsprogram är viktigt för små barn, det inger trygghet och stärker känslan av att omvärlden är kontrollerbar. Det finns så mycket underligt och nytt omkring mig, men i mitt hem fungerar allting som det alltid gjort. Därför trivs jag och mår bra. Med en liten baby är det ofta bäst att anpassa sin egen rytm efter barnets. Men när barnet växer och eventuellt får syskon och det ställs nya krav på föräldrarna underlättas vardagen betydligt om familjen har dagligen återkommande rutiner. Rutiner är också det första steget när ett barns tidsuppfattning börjar formas. De individuella skillnaderna är stora, rutiner är mindre viktiga för en del barn. Om alla är nöjda och mår bra med den livsstil man har i familjen finns det ingen orsak till att skapa rutiner. Babyns dag och natt Man ser tidigt hos babyer hur den individuella dygnsrytmen växer fram. Föräldrarnas/familjens dygnsrytm, spelet mellan ljus och mörker och andra funktioner i närmiljön formar barnets kommande dygnsrytm. Allt kan föräldrarna inte påverka, men att lära babyn skillnaden mellan dag och natt är viktigt. Vaknar babyn på natten för matning och blöjbyte skall man inte tända alla lampor och börja leka och sjunga. Ingen baby behöver underhållning på natten. Man byter blöjor och matar tyst och lugnt och pratar med en lugn nattröst, då håller man natten som den tysta tiden av dygnet. Nyfödda sover större delen av dygnet, ungefär 16-20 timmar per dag. Sömnmönstret varierar, det är inte bara mellan olika babyer som det finns skillnader i sömnvanor, det kan variera också hos samma barn speciellt under det första levnadsåret.

Som förälder kan du stöda babyn att hitta sin personliga dygnsrytm genom att ni gör tillsammans samma saker utevistelse/ promenader, sömn, mat, lek ungefär vid samma tidpunkt varje dag. Speciellt nattrytmen kan vid behov övas in genom att man samma tid varje kväll skruvar ner belysningen, berättar att det snart är läggdags, att det är dags för tvätt och pyjamas, kvällssången eller sagan. För yrkesarbetande föräldrar gäller regeln att man så långt som möjligt under vardagarna försöker äta vid samma tid och lyckas det inte med middag så kan man satsa på kvällsmålet i stället. Huvudsaken är att barnet upplever att det finns en stund då alla i familjen är samlade. När några år har gått Senast i lekåldern har barnet fått sin personliga dygnsrytm som sitter i för resten av livet. Ett litet större barn som kanske vistas på daghem eller i lekskola en del av dagen behöver där hemma regelbundna stunder av både lek och vila, oberoende om det är vardag eller helg. Om måndagen i regel är den värsta dagen i veckan kan det bero på att rytmen störts för mycket under veckoslutet. Kanske det kan vara värt att hålla de välbekanta tiderna också då familjen är ledig? I tid i säng Barnen behöver lugna kvällar då de får umgås med sina föräldrar, utan mycket program. Det är du som förälder som säger när det är dags att avsluta leken ingen har väl hört om en treåring som själv säger att nu är jag trött. Att få ett barn att somna lugnt på kvällen underlättas om nattandet sker vid ungefär samma tidpunkt, innan barnet är övertrött. Också måltider och utevistelse och lek med samma rytm Att äta vid ungefär samma tidpunkt varje dag är det enklaste för en barnfamilj. För hemmavarande barn är ett ordentligt morgonmål, lunch och middag kompletterat med ett mellanmål på eftermiddagen och ett kvällsmål ofta lagom. Samma sked, samma kopp Till rutinerna hör det kanske plötsligt också att två-treåringen kan vara mycket noga med att saker alltid upprepar sig på samma sätt man skall t.ex. sitta på samma plats vid matbordet varje dag, det skall vara samma mjölkglas, samma tallrik och samma sked varje gång.

På resa med barn Barnen trivs med att också lek och utevistelse sker samma tid varje dag. Men ta gärna in spännande avbrott med utflykter och lär barnet möta nya människor i nya miljöer. Det går bra att följa matoch sovtider också när man är på visit hos någon, också på resa lite längre bort från hemmet. Freda barnens rum Freda de små barnens rum från datorer och datorspel och TV. Barnens rum skall vara barndomens rum, med egen privat sfär, med trygghet, vila och lugn. Det är här barnet skall hitta en trygg rytm för dagen som stöder ett positivt samspel inom hemmet och familjen i vardagens alla sysslor. För de äldre (små)barnens behov av äventyr och lekar finns större fysiska rum i andra miljöer: lekplatser utomhus, klubb- och fritidslokaler, lekskolor m.m.

Utgivare: Folkhälsans Förbund r.f. 2004 Sammanställd av Johanna Savander. Arbetsgrupp: Per Lindroos, Camilla Eliasson, Pamela Antila, Malin von Koskull, Johanna Savander. Layout: Christian Willför / ADD Illustrationer: Stina Ericsson Tryck: Picascript