SAN FRANCISCO TUR OCH RETUR

Elin Göthe Rapport från stipendieresa Rut Hammarströms minnesfond Februari-mars 2006 SAN FRANCISCO TUR OCH RETUR Arbete på en amerikansk kvinnojour sett med svenska ögons erfarenheter INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 1.2 Bakgrund 1.3 Syfte 2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Problemställning 2.2 Termer och begrepp 3. MATERIAL OCH METOD 3.1 Källkritisk diskussion 3.2 Deltagande observationer 3.3 Intervjuer 3.4 Samtal 4. SVENSKA KVINNOJOURSRÖRELSEN 4.1 Alla Kvinnors Hus, Stockholm 4.2 Historik 4.3 Verksamhet 5. AMERIKANSKA KVINNOJOURSRÖRELSEN 5.1 La Casa de las Madres, San Francisco 5.2 Historik 5.3 Verksamhet 5.4 Intervjuer med La Casa de las Madres företrädare 5.5 Tre för mig viktiga händelser under vistelsen 6. AVSLUTANDE SAMMANFATTNING 6.1 Skillnader 6.2 Likheter 7. KÄLLOR OCH LITTERATUR

1. INLEDNING Följande är en rapport över den månad jag spenderade i San Francisco efter att i slutet av 2005 ha emottagit Rut Hammarströms minnesfonds resestipendie om 25000 kronor för att studera kvinnojoursarbete för invandrarkvinnor i ett annat land. 1.2 Bakgrund I augusti 2005 sökte och fick jag ett resestipendium från Rut Hammarströms minnesfond, en fond som funnits sedan 1994 och som delar ut stipendier till kvinnor för studier samt forskning inom det socialpolitiska området. 1 Från början var min tanke att genomföra studieresan som en del av min sista termin på Genusvetarprogrammet vid Södertörns Högskola. Den avslutande terminen består till stora delar av ett avslutande längre utredningsarbete på tio veckor och min tanke var att slå två flugor i en smäll. Dock avrådde min handledare från att försöka både resa, fältarbeta och skriva klart uppsatsen under samma termin. Istället gjorde jag en utredning på ett IT-företag och sparade resan. Min tidigare erfarenhet av arbete på kvinnojour består av cirka fyra år som volontär på Alla Kvinnors Hus (AKH) där jag i olika perioder varit engagerad i barngruppen, informationsgruppen men längst har jag varit i tjejjouren. Då mina erfarenheter av kvinnojoursarbete grundar sig på erfarenheter från Alla Kvinnors Hus varför jag inte kan uttala mig om hela kvinnorörelsen i Sverige. Jag vill också vara tydlig med att mina erfarenheter från AKH är just mina erfarenheter och att den officiella hållningen kan vara annorlunda. Detta gäller även för den amerikanska kvinnojouren i San Francisco där jag spenderade en månad och jobbade sida vid sida med volontärer, kvinnor och barn i skyddat boende och anställda på La Casa de la Madres. Jag kommer i följande rapport att stundtals, där det är gynnsamt, jämföra mina erfarenheter från de båda kvinnojourerna för att tydliggöra skillnader och likheter. 1.3 Syfte Min resa till och mitt arbete på La Casa de las Madres i San Francisco hade till främsta syfte att studera en kvinnojours arbete, med och för invandrarkvinnor, i ett annat land. Det var

temat angivet från stipendiefonden. Mitt eget syfte med att åka var att få möjlighet att ta mig till en spännande och mångfasetterad del av USA. Jag funderade länge på var jag skulle åka när jag satt och skrev min ansökan till stipendiefonden. Eftersom jag bara talar flytande engelska och svenska begränsade det mitt urval, jag valde att lösa det problemet genom att söka mig till en stad som hade en stor blandning av människor. San Francisco har en stor spansktalande del av befolkningen samt även många med asiatisk bakgrund. Staden är också en klassisk gay-community med en egen inmutad del av staden, Castro som ger prägel på staden och hela dess befolkning. Jag valde att vända mig till en kvinnojour med ett uttalat etnicitetsperspektiv. La Casa de las Madres har med sin tvåspråkighet där alla anställda måste kunna både spanska och amerikanska, för att få med ett intersektionalitetsperspektiv. Att studera en amerikansk jour innebar för mig att kunna ta del av och delta i jourarbetet utan att själv vara spansktalande. 2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Min teoretiska förförståelse till studieresan till kvinnojouren i San Francisco bygger på mina studieår inom den genusvetenskapliga disciplinen samt de kurser jag läst inom etnologi. Jag har under min studieresa sett skeenden och händelser och läst situationer genom detta raster av kunskap. I det följande redovisar jag huvudinriktningarna för dessa. Jag kommer att tala om genussystemet, queer, och etnicitet. 1998 publicerade Yvonne Hirdman i Kvinnovetenskaplig tidskrift en artikel om sin teori genussystemet. Den förklarar hur patriarkatet och den strukturella diskrimineringen av kvinnor vidmakthålls genom två principer. Den första är isärhållandet av män och kvinnor som till exempel kan visa sig i en uppdelad arbetsmarknad. Den andra principen kallar Hirdman de manliga normens primat, som hon menar är den systematiska uppvärderingen av manliga sysslor, kunskap och arbete. 2 Genom denna teori ser jag hur kvinnors strukturella underordning skapas och vidmakthålls. I dess extremaste form kan detta leda till våld mot kvinnor. Sedan 1990-talet har begreppet queer spridits på bred front inom vetenskapens alla grenar. Tiina Rosenberg menar i Queerfeministisk agenda att queerteori är inte en enhetlig eller 1 http://www.folksam.se/folksam/stipendier.htm 2 Hirdman, Yvonne. Genussystemet - reflektioner kring kvinnors sociala underordning Kvinnovetenskaplig tidskrift nr. 3 1988.

