STÅLÅRET 2015 Stålåret 2015 en kort översikt Stålmarknaden 2015 Stålefterfrågan och produktionen bromsar in globalt Efter en lång period av marknadstillväxt föll den globala efterfrågan på stål med två procent till 1,5 miljarder ton år 2015, enligt World Steel Associations beräkningar 1. Mer än 90 procent av nedgången kan relateras till den kinesiska stålmarknaden. Under hela 2000-talet har den globala stålmarknaden vuxit successivt från år till år om man bortser från finanskrisen 2008 2009. Motorn har i allt väsentligt varit utvecklingen i Kina som under många år har upplevt en exceptionell ekonomisk tillväxt och därmed en kraftigt ökande konsumtion av stål. Den ekonomiska tillväxten i landet har nu på allvar avtagit och är den lägsta på mer än två decennier. Detta parat med att landet försöker ställa om sin ekonomi och gå från investerings- och exportdriven till mer konsumtionsdriven tillväxt, innebär att efterfrågan på stål i Kina nu faller med besked. I övriga världen var stålkonsumtionen närmast oförändrad eller krympande. I USA föll konsumtionen med tre procent, i Brasilien med 13 procent och i Ryssland tio procent. Konsumtionen ökade däremot med sju procent i Indien, men den ökningen kan ännu inte på långa vägar uppväga nedgången i Kina. Även i EU växte stålmarknaden med ett par procent, dock med stora skillnader mellan länderna. Den fallande globala efterfrågan innebär att även produktionen bromsat in runt om i världen. För år 2015 visar World Steel Associations preliminära beräkningar att produktion av råstål 2 minskat med närmare tre procent till drygt 1,6 miljarder ton. Trots en växande marknad i EU backade produktionen med två procent inom unionen och ersattes av import. I USA har produktionen minskat med mer än tio procent och i Brasilien och Kina med två procent. Världsmarknaden svämmar över av prisdumpat kinesiskt stål Stålproduktionen i Kina minskade förvisso under 2015 men den kinesiska stålexporten har rusat i höjden i takt med att efterfrågan på hemmamarknaden fallit ihop efter 2013 när konsumtionen i landet nådde sin topp. Exporten av kinesiskt stål har ökat i en närmast ohämmad takt och nära nog fördubblats jämfört med nivån 2013. Kinas stålexport uppgick 2015 för första gången till mer är 100 miljoner ton. Eftersom Kina inte är en marknadsekonomi är stålpriserna onaturligt låga, vilket beror på olika former av statligt stöd. Inom EU finns det de som menar att formuleringarna i Kinas anslutningsfördrag till världshandelsorganisationen WTO per automatik innebär att landet måste betraktas som en marknadsekonomi i handelspolitiska sammanhang från utgången av 2016. Detta har dock inget med frihandel att göra vilket somliga tror utan är en fråga om huruvida vi inom EU ska acceptera att konkurrera med statligt stöd i Kina eller inte. 1 SRO oktober 2015 2 Ett förstadium till färdiga stålprodukter
Svag utveckling även i Sverige Den svenska stålmarknaden utvecklades svagt under 2015 trots hög aktivitet inom främst bygg- och fordonsindustrin. Beräknat på hela året förväntas efterfrågan på stål i Sverige minska med två procent jämfört med 2014. Utvecklingen för den svenska ekonomin i allmänhet och de stålkonsumerande sektorerna i synnerhet förespås bli positivt i framtiden, varför Jernkontoret tror på en modest ökning av stålefterfrågan i Sverige under 2016. Även produktionen tappade fart under 2015 jämfört med 2014. Totalt minskade produktionen av råstål med nästan fyra procent och landade på 4,4 miljoner ton, vilket motsvarar 77 procent av nivån före finanskrisen 2008 2009. Andelen legerade stål i den svenska produktionen låg på ungefär samma nivå som under tidigare år, dvs. cirka 55 procent. Det är en mycket hög