Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. I år infaller Skattefridagen den 16 juli, samma dag som förra året. Att den ligger kvar oförändrad förklaras av att regeringens budget, som innehöll höjd skatt på arbete, röstades ned och Alliansens budget gäller. Då alla skatter räknats samman utgör de 53,8 procent av den totala lönen (inklusive arbetsgivaravgifter), en marginell ökning med 0,1 procentenhet jämfört med 2014. Arbetstagarens skatteandel ligger på en högre nivå än det allmänna skattetrycket i svensk ekonomi, dvs de totala skatternas andel av BNP, 42,5 procent. Skattefridagen ligger därmed kvar på samma dag som ifjol. Den genomsnittliga kommunalskatten ökar marginellt, från 31,86 procent till 31,99 procent 2015. Andelen konsumtionsskatter (indirekta skatter) ligger också kvar på en näst intill oförändrad nivå trots höjning av olika punktskatter så som tobak och alkohol. Hur Skattefridagen beräknas framgår av tabell 2. När Alliansregeringen tillträdde inföll Skatte fri- fram den med drygt tre veckor, 22 dagar, under sina åtta år vid makten. Den första mandat- Tabell 1. Skatteandel av hela lönen (inkl. löneskatt) och Skattefridagen 2001 2015 År Skatte andel,% Skattefridagen 2015 53,8 16 juli 2014 53,7 16 juli 2013 54,3 18 juli 2012 54,5 19 juli 2011 54,7 20 juli 2010 54,7 20 juli 2009 55,6 23 juli 2008 57,3 29 juli 2007 57,0 29 juli 2006 59,9 8 augusti 2005 60,3 10 augusti 2004 60,5 10 augusti 2003 60,0 8 augusti 2002 59,6 7 augusti 2001 60,4 10 augusti 18 dagar och under den andra med fyra dagar Diagram 1. Skatteandel av hela lönen (inkl. löneskatt) och Skattefridagen 2001 2015 (Antal dagar) 225 220 8 aug 215 210 205 200 195 190 185 180 2001 2002 2003 16 juli 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Anm. Avser en medelinkomst inkomstbasbelopp för respektive år. 2
minoritetsstyre. För en medelinkomsttagare innebär detta nästan 175 000 kronor mer netto i plånboken 2007 2015. I genomsnitt handlar det om en årlig skattesänkning på 19 300 kronor utslaget på de nio åren. 1 Hade regeringens budget inte röstats ned hade höginkomsttagarna behövt arbeta en dag till för att kunna betala alla årets skatter. Detta då brytpunkten för statlig inkomstskatt inte skulle jobbskatte avdraget trappats ned för inkomster över 50 000 kronor. För de grupper med reducerade arbets givaravgifter, unga och äldre, hade regeringens förslag om höjda arbetsgivaravgifter påverkat deras skattefridag. Från 1 augusti i år höjs de för dem under 26 år till 25,46 procent för att Skattefridagen för en medelinkomsttagare, 16 juli Utgångspunkten för våra beräkningar, som genomförts sedan i början av 1970-talet, är en person som har en månadslön motsvarande en rar det en årsinkomst på 348 600 kronor eller en månadslön på cirka 28 600 kronor. 2 Till den synliga lönen adderas löneskatter (arbetsgivaravgifter). Summan av dessa utgör hela den faktiska lönen. Löneskatterna, inkomstskatten och den genomsnittliga andelen indirekta skatter som löntagaren får betala på sin konsumtion, utgör i år sammanlagt 53,8 procent av hela den faktiska lönen. Omräknat på årsbasis motsvarar detta 196 dagar. Därmed infaller den första helt skattefria dagen dag 197, det vill säga den 16 juli. Jobbskatteavdraget som Alliansregeringen införde i olika steg från och med 2007 innebär att en person med denna inkomst får en sänkt skatt med 2 130 kronor i månaden 2015 eller med nära 26 000 kronor för helåret. Det motsvarar nästan en hel skattefri månadslön. Tabell 2. Skattefridagen 2015, medelinkomsttagare kr/år kr/mån Hela lönen inklusive löneskatt 458 100 38 200 Årslön 348 600 28 600* Löneskatter (arbetsgivaravgifter) 109 500 9 100 Inkomstskatter 80 600 6 700 Indirekta skatter 56 200 4 700 Total skatt 246 300 20 500 Skatteandel 53,8% 53,8% Antal dagar (av 365) 196 Skattefridagen 197 Skattefridagen 2015 16 juli skattetabell för beräkning av skatteavdrag år 2015. 