systematisk skolbildning. Istället är det en blandning av studier, som granskar det heteronormativa på ett kritiskt sätt. Med heteronormativt menas de relationer, strukturer, handlingar och institutioner som vidmakthåller heterosexualiteten som den naturliga, allomfattande ursprungsexualiteten. 3 Undersökningar har gjorts hur våldssituationen ser ut i samkönat partnervåld, generellt följer det samma mönster som i heterosexuella partnervåldssituationer men det finns viktiga skillnader. En av dem är hotet om outing det vill säga att förövaren hotar med att berätta för hela eller delar av omgivningen att offret är homo- bi- eller transperson. Det finns också hotet utifrån emot gruppen LHBT-personer i form av hatbrott. 4 Etnicitet är ett ofta använt men inte lika ofta definierat ord. Tomas Hylland Eriksen skriver i Etnicitet och nationalism att etnicitet uppstår och blir intressant i sociala situationer, möten och förhållanden människor emellan. 5 Hylland Eriksen skriver vidare att ordet etnicitet i vardagligt tal väcker associationer till begrepp som minoritetsfrågor och rasrelationer men att ordet inom socialantropologin betecknar de aspekter på relationer mellan grupper som betraktar sig själva och betraktas av andra som kulturellt särpräglade. 6 I denna rapport använder jag etnicitet som en infallsvinkel och perspektiv i ett försök att bryta med den etnocentrism som tex. radikalfeminismen har anklagats för att ha. I sammanhanget menas med etnocentrism att inte ta hänsyn till eller ge en missvisande bild av andra kulturer än sin egen. Denna kritik har menat att radikalfeminismen utgår från dagens, vita, västerländska medelklasskvinnors situation och i och med detta osynliggör andra kvinnors erfarenheter. 7 2.1 Problemställning Mitt uppdrag från stipendiefonden var att studera hur man på en kvinnojour, i ett annat land, arbetar med och för invandrarkvinnor. 2.2 Termer och begrepp Abuse - missförhållande, ovett, smädelser. 3 Rosenberg, Tiina, 2002. Queerfeministisk agenda. Atlas, Stockholm. Sida 12-13. 4 Svensson, Anneli och Östergren, Petra. 2003. Brott mot homo- och bisexuella och /eller transpersoner. RFSL Stockholm. Sida 3-7. 5 Hylland Eriksen, Thomas. 1993. Etnicitet och nationalism. Nya Doxa, Nora. Sida 9-10. 6 Ibid. Sida 12-13. 7 Gemzöe, Lena. 2002. Feminism. Bilda förlag, Stockholm. Sida 56.

AKH - Alla Kvinnors Hus, kvinnojour i Stockholm, www.allakvinnorshus.org Avocate - De anställda kontaktperson på La Casa de las Madres som boende kvinnor har närmast kontakt med. Batterer - Amerikanskt ord för förövare, den som slår. Castro - De uttalade gaykvarteren i San Francisco. Child Trauma - Organisation vars företrädare föreläste på volontärkursen. Arbetar med barn som varit utsatta för våld eller hot om våld. CUAV- Community United Against Violence. Organisation vars företrädare föreläste på volontärkursen. www.cuav.org Crisis-line - La Casa de las Madres 24-timmarsöppna linje att ringa för råd och stöd. Domestic Violence - Betydelsen direkt översatt ungefär våld hemmavid eller våld inom olika familjerelationer. I kvinnojourssammanhang att jämföra med svenskans våld mot kvinnor och /eller lägenhetsbråk. Förkortas DV. Empowerment - Amerikanskt ord för att återuppbygga självförtroende, stärka, medvetandegöra. Halfwayhome - Mary Elisabeth Inn är La Casas utslussningshem för ensamstående kvinnor utan barn som inte ännu kan, tex. av ekonomiska skäl, skaffa eget boende. HBT - Förkortning för Homosexuell, Bisexuell, Transsexuell. Används oftast i Sverige för att beteckna icke heterosexuella. Heterosexuell - Person som attraheras av person av motsatt kön. Homosexuell - Person som attraheras av person av samma kön. Invandrarkvinnor - Termen invandrarkvinnor är oprecis och täcker många sinsemellan olika etniska grupper. I denna rapport finns termen med både i betydelsen kvinnor med annan bakgrund än svensk eller amerikansk. La Casa - La Casa de las Madres, kvinnojour i San Francisco, www.lacasa.nu LHBTQ - Förkortning för Lesbisk, Homosexuell, Bisexuell, Transsexuell, Queer. Vidareutveckling av HBT för att innefatta fler. LGTBQQ - Förkortning för Lesbian, Gay, Transsexual, Bisexual, Queer, Questioning. Används i San Francisco. MTF - Male To Female. Manalive - Men Allied Nationally Against Living In Violent Environments. Organisation vars företrädare föreläste på volontärkursen, arbetar med män och attityder

