Samverkan BVC-bibliotek för barns språkutveckling - forskning och best practice Sammanfattning av projekt som pågått i Halland mellan 2011-2016 Maria Ehde Andersson Gerd Almquist-Tangen
Idag ska vi fira!
80 %! 80 % av ditt ordförråd kommer från det som du läser eller får läst för dig Ingvar Lundberg, Bornholmsmodellen 2007
Ökad hjärnaktivitet hos barn som fått mycket högläsning Det är tidigare känt att språket utvecklas bättre hos barns vars föräldrar läser högt för dem. En studie från USA ger nu biologiskt belägg för denna förmodade effekt. Resultaten visar att ju mer högläsning som barnen exponeras för under tre- till femårsåldern desto mer aktiverades vissa delar av hjärnan när de fick lyssna på en uppläst berättelse. De delar av hjärnan fanns i tinning-, hjäss- och nackloberna och är enligt forskarna inblandade i språkförståelse och visualisering. Dagens Medicin 150820
Varför ska man läsa högt? Högläsning för barn är suveränt av flera skäl. Först och främst introduceras barnet i hur berättelser fungerar och de blir delaktiga i berättelsegemenskapen. Språkets innersta mening är, poetiskt uttryckt, att vi ska byta berättelser med varandra, men berättelser är abstrakta och kräver mycket av deltagarna.
Bakgrund Med språket framför sig och Språkkedjan Cay Corneliuson frågade Vad har ni långsiktigheten? Var är forskningen? Var finns hållbarheten?
Vi har alla ett gemensamt professionellt objekt Lagtexter att vi ska arbeta med små barns Gemensamt ansvar Samarbete och/eller Samverkan
Läroplan för förskolan Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Lpfö
Kommunikativa språkförmågan i läroplanen tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra
Läroplan för förskolan Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Lpfö
Om språk och lärande i läroplanerna Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Detta förhållningssätt förutsätter att olika språk och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en helhet. (Lpfö)
Lgr11 Svenska Grundskolan Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.
Lgr11 Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa.
Bibliotekslagen 8 Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förut-sättningar.
Samarbete med andra professioner perspektiv- förskjutning! Bibliotek/Kultursektor Förskola - Vill nå alla alltid - Beprövad erfarenhet - Estetiskt - Litterärt Region Halland/ BVC och Logoped - Speciell grupp (80-20) - Evidensbaserat - Praktiskt - Koncist
Framgångsfaktor: Samarbete med andra professioner Mixa för att maxa! utmaningar och möjligheter Det viktigaste: - Respekten för varandras professioner - Lyhördhet och prestigelöshet - Att vara öppen för andra infallsvinklar Samarbete = ömsesidighet och dialog Perspektivförskjutning
Dags att höja ribban!? Kerstin Rydsjö En rapport om samverkan mellan barnhälsovård och bibliotek kring små barns språk och litteracitetsutveckling. Denna rapport har blivit en klassiker, och används inom biblioteksutbildningarna. Kerstin Rydsjö: Dags att höja ribban!?
Resultatet Det mest framgångrika sättet att stödja små barns språkutveckling är Bokstart enligt Kerstin Rydsjö. Detta har haft betydelsen för framväxten av Bokstart i Sverige.
Samverkan mellan folkbibliotek och barnhälsovård i Sverige: en utökad kartläggning och nulägesbeskrivning Men hur såg samarbete ut i Sverige? Kartläggning på nivån av samverkan genom enkäter till BVCsjuksköterskor och bibliotekarier, barnhälsovårdsutvecklare och barnbibliotekskonsulenter. Detta är den första kartläggningen som någonsin har gjorts i Sverige mellan folkbibliotek och barnhälsovård. Uppdraget gavs till Anna Hampson Lundh och Katarina Michnik.
Resultat - Det var en bra svarsfrekvens. - Det visade på en mängd välbeprövade metoder för att stimulera små barns språkutveckling. - Det som framkom är att det saknas en utvecklad samverkan mellan olika aktörer och, framför allt, ett tydligt ledningsansvar och en tydlig politisk vilja från alla aktörer. Anna Hampson Lundh, Katarina Michnik
Ett oväntat resultat Vi blev väldigt överraskade över den stora mängd kommentarer som vi fick på de öppna frågorna i enkäten, framförallt från BVCsjuksköterskorna. Detta material har tyvärr inte blivit analyserat än, vi hoppas på att få bidrag för detta.