andel i en internationell jämförelse. Den svenska exporten 3 av handelsfärdigt stål år 2015 uppskattas till 40 miljarder kronor, varav 15 miljarder är export av rostfritt stål, 15,6 miljarder är annat legerat stål och 9,7 miljarder är olegerat stål. Värdet av den totala stålexporten, dvs. inklusive göt och ämnen, uppskattas till 42 miljarder kronor, vilket är en ökning med fem procent jämfört med 2014. Samtidigt är den exporterade volymen i sort sett oförändrad och ligger på tre miljoner ton. Det svenska stålet exporterades under 2015 till 140 länder, varav EU (inklusive Norden) fortsatt är den viktigaste marknaden, men även USA och Kina hade en betydande andel av den svenska stålexporten. De senare har under de senaste tio åren blivit allt mer betydelsefulla marknader, men 70 procent av den svenska stålexporten går fortfarande till andra EU-länder och Norge. Källor: Ståltillförsel i världen och EU: World Steel Association, Short range outlook (oktober 2015), råstålsproduktion i världen och EU: World Steel Association; råstålsproduktion och ståltillförsel i Sverige: Jernkontoret, utrikeshandel i Sverige: SCB. Svensk stålindustri, några nyckeltal (2016-01-22) 2011 2012 2013 2014 2015 Procentuell förändring 2015/2014 Råjärnsproduktion, kton 3 240 2 805 2 896 3 078 2 865-6,9 Råstålsproduktion, kton 4 867 4 326 4 404 4 549 4 374-3,6 Handelsfärdigt stål exkl göt och ämnen, kton Stålverkens leveranser 3 931 3 317 3 367 3 502 3 530 0,8 Export* 3 650 3 110 2 891 2 996 3 025*** 1,0 Import* 3 612 3 295 3 114 2 882 2 815*** -2,3 Bruttotillförsel till svenska marknaden (leveranser export + import) 3 892 3 502 3 590 3 388 3 320** -2,0 Handelsfärdigt stål inkl göt och ämnen, Gkr Export* 56,1 47,6 37,2 40,1 42*** 4,8 Import* 38,3 31,3 27,4 28,0 28*** 0,0 Antal anställda 17 800 16 700 15 800 16 000 * Inkl. reexport och -import. Källa: SCB ** Preliminär uppgift *** Utrikeshandel är en uppskattning baserad på jan-okt 2015. 3 Uppgifterna för utrikeshandeln är en uppskattning baserad på årets tio första månader (SCB). 2 (10)
Råstålsproduktion i olika länder, kton 2000 2010 2015 Procentuell förändring, % 2015/2014 EUROPA 210 402 206 561 202 379-2,6 EU-28 193 458 172 911 166 179-1,8 EU-15 163 358 147 663 140 893-2,8 TYSKLAND 46 376 43 830 42 678-0,6 ITALIEN 26 759 25 750 22 022-7,1 FRANKRIKE 20 954 15 414 14 984-7,2 SPANIEN 15 874 16 343 14 875 4,4 STORBRITANNIEN 15 155 9 709 10 860-10,4 POLEN 10 498 7 993 9 106 6,4 ÖSTERRIKE 5 707 7 206 7 691-2,3 BELGIEN 11 636 7 973 7 219-1,5 NEDERLÄNDERNA 5 666 6 651 6 995 0,4 TJECKIEN 6 216 5 180 5 262-1,8 SLOVAKIEN 3 733 4 583 4 562-3,0 SVERIGE 5 230 4 846 4 374-3,6 FINLAND 4 672 4 029 3 988 4,8 RUMÄNIEN 4 096 3 721 3 328 5,4 LUXEMBURG 2 571 2 548 2 129-2,9 ÖVRIGA EUROPA 16 943 33 650 36 200-5,7 TURKIET 14 325 29 143 31 517-7,4 NORGE 679 530 578-3,7 C.I.S. 98 489 108 200 101 478-4,3 RYSSLAND 59 136 66 942 71 114-0,5 UKRAINA 31 767 33 432 22 933-15,6 USA 101 803 80 495 78 916-10,5 BRASILIEN 27 865 32 948 33 245-1,9 JAPAN 106 444 109 599 105 152-5,0 SYDKOREA 43 107 58 914 69 673-2,6 KINA 127 236 638 743 803 830-2,3 INDIEN 26 924 68 976 89 582 2,6 ÖVRIGA VÄRLDEN 105 400 128 300 138 545-2,5 VÄRLDSPRODUKTION 847 650 1 432 760 1 622 800-2,8 Källa: World Steel Association (2016-01-22, preliminära uppgifter för vissa länder) 3 (10)