våld. http://www.manaliveinternational.org/ Potluck - Knytkalas ROKS - Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. Paraplyorganisation för kvinnojourer. www.roks.se Safetycircle - De säkerhetsavstånd kring det skyddade boendet där kvinnorna inte får bo, känna någon som bor eller arbetar dä med risk för att springa på en bekant. Shelter - Den amerikanska motsvarigheten till skyddat boende i Sverige. Hos La Casa de las Madres på hemlig plats i staden. SKR - Sveriges Kvinnojourers Riksförbund. Paraplyorganisation för kvinnojourer. www.kvinnojour.com Skyddat boende - Svenska motsvarigheten till amerikanska shelter. Stalking - Förföljelse av en annan person mot personens vilja. Transsexuell - Samlingsbegrepp för personer som tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerades för dem vid födseln. 8 3. MATERIAL OCH METOD Mitt material består av samtal med personer i kvinnojoursverksamheten, arbetande och boende. Det består också av deltagande observationer såsom att följa med på föreläsningar och delta i utbildningar eller följa med vid rättegångar. Jag har till detta genomfört ett fåtal regelrätta intervjuer med anställda på La Casa de las Madres, dessa har inte bandats utan jag har antecknat och tagit kopior på viktiga dokument. Min metod har under tiden på La Casa de las Madres varit att praktiskt delta i dagliga sysslor som volontärarbetare och därigenom ta reda på hur verksamheten fungerar och sköts. Detta har varit möjligt då jag har en volontärutbildning från Sverige samt vana från liknande verksamhet och sysslor från Alla Kvinnors Hus. Alla volontärer och anställda i La Casa de las Madres kvinnojoursverksamhet, måste genomgå en 40 timmar lång utbildning innan de arbetar i verksamheten. 3.1 Källkritisk diskussion Det material jag använt eller skapat i form av intervjuer har tillkommit med hjälp av de 8 Svensson, Anneli och Östergren, Petra. 2003. Brott mot homo- och bisexuella och /eller transpersoner. RFSL Stockholm. Sida 2.

anställda på La Casa de las Madres. Jag har utgått från material som de gett mig tillgång till, jag har således inte letat fram dokument på egen hand då detta inte ligger i mitt syfte. Då jag har velat delta i deras dagliga verksamhet för att skapa en förståelse för deras arbete. Men jag vill påpeka att La Casa de las Madres arbete präglas av öppenhet och att de under min tid där aldrig nekade mig att ta del av några dokument. Istället hjälpte de mig att förstå deras arbete, lät mig ta del av volontärutbildning, seminarier, konferenser, dagligt arbete och föredrag. De hjälpte mig boka intervjuer och lät mig glädjande nog ta del av alla sidor i verksamheten. 3.2 Deltagande observationer Under min tid på La Casa de las Madres har jag främst använt mig av metoden deltagande observation. Man kan arbeta med observationer på flera sätt, strukturerat genom att föra observationsscheman som sedan kategoriseras och analyseras. Man kan också använda ostrukturerade observationer exempelvis om man vill inhämta så mycket information som möjligt om ett visst sammanhang eller företeelse. Vid ostrukturerade observationer är det bra om man redan innan observationerna har god kunskap både teoretiskt och empiriskt om det man ska studera. Detta hjälper observatören att sortera ut viktig information och händelser och styra arbetet emot det som är viktigt för frågeställningen. 9 Metodkritiskt kan man naturligtvis fråga sig om just de veckorna jag var där kan räknas som representativa för La Casa de las Madres arbete. Jag anser att det var det. Ingenting uppseendeväckande skedde utan arbetet hade sin stilla gång. Det ändå som jag förstod som extraordinärt under min vistelse var att det snöade för första gången på närmare 30 år. I mitt arbete betydde de deltagande observationerna att jag främst deltog i arbetet som vilken annan anställd eller volontär som helst men att jag sedan minnesantecknade och förde dagbok över jourtiden. Det är möjligt att jag deltog och arbetade mer än vad en observatör vanligtvis gör. 3.3 Intervjuer Jag har med personal anställd på La Casa de las Madres genomfört ett fåtal regelrätta intervjuer. Dessa utgick från specifik delverksamhet som jourkvinnan verkade inom och inte från ett fastställt frågeformulär, dessa intervjuer bandades inte. 9 Patel, Runa och Davidsson Bo. Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 1994. Studentlitteratur, Lund. Sida 74-81.

