Verksamhetsberättelse 2012 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET

Verksamhetsberättelse 2012 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET

Innehållsförteckning Förändring - Förnyelse - Framtidstro...1 Grundutbildning...2 Tillströmning...3 Internationellt samarbete...7 Forskarutbildning...10 Forskning... 12 EU-forskning... 13 Ranking... 13 Personal... 14 Kompetensutveckling...16 Genombrottet... 16 Hedersdoktorer... 17 Stipendier och utmärkelser...18 LTH i media... 21 Ekonomi...22 Nyckeltal...26 LTHs styrelse...28

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 1 Förändring - Förnyelse - Framtidstro Det var mycket som förändrades under det gångna året. Nästan hela universitetsledningen byttes ut: prorektor, vicerektorer, förvaltningschef, planeringschef, personalchef och innovationsdirektör. Lunds universitets nya ordförande heter Margot Wallström. På LTH var vi mindre radikala och nöjde oss med en ny prorektor, Annika Mårtensson. Samtidigt har vi förmånen att kunna behålla Ulla Holst som vicerektor fram till pensioneringen under 2013. Vi fick en ny styrelse med styrelseordförande Michael Treschow, som tagit sig an uppgiften med entusiasm. LTHs organisation förnyades med en ny arbetsordning. Vi har nu även en ny budgetmodell på plats som fördelar både utbildnings- och fakultetsmedel på ett tydligt sätt. Sist men inte minst sjösatte vi vår nya strategiska plan. Här beskriver vi våra mål, strategier och prioriteringar för våra fyra huvuduppgifter. Precis som i en fotbollsmatch gäller det att matcha strategin med lämplig taktik. Det gäller att inte springa dit där bollen är utan dit bollen är på väg - att se framåt. 1. KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN Den kanske viktigaste uppgiften för ett universitet är att vara kunskapsbärare att förvalta, att utveckla och ta fram ny kunskap genom forskning. Vi tycker att vi klarar denna uppgift mycket bra. Forskningen går som på räls. Eftersom en så stor andel av vår forskning är externfinansierad är vi givetvis glada för att vi kan attrahera så mycket forskningsmedel. LTH siktar redan nu mot att kunna använda ESS och MAX IV som arbetsredskap i forskningen. 2. MORGONDAGENS FORSKARE Den svenska forskningspolitiken är fortfarande sådan att den allra största delen av den akademiska forskningen utförs av forskarstuderande. Det är i sanning ett problembaserat arbetssätt eftersom doktoranden från första dagen arbetar som aktiv forskare. LTH arbetar nu strategiskt för att vårda forskarutbildningen lika bra som vi vårdar grundutbildningen. Vi ser ett glädjande trendbrott. I attitydundersökningar visas att naturvetenskap och teknik blir allt intressantare för ungdomar. Bland 80- och 90-talister samt hos Sveriges studenter är ingenjörsyrket mycket populärt. Fortfarande är det stor skillnad mellan män och kvinnor. Vi har alltså utmaningar kvar att arbeta med. 4. SAMVERKAN OCH PARTNERSKAP Tyvärr sätter lågkonjunkturen sina spår bland LTHs partnerföretag. Detta gäller flera branscher till exempel läkemedel och ICT (Information Communication Technology). Samtidigt skapas nya möjligheter. I januari 2012 tog Medicon Village över Astra Zenecas anläggning. Redan i slutet av året fanns det över 550 nya personer på plats i nya företag och konstellationer och då har universitetets cancerforskare inte flyttat in ännu. Sony Mobile arbetar tillsammans med Region Skåne och Lunds universitet för att möjliggöra ett forskningsinstitut inom mobilkommunikationsteknik och angränsande applikationsområden. Ett flaggskepp i LTHs samverkan med skolor och allmänhet är Vattenhallen Science Center LTH. Under året har vi haft nästan 40.000 besökare. Vi är också mycket glada över samarbetet med den naturvetenskapliga fakulteten som driver planetariet. Vi tror att detta sätt att levandegöra naturvetenskap och teknik har stor betydelse för hela Lunds universitet. I vår strategiska plan skriver vi att vi förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor. Det gör vi genom att vi förändrar och förnyar med sikte på framtiden. Anders Axelsson Rektor LTH 3. STUDENTERNA OCH LÄRANDET Utbildningen går också som på räls med mycket högt söktryck. LTH har en bra genomströmning, god examination och studenter som är eftertraktade på arbetsmarknaden. Dessutom en fantastisk framtidsprognos med en förväntad stor ingenjörsbrist i regionen. Det är bara det att vi är för duktiga. Vi får inte ersättning för det vi producerar, vilket leder till den orimliga paradoxen att vi måste minska antagningen trots ett mycket stort behov av välutbildade tekniker. Otack är världens lön.

2 LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Grundutbildning Det gångna året har för grundutbildningen vid LTH inneburit att vi har fortsatt den positiva trenden med högt söktryck till våra utbildningar och goda prestationer av studenterna. Antalet förstahandssökande per antagen på civilingenjörsutbildningarna var 2,0 vilket var högst i landet. Våra nyutexaminerade studenter är dessutom eftertraktade på arbetsmarknaden. Det omfattande kvalitetshöjande arbete som programansvariga och lärare har genomfört under en lång rad år har alltså visat sig ge god utdelning. Antalet helårsstudenter var högre än någonsin, hela 6 747, medan prestationsgraden* sjönk något men ändå nådde höga 86 %. Det betyder att våra studenter inte bara registreras på kurserna utan också lyckas väldigt väl med sina studier. Antalet examina minskade kraftigt vilket är en tillfällig effekt av 2007 års övergång från 4,5-åriga till 5-åriga yrkesutbildningar. Under 2012 har en del förändringar genomförts av organisationen inom grundutbildningen. Detta har medfört att en del nya programledare har engagerats liksom ledamöter och ordföranden i utbildningsnämnderna vilket har inneburit att nya inspirerande idéer har dykt upp. Under 2012 fattades det beslut om en ny läsårsindelning som ska fungera från och med hösten 2014. Ett stort arbete har lagts ner på att ta fram material till Högskoleverkets utvärdering där resultatet kommer att redovisas under 2013 för ingenjörs- och arkitektutbildningarna. Arbetet med detta var intensivt under hösten 2012, men gav oss alla en insikt om att våra utbildningar är något vi kan vara stolta över samtidigt som det gav underlag för framtida förändringar. Under 2012 har det ekonomiska utfallet för grundutbildningen blivit sämre då vi tyvärr inte får ersättning för alla de studieprestationer som görs vid LTH. Detta har lett till att en hel del fokus har hamnat på åtgärdsplaner inför framtiden, vilket kommer att leda till en del förändringar av programutbudet vid LTH. Förändringarna kommer dock också i förlängningen att ge utrymme för att omdana kurser och kursutbud. LTH präglas av en kultur där utbildning är i fokus i många sammanhang och där stora satsningar har gjorts för att säkerställa att studenterna ges goda förutsättningar att genomföra sina studier med kunskaper och erfarenheter som ger en bra bas för framtida arbete. LTH har exempelvis sin pedagogiska akademi för att ge lärare stöd när de vill satsa på den mer pedagogiska delen av karriären. Den pedagogiska utvecklingsenheten Genombrottet har många kurser som ger lärarna inspiration och pedagogiska verktyg. En annan viktig satsning är SI-stödet (SI = Supplemental Instruction) till studenter. Annika Mårtensson Prorektor *Prestationsgrad är ett mått på hur många poäng en student tagit i relation till hur många poäng en student varit registrerad på.

