Att synliggöra barnen på kvinnojour Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie
Hur startade det? Kerstin Almqvists forskningsrapport Ansvarig för projektet Barn som bevittnat våld mot mamma o Öka kunskapen om barnets behov o Förbättra bemötandet
Vårt arbete på kvinnojour Startade i början av 2000-talet Fyra psykologer på fyra ideella kvinnojourer arbetar sammanlagt en dryg halvtidstjänst Syftet är att synliggöra barnen på kvinnojourer
Barnperspektiv o Arbetet kan ske i direktkontakt med barnet o avstämningar sker med modern o Samtal med moder o Parallellt med moder och barn o I mån av tid mödrar utan barn
Barn på kvinnojour o Ett barn i kris behöver vardagen, så lugn, trygg och förutsägbar som möjligt. En rytm och rutin behöver byggas upp. o Behöver hjälp med att förstå vad det varit med om och är med om o Behöver utforska tankar, känslor, fantasier
Anknytningsmönster o o o o o Trygg anknytning Otrygg anknytning kontrollerande rädd/aggressiv tvångsmässigt foglig tvångsmässigt omvårdande o Desorganiserad anknytning
Val av insats o Val av fokus i samtalen görs upp i samråd med modern. Psykologens roll formas efter berättelsen. o Här och nu o Oftast kortare insatser
Framtid o Ett steg i taget o Hopp o Påbörja nyorientering
Olika nivåer inom samtalen med barnet i fokus o Individnivå barn o Individnivå vuxen o Familjenivån o Nätverksnivån
Jämförandesymtom Impulskontroll Sömnsvårighet Affektreglering ex aggressivt beteende Fixering vid våld Koncentrationssvårigheter/uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/passivitet Minnespåverkan Ätstörningar Svårighet i inlärningen Svårighet i socialt samspel Svårighet med att strukturera, planera och organisera Undvikande eller intensivt kontaktsökande Svårigheter med mentaliseringsförmågan
Utifrån olika teorier och modeller o Var befinner sig barnet i sin utveckling? o Har barnet tillgång till språket? Till det abstrakta tänkandet? o Kan barnet reglera affekter? o Hur ser yttre struktur/omgivning ut?
Familjeberättelse 1 Mamma med tre barn En flicka 13 år och en pojke 16 år på kvinnojour Pojke 18 år bor hos fadern
Det här lär vi av denna familj o o o Olika reaktioner och beteenden i samma situation Syskon kan lösa sina svårigheter på olika vis beroende på exempelvis utvecklingsnivå och relation till vuxna. Samtal med mamman om ett barn i taget
Behov kan utryckas på olika vis Gemensamt: Kommunicerar med modern via att vara besvärliga Flicka 13 år: Revolt gentemot modern behov av beskydd och identitetsproblematik. Pojke 16 år ätstörning aggressionshämmad- ej självhävdelsledrift Pojken 18 år Identifierar sig med förövaren behov av beskydd av den som upplevs som starkare.
Familjeberättelse 2 Mamma med en 4-årig son som inte pratar och är tröstande mot mamman. Han är självgående och distanslös.
o Pojken tar hand om mammas känslor genom att vara tillags gentemot mamman. o Pojken är distanslös förväntar sig inte skydd av mamman o Mamman förmår inte sätta en gräns, lugna ner och ge beskydd.
Undvikande - förnekande o Kan tyda på undvikande anknytning. o Att inte prata kan ses som ett sätt att ha en viss kontroll över tillvaron o Det onormala blir normalt han låste dörren och gick
Hur kan vi hjälpa denna familj: Hjälpa modern att göra det icke talbara talbart i familjen Få tillgång till en mening som hjälper Göra känslor tillåtna inom familjen
Familjeberättelse 3 Mamma med en femårig dotter som inte vill släppa taget om mamman.
Kan tyda på att den 5-åriga flickan har kontrollerande anknytning med aggressiv - rädd variant
Nivå och beskydd Barnet behöver någon som är större, starkare och snäll för en sund utveckling Första nivån: Hjälpa modern att ta över kontrollen som beskyddare Andra nivån: Hjälpa barnet att lämna över kontrollen till vuxna
Familjeberättelse 4 Mamma som har haft missbruksproblem Bebis 4 månader Flicka på 6 år bor hos fadern. Modern är på gång med att inleda en kontakt med sin flicka som hon inte träffat under de tre senaste åren.
o Skamkänslor förlamar modern, gör att modern ej vågar närma sig, ta kontakt med sitt 6-åriga barn.