3.4 Samtal Under min vistelse i San Francisco kom jag att i arbete och under fritid att ha många samtal med en mängd olika människor knutna eller i samröre med La Casa de las Madres. Alla dessa var inte medvetna om att jag skulle skriva en rapport. Jag har hela tiden varit tydlig med detta i min kontakt med de anställda på jouren. Men om jag tex. skulle passa en boendekvinnas barn i en timme har jag inte berättat allt om mig själv, varför jag är där och att jag ska skriva en rapport, då det i situationen inte var relevant. Vissa av de jag mött bryr sig säkerligen inte heller om rapportskrivande men jag har valt att konsekvent inte ange vem som sagt vad eller ens återge vad vissa av kvinnorna sagt till mig. Vad gäller kvinnor och barn boende i La Casa de las Madres skyddade boende finns inga samtal med i rapporten. 4. SVENSKA KVINNOJOURSRÖRELSEN I Sverige finns två riksorganisationer för kvinnojourer, Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR samt Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, ROKS. ROKS är den största medlemsorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer. Deras uppgift är att tillvarata kvinno- och tjejjourernas gemensamma intressen i deras arbete med mäns våld mot kvinnor. ROKS har även ett opinionsbildande syfte och arbetar för att synliggöra den verklighet som jourerna möter. Idag är omkring 90 kvinnojourer medlemmar i organisationen som är en feministisk organisation som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse, samt jämställdhet på alla plan i samhället. 10 ROKS bildades 1984 för att hjälpa alla de nya jourer som tillkom under 1980 talet. I oktober 1996 valde sexton kvinnojourer att lämna ROKS och bilda Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR. Idag bedriver omkring 160 lokala kvinnojourer arbete för att stödja och hjälpa våldsutsatta kvinnor och deras barn. SKR organiserar ungefär en fjärdedel av dessa. 11 Kvinnojoursrörelsen i Sverige har bildats som en reaktion på samhällets oförmåga att skydda kvinnor som utsattes för våld och övergrepp från närstående män. Tanken var också att kvinnor - inte experter - skulle möta kvinnor. 12 Skillnaden mellan de två organisationerna kan sägas vara att ROKS ideologiska 10 http://www.roks.se/om%20roks/om_roks.htm 11 http://www.kvinnojour.com/omskr/1060813691/verks// 12 Ibid.

utgångspunkt finns i radikalfeminismen och SKRs mer åt liberalfeminismen. 4.1 Alla Kvinnors Hus, Stockholm Alla Kvinnors Hus startade upp verksamheten 1978 och är Sveriges äldsta kvinnojour. Alla Kvinnors Hus erbjuder skyddat boende, barnverksamhet, stöd- och rådgivning för våldsutsatta kvinnor och barn samt jourtelefon. Sedan februari 2001 samarbetar AKH med Kriscentrum för kvinnor i verksamheten Team för våldtagna. Verksamheten består av två delar, dels en stödverksamhet för kvinnor som utsatts för våldtäkt. Dels en förebyggande och uppsökande informationsverksamhet. 13 Alla Kvinnors Hus är med i riksorganisationen ROKS. 4.2 Historik På hösten 1976 samlas ett antal kvinnor för att diskutera ett kvinnohus i Stockholm. Inspirationen kom från USA, England och Tyskland där jourarbete redan var igång, kvinnohus fanns redan i Oslo och Köpenhamn och liknande diskussioner fördes i Göteborg. I Sverige väckte förslaget i den nya sexualbrottsutredningen stor ilska då den menade att våldtäkt egentligen inte fanns och att straffsatsen för liknande brott därför borde sänkas. 14 En viktig aktör emot lagförslaget var journalisten Maria-Pia Boëthius som i en uppmärksammad artikelserie i Expressen beskrev förslaget och dess konsekvenser. Grupp 8, den nya kvinnorörelsens företrädare samlade tretton kvinnoorganisationer bakom en gemensam protest och uppvaktade justitieministern. 15 I den offentliga debatten existerade inte kvinnomisshandel och i Svenska Akademins ordlista fanns ordet inte med. När kvinnor i allmänhet fick läget klart för sig väcktes en ilska som ledde till politiska förändringar. Sexualbrottsutredningens förslag skrotades och utredarna avsatte, regeringen tillsatte en ny utredning, sexualbrottskommittén. 16 Efter mycket diskussioner inom gruppen och med politiker fick man så i september 1979 nycklarna och tillgång till fastigheten på Svartensgatan 3 på Södermalm i Stockholm. Arbetet 13 Grände, Josefin 2005. Jag kallade det aldrig för våldtäkt Att möta våldtagna kvinnor. Sida 17-18. Utgiven av ROKS, Stockholm. 14 Önfelt, Cecilia 1991. Vardagens hjältinnor, 10 år på Alla Kvinnors Hus. Sida 10. Utbildningsförlaget Brevskolan, Stockholm. 15 Gemzöe, Lena 2002. Feminism. Bilda förlag, Stockholm. Sida 54-55. 16 Önfelt, Cecilia 1991. Vardagens hjältinnor, 10 år på Alla Kvinnors Hus. Sida 10.

kunde börja. 17 4.3 Verksamhet Alla Kvinnors Hus är en fristående feministisk organisation som genom sin verksamhet vill öka medvetenheten och kunskapen om mäns våld mot kvinnor. Man vill därför ha en öppen verksamhet och genom volontärer och personal sprida den kunskap som byggts upp under Alla Kvinnors Hus tak sedan starten 1978. 18 Alla Kvinnors Hus är en ideell förening med cirka 500 medlemmar varav cirka 130 stycken arbetar som volontärer inom verksamheten. Föreningens uppdrag är att bedriva rådgivning i sociala och juridiska frågor relaterade till mäns våld mot kvinnor och deras barn. Man ger stöd i akuta nödsituationer, såsom misshandel och våldtäkt. Telefonjour och skyddat boende finns för kvinnor som utsatts för våld eller hot om våld. Volontärerna är organiserade i olika grupper; Telefonjoursgruppen Dövjouren Juristjouren Tjejjouren Stödsamtalsgruppen Team för våldtagna Barnjouren Styrelsen De fyra förstnämnda grupperna sköter telefonjoursarbetet på kvällstid mellan 18 och 21 med olika inriktning på målgrupp. Under 2006 emottogs 729 samtal till de olika jourgrupperna varav 185 berörde juridiska frågor, samtal till jouren ökade under året med 13% jämfört med 2005. Grupperna besvarar även frågor och för samtal med kvinnor via mail. 19 Alla Kvinnors Hus har 9 anställda, en verksamhetschef, två anställda i Kvinnojouren som stöd till boendekvinnorna, två anställda i Barnjouren, en redovisningsekonom, en anställd i Team för våldtagna och en vaktmästare. 20 Utbildningsförlaget Brevskolan, Stockholm. 17 Ibid. Sida 21. 18 AKH verksamhetsberättelse 2006 sida 6. Se även www.allakvinnorshus.org 19 AKH verksamhetsberättelse 2006 sida 6. Sida 2. 20 Ibid. Sida 8.