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 3 Tillströmning Antal helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR) och examina (EX) 2012 2012 2012 2012 2011 2011 2011 2011 Civilingenjörsutbildning i HST HPR HPR/ HST(%) EX HST HPR HPR/ HST(%) EX Bioteknik 275 238 87 33 260 267 103 52 Datateknik 481 411 85 35 442 369 83 54 Ekosystemteknik 271 240 88 39 262 245 94 35 Elektroteknik 386 323 84 44 363 297 82 37 Industriell ekonomi 516 441 86 64 500 437 88 104 Informations- och kommunikationsteknik 165 139 84 11 147 127 87 16 Kemiteknik 203 174 86 29 189 183 97 26 Lantmäteri 272 254 94 5 271 252 93 33 Maskinteknik 761 675 89 88 744 669 90 122 Medicin och teknik 57 49 87 19 7 36 Riskhantering 78 58 74 10 51 56 109 36 Teknisk fysik 446 378 85 43 414 372 90 74 Teknisk matematik 188 155 82 20 168 156 93 25 Teknisk nanovetenskap 227 188 83 32 212 186 88 28 Väg- och vattenbyggnad 534 458 86 88 511 472 92 100 Teknologie kandidatexamen 8 Summa civilingenjörsutbildning 4 862 4 182 86 549 4 553 4 096 90 742 Arkitektutbildning 305 247 81 41 283 253 90 30 Kandidatexamen i arkitektur 40 31 Masterexamen i arkitektur 2 1 Brandingenjörsutbildning 169 144 85 24 175 147 85 43 Industridesignutbildning 4 8 7 18 30 167 19 Kandidatutbildning i industridesign 88 67 77 15 75 72 96 16 Summa Ark, Br, ID 566 466 82 129 551 502 91 140 Högskoleingenjörsutbildning i Bioteknik 1 Byggteknik 331 292 88 83 335 294 88 66 Datateknik 99 86 86 21 104 97 93 16 Elektroteknik 1 1 Elektroteknik med automationsteknik 66 49 75 40 28 69 Multimediateknik 0 1 Programvaruteknik 1 1 100 1 1 2 Summa högskoleingenjörsutbildning 497 428 86 107 479 420 88 86 Masterutbildningar Industriellt byggande 1 Livsmedelsvetenskap 1 Brandteknik 10 9 94 15 9 9 97 Industridesign 34 31 92 6 38 31 82 Hållbar stadsgestaltning 41 35 84 14 49 36 72 12 System på chips 39 39 100 19 61 56 92 18 Trådlös kommunikation 43 39 91 20 62 58 92 23 Fotonik 8 12 141 8 22 17 77 4 Bioteknik 21 25 120 21 37 32 86 11 Livsmedelsteknik och nutrition 23 27 117 18 40 32 80 11 Livsmedelsinnovation o proddesign 4 1 25 Nanovetenskap 6 6 94 3 15 8 55 1 Energi och miljöeffektiva byggnader 6 3 50 Vattenresurshantering 24 26 109 16 34 26 75 7 Teknologie masterexamen 1 Summa masterutbildning 259 253 98 143 368 304 83 87 Livsmedelsteknisk högskoleutbildning 58 58 100 39 64 61 96 25 Basår 107 97 91 110 81 74 Fristående kurser m m 424 345 81 399 312 78

4 LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Varifrån kommer studenterna? Skåne Göteborg Stockholm Mellansverige Norrland 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Lund totalt 50 49 10 10 14 14 8 10 3 2 Helsingborg totalt 77 73 5 5 9 5 2 6 1 1 Teknisk fysik 64 56 4 6 7 15 7 9 2 4 Teknisk matematik 59 43 15 10 12 13 3 28 0 0 Teknisk nanovetenskap 36 43 6 20 17 11 11 9 11 0 Elektroteknik 64 64 7 4 7 7 2 2 2 1 Datateknik 66 61 6 7 12 7 3 6 2 2 Infocom 49 53 13 11 20 11 7 11 2 0 Maskinteknik 42 54 16 9 16 12 9 11 1 2 Medicin och teknik 50 15 9 9 0 Industriell ekonomi 40 34 16 13 18 35 8 10 5 2 Väg och vatten 48 45 12 12 10 12 9 11 3 0 Ekosystemteknik 38 36 19 14 9 16 13 11 6 5 Lantmäteri 45 44 8 17 13 8 19 5 4 2 Kemiteknik 71 60 2 7 2 9 6 7 2 1 Bioteknik 45 55 6 6 13 10 13 10 3 3 Arkitektur 33 36 14 12 32 17 4 19 3 1 Industridesign 50 34 11 22 18 25 0 3 0 0 Brandingenjör 47 26 6 15 16 15 12 14 2 2 Datateknik hsk-ingenjör 78 83 5 2 10 2 3 0 0 2 Byggteknik - järnvägsteknik 85 74 7 8 4 4 0 11 4 4 Byggteknik med arkitektur 70 62 7 8 5 5 2 6 0 1 Byggteknik - väg och trafik 71 79 5 0 5 5 5 5 5 0 Tekniskt basår 94 91 0 0 0 0 3 6 0 0 Teknisk bastermin 72 3 17 2 0 Varför valdes LTH (%) Avgörande informationskällor för valet av LTH (%) 90 84 40 37 80 70 60 50 40 30 20 37 74 35 67 68 54 26 39 35 30 25 20 15 10 13 11 12 28 28 29 28 26 25 21 20 15 14 14 10 5 0 2012 2002 1995 0 LTH katalog Vänner Internet Familj Besök på LTH Nära hem Gott rykte Staden Lund 2012 2011 2010

