Faktahäfte Hälsa och sjukvård

Faktahäfte Hälsa och sjukvård Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt i konventionens artiklar om hälsa, habilitering och rehabilitering, samt deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott. Tanken med häftet är att skapa större kunskap om vad FN:s konvention betyder i vardagen. Sverige ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning år 2008 och den trädde i kraft år 2009. Det innebär att Sverige har åtagit sig att följa konventionen. Konventionen består av 50 artiklar som ställer krav på jämlika rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Möjligheter till ett självständigt liv för personer med funktionsnedsättning är en viktig rättighet som lyfts fram i konventionen. Detta faktahäfte är ett exempel på hur man kan bryta ner konventionens artiklar i mindre, mer konkreta beståndsdelar för att lättare kunna arbeta med den. Ansvaret för genomförandet av FN-konventionen ligger på alla nivåer av offentlig verksamhet i Sverige. För att kunna uppfylla rättigheterna i konventionen krävs målinriktat arbete med konventionstexterna. Detta arbete kan ske i olika former och detta är ett exempel. Samtidigt måste man förhålla sig till konventionens uttryck och formuleringar på ett korrekt sätt. Konventionen ska tolkas utifrån sin normala orda- 2016 HSO SKÅNE SID 1

lydelse, sitt syfte och sitt sammanhang. Rättighetsartiklarna ska dessutom tolkas i enlighet med de allmänna principerna i artikel 3: Respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande friheten att göra egna val samt enskilda personers oberoende, Icke-diskriminering Fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället Respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden och mänskligheten Lika möjligheter Tillgänglighet Jämställdhet mellan kvinnor och män Respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktionsnedsatta barns rätt att bevara sin identitet Alla åtgärder som vidtas för att uppfylla konventionen ska genomsyras av dessa. Detta är inte heller en regelbok, utan ett förslag, ett exempel på hur FN-konventionen kan tolkas i praktiken. Utgångspunkten för faktahäftet är naturligtvis konventionen, men ett visst mått av tolkning har varit nödvändigt för att konkretisera artiklarna. Det är viktigt att notera för den som vill hänvisa till faktahäftet. Läsning och hänvisning till faktahäftet bor ske med rimlig tolkning och sunt förnuft. Trevlig läsning och lycka till i ditt arbete med genomförande av FN-konventionen! Hälsa Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaron av sjukdom enligt Världshälsoorganisationen WHO (1946). Detta är den definition av hälsobegreppet som används mest frekvent. Samtidigt har den kritiserats för att vara alltför idealistisk. Tar man denna definition som utgångspunkt borde alla vara sjuka, menar kritikerna. Ur ett naturvetenskapligt perspektiv är hälsa detsamma som frånvaro av sjukdom. Sett ur ett humanistiskt perspektiv handlar hälsa snarare om individens upplevelse av sitt välbefinnande. Hälsa och sjukdom ska inte ses som varandras motsatser, att man antingen är sjuk eller frisk. Man kan ha en god hälsa trots sjukdom eller funktionsnedsättning. Oavsett hur man väljer att se på hälsobegreppet så är hälsa varje människas rättighet. Detta oavsett ras, religion, politisk åskådning, ekonomiska eller sociala förhållanden. I det svenska samhället finns många aktörer som verkar för en bättre folkhälsa och detta sker på olika nivåer i olika sektorer. De senaste åren har forskning visat att gruppen av personer med funktionsnedsättning i högre grad är drabbad av ohälsa jämfört med befolkningen i övrigt. Ojämlikheten i hälsa mellan gruppen och övriga befolkningen tenderar också att öka. Därför är det ytterst viktigt att skapa goda förutsättningar för en fungerande hälso-, sjuk- och friskvård. Genom att tillgängliggöra och kvalitetssäkra dessa verksamheter lägger man grunden för en bättre