Det skyddade boendet kan husera sammanlagt 11 kvinnor och deras barn. 9 av lägenheterna finns i huset medan 2 lägenheter finns på annan, hemlig plats. I och med detta kan kvinnor med vuxna tonårspojkar tas emot som annars kanske inte skulle ha accepterats i huset. I en av lägenheterna i huset finns möjlighet att ta med sig husdjur. Andelen boendekvinnor som har invandrarbakgrund är relativt hög, i jämförelse med deras del av befolkningen. Detta beror på att de troligtvis har sämre eller inga egna sociala nätverk av vänner, bekanta, familj och släktingar. Under 2006 har 44 kvinnor fått skyddat boende på Alla Kvinnors Hus. Antalet är något lägre än tidigare år beroende på att vistelsetiden i genomsnitt ökat i längd, beläggningen i boendet var under året hög. 21 5. AMERIKANSKA KVINNOJOURSRÖRELSEN I Minnesota öppnar det första skyddade boendet för misshandlade kvinnor 1973. Eftersom det råder en brist på DV-verksamheter som kan hjälpa spansktalande kvinnor bildas i Boston året efter en skyddat boende verksamhet för att möta behovet. Detta är den första, mot en etnisk grupp, riktade verksamheten. 1976 blir Nebraska den första stat att ta bort förbehållet i lagstiftningen för makar som tidigare gjort det omöjligt för en juridisk dom vid våldtäkt hos gifta par. The National Coalition Against Domestic Violence bildats 1978 och samma år bildas även Lesbian Task Force som en del av den. LTF är en grupp som arbetar med att göra skyddade boenden och DV-verksamheter trygga och utvecklande platser även för lesbiska. De vill också föra fram, för dem viktiga frågor i koalitionen. 1979 finns hela 250 DV-verksamheter, skyddade boenden och kvinnojourer i hela USA. 1983 finns mer än 700 skyddade boenden inom den amerikanska kvinnojoursrörelsen, de ger tillsammans service till 91000 kvinnor och 131000 barn varje år. Ms. Magazine genomför tillsammans med koalitionen 1994 en nationell kom-i-håg-mittnamn registrering av dödsfall pga. DV. 1998 firar koalitionen 20 års jubileum och håller sin åttonde nationella konferens. Arbetet fortskrider. 22 21 Ibid. Sida 3. 22 La Casa de las Madres 40 hour domestic violence training manual 2006.

5.1 La Casa de las Madres, San Francisco La Casa de las Madres erbjuder akut skyddat boende och icke-boende service till kvinnor, tonåringar och deras barn som innefattar samtalsterapi, konsultationer, familjeservice och hjälp till vidare hjälp. La Casa de las Madres mission statement lyder La Casa de las Madres provides shelter to battered women and their children; we strive to empower women and children to know their own strenghts, take risks and better control their own lives. Our goal is to restore dignity, generate hope, evoke courage, and help maximize the potential in our clients. 23 5.2 Historik La Casa de la Madres är San Franciscos största och äldsta kvinnojour och har funnits sedan 1976 då en grupp kvinnor som ville förändra situationen för kvinnor slöt sig samman och grundade jouren. Många hade erfarenhet av våld mot kvinnor eller våld inom familjen. och var starkt motiverade att förändra situationen. En av kvinnorna hade förlorat sin mamma genom upprepade övergrepp och misshandel och tog initiativet till att skapa en säker och trygg plats för kvinnor som misshandlats. 24 5.3 Verksamhet Dagens verksamhet består av en kontorsdel med lokaler på officiell och central adress på Missions street. Man har även en inofficiell adress där det skyddade boendet med 35 bäddplatser ligger. Den huvudsakliga verksamheten består av ett skyddat boende för kvinnor och deras eventuella barn. Övrig service man ger är: 2 st 24-timmars telefonjourslinjer, en för tonåringar och en för vuxna. Drop-in- counseling center. Teen Program. Community Education and Outreach Program. San Francisco Police Department Domestic Violence Responce Unit. Advocacy Program. Safe Havens Program 23 La Casa de las Madres 40 hour domestic violence training manual 2006. 24 Ibid.