Utvecklingsområden Föräldrautbildningar Gemensam planering, marknadsföring och uppföljning Användarundersökningar Skriftliga överenskommelser Gemensam och regelbunden fortbildning Förankring hos chefer och ansvariga politiker Anna Hampson Lundh och Katarina Michnik
Dags att höja ribban! I det tredje delprojektet var syftet att genom en broschyr sammanfatta erfarenheter och kunskaper från de två rapporterna, i ljuset av att regeringen genom Kulturrådet beslutat att göra en stark satsning på föräldrastöd för små barns språkutveckling -Kerstin Rydsjö: Dags att höja ribban!
Dags att höja ribban! Målgruppen för broschyren är i första hand de professioner och yrkesgrupper som arbetar med små barns språkutveckling: - BVC-sjuksköterskor, logopeder, bibliotekarier och förskolepedagoger Kerstin Rydsjö: Dags att höja ribban!?
Två frågor i fokus: 1. Varför är det viktigt att satsa på små barns språkutveckling? 2. Varför är det viktigt att samverka kring små barns språkutveckling?
Därför är det viktigt att satsa på små barns språkutveckling - Ett rikt och utvecklat språk är avgörande för utvecklingen av det egna jaget och för barnets hela liv - Språket är en grundläggande rättighet, en avgörande faktor för kommunikation med andra människor, kunna informera oss och vara delaktiga i samhället, kunna ta del av litteratur och kultur i alla former -Kerstin Rydsjö: Dags att höja ribban!
Därför är det viktigt att satsa på små barns språkutveckling Viktiga faktorer för en positiv språkutveckling som vi alla måste hjälpas åt med. - En positiv attityd till läsning i hemmet - Föräldrarnas engagemang - Regelbunden högläsning (Einstein) - Tillgång till böcker, tidningar etc. i hemmet Kerstin Rydsjö: Dags att höja ribban!
Familjen är viktigast! Inget program som utformas för att stödja små bans språkutveckling kan bli framgångsrikt om inte familjen inkluderas!
Vad är ett språkstimulerande projekt? Det är i första hand ett föräldrastödjande projekt, inte biblioteksprojekt eller hälsofrämjande projekt! Utgångspunkten för alla språkstimulerande program är att stödja samspelet och kommunikationen mellan barn och föräldrar Att utveckla program där man arbetar för att nå hela familjen har visat sig ha spela stor roll för att programmen ska bli framgångsrika
Slutsats För att åstadkomma långsiktiga och hållbara insatser i språkstödjande program för småbarnsfamiljer krävs samverkan mellan olika instanser och aktörer.
TACK! Vi vill rikta ett varmt tack till alla som stött oss under dessa projektår, men vill nämna tre personer speciellt - Cay Corneliuson - Anette Eliasson - Kerstin Rydsjö
Naturligtvis ska vi tacka Kulturrådet och Region Halland som genom ekonomiskt bidrag har gjort det möjligt att genomföra dessa projekt.
Vill du veta mer? Gerd.almquist-tangen@regionhalland.se Maria.ehde-andersson@regionhalland.se Beställ och ladda ner www.regiohalland.se/broschyrer
Tack för att du lyssnade, Maria och Gerd
Ökad hjärnaktivitet hos barn som fått mycket högläsning Det är tidigare känt att språket utvecklas bättre hos barns vars föräldrar läser högt för dem. En studie från USA ger nu biologiskt belägg för denna förmodade effekt. Resultaten visar att ju mer högläsning som barnen exponeras för under tretill femårsåldern desto mer aktiverades vissa delar av hjärnan när de fick lyssna på en uppläst berättelse. De delar av hjärnan fanns i tinning-, hjäss- och nackloberna och är enligt forskarna inblandade i språkförståelse och visualisering. Dagens Medicin 150820
Viktiga faktorer för en positiv språkutveckling En positiv attityd till läsning i hemmet Föräldrarnas engagemang Regelbunden högläsning (Einstein) Tillgång till böcker, tidningar etc. i hemmet Kerstin Rydsjö: Dags att höja ribban!