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 5 Avgörande för att söka till LTH per program LTH katalog Vänner Internet Familj Besök på LTH 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Lund Totalt 11 12 28 29 29 28 25 22 15 13 Helsingborg totalt 8 14 21 17 36 24 23 17 7 10 Teknisk fysik 11 6 25 23 18 30 26 23 12 9 Teknisk matematik 13 16 19 26 29 43 26 26 19 11 Teknisk nanovetenskap 16 21 25 30 27 23 23 13 14 13 Elektroteknik 10 12 26 21 34 27 32 21 11 17 Datateknik 11 11 28 23 24 32 27 25 10 14 Infocom 16 12 40 35 18 33 22 12 16 14 Maskinteknik 10 8 33 36 25 26 24 25 19 14 Industriell ekonomi 2 5 38 49 21 24 23 23 18 16 Väg och Vatten 10 18 27 25 26 31 28 25 19 14 Ekosystemteknik 19 17 23 25 37 43 25 10 13 10 Lantmäteri 13 9 26 31 37 27 21 23 11 9 Kemiteknik 13 10 8 25 21 16 27 16 21 15 Bioteknik 16 21 31 22 36 28 22 26 13 12 Medicin och teknik 9 10 25 23 69 38 13 20 6 13 Arkitektur 7 3 33 35 26 27 22 23 14 7 Industridesign 0 6 19 34 34 31 22 13 19 38 Brandingenjör 10 19 24 21 39 30 22 13 12 4 Byggteknik m. arkitektur 11 20 20 19 35 31 15 19 9 9 Byggteknik - järnvägsteknik 11 4 15 4 30 55 19 19 7 11 Byggteknik - väg o trafik 10 21 10 16 39 27 29 21 19 11 Datateknik - hsk-ingenjör 0 11 17 18 47 38 14 13 11 9 Tekniskt basår 9 17 25 7 31 40 25 13 6 23 Teknisk bastermin 7 27 33 30 2 Andel antagna kvinnor totalt (%) 80 70 66 69 60 50 54 58 47 55 50 59 56 55 60 50 53 57 52 58 48 48 52 56 42 41 40 30 20 29 28 17 28 28 28 25 14 22 15 29 30 27 20 21 25 28 28 29 26 27,5 26 24 24 22 21 18 27 24 32 31 22 36 33 24 31 37 10 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Civilingenjörsutbildningar Högskoleingenjörsutbildningar Arkitektutbildningen Brandingenjörer Industridesign Magister/Master

6 LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Per Göran Nilsson, LTHs kanslichef 2012 blir sista verksamhetsår vid LTH som kanslichef Per Göran PG Nilsson summerar. Under 2013 går han nämligen i pension, 67 år gammal. Han har haft den befattningen sedan 1994. Det känns lite konstigt men obevekligt, vid 67 år kan man inte vara chef längre, konstaterar han. Om 2012 säger han att den viktigaste uppgiften var en omläggning av systemet för fördelning av fakultetsmedel. För första gången kan nu fördelningen av de statliga forskningsanslagen (fakultetsmedlen) räknas fram från objektiva faktorer. LTHs rektor har dock fortfarande medel som kan läggas på strategiska satsningar. Grundutbildningen påverkar också fakultetsanslaget i den nya modellen. Engångskonsekvensen av införandet av det nya systemet kompenseras under en tvåårsperiod. PG Nilsson erkänner att tanken på ett liv utan LTH skärrat honom ett tag. Men nu hoppas han på en mjuk övergång med bibehållna nätverk. Dessutom har jag ju hus, trädgård, barnbarn, husvagn, modelljärnväg att pyssla med. Jag har börjat i gympagruppen Anders Pågar, där jag har fått ett nytt trevligt nätverk. Och så är jag ordförande i min villaförening sedan 30 år. Jag har klubbor men har inte lärt mig spela golf än, det dröjer nog Även grundutbildningens finansiering är nu verkligt genomskinlig för institutionerna. Där har dock antalet studenter ökat så mycket att statsanlaget inte räcker. Bristen för 2012 blev drygt 30 miljoner kronor och LTHs styrelse har tvingats till åtstramningar i antagningen. De åtgärderna bör skapa balans i utbildningsbudgeten inom två tre år. Överproduktionen av studenter har uppstått av den paradoxala orsaken att studenterna är för duktiga och stannar kvar samtidigt som effekterna av den extra terminen som infördes när utbildningen förlängdes från 4,5 till 5 år har slagit igenom fullt ut. Det är detta vi brottats allra mest med under 2012, förklarar PG Nilsson. Överproduktionen på cirka tusen studenter bör ner till ett par hundra. Och det är därför vi under 2013 tagit bort intaget på tekniskt basår och livsmedelsteknik. Utbildningen har en hög prestationsgrad, mycket få hoppar av, delvis på grund av lågkonjunkturen, och delvis på grund av åtgärder som satts in i form av bättre pedagogik och utvecklad matematikundervisning. Å andra sidan finns det gott om pengar på forskningssidan men därifrån kan man inte direkt föra över medel till utbildningen.

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 7 Internationellt samarbete Andelen studenter på LTHs längre utbildningsprogram med utlandsstudier i form av utbytesstudier och/eller utlandsförlagt examensarbete i sin examen ökade, från 21,0 % år 2011 till 23,4 %. Nivåerna för 2012 var 22,0 % av civilingenjörerna (20,2 % år 2011) samt 33,7 % av arkitekterna (30,6 % år 2011). Även kandidatutbildningen i Industridesign har en hög andel, 31 %. Ännu uppnår LTH dock inte målen vare sig totalt eller på programnivå, men alla kurvor pekar åt rätt håll. Utbytesavtalen är tecknade antingen centralt på Lunds universitet eller på LTH. Under 2012 genomfördes en stor reform som innebar att alla utbytesplatser på de centrala avtalen fördelades ut på fakulteterna. Hösten 2012 kunde därför LTHs studenter söka samtliga tillgängliga platser vid ett tillfälle och i ett enda datorsystem. Effekten blev rekordmånga sökande inför läsåret 2013/2014. Detta är ett bra exempel på fördelarna med att sätta studenten i centrum och att decentralisera processer så att de länkas till utbildningsprogrammen. en unik och stark upplevelse för alla medverkande. Initiativet är ett strålande exempel på vad internationalisering inom en utbildning kan innebära. Antalet ansökningar till LTHs internationellt inriktade masterprogram blev en besvikelse, och under antagningsprocessen lyckades vi inte fånga upp tillräckligt många studenter. Antalet betalande studenter sjönk till knappt 30. Detta är långt från ett realistiskt mål på 100 betalande studenter. Under året blev det allt mer uppenbart att LTH står inför en stor och svår utmaning när det gäller att skapa attraktiva masterutbildningar som stärker verksamheten och som är ekonomiskt och studiesocialt bärkraftiga. Utbytesbalansen utvecklades svagt negativt, trots att LTH systematiskt hållit tillbaka antalet inresande studenter. LTH och Lund är helt enkelt väldigt populärt med bra kurser och en fin miljö för inresande utbytesstudenter! Nya studentutbytesavtal tecknades med LaTrobe University (Australien), École Polytechnique Montréal (Kanada) som tidigare legat på universitetsnivå samt Beihang University (Kina). Inom den programgemensamma specialiseringen Technology Management genomfördes under början av hösten kursen Internationell marknadsdriven produktutveckling förlagd till Zhejiang University i Hangzhou, Kina. I kursen deltog 40 svenska och 32 kinesiska studenter som i åtta team genomförde en innovationsprocess på temat Facilitate everyday life. Programledningen och de engagerade lärarna gjorde ett imponerande arbete innan och under kursen, som blev Per Warfvinge Vicerektor för internationella frågor