Mary Elisabeth Inn Case Management Program. Safe Housing Project. Crisis-line finns tillgänglig 24 timmar om dygnet, på kontorstid från en anställd på kontoret och kvällar och nätter från boendet. Boendet har ett antal advocates som är de boendes kontaktpersoner och som boendekvinnorna har stödsamtal med och pratar igenom olika framtidscenarier med. Boendet har också en köksa då de boende har fria lagade matmål. Man har också en boendeansvarig. Man har två stycken anställda som finns på olika skolor i området genom Teen Program och även har stödsamtal med unga kvinnor på dessa och på kontoret. En anställd stationerad på polishuset inom Domestic Violence Responce Unit som söker upp utsatta kvinnor och kvinnliga brottsoffer och som ska fungera som en länk mellan rättsväsende och kvinnojouren. De har även en anställd psykologutbildad kvinna stationerad på Mary Elisabeth Inn vilket är ett halfway house mellan kvinnojourens boende och ett eget boende. Verksamheten har även en chef som sitter på kontoret på Mission Street och är länken mellan styrelsen och verksamheten. 25 5.4 Intervjuer med La Casa de las Madres företrädare Genomförda intervjuer med La Casa de las Madres företrädare har koncentrerats till de som fanns externt i staden och som jag i den dagliga verksamheten inte kom i kontakt med. Intervjuerna genomfördes för att ge mig kunskap även om dessa delar av verksamheten. 28 februari 2006; Intervju med La Casas representant på San Francisco Police Department Domestic Violence Responce Unit stationerad i polishuset. Tjänsten fungerar som en länk mellan två verksamheter, polisen och La Casa. Tanken är att de ska kunna dra nytta av varandras erfarenheter och verksamheter. Under intervjuns gång får vi avbryta då det kommer in två poliskvinnor som vill ha hjälp med en familjeproblematik som blad annat innefattar Domestic Violence. Poliskvinnornas tanke är att få bort kvinnan och barnet ur en svår situation för att om möjligt arbeta vidare med kriminella element i familjens omgivning. Det blir en kort diskussion om vad som skulle bli den bästa lösningen på situationen och efter ett par telefonsamtal har poliserna nya idéer att gå vidare med i fallet. De tar med sig ett par 25 La Casa de las Madres 40 hour domestic violence training manual 2006.

telefonnummer och går. Tjänsten kan också innebära att läsa igenom polisrapporter och fastställa om någon av de inblandade kan vara i behov av La Casas verksamhet, kontakt försöker då etableras. Ibland kan det handla endast om informationsarbete angående verksamheten och man kommer inte längre än ett samtal över telefonen och ett telefonnummer ifall kvinnan vill ringa upp vid ett senare tillfälle. Men ett frö har såtts. 6 mars 2006; Intervju med La Casas representant på Mary Elisabeth Inn i centrala San Francisco. Verksamheten är ett halfway-home och en länk mellan det skyddade boendet och ett eget framtida boende, detta till en billig penning så att kvinnorna ska kunna arbeta ihop ett eget kapital under sin vistelse. I verksamheten ingår stödsamtal som kvinnorna själva bestämmer hur ofta och när de ska ske, vissa vill inte ha så mycket stöd medan andra vill prata mer frekvent. Mary Elisabeth Inns verksamhet vänder sig endast till ensamstående kvinnor utan barn. 15 mars 2006; Intervju och medföljning till förhandlingar i familjerätten med La Casas representant i juridiska frågor. Under förmiddagen sitter vi som åhörare i familjerätten, en av kvinnorna som bor i La Casas skyddade boende har begärt att hennes förövare ska förbjudas ta kontakt med henne och har begärt en restraining order från domstolen. La Casa representant ger råd och stöd till de som genom kvinnojouren kommit till rätten men sina ärenden, hon följer med och förklara hur processen kommer att gå till och finns med under hela processen. 5.5 Tre för mig viktiga händelser under vistelsen För att tydliggöra inte bara mitt syfte med att åka till San Francisco och vad jag gjorde där har jag valt att med tre exempel peka på händelser som var viktiga för mig personligen och som fick mig att särskilt reflektera över dem. En dag följde jag med en av de anställda på kontoret på en föreläsning. Det var för en grupp som under sin utbildning inom juridik och mänskliga rättigheter jobbade med frivillig rättshjälp, som en del av utbildningen. De hade under ett flertal tillfällen haft problem med familjer som kom dit och gapade och skrek på varandra. Det hade förekommit att familjemedlemmar slog varandra eller sina barn under besöken hos rättshjälpen något som de på flera sätt tyckte var obehagligt och svårt att hantera. Så de bjöd in La Casa de las Madres för att prata om våld i hemmet för att få mer kunskap och tips om hur de kunde agera och gå