1) Gäller en inkomst motsvarande 6 inkomstbasbelopp för respektive år. Sänkningen förklaras av jobbskatteavdraget. 2) Inkomstbasbeloppet uppgår 2015 till 58 100 kronor. 3
Trestegsraketen Den totala skattekvoten på 53,8 procent kan delas upp i tre beståndsdelar. Av tabell 2 fram- motsvarar 109 500 kronor (24%), medan inkomst skatten utgör 80 600 kronor (18%) och de indirekta skatterna 56 200 kronor (12%) av Skatteåret kan också beskrivas som ett slags trestegsraket, då löneskatterna betalas först, åtföljda av inkomstskatten och sist av de indirekta skatterna (konsumtionsskatterna). Då uppstår ytterligare två skattefridagar: den 29 mars, då löneskatterna blivit betalda och den 1 juni, då också inkomstskatten blivit betald. Årets Skattefridag uppdelad: 29 mars (löneskatterna intjänade) 1 juni (även inkomstskatten intjänad) 16 juli (även indirekta skatter intjänade) Diagram 2. Årets Skattefridag uppdelad på 3 dagar 1 juni 16 juli Diagram 3. Skattefridagen infaller vid olika tidpunkter för olika inkomster (Antal dagar) 230 225 220 215 210 205 200 195 190 185 180 10 juli Låg 16 juli Medel 10 juli för låginkomsttagare 12 aug Hög 19 000, 28 600, och 57 100 kronor. En låginkomsttagare med en årslön på 232 400 kronor, 19 000 kronor 3 i månaden, (motsvarande fyra inkomstbasbelopp i årslön) betalar cirka 52,2 procent i skatt på hela sin lön inklusive arbetsgivaravgifter. Skattefridagen för en låginkomsttagare infaller därmed precis som ifjol den 10 juli, eller en knapp vecka innan den genomsnittliga skattefridagen. Se tabell 3. 29 mars Jobbskatteavdraget ger en person med denna inkomst en lägre skatt med 1 490 kronor i månaden 2015 eller drygt 18 100 kronor för helåret. Det motsvarar nästan en hel skattefri månadslön. 12 augusti för höginkomsttagare Den som har en hög lön får vänta betydligt längre än medelinkomsttagaren på att få arbeta åt en person som tjänar 57 100 kronor 4 i månaden (en årslön motsvarande 12 inkomstbasbelopp, 697 200 kronor). Tabell 4. 3) 4) 4
Tabell 3. Skattefridagen 2015, låginkomsttagare kr/år kr/mån Hela lönen inklusive löneskatt 305 400 25 500 Årslön 232 400 19 000* Löneskatter (arbetsgivaravgifter) 73 000 6 100 Inkomstskatter 47 700 4 000 Indirekta skatter 38 700 3 200 Total skatt 159 400 13 300 Skatteandel 52,2% 52,2% Antal dagar (av 365) 190 Skattefridagen 191 Skattefridagen 2015 10 juli skattetabell för beräkning av skatteavdrag år 2015. Tabell 4. Skattefridagen 2015, höginkomsttagare kr/år kr/mån Hela lönen inklusive löneskatt 916 300 76 400 Årslön 697 200 57 100* Löneskatter (arbetsgivaravgifter) 219 100 18 300 Inkomstskatter 245 100 20 400 Indirekta skatter 94 800 7 900 Total skatt 559 000 46 600 Skatteandel 60,9% 60,9% Antal dagar (av 365) 222 Skattefridagen 223 Skattefridagen 2015 12 augusti skattetabell för beräkning av skatteavdrag år 2015. Först den 12 augusti infaller den skattefria dagen då löneskatt, inkomstskatt och konsumtionsskatter är betalda för den som är höginkomsttagare. Det är en dag senare jämfört med i fjol men det förklaras till största del av således 222 dagar av årets 365 åt staten. Jobbskatteavdraget innebär att en person med denna inkomst får en sänkt skatt med 2 117 kronor i månaden eller med nära 25 400 kronor för helåret. Det motsvarar drygt 40 procent av en extra skattefri månadslön. 5