Investeringar och strukturutveckling SSAB Den största uppgiften för SSAB under 2015 har varit att integrera tidigare Rautaruukki in i SSAB och att realisera de synergier som identifierades i samband med förvärvet. Samordningsfördelarna från förvärvet och andra pågående effektiviseringar ska strukturellt minska SSAB:s kostnadsbas med två miljarder kronor årligen från tidpunkten då förvärvet genomfördes. 2015 kom att kännetecknas av obalanser på den globala stålmarknaden. Lönsamheten i branschen är mycket låg och möjligheten att nå en tillfredställande avkastning påverkas negativt av överkapaciteten i Europa och Asien. För att stärka fokus på hållbarhetsfrågor lanserades en ny hållbarhetsstrategi under 2015. Strategin innehåller uppsatta mål inom energi och miljö, samt en plan för hur dessa mål ska ha uppnåtts i slutet av 2019. Målen inkluderar en bestående minskning av koldioxidutsläpp om 200 000 ton, en bestående minskning av köpt energi om 300 GWh samt en bestående förbättring i utnyttjandet av restprodukter om 30 000 ton, vilket minskar mängden material som skickas till deponi. Utöver målen inom energi och miljö har SSAB uppdaterat sina mål kopplade till socialt ansvar, hälsa och säkerhet. Under 2015 investerade SSAB i masugnarna i Luleå och Brahestad i syfte att öka effektiviteten och minska miljöpåverkan. Masugnen i Luleå har genomgått en fullständig renovering och den är nu rustad för fortsatt produktion i 15 20 år framåt. Ett långsiktigt avtal med Aspo ESL Shipping för sjötransporter av råmaterial inom Östersjön och från Nordsjön kommer att minska logistikkostnaderna, men också ge miljöfördelar. Koldioxidutsläppen från fartygen i det här sjöfraktavaltet minskar med mer än 50 procent per ton transporterat gods, jämfört med tidigare. SSAB kommer att leverera 25 000 ton metallbelagt höghållfast stål till stödarmar för reflektorer på solvärmeverk i Marocko och Sydafrika. De höghållfasta stålen har en tjock galfanbeläggning som förhindrar korrosion i de här tuffa miljöerna och förlänger produktens livslängd. I strävan efter att stärka mångfald och jämställdhet som en del i företagskulturen har SSAB satt som mål att kvinnor ska inneha 30 procent av ledande befattningar inom företaget före utgången av 2019, nu ligger andelen på 21 procent. SSAB har under året erbjudit praktik för utlandsfödda akademiker som har fått arbeta inom projektet som kallas Äntligen jobb. SSAB blev utsedd till Sveriges mest attraktiva arbetsgivare inom branschen Gruvor och metall i undersökningen Karriärbarometern. Inom ett år ska SSAB lansera två nya varmvalsade höghållfasta stål som är skräddarsydda för applikationer inom chassin för fordonsindustrin. SSAB introducerar också nya kallvalsade martensitiska stål med förbättrad planhet. Det senaste martensitiska stålet för kallformade applikationer av varumärket Docol, med brottgränser över 1700 MPa, är designat för framtida nya bilmodeller. En ny serie av stålrör Hardox Tube 500 har lanserats. Serien har samma höga slitstyrka och hållfasthet som Hardox slitplåt, men erbjuds nu även som rör. Att använda Hardox Tube 500 kan öka konkurrenskraften hos vissa produkter genom att förlänga deras livslängd från två till tio gånger, eller mer. Som ett led i ambitionen att öka försäljningen av höghållfasta stål har SSAB etablerat en ny affärsenhet under namnet SSAB Services. Enheten kommer att ansvara för SSAB:s utökade 4 (10)
globala serviceerbjudande och omfattar initialt verksamheterna Wear Services och Shape. I samband med SSAB:s årsstämma i april 2015 fick bolagets styrelse en ny ordförande, Bengt Kjell, som efterträdde Sverker Martin-Löf. Sandvik Materials Technology Sandvik Materials Technology är en världsledande tillverkare av högförädlade produkter av avancerade rostfria stål och speciallegeringar för de mest krävande industrierna. Fokus ligger på att göra kundernas processer säkrare och mer effektiva samtidigt som miljöpåverkan minskar. Marknadssituation blev allt mer utmanande under 2015, mest påtagligt förändrades förhållandena inom olje- och gassegmentet, där det låga och volatila oljepriset