vidare med sin hjälp till utsatta. När vi var på väg därifrån kom vi in på hur man bäst hanterar olika situationer som kan uppstå i jouren och hur man kan och inte kan göra i våra respektive länder. Jag berättade att många jourer, däribland min egen inte tillåter några män alls i huset av flera anledningar, men att det kan uppfattas av vissa som att alla män är potentiella våldsverkare och därför inte har någon som helst tillträde till verksamheten. Min kollega från La Casa de las Madres berättade då att de haft två män anställda i verksamheten både i boendet och på kontoret. Hon poängterade sedan att det självklart måste vara någon med rätt inställning och som kommer in i verksamheten med passande förutsättningar. De hade tidigare en man som jobbade i köket på boendet och lagade all mat. Det hade fungerat bra eftersom, enligt min kollega. Han var en lugn och lite tillbakadragen man som trivdes bäst med att hålla sig i köket. Hon hade också, rent personligt, gillat att ha en man i just den stereotypt kvinnliga positionen och tyckte att de i verksamheten lärde sig mycket av att, så att säga byta roller. Hon berättade också att de hade haft en man i Avocate-rollen på kontoret där hans jobb var att samtala, råda och vägleda kvinnor och att även det fungerat utmärkt. Kanske därför att, återigen en personlig åsikt från min kollega, han var så uppenbart inte intresserad av kvinnor på andra sätt. Att de kände att de kunde prata öppet med honom om allt möjligt just därför att han var en öppet homosexuell man. Däremot hade de valt att inte låta crisis-line bemannas av män som tar emot samtal då de trodde att kvinnor i behov av råd och stöd hellre i en sådan situation ville tala med en kvinna. Efter dessa exempel poängterade hon dock att det var väldigt viktigt för La Casa de las Madres som verksamhet, kunskapsbärare och en viktig del av samhället som folk i staden litar på, inte bara agerar ansvarsfullt utan också väldigt genomtänkt. Alla som blir en del av verksamheten måste veta vad de håller på med. Det gäller både för kvinnor och män. En av anledningarna att jag valde att åka till just San Francisco, var som sagts tidigare att jag trodde dels att det var en spännande stad men också för att de har en väldigt blandad befolkning. De har dels en väldigt stor del spansktalande men också en stor del homosexuella i invånargruppen. Detta ger ett etnicitet, genus- och queerperspektiv på hela staden. Vid ett tillfälle kom jag att diskutera detta med en av de anställda på La Casa de las Madres kontor. Vi hade någon dag innan haft ett samtal till crisis-line från en kvinna, som min kollega sa,

hade väldigt mörk röst och möjligen var transsexuell eller MTF. Hur som helst hjälpte vi henne att hitta ett boende över natten då hon inte kunde erbjudas plats hos La Casa de las Madres. Vi kom med tanke på detta in på hur man kan arbeta med människor som kanske inte kan placeras inom normens ramar. I Sverige är det min erfarenhet att man i jouren inte tar emot så många ickeheterosexuella kvinnor, eller att man gjort det men att kvinnorna inte är öppna med det. Det vore för mig väldigt osannolikt att man sedan 1970-talet aldrig haft en lesbisk kvinna i det skyddade boendet. Jag har inte hört att man tagit emot någon transsexuell person på min hemmajour Alla Kvinnors Hus även om det kan ha förekommit. Detta har man och gör man däremot hos La Casa de las Madres. Oh sure we do, all the time sa min kollega när jag frågade. You don t?! frågade hon och jag kände mig som att; kusinen från landet, det är jag. Man har vid flera tillfällen hos La Casa de las Madres tagit emot homosexuella, MTF och transsexuella i boendet. Huvudsaken är att de själva definierar sig som kvinnor, då är de välkomna. Man skulle aldrig fråga om de har för avsikt att operera sig, har påbörjat könsbyte eller i vilken fas de är i ett eventuellt könsbyte. Det anser man vara kvinnans enskilda sak. Det man istället särskilt tänker på är att erbjuda denna kvinna ett enskilt badrum och dusch, som annars ofta delas av flera i boendet. Detta för att slippa dela badrum med en kvinna och hennes barn och behöva svara på frågor på väg in och ur duschen, löser man det med eget badrum. För att som min jourkollega sa; they just have a different set of plumming. Detta är med mina svenska ögon sett ett, för mig ovanligt men beundransvärt förhållningssätt. Ett annat av dessa tillfällen inträffade när jag hälsade på La Casa de las Madres anställda på polishuset för att se hur hon jobbade. Jag hade intervjuat henne och hon visade mig runt i det gigantiska polishuset beläget ett par kvarter från city. Vi småpratade och hon frågade hur jourarbete såg ut i Sverige och jag svarade efter bästa förmåga. Vi pratade om likheter och skillnader och för att det inte skulle bli så otydligt tog jag ett konkret exempel. Jag berättade att jag i utbildningsmaterialet till volontärutbildningen läst att ett av säkerhetstipsen tar att om det fanns skjutvapen i huset försöka ta patroner/ammunition. Jag menade att detta tips inte skulle ha förekommit i ett svenskt utbildningsmaterial eftersom problematik med skjutvapen i hemmen inte är särskilt primär. En av sakerna hon specifikt frågade efter var hur många kvinnor som varje år utsattes för

misshandel, övergrepp och hot. Eftersom jag inte hade någon direkt siffra svarade jag något svävande om att det inte var lika många som i USA, eftersom vi inte har lika många vapen och det är svårare att skaffa vapen i Sverige. Hon stannade upp i korridoren tittade på mig och sa långsamt so, women don t get killed in your country, then? Jag stannade också upp på vår väg nedför korridoren och svarade sökande att jo, kvinnor dödas visst varje år, månad och vecka i mitt land också. Men, började jag utan att veta hur jag skulle avsluta meningen, färre blir skjutna. Egentligen kanske det bara var en försköning som jag hittat på i mitt huvud för att när det kändes jobbigt att vara på det skyddade boendet på La Casa de las Madres för att gömma undan det faktum att det här och exakt samma saker händer även i Sverige. Min ursäkt hade blivit att det inte är lika farligt hemma i Sverige, en inställning som inte skulle hjälpa varken mig eller andra i arbetet på La Casa de las Madres. Inte skulle det hjälpa mig hemma vid i jouren heller eftersom en inställning att vi redan är bättre i Sverige (med vapenlagar och annat) skulle föda dels en tråkig attityd men också hindra mig att se allt det bra jag kunde ta med mig från San Francisco i form av idéer och arbetssätt. Jag tror inte jag fick henne att förstå riktigt vad min tanke var med att ta upp olika länders vapenlagar. Men jag lärde mig något viktigt om mitt eget sätt att tänka. 5.6 Schema över arbetet på La Casa de las Madres Min handledare och jag kom överrens om att jag skulle spendera cirka 30 timmar i veckan med att arbeta på La Casa de las Madres. Det kom dock att bli mer. Hon hjälpte mig med kontakter och att boka intervjuer och hjälpte mig att sätta in mig i det dagliga arbetet. Nedan berättar jag kortfattat hur jag spenderat mina dagar i San Francisco och hur jag deltagit i La Casa de las Madres verksamhet. 060221 Flygresa till San Francisco 060222 Går på morgonen till La Casa de las Madres kontor på Mission Street och träffar alla där för första gången. Möter min handledare som jag bara mailat med tidigare. Efter rundtur och introduktion äter vi lunch och eftermiddagen spenderar jag i La Casas shelter på hemlig plats i staden. Får rundtur även här. Passar barn och förbereder middag. 060223 Sitter med och lär mig hur det går till att hantera crisis-line efter lunch. Är kvar och deltar i volontärutbildningen som pågår hela kvällen och handlar om