8 LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Inkommande utbytesstudenter 400 362 2012 350 2011 300 295 304 2010 250 200 150 100 50 15 15 41 41 22 25 25 25 12 20 20 30 15 15 3 Europa Norden Nordamerika Asien Central- och Sydamerika Australien och Nya Zeeland Utbytesbalans 2003-2012 600 Inkommande studenter Utresande studenter Masterstudenter 500 400 300 200 100 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 9 LTH-studenter utomlands 2012 2011 2010 Arkitektur 32 28 25 Brandingenjör 0 2 1 Datateknik 7 10 6 Industridesign, master Industridesign, kandidat 11 8 8 Info Com 2 2 1 Elektroteknik 11 14 5 Industriell ekonomi 45 67 73 Bioteknik 22 21 17 Kemiteknik 8 5 2 Lantmäteri 7 5 12 Maskinteknik 10 17 17 Maskinteknik med teknisk design 5 3 7 Riskhantering 2 0 1 Teknisk fysik 22 23 21 Teknisk matematik 7 7 5 Väg- och vatten 20 20 12 Ekosystemteknik 11 9 18 Teknisk nanovetenskap 12 13 14 Examensarbete 36 45 41 Internships Erasmus 15 15 45 Internships Praktikkurs 19 48 45 Kinainriktningen 28 26 16 Totalt 334 388 347 Civilingenjörer, arkitekter, industridesigners med minst tre månaders organiserad utlandserfarenhet vid examen 50 45 % av examina med utlandsstudier 2010-2012 % av examina med utlandsstudier 2012 47,1 40 37 35 30 29,6 33,1 30,8 25 LTH-mål 20,9 21,3 21,7 23,6 22 20 15 10 5 Program-mål 6,7 4,4 10 9,7 9,2 10 11,8 13,5 15,1 InfoCom Datateknik Lantmäteri Brandingenjör Elektroteknik Riskhantering Väg- och vatten Maskinteknik Teknisk matematik Kemiteknik Teknisk fysik Teknisk nanovetenskap Ekosystemteknik Bioteknik Industridesign, kandidat Arkitektur Industriell ekonomi % utland Ci, A, Id % utland Civilingenjörer

10 LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Forskarutbildning Education Quality 2011 (EQ11) vars syfte var att höja kvaliteten på all utbildning inom Lunds universitet visade bland annat på att Lunds universitet bör fokusera på att förstärka kvaliteten inom forskarutbildningen. Detta är en viktig uppgift för den nya universitetsgemensamma utbildningsnämnden. Till nämnden har knutits en grupp som enbart ägnar sig åt frågor inom forskarutbildningen. Ett förslag till nya gemensamma föreskrifter för Lunds universitet har tagits fram under året. Styrelsen för LTH har uttryckt önskemål om en årlig rapportering av forskarutbildningen vid LTH. Ett antal nyckeltal har föreslagits av LTHs forskningsnämnder och ett statistiskt underlag togs fram av LTHs kansli. Institutioner och forskningsnämnder skrev rapporter som sammanställdes till en övergripande rapport Årsrapport för forskarutbildningen, LTH 2011. Under året har produktionen av doktorsexamina (88) inom LTH varit förhållandevis låg. Antalet antagna doktoranden (128) är lägre än under åren 2010-2011. Doktorandsektionen vid Teknologkåren har bidragit till att forskningsnämnderna, forskningsberedningen och styrelsen för LTH har aktiva och engagerade ledamöter med starkt fokus på att förbättra utbildningen. Speciellt har man lagt ner mycket förtjänstfullt arbete i samband med sammanställningen av årsrapporten för 2011. Vid slutet av året lanserades en efterlängtad databas för kursplaner inom forskarutbildningen. Denna kommer att på ett bättre sätt synliggöra utbudet av forskarutbildningskurser. Doktoranderna har länge efterlyst ett större utbud av kurser på forskarutbildningsnivån. Under året har också en ny modell för fördelning av fakultetsmedel tagits fram vid LTH. Den nya modellen ger en bättre ersättning till institutionerna för de kurser som ges, vilket förhoppningsvis också kommer att resultera i ett större kursutbud. Ulla Holst Vicerektor för forskarutbildningen Forskarstuderande 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 Antagna 128 145 161 114 134 105 121 86 107 167 139 Andel kvinnor (%) 34 30 32 39 30,5 34 26 34 33 30 27 Doktorsexaminerade 88 102 69 94 112 121 117 135 127 114 95 Andel kvinnor (%) 20 32 40 27 30 32 34 24 28 29 33 Licexaminerade 40 38 33 42 43 38 59 73 63 91 77 Andel kvinnor (%) 22,5 39 27 19 32,5 16 30 27 30 24 22

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 11 Patrik Nordbeck och Jonas Månsson, lektorer Läroboken Endimensionell analys har lovordats alltsedan den gavs ut av Patrik Nordbeck och Jonas Månsson på matematikcentrum vid LTH. Nu arbetar författarna på en uppföljare som redan vunnit pris trots att den ännu inte getts ut. Den nya boken heter Flerdimensionell analys och handlar om just det. Ämnet är komplicerat, men genom framställningen i form av en berättelse blir ämnet mer tillgängligt. Så löd bland annat motiveringen när boken fick Årets Kurslitteraturpris 2012 från förlaget Studentlitteratur. Genom boken hoppas Patrik Nordbeck och Jonas Månsson kunna attrahera och förklara matematikens underfundigheter för nyfikna studenter och andra intresserade. Det görs förutom genom berättelseförfarandet även med hjälp av pedagogiska illustrationer och en webbplats med extramaterial. Vi har samma filosofi i boken som under våra föreläsningar. Man måste fokusera på det viktigaste och våga välja ut - och välja bort. Genom att skriva bok tror jag att jag dessutom blir en bättre föreläsare, säger Jonas Månsson. Under 2012 har författarna förutom att undervisa lagt i princip all sin tid på boken. Båda har genom åren blivit utnämnda till Årets lärare vid ett flertal av LTHs civilingenjörssektioner samt blivit tilldelade Teknologernas pris till bästa pedagog. Förutom en- och flervariabelanalys undervisar de även i linjär algebra. Frågan är då vad de gör annorlunda jämfört med andra föreläsare och läroboksförfattare? Vi är alltid ordentligt förberedda och tydliga. Studenterna ska känna förtroende för oss och vi uppmuntrar dem att ställa frågor. Bekräftelsen från studenterna ger oss bättre självförtroende, vilket leder till en positiv utvecklingsspiral. Det finns visserligen redan flera böcker i flervariabelanalys. Men samtidigt som vi har gått och retat oss på flera amerikanska böcker eftersom de är alltför tjocka och pratiga, fick vi en fråga från Studentlitteratur om vi kunde skriva en lärobok på svenska. Förlaget tappar mark mot just utländska böcker, och därmed öppnades den här möjligheten, säger Patrik Nordbeck.