hämmade aktivitetsnivån. Efterfrågan från fordonssegmentet förbättrades och aktiviteterna inom kärnkraftsindustrin ökade något, om än från en låg nivå. Bortsett från olje- och gassegmentet, låg Europa stabilt på en låg nivå, och aktivitetsnivån i Nordamerika var fortsatt mer positiv. I Asien var aktivitetsnivån blandad och blev alltmer växlande under det andra halvåret. Implementeringen av den strategiska inriktningen fortsatte under året, med fokus på lönsam tillväxt i sektorer med extremt högra krav på materialen, såsom energisegmentet och applikationer inom energieffektivitet, liksom även flyg- och kemisk industri. För att stärka den ledande positionen inom prioriterade nischer och segment fortsatte materialutvecklingen med fokus på nästa generations material och nya produktlanseringar, t.ex. nästa generations duplexa material till olje- och gasindustrin, Sandvik SAF3207TM, som klarar djup på mer än 3 000 meter. Det unika materialet Sanicro 25TM certifierades för den kinesiska marknaden. Materialet klarar extrema temperaturer (700 C) och bidrar till renare kolkraft genom att minska koldioxidutsläppen med mer än 20 procent. I november beslutade styrelsen en omfattande investering i en ny rörbetning i Sandviken. Anläggningen, som kommer att tas i drift i slutet av 2017, ger förbättrad säkerhet och möjliggör strategisk tillväxt inom mer avancerade material. Huvudfokus under året var dock att kontinuerligt implementera åtgärder för att anpassa kostnader och kapacitet med syfte att kompensera för nedgången inom olje- och gassegmentet. För att möta dessa nya förutsättningar genomfördes skiftnedgångar, olika flexibilitetslösningar som exempelvis tidsbanker, en minskning av antalet Sandvik-anställda, inhyrd personal och underleverantörer, ett omfattande kostnadsbesparingsprogram samt ökad försäljning inom områden som inte påverkats av nedgången. Som ett resultat av de löpande effektiviseringsåtgärderna för att upprätthålla lönsamheten minskades antalet anställda med ungefär 500 medarbetare under året, inklusive inhyrda. Outokumpu Marknaden för rostfritt stål under 2015 har varit tuff och branschen led av ett extremt låg nickelpris och överkapaciteten speciellt i Kina. Trots svåra förhållanden var 2015 för Outokumpu ett år av förbättring och utveckling. I juni stängdes stålverket Bochum i Tyskland. Den sista smältningen markerades med en ceremoni, som hedrade att hundra år av stålverksamhet i Bochum nu avslutats. Outokumpus styrelse utsåg i oktober Roeland Baan till ny vd. Baan var dessförinnan vd för Aleris Europe och Asia, och tillträdde sin nya post på Outokumpu den 1 januari 2016. Tidigare vd Mika 5 (10)
Seitovirta lämnade sin post i oktober och CFO Reinhard Florey var tillförordnad vd fram till januari. Outokumpu i Avesta har fortsatt att öka produktionen. Forskningscentret i Avesta fortsätter att utveckla specialstålsorter och ligger bland annat bakom utvecklingen av stålsorterna FDX 25 och FDX 27. Avesta har också genomfört flera stora leveranser, bland annat levererades Forta LDX 2101 för konstruktion av oljelagringstankar i Antwerpen. Nyby har en fortsatt positiv utveckling och har presterat mycket bra under 2015. Nyby fortsätter inriktningen på tunnare specialstålsorter och nischprodukter. Specialstål, vilket inkluderar till exempel höglegerade och värmebeständiga austenitiska stålsorter samt duplexastål, utgör nästan 80 procent av Nybys försäljning idag. Outokumpu i Degerfors består av två affärsområden, Long Products och Quarto Plate. Quarto Plate fortsätter att öka kapaciteten efter investeringsprogrammet som slutfördes i 2014. Under 2015 ökade tillverkningen speciellt på grund av stora ordrar som inbokades till