effekten av Domestic Violence i familjen för barn. Samt om same-sex DV and transgender awareness. Föreläsare var företrädare från Child Trauma och CUAV, detta är första gången jag hör benämningen LGTBQQ. 060224 Fredag, ledig. Gick upp till Golden Gate park. En snabb sväng på de Young konstmuseum och Japanese tea garden och tog en snabb sväng i botaniska trädgården. 060225 Lördag, tillbringar hela dagen på volontärutbildning. Idag handlar det om peer counseling/active listening med La Casa de las Madres representant från Mary Elisabeth Inn som är terapeut. Vi har potluck, övar samtals- och lyssnarteknik och går igenom andra hjälpinstanser dit men kan referera hjälpsökande. 060226 Söndag, ledig. Tog en ordentlig titt på de Young museet. 060227 På kontoret på Mission Street hela dagen. 060228 Intervjuar La Casa de las Madres representant på Domestic Violence Responce Unit stationerad på polishuset i centrala San Francisco. Volontärutbildning på kvällen som handlar RSVP-survivor empowerment och batteriers program från Manalive. 060301 Följer med på en informationsföreläsning vid en utbildningsinstitution som bett La Casa de las Madres komma och utbilda dem om våld i nära relationer. 060302 Är i boendet hela dagen och på volontärutbildning på kvällen. Ikväll handlar det om att bekanta sig med det skyddade boendet, det här är första gången resten av deltagarna är där. Adressen gavs ut efter stränga säkerhetsinstruktioner. Vi går igenom säkerhetsplan för boendet, konfidentialitet, hur man dokumenterar inkommande samtal och händelser i boendet. Vi betar även av policys, procedurer och regler. Vi fick även en ordentlig introduktion av den ansvariga för boendet. Detta är även den sista utbildningsträffen med volontärerna vi säger hej då och kramkalas utbryter. 060303 Fredag, ledig. Åker tåg till Berkeley, tittar på universitetet och staden. Hittar som av en slump genast den genusvetenskapliga institutionen. Kollar upp vilka kurser som finns. 060304 Jobbar i boendet hela dagen. En lugn dag då de flesta mammor och barn är ute på andra aktiviteter. Passar två barn under tiden som mammagruppen träffas.

De går bra fastän vi inte pratar samma språk. Men det är väldigt svårt att säga till dem saker de inte bör göra och det visar sig sen mycket riktigt att de inte brukar få klättra upp i klätterställningen för sin mamma. 060305 Söndag, ledig. Går på guidad visning i botaniska trädgården i Golden Gate parken. 060306 Intervjuar La Casa de las Madres representant på Mary Elisabeth Inn. Promenerar i China Town. 060307 Är på kontoret och kopierar material, förbereder konferens. Går sedan på MOMA konstmuseum och Asian Art Museum. 060308 Internationella kvinnodagen. Åker till Redwood för att delta i konferens om Domestic Violence anordnad av Amnesty där också en anställd från La Casa de las Madres håller ett anförande. 060309 Deltar i Young womens Health Conference en årligt återkommande dag för flickor i högstadieåldern. Inspirerande tal, workshops, talangjakt, karriärtips mm. La Casa de las Madres har ett informationsbord och håller i workshops om flickors livsutrymme och könsroller. 060310 Jobbar i det skyddade boendet hela dagen. Svarar i telefonen, tar hand om donationer i form av kläder och mat. 060311 Jobbar i det skyddade boendet hela dagen. Förbereder mat, passar barn, kopierar handlingar. Hjälper en av de boende att skaffa bibliotekskort. 060312 Söndag ledig. Tittar på St: Patriksday parad inne i stan, åker spårvagn över stadens kullar och tittat i affärer. 060313 Sitter i crisis-line på kontoret med stöd av de andra. Gör min första inskrivning. Hänger runt i Castro efter jobbet. 060314 Har återigen hand om crisis-line. Besöker Womens Building, ett allaktivitetshus för och med kvinnor, efter jobbet. Strosar runt vid Valencia Street. 060315 Möter en av La Casa de las Madres representanter i familjerätten. Hon har flera klienter hon är medföljare till under förhandlingarna på förmiddagen. Försöker sätta mig in i hur besöksförbud, umgängesrätt med egna barn och