folkhälsa. De olika aktörerna på området skulle kunna sägas arbeta mot samma mål, en friskare befolkning och en jämlik hälsoutveckling. I detta arbete har de olika uppdrag. Hälso- och sjukvården har sitt huvudsakliga uppdrag i att upptäcka och behandla sjukdomar och hälsorelaterade problem, det vill säga att hantera och förebygga ohälsa. Friskvården har ett annat fokus, nämligen att främja hälsa och det friska genom hälsofrämjande aktiviteter och strategier. Hälso-, sjukvårds- och friskvårdsarbete omfattar alltså många aspekter och gäller allt från högspecialiserad sjukvård till möjligheten att ta sig ut i naturen på sin fritid. I denna rapport kring hälsa, sjukvård och friskvård konkretiseras de krav som FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ställer på området. Rätt till bästa möjliga hälsa Personer med funktionsnedsättning har rätt till bästa möjliga hälsa på lika villkor som andra, 2016 HSO SKÅNE SID 2

menar FN-konventionen. Detta innebär att de ska få tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor som andra, bli respektfullt bemötta och få den vård de särskilt behöver på grund av sin funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig för alla och diskriminering på grund av funktionsnedsättning får inte förekomma. Brukaren ska också delges information om sin hälsa och sjukvård och ges möjlighet att påverka denna genom fritt och informerat samtycke. Samtidigt omfattar rätten till bästa möjliga hälsa inte bara hälso- och sjukvård, utan även friskvård. Detta är viktigt för att den enskilde individen själv ska kunna påverka sin hälsa och sina levnadsvanor till det bättre. På så sätt kan vidare funktionsnedsättning, symptom och sjukdomar förebyggas och en bättre hälsosituation främjas. Rätt till friskvård Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet till friskvård och deltagande i friskvårdsaktiviteter på lika villkor som andra. Detta gäller både fysisk tillgänglighet på anläggningar och arenor, tillgänglig information och service samt anpassning av aktiviteter och fysisk miljö. Genom satsningar på tillgänglig friskvård anpassad för alla ökar folkhälsan och både den enskilde och samhället blir vinnare. Organiserad idrott och föreningsliv Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att delta i den organiserade idrotten och föreningslivet på lika villkor som andra, enligt FN-konventionen. Idrottsdeltagande ska i största möjliga mån främjas bland personer med funktionsnedsättning. Deltagande i organiserad idrott och/eller föreningsliv kan ge positiva fysiska, psykiska och sociala effekter som kan vara mycket värdefulla för individen. Friskvårdsaktiviteter särskilt för personer med funktionsnedsättning FN-konventionen menar att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att delta i friskvårdsaktiviteter som är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning. Detta är viktigt eftersom alla, oavsett funktionsförmåga, ska ges möjlighet till deltagande i friskvårdsaktiviteter. Genom att erbjuda friskvårdsaktiviteter särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning ökar chansen att fler deltar i dessa och att folkhälsan ökar. Tillgängliga idrotts- och friskvårdsanläggningar Alla ska kunna nyttja de idrotts- och friskvårdsanläggningar som finns, oavsett funktionsförmåga. Detta gäller både den fysiska tillgängligheten, den informativa tillgängligheten samt den servicemässiga tillgängligheten. Tillgängliga rekreationsområden Rekreationsområden såsom grönområden, naturnära områden, lekplatser och annat ska göras tillgängliga för alla oavsett funktionsförmåga. Satsningar på att tillgängliggöra rekreationsområden är också satsningar på folkhälsan som lönar sig för både individen och för samhället i stort. Tillgängliga gång- och cykelbanor Infrastruktur ska vara tillgänglig för alla, enligt FN-konventionen. Detta gäller också gång- och cykelbanor som kan nyttjas i hälsosyfte. I Plan- och Bygglagen (PBL) samt Boverkets