kemtanker. Utvecklings- och förbättringsarbetet i Degerfors fortskrider. Outokumpu levererade en av de hittills största ordrarna för tankbyggnation: 245 ton av Forta LDX 2101 lean duplex rostfritt stål för konstruktionen av tre stora oljeförvarningstankar i Antwerphamnen i Belgien. Tankarnas förväntade livslängd är 50 60 år, vilket är upp till 20 år längre, jämfört med tidigare 30 40 år. Outokumpu har levererat rostfritt stål till kyrkan La Sagrada Família i Barcelona sedan 2013. Basilikan är ett UNESCO-världsarv, som designades 1866 av arkitekten Antoni Gaudí och är planerad att färdigställas 2026. Enligt Carles Farràs, representant för basilikan, valdes Outokumpu för dess värdefulla tekniska assistans och för den höga kvaliteten på produkterna. I december meddelades att Outokumpu levererar 5 000 ton Forta LDX 2101 duplex rostfritt stål för sedimenteringstankar vid två koppargruvor. Leveranserna till fabrikatör i Sydafrika är beräknade att pågå till maj 2016. Outokumpus åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna lades i maj till i FN:s Non-state Actor Zone for Climate Action (NAZCA). Detta är positiva framsteg i Outokumpus hållbarhetsarbete och visar också att rostfritt stål är ett allsidigt, långvarigt och rakt igenom återvinningsbart material som kan bidra till att bygga en hållbar värld. Därutöver har Outokumpu vidtagit betydande åtgärder och investeringar för att säkra bolagets egen hållbarhet och för att ytterligare sänka koldioxidutsläppen till 2020. Vidare belönades Outokumpu för sjätte året i rad med en plats på Nordic Climate Disclosure Leadership Index (CDLI), för att bolaget erkänns som en nordisk ledare vad gäller kvaliteten på klimatrelaterad information som det förser sina investerare och den globala marknaden med. Ovako Styrelsen för Ovako utsåg i november Marcus Hedblom till ny VD och koncernchef efter Tom Erixon som istället blir VD och koncernchef på Alfa Laval. Marcus har sedan 2011 varit finansdirektör på Ovako. I januari utsågs Erik Bohman, tidigare Head of Business Development för Ovako Group, till ny chef för Ovako Cromax, den del av Ovako som ansvarar för hårdkromade produkter med tillverkning i fyra länder. För att klara en ökad efterfrågan från energisektorn beslutade Ovako i april att investera 7,5 miljoner euro i produktion av större göt i Hofors. I mars 2015 lanserade Ovako SZ-Steel, en 6 (10)
produktfamilj av rena stålkvaliteter med kontrollerad kornstorlek som utvecklats för användning i kallt klimat. Vid lanseringen vann SZ-Steel priset Spotlight on Artic Technology Award. I april genomförde Ovako förvärvet av stål- och metalldistributören Tibnor Oy i Finland. Företaget bytte i samband med förvärvet namn till Ovako Metals Oy Ab. I juni rekryterades Janne Pirttijoki som ny chef för Ovako Bar Imatra. Janne har lång erfarenhet inom stålbranschen, bland annat på SSAB samt från Ruukki. I oktober lanserade Ovako ett omstruktureringsprogram för att anpassa verksamheten till förväntad efterfrågan. Programmet berör 300 medarbetare och inkluderar nedläggning av verksamhet i Hällefors, Forsbacka och Turenki. Höganäs AB Under 2015 avslutades ett fem år långt projekt för Höganäs AB. Då hölls huvudförhandlingen i målet om nytt miljötillstånd för produktions- och utvecklingsverksamheterna i Höganäs. Efter noggranna förberedelser med samråd, remissrundor och kompletteringar lämnades ansökan till mark- och miljödomstolen i Växjö. Den 16 december kom domen som helt gick på Höganäs linje i frågor om luftrening och andra miljöåtgärder, liksom föreslagen produktionsökning. På investeringssidan beslutade Höganäs om att installera en ny transformator och ett nytt högspänningssystem för ljusbågsugnen i Halmstad. Likaså