12 LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Forskning LTH attraherar mycket externa forskningsmedel. Stora projektanslag från Vetenskapsrådet och Formas tillföll LTH. Energimyndigheten gav forskningen runt etanolproduktion från lignocellulosahaltiga material stora bidrag. Nanoteknikforskningen fortsätter utvecklas med stormsteg mot flera tillämpningar. Inom ramen för en EIT-KIC (Euopean Instiute och Innovation and Technology Knowledge Innovation Community) fortsätter arbetet med att skapa Foodbest, ett nätverk för livsmedelsvetenskap som samlar europeiska livsmedelsföretag, universitet och högskolor med ett starkt regionalt stöd. Just nu ingår sex noder från nio länder i nätverket. I detta sammanhang kan det nya svenska livsmedelsnätverket Food Science Sweden nämnas. Inom detta samarbetar LTH, SLU, Chalmers och forskningsinstitutet SIK. Det var en stor framgång för LTH då ett kompetenscentrum för kollektivtrafikforskning (K2) placerades i Lund. Tillsammans med Malmö högskola och Vägtrafikinstitutet lyckades vi hävda oss i konkurrensen med våra duktiga kollegor i Stockholm och Göteborg. Regeringen skjuter till fyra miljarder mer till forskning och innovation. Sammanlagt får MAX IV 100 miljoner kronor och ESS 525 miljoner kronor de kommande åren. Anslagen för innovation och forskning höjs successivt till 4 miljarder kronor, med full effekt 2016. Totalt omfattar det 11,5 miljarder åren 2013-2016. Bland annat kommer en särskild satsning på livsvetenskaper, framförallt på forskning inom medicin och bioteknik. De årliga anslagen för forskning och utbildning till universitet och högskolor höjs successivt med 900 miljoner kronor med full effekt 2016. Regeringen satsar tre miljarder kronor under de kommande tio åren på svenska elitforskare. Man kommer att prioritera elitprogram för de duktigaste yngre forskare, rekrytering av internationella forskare och möjligheter för etablerade forskare att ägna sig åt högriskprojekt. Dessutom prioriteras grundforskning och de traditionella områdena medicin, teknik och naturvetenskap. Under året påbörjades en satsning inom maskinteknik- och materialteknikområdet. Tillsammans med Lunds universitet görs en stor investering i en förnyelse av motorlabb där världsledande förbränningsmotorforskning sker. Satsningen kommer att följas av investeringar inom materialteknik, produkt- och produktionsteknik. ESS och MAX IV är givetvis viktiga drivkrafter för denna utveckling. Under 2012 kom också de första beskeden om regeringens forsknings- och innovationsproposition. Sverige sticker ut bland de europeiska länderna med sin kraftiga satsning. Anders Axelsson Rektor, LTH

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 13 EU-forskning LTH OCH EU:S SJUNDE RAMPROGRAM FÖR FORSKNING LTH:s forskare fortsätter traditionen med att vara universitetets mest aktiva deltagare i EU:s ramprogram för forskning. Forskare vid LTH deltar i 15 av de 39 projekt som startat vid Lunds universitet under 2012. Dessa 15 projekt uppskattas bidra med 61 miljoner kronor till LTHs forskning. Det är stor bredd på både forskningsområden och aktiviteter i projekten. Bland de nya projekten år 2012 är de flesta fokuserade på att lösa ett identifierat forskningsproblem i ett flervetenskapligt samarbete mellan partner från minst tre olika europeiska medlemsländer. I projekten deltar ofta även forskningsinstitut, industri, myndigheter och andra intressenter. Liksom tidigare år finns de flesta projekten inom informationsteknologi, livsmedel och bioteknologi, nanovetenskap och materialforskning, se tabellen bredvid. Men forskare från LTH deltar även i projekt inom delprogrammen miljö och hälsa. Ett samarbetsprojekt inom nanoteknologi koordineras vid fasta tillståndets fysik. Förutom forskningsprojekt erbjuder ramprogrammet möjligheter för forskningsinfrastrukturer att samordnas och öppnas för användare, här deltar Lasercentrum vid LTH i ett projekt. I ett annat projekt får småföretag forskning utförd i samarbete med universitet. Forskarmobilitetsprogrammet Marie Curie har alltid varit populärt vid LTH. Bland årets projekt erbjuds två post docs möjlighet att ansluta sig till forskargrupper vid LTH, utländska doktorander kan ansöka till en internationell forskarskola samt ett projekt med personalutbyten mellan industri- och universitetspartner. I projekten samarbetar forskare på alla nivåer, från doktorander till professorer, med aktörer från andra verksamheter och länder. Det bidrar till att stora kontaktytor och nätverk skapas på en internationell arena. EU:s sjunde ramprogram Nya projekt under 2012 Miljö (Environment) 1 Hälsa (Health) 1 Informationsteknologi (Information and Communication Technologies) Livsmedel och bioteknologi (Food, Agriculture and Fisheries and Biotechnology) Marie Curie forskarmobilitet (Marie Curie Actions) 4 Nanoteknologi, materialforskning och industriprocesser (Nanosciences, Nanotechnologies, Materials and new Production Technologies) Forskning för småföretag (Research for SME) 1 Forskningsinfrastruktur (Research infrastructure) 1 Antal Uppgifterna hämtade ur universitetets databas över forskningskontrakt ekontrakt 2 3 2 Ranking Det finns mängder av både nationella och internationella rankingar av universitet och högskolor. Vi hävdar oss generellt mycket bra. Internationellt ligger Lunds universitet nästan alltid bland de 100 främsta universiteten i världen. I THE (Times Higher Education, nr 80), QS Worlds University Ranking (nr 71) och NTU Ranking (National Taiwan University, nr 77) är vi dessutom rankade som tvåa bland de nordiska universiteten. Ur de medieanalyser och anseendeanalyser, som gjorts av t ex SIFO, Ungdomsbarometern och TNS, framgår det att LTHs synlighet som Lunds Tekniska Högskola är jämförbar med Lunds universitets. Det kan väl sägas vara ett gott betyg åt en fakultet inom det stora universitetet. Under året presenterades Ungdomsbarometern där LTH hävdar sig bra. När ungdomar som valt LTH som sitt förstaval fick välja passande associationer, valde fler utbildningskvalitet än de som valt andra högskolor.

14 LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Personal Under 2012 fortsätter den stadiga ökningen av andelen anställda som pågått sedan 2008 och vi är nu ungefär lika många anställda som år 2004. Personalsammansättningen är något annorlunda än för 8 år sedan då andelen teknisk och administrativ personal idag är lägre och gruppen post doc är betydligt större. År 2012 redovisar 176 post doc mot 74 år 2008. En stor ökning av andelen anställda sedan 2008 berör gruppen doktorander som nu är lika stor som 2004 med 468 anställda doktorander jämfört med 341 år 2008. Anställda vid LTH- heltidsekvivalenter 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 Övrig personal Teknisk personal Professorer Postdoc Lektorer Gästlärare Doktorander 200 Administrativ personal 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Adjukter JÄMSTÄLLDHET, LIKABEHANDLING OCH MÅNGFALD En handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald (JäLM) har upprättats och fastställts. Handlingsplanen gäller för perioden 2012-2016 och inriktningen är både strategiskt och operativt. Under 2012 har två nya Lise Meitner professorer tillträtt anställning som gästprofessor. LTH har även utdelat meriteringsstöd för ansökan avseende befordran till professor och antagning till docent för underrepresenterat kön (gäller både för 2012 och 2013). Andelen kvinnliga professorer under 2012 var 14 % (24 st) vilket är oförändrat sedan 2010. Antalet kvinnliga lektorer har under samma period minskat från 26 % till 25 % (48 st). Former för att kunna rekrytera och befordra fler kvinnliga universitetslektorer och professorer behöver identifieras, ett arbete som behöver prioriteras under 2013. Nytt för 2012 är att befattningen forskarassistent ersatts med meriteringsanställning. Antalet kvinnliga doktorander har i stort varit oförändrat de senaste tre åren och ligger på 32 %. Karriärmodeller behöver upprättas för samtliga anställningskategorier inom LTH, arbetet med karriärmodeller och planer kommer att utgöra ett led i arbetet med JäLM framöver. Detta arbete kommer att påbörjas under 2013. Jämförelse av andel kvinnor och män vid LTH 350 300 321 296 277 Professor 250 Lektor 200 Adjunkt 150 145 145 152 140 139 149 136 131 Meriteringsanställning 100 50 39 72 48 42 33 24 19 26 24 23 55 17 9 45 33 20 52 16 9 Doktorandtjänst Antal män Antal kvinnor Antal män Antal kvinnor Antal män Antal kvinnor 2012 2011 2010