författningssamling (BFS 2004:15 ALM 1) och (BFS 2011:13 - HIN 2) finns konkreta krav för utformning av tillgängliga gång- och cykelbanor. Tillgänglig information Det bör finnas tillgänglig information om vilka möjligheter till friskvård som finns i varje kommun, exempelvis på kommunens hemsida. Informationen borde också klargöra vilken målgrupp olika aktiviteter riktar sig till och vilken anpassning som finns. Hälso- och sjukvård på lika villkor Personer med funktionsnedsättning är en målgrupp som i många fall drabbas av hälsorelaterade problematiker av olika slag. Gruppen blir därmed i hög grad beroende av hälso- och sjukvårdens hjälp på olika sätt. Därför är det av största vikt att dessa personer ges en god, kvalitativ hälso- och sjukvård på lika villkor som andra. Detta ställer i sin tur ett flertal krav som ska efterlevas. Vårdinstans Brukaren ska ges en kvalitativ och god vård på lika 2016 HSO SKÅNE SID 3

villkor som andra oavsett typ av vårdinstans och geografisk placering. Detta innebär att diskriminering på grund av funktionsnedsättning inte får förekomma och att personalen ska ge brukaren vård av samma kvalitet som till andra. Detta innefattar ett gott, respektfullt bemötande, förståelse för allas olikheter och unika behov. För att personalen ska kunna ge sådan vård krävs utbildning och kvalitetsindikatorer för fortbildning och uppföljning inom verksamheten. Vård/behandling Vården som brukaren ges ska vara behovsanpassad och kvalitativ. Sjukvårdspersonalen ska ha en förståelse för patientens behov och på ett enkelt sätt kunna förklara vad sjukdomsproblematiken och behandlingen innebär. Brukaren har också rätt till den vård denne behöver särskilt på grund av sin funktionsnedsättning. Rätt till den vård man behöver särskilt på grund av sin funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning har rätt till sådan vård de behöver på grund av sin funktionsnedsättning. Detta är viktigt för att lindra och minska symptom och begränsa vidare funktionsnedsättning och följdsjukdomar. Det ställer krav på en fungerande vårdsamordning då olika vårdinstanser och personal kan vara engagerade i samma vårdprocesser. hälsa. Inom gruppen finns ökad risk för sexuellt utnyttjande, svårigheter och risker för ojämlikhet i sexuella relationer. FN-konventionen menar att personer med funktionsnedsättning i samband med besök i hälso- och sjukvården ska informeras om sexuell och reproduktiv hälsa och få lämplig rådgivning i dessa frågor. De ska ha tillgång till sexuell- och reproduktiv hälsovård på lika villkor som andra. Om de behöver sådan hälsovård särskilt på grund av sin funktionsnedsättning ska de också få det. Tillgänglighet Tillgänglig vårdlokal Vårdanläggningen och vårdlokalen ska vara tillgänglig för alla, oavsett funktionsförmåga, enligt FN:s konvention. Detta gäller delvis den fysiska tillgängligheten att obehindrat kunna ta sig fram i lokalerna och använda en handikappanpassad toalett. Men tillgängligheten gäller också skyltning och all information som behövs för att kunna navigera och hitta rätt i lokalerna. Rätt till fritt och informerat samtycke Brukaren har rätt att få information om sin hälsa och vård. Det är av största vikt att sjukvårdspersonalen enkelt och pedagogiskt kan förklara vad olika sjukdomstillstånd och behandlingsmetoder innebär för individen. Brukarens förståelse för detta och möjliga konsekvenser är nödvändig när denne ska fatta beslut om sin hälsa och vård. Sjukvårdspersonalen ska be om patientens samtycke till de undersökningar/behandlingar som blir aktuella under vårdprocessen. För att individen ska kunna ha inflytande över sin hälsa och vård är kunskap, förståelse och delaktighet viktiga förutsättningar. God kommunikation är därför viktig och patientens delaktighet blir en förutsättning för god vård. Information om sexuell och reproduktiv hälsa Personer med funktionsnedsättning, särskilt intellektuell sådan, har behov av utökat stöd när det gäller förebyggande sexuell och reproduktiv 2016 HSO SKÅNE SID 4