slöt Höganäs ett avtal med HEM, Halmstad Energi och Miljö, om att leverera överskottsvärme till stadens fjärrvärmenät. I Höganäs byggs ett nytt utvecklingscenter inom Surface Coating, ytbeläggning. Centret ska serva främst den europeiska säljorganisationen, men även resten av Höganäs-världen ska kunna använda sig av kompetens och tjänster här. Under våren slutfördes förvärvet av Abril Industrial Waxes Ltd., beläget i Pyle i Storbritannien. Abril tillverkar smörjmedel, som är en viktig komponent i Höganäs utveckling av allt mer sofistikerade pulverblandningar. Höganäs satsning på att ta fram produkter av restprodukter fortsatte att utvecklas under 2015. Ett tillämpningsområde är att fylla så kallade gabioner nätburar med grov Petrit E. Av dessa skapas soffor för offentliga miljöer. De finns att både beskåda och provsitta utanför huvudkontoret i Höganäs och vid atomiseringsverket i Halmstad. Uddeholms AB År 2015 inleddes för Uddeholms del på rekordnivå. Orderingången under våren och sommaren präglades av en kontinuerligt relativt hög och jämt nivå med stor efterfrågan framför allt inom de högpresterande segmenten ESR- och Pulverstål. Ekonomiskt innebar detta att Uddeholm under verksamhetsåret 1/4 2014 31/3 2015 kunde visa en närmast exceptionellt god lönsamhet med en EBIT på strax över 17 procent. Företaget har tagit två nya ESR-ugnar (Electro Slag Remelting) i drift för att snabbt svara upp mot den efterfrågan och behov som marknaden påvisat. Investeringarna i ESR-kapacitet och kringinvesteringar runt dessa, innebär att företaget idag har elva ESR-ugnar i drift, enbart för produktion av ESR-stål. Med det är Uddeholm klart störst i världen på verktygsstål i ESRmaterial, mer än dubbelt så stora som näst största konkurrent. 7 (10)
Under året investerades det i ett nytt helautomatiskt sågcenter. Centret stod färdigt att tas i drift strax före jul 2015. Under sommaren 2015 gjordes en investering inom FoU för att säkra Uddeholms framtida konkurrenskraft vad gäller utveckling och användandet av pulvermetallurgi, inom området "additiv manufacturing (3D-printing). Uddeholm har också påbörjat arbetet med en miljöinvestering i storleksordningen 80 miljoner kronor. Investeringen kommer att ge bättre arbetsmiljö och inomhusklimat i stålverket och även minskade utsläpp av stoft och förbättrad ljudnivå utomhus, vilket gynnar de närboende. Under det gångna året har Uddeholm fokuserat på att öka produktiviteten inom samtliga enheter, med särskilt fokus på utbytena. Under 2015 har även ett arbete i syfte att ytterligare öka säkerheten i verket genomförts. Uddeholm strävar efter att uppnå en säker och bra arbetsmiljö där skador och ohälsa förebyggs med kompetent och medveten personal som ser förbättringsarbete som en naturlig del av sin dagliga verksamhet. Aktivt miljöskydd och varsam hantering av resurser är en viktig del av Uddeholms företagsfilosofi. Formuleringen av konkreta mål, fastställandet av åtgärdsprogram och regelbunden kontroll av framstegen är en del av ledningsuppgifterna. Standardiserade miljöledningssystem som ISO 14001 och EMAS står för förbättringar och enhetlighet i ett företags miljöprestanda. Suzuki Garphyttan Marknaden för Suzuki Garphyttans produkter har varit fortsatt gynnsam under 2015 tack vare en stark global utveckling för bilförsäljning där den europeiska marknaden har startat sin återhämtning från mycket låga nivåer. Vidare har nya funktioner som start/stopp samt de nya moderna automatväxellådorna bidragit till efterfrågan på företagets produkter. Under året har Suzuki Garphyttan investerat i kapacitetsökning för ventilfjädertråd i Garphyttan genom installation av en ny härdugn och i Kina och USA genom investeringar