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 15 NYTILLTRÄDDA PROFESSORER Under 2012 fick LTH 14 nya professorer varav 5 genom rekrytering och 9 genom befordran. Rekryterade Tom Rye, trafikplanering Björn Landfeldt, nätverksarkitekturer och tjänster Lars Bengtsson, industriell ekonomi med inriktning mot teknologistrategier och affärsmodeller Cristian Sminchisescu, tillämpad matematik med inriktning mot datorseende Mattias Kärrholm, arkitekturteori Universitetslektorer som befordrats till professor Anders Robertsson, reglerteknik Jacek Malec, datavetenskap Thore Husfeldt, datalogi Pierre Nugues, datavetenskap Eva Nordberg-Karlsson, bioteknik med inriktning mot molekylärbiologi Per Tunestål, förbränningsmotorer Jinming Zhou, mekanisk teknologi och verktygsmaskiner Fredrik Nilsson, förpackningslogistik Lovisa Björnsson, bioteknik med inriktning mot miljöbioteknik och bioenergi NYTILLTRÄDDA UNIVERSITETSLEKTORER 22 universitetslektorer rekryterades. 12 blev universitetslektor genom befordran från anställning som universitetsadjunkt eller biträdande universitetslektor. 3 blev universitetslektor genom omvandling eller företrädesrätt. NYA ADJUNGERADE LÄRARE MED ANKNYTNING UTANFÖR HÖGSKOLAN Adjungerade professorer Ana Rascon, industriell näringslära (Aventure AB) Haukur Ingason, brandteknik (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP) Kristina Mjörnell, byggnadsfysik (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP) tillträder 2013 Adjungerade universitetslektorer Daniel Mondoc, matematik (Malmö Borgarskola) Lena Smidfelt Rosqvist, trafikplanering med inriktning mot hållbara transporter (Trivector Traffic AB) Liisa Fransson, miljö- och energisystem (Lunds Energikoncernen AB) Svetlana Iantchenko, matematik (Malmö Borgarskola) NYA GÄSTPROFESSORER Ingvar Claesson, elektro- och informationsteknik (Blekinge Tekniska Högskola) Helen Petrie, Human Computer Interaction, Lise Meitnerprofessor (University of York, UK) Rebecca Seviour, acceleratorteknik, Lise Meitnerprofessor (Huddersfield University UK) Linda Price, högskolepedagogisk utveckling inom teknikvetenskap (The Open University, UK)

16 LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Kompetensutveckling LTH erbjuder sina doktorander ett kursutbud som bl a inkluderar doktorandintroduktion, högskolepedagogik, vetenskapskommunikation och forskningsmetodik. 2012 omfattade detta program 8 olika forskarutbildningskurser om sammanlagt 31 högskolepoäng (hp), i huvudsak engelskspråkiga. Kurserna gavs 1-4 gånger under året beroende på söktryck. Söktryck och genomströmning är generellt mycket höga och kursutvärderingarna är positiva. Under året tog 267 deltagande LTH-doktorander 1188 hp inom detta program, varav 267 hp inom den behörighetsgivande högskolepedagogiska fortbildningen. docentförberedande kurser höst och vår, men också i en workshop för övriga handledare (t. ex inflyttade professorer). 56 handledare genomgick fortbildningen varav 50 för att söka docentur. Forskarna värderade kvalitén i vårens och höstens kurser till i genomsnitt 4,0 samt 4,4 på en femgradig skala. Under året genomfördes även en intervjuundersökning för att kvalitativt kartlägga hur forskarhandledning går till vid LTH, vilket rapporteras under 2013. Två internationella konferensbidrag rörande forskarhandledning vid LTH accepterades också. Under 2012 anordnade LTH vidare forskarhandledarfortbildning i enlighet med Lunds universitets och högskoleförordningens krav. Detta skedde främst inom ramen för fakultetens Genombrottet Den högskolepedagogiska fortbildningen för lärare utgör en viktig del av Genombrottets verksamhet. Under 2012 deltog 251 LTH-anställda (116 seniora lärare och 135 doktorander) i totalt 510 veckors behörighetsgivande utbildning. Därutöver har Genombrottet givit 69 veckors högskolepedagogisk utbildning för deltagare från övriga delar av Lunds universitet. Inom ramen för samtliga kurser redovisas projektrapporter kring olika högskolepedagogiska frågeställningar relaterade till undervisningen vid LTH. Flera av projekten har presenterats externt i olika sammanhang. Genombrottets pedagogiska utvecklingsverksamhet högskolepedagogisk utbildning, pedagogiskt konsultstöd, utvärderingar, högskolepedagogisk praktiknära forskning, kunskapsspridning och mötesplatser samt pedagogisk meritvärdering har under året uppmärksammats i hög utsträckning såväl nationellt som internationellt, genom ett flertal inbjudningar, key-notes, work-shops och seminarier samt besök vid LTH. Genombrottet har också sedan hösten 2012 en gästprofessor (20 %) i Engineering Education, Linda Price från Open University, med speciellt fokus på digitala resurser i undervisningen.