Tillgänglig information och service Den information och service som ges ska vara tillgänglig för alla, oavsett funktionsförmåga. Brukaren måste kunna förstå informationen som ges och servicen ska vara anpassad för alla. Detta är en av flera viktiga aspekter när hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig för alla. Om det skulle uppstå problem i kommunikationen bör det finnas en stödfunktion tillhands, till exempel en teckentolk. Bemötande Respektfullt och värdigt bemötande Varje individ, oavsett funktionsförmåga, ska bemötas med respekt och värdighet. Detta är en grundläggande mänsklig rättighet. I vården är individen utlämnad till personalens omhändertagande och kunskap, därför är det så viktigt att personalen bemöter på ett gott sätt och ger ett gott omhändertagande. Många personer med funktionsnedsättning besöker hälso- och sjukvården frekvent. För att dessa besök ska bli en dräglig del av livet krävs att personalen bemöter varje individ på ett gott sätt, utifrån individuella behov och förmåga. Personalen ska också vara beredd att besvara patientens frågor. Närhet till vård Vård så nära hemorten som möjligt Personer med funktionsnedsättning ska erbjudas vård så nära hemorten som möjligt, även på landsbygden. Närheten till vård är en viktig faktor för tillgänglighet, och vården ska vara tillgänglig på lika villkor för alla. Frekventa sjukvårdsbesök är realitet för många personer med funktionsnedsättning och för att besöken ska bli en dräglig del av livet bör det geografiska avståndet inte vara alltför stort. Nyetableringar på landsbygden För att minska avstånden till vården kan nyetableringar på landsbygden krävas. Om de geografiska avstånden är alltför stora är färdtjänst och andra transportmedel inte lämpliga alternativ. En patient ska inte behöva åka långt för ett vårdbesök. Förbindelser Att det finns fungerande kollektivtrafikförbindelser och färdtjänstservice är viktigt för att underlätta för brukare och patienter. En brukare ska kunna känna sig trygg i att beställa färdtjänst och vara säker på att fordonet kommer. Det ska vara enkelt att ta sig till hälso- och sjukvårdsinstitutioner. Närhet Närhet är en viktig faktor för tillgänglighet. Hälsooch sjukvård är livsviktig service som bör finnas inom relativt korta geografiska avstånd. Det ska vara enkelt att ta sig till hälso- och sjukvårdsinstitutioner. Sociala skyddsnät Rätt till sjukförsäkring och livförsäkring på lika villkor som andra Personer med funktionsnedsättning ska kunna känna sig trygga i att de har möjlighet att sjukförsäkra och livförsäkra sig utan hinder, på lika villkor som andra. Diskriminering på grund av funktionsnedsättning får inte förekomma, enligt FN-konventionen. Tillhandahålla kvalitativ vård Personal bemötande Personer med funktionsnedsättning har rätt till ett gott bemötande på lika villkor som andra. Dåligt bemötande på grund av funktionsnedsättning är diskriminering. Ett gott bemötande har stor betydelse för vårdkvaliteten och rör grundinställningen till det viktiga personliga mötet. Gott bemötande grundar sig i respekt för människors lika värde samt individens självbestämmande och integritet. Attityder Personer med funktionsnedsättning ska inte diskrimineras genom negativt bemötande och fördomsfulla attityder. Dessa personer har rätt till ett gott, positivt bemötande på lika villkor som andra. Information från personal Informationen som personalen ger ska vara möjlig att uppfatta för alla. Om det uppstår problem i kommunikationen måste det finnas möjlighet till stöd av teckentolk, dövblindtolk eller annan lämplig stödfunktion. 2016 HSO SKÅNE SID 5