Diagram 4. Skatterna som andel av hela lönen (dvs inkl. arbetsgivaravgiften), medelinkomsttagare (Procent) 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utvecklingen sedan år 2005 Allt sedan början av 1970-talet har Skattebetalarna använt Skattefridagen för att synliggöra skattetrycket för en vanlig löntagare. För att skapa jämförbarhet över åren uttrycks lönen i svarar ungefär en genomsnittlig årsinkomst. Inkomstbasbeloppet 2015 uppgår till 58 100 kronor. 2013, 2012, 2011 och 2008 var skatteandelen i princip oförändrad. Åren 2007, 2009, 2010 och 2014 har skatteandelen sjunkit jämfört med tidigare år till följd av skattereduktionen för arbetsinkomst, det s.k. jobbskatteavdraget. Även 2008 utökades också jobbskatteavdraget men den ter på energi, alkohol och tobak. År 2006 var skatteandelen marginellt mindre än 2005 och 2004. Den ökning av kompensationen för egenavgifterna som då genomfördes, upp- höjning av energiskatterna. I år ligger skatten på arbetsinkomster i stort oförändrad. En marginell höjning av den genomsnittliga kommunalskatten har ägt rum liksom höjda skatter på tobak och alkohol. Vad ingår i Skattefridagen? Vilka skatter ingår då i Skattefridagen? Vi inkluderar bara skatter som en normal löntagare har svårt att undvika att betala. Dessa är: Löneskatter (arbetsgivaravgift): 31,42 procent ovanpå lönen, betalas av arbetsgivaren. Men i praktiken belastar den löntagaren eftersom den utgör en del av den totala faktiska kostnaden för löntagarens anställning, och indirekt påverkar löneutrymmet. Inkomstskatter (kommunalskatt, statlig skatt): Inkomstskatten varierar kraftigt beroende på under 30 procent upp till nära 60 procent på högre inkomster, minus grundavdrag och jobbskatteavdrag. På medelinkomsten som ligger till grund för den vanliga Skattefridagen ingår bara kommunalskatten, eftersom en medelinkomsttagare inte beskattas med statlig inkomstskatt. Moms, punktskatter och energiskatter En inkomst är viktig för att kunna köpa mat, kläder och annat nödvändigt. Det betyder att skatt på konsumtion i praktiken är en skatt på inkomst (även sparande används i regel förr eller senare till konsumtion). 6
Den klart viktigaste konsumtionsskatten är momsen (normalt 25 procent), men även andra skatt på energi ingår i denna post. Beroende på hur konsumtionen fördelas ett år, men vanligtvis ligger denna samlade skatte- Kapitalbeskattningen ingår inte i Skattefridagen. En relativt vanlig skatt som därmed inte ingår, och som många hushåll betalar är fastighets- Hur förhåller sig arbetstagarens skatteandel till Sveriges totala skattetryck? Det handlar om två helt skilda mått. Skattetryck, skattekvot eller skattenivå är ett mått på de totala skatternas andel av ekonomins storlek (BNP). Det beräknas som skatter inklusive sociala utgifter i ett land i förhållande till BNP. I Sverige uppgick skattetrycket till 42,5 procent år 2014. Skattefridagens skatteandel, 53,8 procent, visar hur stor andel av arbetstagarens totala arbetsinkomst (inklusive arbetsgivaravgifter) som försvinner i skatt genom löneskatt, inkomstskatt och konsumtionsskatt. 7
Vi arbetar för lägre skatter och bättre användning av dina skattepengar.