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 17 Hedersdoktorer Renée Andersson har varit drivande när det gäller de svenska textilimportörernas miljöansvar hos sina underleverantörer. Under 15 år arbetade hon för Rädda Barnen i Afrika och Asien och är sedan början av 2000-talet anställd vid Indiska Magasinet i Stockholm. Hon kombinerar etik, miljömässighet och ekonomi för att uppnå hållbar utveckling samt är en stark röst såväl här hemma som i omvärlden när det gäller miljömässigt hållbar utveckling i utvecklingsländerna. Renée Andersson har aktivt stött avdelningen för biotekniks forskning kring biologisk behandling av textilindustrins avloppsvatten. Hon ingår i Roburs etiska råd och i regeringens råd för näringsliv och utveckling. Marcel Stive är professor i kustteknik och vetenskaplig chef vid Water Research Centre vid Tekniska universitetet i Delft, Nederländerna. Han har gjort betydande vetenskapliga insatser vad gäller vår förståelse för hur klimatförändringar kommer att påverka världens kustområden och har varit djupt involverad i IPCCs rapporter om klimatets inverkan på kustnära miljöer. Marcel Stive blev nyligen utnämnd av InterAcademy Council (en samverkansorganisation där mer än 100 nationella Vetenskapsorganisationer ingår) att leda en internationell vetenskaplig grupp för att ta fram en FNrapport om globala Crucial Water Issues med bidrag ifrån National Science Foundations i ett stort antal länder. Jan Rabaey har en lång och framgångsrik karriär inom områdena integrerade kretsar och trådlös kommunikation där hans kreativitet och sprudlande entusiasm bidragit till många innovationer, såsom InfoPad under 1990-talet. Hans senaste intresse är The Swarm: idén att alla föremål skall ha en trådlös uppkoppling vilket leder till att billjoner av ting samverkar för att uppnå en samlad upplevelse. Följdaktligen så fortsätter den trådlösa revolutionen, och den ger nu upphov till dessa svärmar av ting som både kommer att känna av och påverka vår omgivning vilket kommer att sudda ut gränserna mellan den fysiska verkligheten och cyberrymden. Med en doktorsgrad från Katholieke Universiteit Leuven i Belgien, är Jan Rabaey idag Professor vid University of California, Berkeley, och en av grundarna till Berkeley Wireless Research Center (BWRC). Sedan mitten av 1980-talet har hans intresse för och stöd av forskningen vid Lunds universitet varit en ständig källa till inspiration för oss.

18 LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Stipendier och utmärkelser Professor Torleif Dahlin och hans grupp vid teknisk geologi, har fått utmärkelsen Telford Premium Award för deras artikel Mapping Landfill Gas Migration Using Resistitivity Monotoring. Bakom utmärkelsen står Institution of Civil Engineers i Storbritannien. Artikeln handlar om geoelektrisk mätning av gasläckor vid NSR:s deponi i Helsingborg. Andreas Norrmans, Institutionen för teknisk ekonomi och logistik, artikel Tax Aligned Global Supply Chains: Environmental Impact Illustrations, Legal Reflections and Crossfunctional Flow Charts som publicerats i International Journal of Physical Distribution & Logistics Management har vunnit pris som årets bästa artikel och valts till Highly Commended Award Winner av the Literati Network Awards for Excellence 2012. När stiftelsen Forska Sverige för första gången delar ut sin utmärkelse till en forskare som nått framstående resultat inom medicinsk forskning går den till professor Carl Borrebaeck. Han får utmärkelsen för sin banbrytande forskning inom medicin samt för sitt stora entreprenörskap. Patrik Nordbeck och Jonas Månsson, universitetslektorer på matematikcentrum, har vunnit Kurslitteraturpriset hos Studentlitteratur för Flerdimenensionell analys. Oskar Larsson, har utsetts till Årets Betongforskare av Tidskriften Betong. Robert Jönsson, universitetslektor brandteknik, mottog John L. Bryan Mentoring Award i USA. Karl-Erik Årzén, professor i reglerteknik valdes in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Reglerteknikforskarna Andreas Stolt, Magnus Linderoth, Anders Robertsson och Rolf Johansson har vunnit första pris för sin artikel Force Controlled Robotic Assembly without a Force Sensor. Kimberly Dick Thelander, fasta tillståndets fysik, LTH, har tilldelats The Harold M. Manasevit Young Investigator Award för Innovative advances in MOVPE growth and characterization of III-V nanostructure materials. Magnus Borgström, fasta tillståndets fysik, LTH, har fått ett stipendium på 100 000 kronor ur Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. Färs & Frostas forskningspris för särskilt framstående avhandlingsarbete har tilldelats Per Augustsson. Malin Sjöö, institutionen för livsmedelsteknik och Speximo AB, är länsvinnare 2012 för SKAPA Utvecklingsstipendium med projeketet - Stabilisering av hudkräm utan användning av tensider. Lunds universitets pedagogiska pris för framstående insatser i utbildningen gick till docent Nina Reistad, atomfysik. Professor emeritus Gustaf Olsson från LTH utnämndes den 13 oktober till hedersdoktor vid Universiti Teknologi Malaysia av ingen mindre än hennes kungliga höghet Zarith Sofiah. Detta bland annat för att ha publicerat boken Water and Energy vid IWA Publications (London). Carl Borrebaeck, professor i immunteknologi, belönas med en av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVAs) guldmedaljer. Professor Jes La Cour Jansen, kemiteknik, har fått Vattenpriset av Föreningen Vatten. Arkitektskolans skolchef Christer Malmström är nominerad till Sienapriset 2012 för Stortorget i Visby. Två forskare från LTH utsågs till Wallenberg Academy Fellows av totalt fem från Lunds universitet och trettio från hela Sverige. Johan Malmström, docent i immunteknologi och Kimberly Dick Thelander, docent i fasta tillståndets fysik. Jakob Fahlstedt, LTH och Jens West, KTH får dela pris för 2012 års bästa examensarbete om kollektivtrafik till Brunnshög i Lund. Bakom priset står Kollektivtrafikakademin vid Lunds universitet, branschorganisationerna Svensk Kollektivtrafik och Svenska Bussbranschens Riksförbund (BR). Birgitta Svenningsson får utmärkelsen årets nordiska aerosologist av Nordiska sällskapet för aerosolforskning. Det får hon tack vare in sina insatser för aerosolforskningen med fokus på klimat och miljö, och även för sina bidrag för det nordiska samarbetet inom aerosologi. Arkitektstudenten Emilie Dafgård vann andra pris i Malmö stads arkitekttävling Ungbo 12, för ombyggnadsförslag i Rosengård. Hon har gjort en lägenhetsmodul som kan placeras ovanpå miljonprogrammets platta hustak.

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 19 Gustaf Lilja och Malin Karlsson, från avdelningen för teknisk logistik, tilldelas Logistikföreningen PLANs pris för 2011 års examensarbete inom logistik för sitt arbete från Technology Management. Linus Ludvigsson har skrivit ett av två vinnande bidrag i Prevents och AFA Försäkringspris Utmärkt arbetsmiljöuppsats. Han prisas för sitt examensarbete om riskhantering vid tillverkning av kolnanorör. SYSAV har delat ut stipendier till studenterna Caroline Steinwig med ett masterarbete om återvinning från matavfall, Ingrid Freese belönades för ett examensarbete i byggvetenskap om byggavfallshantering samt Linn Malmquist, som studerat biogas vid Avdelningen för VA-teknik. Viktor Stojanovski, som läser till högskoleingenjör i väg och trafik, vann Skanskas första studentpris för Sydsverige med sitt bidrag Den levande staden. Lovisa Hoff och Linda Widmark, brandingenjörsstudenter, fick stipendium av Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB. Stipendiet till ökad jämställdhet är instiftat till minne av professor Ove Pettersson. Jan Lampei, nyligen utbildad till industridesigner, vann i februari första pris i Green Furniture Award. Detta för sin lampa, Jarlamp, av begagnade burkar och lock och naturliga material i form av oljad ek. Ove Ljungs (Uteks förste ordförande) stipendium för bästa examensarbete 2012 har tilldelats Catarina Hersenius och Ulrika Möller för deras examensarbete: Operation and Maintenance of Offshore Wind Farms. Rambölls pris för 2012 års bästa examensarbete inom miljö går till Salar Haghighatafshar, institutionen för kemiteknik vid LTH. Fyra LTH-studenter från civilingenjörsutbildningen i Industriell ekonomi har vunnit årets case-final i European BEST Engineering Competition (EBEC.) Fem studenter från Technology Management har vunnit pris för bästa studentbidrag till PMI Conference i Limerick, Irland. Carl-Magnus Eriksson vann Svensk Fjärrvärmes utmärkelse årets exjobb för en fallstudie från västra Skåne där han påvisat den regionala fjärrvärmens fördelar i ett arbete i miljö och energisystem. Arkitektstudenterna Selime Osman och Ilyas Awadh vann en arkitekttävling, Bullhorn - Cembrit Design Competition, i Helsingfors med deras tävlingsbidrag Papilio som inspirerats av en svärm fjärilar. Mattias Kroon, som läser nanovetenskap, fick stipendium av Skånes Livsmedelsakademi i samband med Livsmedelsakademins dag för att vidareutveckla och marknadsföra mobilappen KliMAT-guiden och recepttjänsten Cook n Smile. OBS! Listan är inte komplett.