Utbildning och kunskap Fortbildning För att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna ge en god vård krävs att de kontinuerligt fortbildas inom relevanta kunskapsområden. Det bör finnas en bredd i fortbildningen som täcker in samtliga områden av relevans för verksamheten. Utbildningsplan Det bör finnas en plan för hur personalen ska utbildas och inom vilka kunskapsområden. Utbildningsplanen bör vara behovsbaserad och ha en koppling till de för verksamheten aktuella och relevanta arbetsområdena. Implementering av forskningsrön Det bör finnas planer för hur aktuell och relevant forskning ska implementeras i hälso- och sjukvårdens verksamheter. Detta är viktigt för att tillvarata de forskningsrön som presenteras och på ett lämpligt sätt implementera dessa i verksamheterna. Samarbete med brukarorganisationer Dialog med patientföreträdare För att kunna erbjuda en patientcentrerad vård är det grundläggande att ha en dialog/samarbete med brukarorganisationer som ofta har stor erfarenhet av hälso- och sjukvården. Dessa erfarenheter och kunskaper kan vara värdefulla för utveckling av hälso- och sjukvårdens verksamheter. Hälsotjänster Mat anpassad efter särskilda behov I hälso- och sjukvården ska det serveras sådan mat och dryck som alla kan få i sig oavsett funktionsförmåga och behov. Att kunna få i sig den näring man behöver blir särskilt viktigt vid ett sjukdomstillstånd eller annan hälsoproblematik. Mat lätt att tugga och svälja I hälso- och sjukvården ska det serveras sådan mat och dryck som alla kan få i sig oavsett funktionsförmåga och behov. Detta är av största vikt då sjukvården omhändertar sjuka människor som behöver näringsriktig kost för att främja tillfrisknande. Deltagande i befolkningsbaserade folkhälsoprogram Alla invånare ska inkluderas i befolkningsbaserade folkhälsoprogram och folkhälsoinsatser. Detta oavsett funktionsförmåga och behov. Personer med funktionsnedsättning har rätt till friskvård på lika villkor som andra och deras behov ska beaktas särskilt vid utformning av folkhälsoprogram. Mätbarhet och utvärdering Hälso- och sjukvården bör genomföra regelbundna utvärderingar och uppföljningar av sin verksamhet. I sådant arbete bör förutbestämda kvalitetsmått och andra indikatorer användas för att ge objektiva och rättvisa resultat av verksamhetens funktiona- Patientcentrerad vård Den hälso- och sjukvård som erbjuds ska utgå från patientens behov och därmed vara patientcentrerad. Detta innebär att patientens behov ska komma i första hand, att patienten blir lyssnad på och förstådd samt att de undersökningar/behandlingar som genomförs ska utgå från patientens behov. Därutöver är kunskap, förståelse och delaktighet viktiga förutsättningar för individens inflytande över sin hälsa, vård och behandling. God kommunikation är viktig och patientens delaktighet blir en förutsättning för god vård. 2016 HSO SKÅNE SID 6

litet. Uppföljning av verksamheten Hälso- och sjukvårdsverksamheter bör regelbundet följa upp sin verksamhet med stöd i olika utvärderingsverktyg och kvalitetsindikatorer. Detta för att säkra en viss kvalitetsnivå och identifiera utvecklingsområden. Kvalitetsindikatorer I samband med uppföljning av verksamheten inom hälso- och sjukvården bör man fastställa ett antal kvalitetsindikatorer att mäta före och efter uppföljning. Dessa indikatorer ska vara relevanta för mätning av kvaliteten i verksamheten och ge en bred bild av läget. Laglydelse och uppföljning Hälso- och sjukvården lyder under ett flertal lagar som ska följas. Dessa är bland annat Patientlagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen, Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det är av största vikt att man i samband med uppföljning av verksamheten säkerställer att denna lever upp till dessa lagar. Rätt till habilitering/rehabilitering Personer med funktionsnedsättning har rätt till deltagande i ett fungerade och väl uppbyggt habiliterings- eller rehabiliteringsprogram. Dessa program ska vara särskilt inriktade på områdena hälsa, sysselsättning, utbildning och social service. Grundas på tvärvetenskaplig bedömning En lämplig habilitering/rehabilitering ställer krav på samarbete mellan olika instanser och huvudmän. Naturligtvis bör