i nya dragbänkar. Under 2016 kommer ytterligare en dragbänk att installeras i Garphyttan. Vidare planeras en större utbyggnad av kapaciteten i Nordamerika under 2016 med produktionsstart i början av 2017. Ramnäs Bruk Som en följd av den globala överproduktionen av olja och gas har priserna på dessa produkter fallit kraftigt och därmed har Ramnäs Bruks kunder dragit ner på sina investeringar av nya produktionsenheter. Ramnäs Bruk har därför anpassat verksamheten till en halverad produktionsvolym under 2016, vilket bland annat har inneburit en reducering av personalstyrkan med 30 procent under hösten 2015. För 2016 är det fokus på eftermarknaden med byte av uttjänta förankringssystem och med en förhoppning om en snar balans i utbud och efterfrågan på olja och gas. Fagersta Stainless Fagersta Stainless tillverkar rostfri valstråd och dragen tråd. Kunderna utgörs till största delen av tråddragerier samt tillverkare av svetsprodukter, fästelement och fjädrar. Produkterna levereras till samtliga världsdelar. Fagersta Stainless genomförde för ett par år sedan ett turn-around-projekt vars långsiktiga åtgärder fortfarande ger effekt. Tillsammans med en hög andel specialprodukter samt ökad 8 (10)
försäljning på utomeuropeiska marknader har företaget lyckats behålla en positiv resultatnivå, trots kraftigt försämrade omvärldsfaktorer och minskad efterfrågan. I tråddrageriet har ett stort förbättringsarbete skett och produktiviteten har höjts avsevärt. Projektet har drivits i samarbete med högskolan i Gävle och samtlig personal har utbildats i så kallad human lean. Resultatet har varit mycket positivt inte bara i form av ökade volymer utan också i ökad trivsel, engagemang samt lägre sjukfrånvaro. Under året har Fagersta Stainless genomfört ett flertal mindre investeringar med inriktning på främst säkerhet och arbetsmiljö, miljö samt kvalitet och driftsäkerhet. Till exempel har ett nytt inlägg för stegbalksugn installerats, en helt ny inmatning från ugnens sida med en liten öppning av typ kattlucka. Vidare har ett pålastningsbord byggts parallellt med ugnen i angränsande byggnadsskepp och pålastning med ny modern travers. Från buffertlagret på pålastningsbordet går sedan en rullbana in i ugn med ämnen. Från rullbanan lyfts ämnena automatiskt upp på ugnens stegbalkar. Investeringen genomfördes under semesterstoppet och ger redan förväntade besparingar i form av tio procent lägre gasolförbrukning samt lägre utsläpp av kväveoxider. Scana År 2015 var ett krävande år för Scana med vikande efterfrågan och fortsatt stor överkapacitet på marknaden. För att stärka konkurrenskraften har diverse större kostnadsreduceringar genomförts, bland annat genom en omorganisation för att maximalt samordna resurser inom bolagen. Scana har också under året konsoliderat sin verksamhet i Sverige genom avyttring av Scana Steel Söderfors. Marknadsmässigt har man arbetat med att bredda marknaden genom att utöka antalet säljrepresentanter i nya länder, t.ex. Kina och Turkiet. Dessutom har ett nära samarbete skett med nyckelkunder för att uppnå en optimal produkt- och produktionssammansättning. Marknaderna är primärt kraftproduktion, marina applikationer, olje- och gasindustrin, men också verktygsstål. Jernkontoret, Stockholm 2016-01-29 9 (10)
DEN SVENSKA STÅLINDUSTRINS BRANSCHORGANISATION Jernkontoret grundades 1747 och ägs sedan dess av de svenska stålföretagen. Jernkontoret företräder stålindustrin i frågor som berör handelspolitik, forskning och utbildning, standardisering, energi och miljö samt transportfrågor. Jernkontoret leder den gemensamma nordiska stålforskningen. Dessutom utarbetar Jernkontoret branschstatistik och bedriver bergshistorisk forskning. 10 (10)