20 LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Marie-Claude Dubois, forskare År 2020 ska alla nybyggnationer vara nära noll-energihus i Europa. Eftersom LTH huserar många byggforskare inom ett brett spektrum, är det givet att flera är involverade i denna omställningsprocess. En av dessa är Marie-Claude Dubois, forskare i energi- och byggnadsdesign. 2012 innebar för hennes del ett stort engagemang i EU-projektet IDES-EDU med syfte att höja kunskapsnivån om energieffektivt byggande bland ingenjörs- och arkitektstudenter. All kunskap om hur vi ska ställa om finns redan. Problemet är att utbildningen haltar. Hur kan vi ändra byggsektorn på bara sju år bara om inte alla bitar finns i utbildningen? undrar hon retoriskt. Projektet vill också ändra på det faktum att studenterna idag i alltför hög grad styrs av vad professorn på det egna lärosätet råkar vara specialist på. Spetskompetenserna måste komma fler till del. Marie-Claude Dubois egen specialitet är belysning och dagsljusintag i byggnader. Därför var hon ansvarig för denna del i EU-projektet som totalt involverade 15 universitet. Under 2012 avslutades hon tillsammans med Åke Blomsterberg och Kajsa Flodberg även en studie som visade hur energiförbrukningen på svenska kontors byggnader kan halveras med befintlig teknik och utan nya investeringskostnader.

LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 21 LTH i media Mängden publicitet för LTH har varit ganska konstant de senaste åren. Första tabellen visar antalet gånger Lunds Tekniska Högskola nämns. Oftast handlar det om forskning, som är mer nyhetsgenererande än utbildning. Forskare fungerar också ofta som experter som kommenterar annan forskning. Generellt sätt kan man säga att LTH liksom universitetet i övrigt har många talespersoner som varierar över tid. Bland händelser som sticker ut under 2012 kan nämnas en laserljusteknik som kan göra det lättare att bota prostatacancer, ett nytt sätt att producera nanotrådar och nya rön inom functional food om bland annat att mjölk till maten är bra för blodsockret och att fet fisk och fiber skärper koncentration och minne. Tre rapporter om trafik; en studie som visar att kvinnor och fotgängare drabbas värst av vinterhalkan, en annan som visar att det är säkrare att åka bil än stadsbuss, och en ytterligare som fastslår att bilar i stadstrafik inte bör köra snabbare än 30 km/h. Figur 1 och 2 visar medietäckning i medier som i hög grad når de grupper som är viktiga för LTH och universitet. Det handlar om riksmedia såsom DN, SvD, Ekot, Aktuellt/Rapport, Ny Teknik och Dagens Medicin. Medieexponering av Lunds Tekniska Högskola kvartal/år Q1/11 Q2/11 Q3/11 Q4/11 Q1/12 Q2/12 Q3/12 Q4/12 Antal träffar 711 634 519 662 542 444 612 525 Källa: Retriever Figur 1. Införda artiklar i prioriterad media totalt 2012 (antal) 300 267 250 200 197 150 154 151 142 121 104 100 67 62 50 48 30 26 Medicin Sammhällsvetenskap Centralt Humaniora LTH Ekonomihögskolan Naturvetenskap ESS/Max IV Konst, musik och teater Övrigt Juridik Särskilda verksamheter Figur 2. Införda artiklar i prioriterad media Q1 Q2 Q3 Q4 Antal införanden 39 39 37 29 Personer från LTH som uttalat sig (%) 59 46 43 45

22 LTH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Ekonomi De totala intäkterna för Lunds Tekniska Högskola uppgick för budgetåret 2012 till 1 597 Mkr. Av detta var ca 725 Mkr externa forskningsmedel och 482 Mkr statsanslag för utbildning. För tredje året i rad har LTH avsevärt fler studenter i utbildning än vad anslaget avser. Under 2012 översteg antalet studenter uppdraget med drygt 15 %. Effekten av detta har blivit en kraftig underfinansiering av utbildningen. De negativa resultaten de senaste tre åren har därför reducerat myndighetskapitalet inom utbildning till ca 12 Mkr. Hälften av institutionerna uppvisar nu negativa myndighetskapital inom utbildningen. LTHs resultat vid bokslutet 2012-12-31 uppgick till -1,6 Mkr fördelat på ett underskott på 34,3 Mkr för utbildning och ett överskott på 32,7 Mkr för forskning. Resultatet innebär att myndighetskapitalet inom forskning fortsätter att öka och uppgår nu till ca 270 Mkr medan myndighetskapitalet inom utbildning närmar sig noll och under rådande omständigheter kommer bli kraftigt negativt under 2013! Förutbetalda intäkter har reducerats något i förhållande till föregående år och uppgår nu till 683 Mkr. Upplupna intäkter uppgår till 106 Mkr vilket är i samma storleksordning som föregående år. En viss avmattning av externa bidrag kan noteras. Under de närmaste åren kommer verksamheten inom LTHs utbildning att resultera i ett samlat underskott på minst 50 Mkr om inte nya resurser skjuts till eller att andra omständigheter medför att antalet studenter reduceras till att bättre motsvara uppdraget. För att inte underskottet ska bli ännu större kommer temporära minskningar i intaget av nya studenter att genomföras. Samtidigt planeras en översyn av utbildningsutbudet för att öka förutsättningarna för en bra schemaläggning och för att ge institutionerna gynnsammare ekonomiska villkor. I fördelningsbeslutet för 2013 sker fördelningen av fakultetsanslaget efter en ny fördelningsmodell. Därmed är fördelningssystemen för både forskning och utbildning nya och mer transparanta än tidigare och detta bör därmed skapa förutsättningar för en ännu tydligare budgetprocess. Personalkostnaderna fortsätter att öka i takt med att nya lärare och forskare anställs. Verksamheten håller på att närma sig den nivå som förväntas för att hittills inkomna bidrag ska användas inom avsedd tid. Per Göran Nilsson Kanslichef