habiliteringen/rehabiliteringen utformas med tanke på individens behov, sett ur olika perspektiv. Utifrån behov och förmåga En lämplig habilitering/rehabilitering ska utformas utifrån individens behov och förmåga, annars fyller den inte sitt syfte. Varje individ har olika behov och förmågor. För att habiliteringen/rehabiliteringen ska bli framgångsrik krävs att den individanpassas i den mån det är möjligt. Habiliterings- eller rehabiliteringsprogrammet ska börja så tidigt som möjligt. Främja största möjliga oberoende Den habilitering/rehabilitering som erbjuds ska främja största möjliga oberoende hos individen. Detta ställer krav på en kvalitativ habilitering/rehabilitering som omfattar flera aspekter. Rätt till full fysisk förmåga Habiliteringen/rehabiliteringen ska ge rätt till full fysisk förmåga, vilket kan innebära att habiliteringen/rehabiliteringen ska främja individens fysiska förmåga till fullo, utifrån individens egna förutsättningar. Rätt till full mental förmåga Habiliteringen/rehabiliteringen ska ge rätt till full mental förmåga, vilket kan innebära att habiliteringen/rehabiliteringen ska främja individens mentala förmåga till fullo, utifrån individens egna förutsättningar. 2016 HSO SKÅNE SID 7

Rätt till full social förmåga Habiliteringen/rehabiliteringen ska ge rätt till full social förmåga, vilket kan innebära att habiliteringen/rehabiliteringen ska främja individens sociala förmåga till fullo, utifrån individens egna förutsättningar. Rätt till full yrkesmässig förmåga Habiliteringen/rehabiliteringen ska ge rätt till full yrkesmässig förmåga, vilket kan innebära att habiliteringen/rehabiliteringen ska främja individens yrkesmässiga förmåga till fullo, utifrån dennes egna förutsättningar. Främja inkluderande och deltagande i livets alla aspekter Habiliteringen/rehabiliteringen ska främja inkluderande och deltagande i samhället och i livets alla aspekter, vilket innebär att habiliteringen/ rehabiliteringen ska främja individens möjligheter till deltagande i samhället och livet till fullo, utifrån dennes egna förutsättningar. själv välja huruvida denne önskar delta i ett habiliterings- eller rehabiliteringsprogram eller inte. Det är också viktigt att programmet som erbjuds är tillgängligt för alla oavsett funktionsförmåga, så att varje individ kan ta del av programmet på lika villkor. Så nära hemorten som möjligt Habiliterings- och rehabiliteringsprogram ska erbjudas så nära individens hemort som möjligt. Detta innebär att individen inte ska behöva förflytta sig alltför stora geografiska avstånd för att ta sig till platsen för habiliteringen/rehabiliteringen. Främja tillgång till, och kunskap om, hjälpmedel och teknik Habiliterings- och rehabiliteringsprogram ska främja tillgång till, och kännedom om, användning av hjälpmedel och teknik som är utformade för personer med funktionsnedsättning som främjar habilitering och rehabilitering. Vara frivilliga och tillgängliga Habiliterings- och rehabiliteringsprogram som erbjuds personer med funktionsnedsättning ska vara frivilliga och tillgängliga, menar FN-konventionen. Detta innebär att individen ska ges möjlighet att Redskapsboden Redskapsboden är ett treårigt projekt som drivs av HSO Skåne med finansiering från Arvsfonden. Syftet är att göra FN-konventionen mer konkret, lättare att förstå och enklare att använda i praktiken. Sverige ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning år 2008 och den trädde i kraft år 2009. Sverige har därmed åtagit sig följa konventionen, men det återstår mycket att förbättra innan vi når målet ett samhälle för alla. HSO Skåne anser att FN:s konvention borde bli svensk lag för att ytterligare stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. En viktig del av Redskapsboden är webbtestet konventionskollen där du kan testa om nio olika vardagsmiljöer lever upp till konventionen www.konventionskollen.se HSO Skåne Östra Varvsgatan 23 211 73 MALMÖ www.hsoskane.se 2016 HSO SKÅNE SID 8